NYHETER 2024-06-24

När man besöker Postoperativa avdelningen (Postop) vid Norrlands universitetssjukhus möts man av en stor skärm vid entrédörren som visar när nästa patient anländer och var hen ska placeras. Skärmen ser kanske inte så märkvärdig ut, men är en del av en unik AI-lösning som underlättar vardagen på avdelningen, samt för andra avdelningar på sjukhuset som skickar eller tar emot patienter från Postop. Att planera för att ta emot patienter är ett stort och komplext arbete, som tidigare sköttes helt för hand. – Det är svårt för den mänskliga hjärnan att förstå och pussla ihop den här typen av data och det är här AI kan hjälpa oss, säger Sara D Lundsten, doktorand vid Umeå Universitet och IVA/anestesisjuksköterska.

Projektet med LAIsa, som systemet heter, började med att Postop hade behov av att digitalisera sin planering. Avdelningschef Eva Quist Engström berättar:

– Att få en bättre lösning än papper och penna var grundbehovet. Så det hela började som ett DigiN ärende där vi önskade oss en digital kalender för att kunna planera in var patienterna vi tar emot skulle ligga.

Sara D Lundsten, som arbetar både på avdelningen och vid universitetet, såg större möjligheter att göra en bättre lösning med hjälp av AI och information från avdelningens databaser.

– Jag intervjuade alla som jobbar här innan jag började ta fram en lösning. Ett återkommande tema var papperet, ideligen var det prat om ”var är papperet?”. Då började jag förstå att det var ett analogt problem och inte bara handlade om att digitalisera en redan existerande lösning.

Med papperet menas ett papperssystem med blyertspenna och färgpennor med fält för varje patient. Lisa Appelqvist, biträdande avdelningschef, förklarar hur det gamla systemet fungerar:

– Tidigare skrev vi in alla patienter som var på väg in till oss med blyerts på ett papper och blev det någon förändring så fick vi sudda. Det tog mycket tid att både göra planeringen och att göra om den.

Dessutom fanns det kopior av papperet på de olika salarna som vi var tvungna att gå runt och uppdatera. Allt detta skapade extraarbete för personalen som var tvungna att gå och leta efter pappret och ta reda på vilken kopia som var uppdaterad.

LAIsa kommunicerar med journalsystemen, vilket innebär att så fort en patient skrivs in så vet systemet att hen är här. LAIsa korrigerar även om en patient flyttas. Så om en patient placeras i en annan säng än den inplanerade flyttar LAIsa automatiskt patienten till rätt säng. Beläggningen är även mer överskådlig i LAIsa än vad den var i papperskopiorna.

Samarbete mellan Postop och universitetet

Projektet startades för cirka två år sedan och det blev ett utvecklingsprojekt kombinerat med forskning. Sara har lett projektet med universitetslektor Lenita Lindgren vid Umeå universitet som handledare och LAIsa kom på plats i mars/april i år. Lisa började dock använda systemet redan i slutet av hösten. Detta för att inte alla medarbetare skulle få se den ”buggiga” första versionen och bli negativt inställda på grund av att systemet inte var riktigt klart.

– Det krävs tålamod att vänja sig vid det nya. Det var tufft de första månaderna och många dagar ville jag bara kasta ut LAIsa på grund av alla buggar, säger Lisa, som numera är mycket mer positivt inställd.

– LAIsa underlättar för så många, inte bara för oss. Det underlättar för den som transporterar hit patienter från operation och som nu inte behöver fråga var patienten ska. Nu har alla även en gemensam bild av hur många och vilka platser som är lediga på Postop. Det ger också förutsättning för en jämnare fördelning av arbetet.

LAIsa bygger på AI modeller, som förutsäger tiden varje patient kommer spendera på Postop. Förutsägelsen (prediktionen) baseras på aktuell data, men själva AI modellen har tränats och tagits fram på historiska data från klinikens databaser. Det är dock möjligt att ändra tiden manuellt om det skulle behövas. Allt är dock inte helt automatiserat och bör nog aldrig bli det. Vissa patienter behöver man läsa på om och ändra lite i LAIsas planering. Det är en annan poäng med det också förklarar Sara:

– En viktigt aspekt med AI är att man som människa ska kunna styra över den för att nå acceptans.

Stort intresse från andra regioner

Det är inte bara andra avdelningar på NUS som är intresserade av systemet.

– Hela Sverige är intresserade av det här, utbrister Sara. Ingen annan region har gjort något liknande, det här är unikt. Vi har stora datamängder eftersom vi är mer digitaliserade än andra. Så därför kan vi göra något sådant här. Viktigt att tillägga är att vi är en region som vill göra saker också!

Det här systemet passar på alla ställen som hanterar patientflöden även om det givetvis måste anpassas. Intresset till trots från andra regioner så ska det först tas vidare inom Västerbotten till sjukhusen i Lycksele och Skellefteå.

Framtid

Hur ser då framtiden ut? Den närmaste planen är att flera avdelningar inom kliniken ska kunna komma åt och se LAIsa, detta för att nå en gemensam bild över hur beläggningen kommer att se ut under dygnet. Innan LAIsa kunde det ibland vara svårt att förstå att en vårdplats som är tom inte kan användas till ”min patient”. Med LAIsa blir det tydligt att, just nu är platsen tom, men om en halvtimme blir den upptagen och kommer vara det under många timmar.

Sara arbetar även med att utöka den datamängd som matas in i LAIsa.

– Genom att lägga till data från själva operationerna och fånga data från hur patienterna mår här på Postop kommer våra AI modeller att bli ännu vassar, mer pricksäkra. Det finns så mycket mer vi kan göra med hjälp av AI, med träffsäkra modeller kan man simulera och göra planeringen mer resurseffektiv samtidigt som arbetsbördan på medarbetarna kan hållas jämnare.

Vad är DigIn

DiGiN (Digitaliseringsinitiativet) i Region Västerbotten är ett initiativ för att främja och accelerera digitaliseringen inom regionens verksamheter. Det syftar till att förbättra och effektivisera vård, omsorg och andra tjänster genom digitala lösningar och innovationer. Målet med DiGiN är att skapa en modern och tillgänglig vård- och omsorgsmiljö som möter invånarnas behov och förväntningar. Det innefattar allt från att införa nya digitala verktyg och system till att utbilda personalen i digital kompetens och att utveckla nya digitala tjänster för invånarna.