Årsredovisning_2023

Årsredovisning 2023

2023 har varit ett år präglat av både framtidstro och utmaningar. Den

gröna omställningen och samhällsomvandlingen i norra Sverige med

Skellefteå som motor skapar stor optimism i länet. Samtidigt ser vi

utmaningar med ekonomin och kompetensförsörjningen som inte löser

sig i en handvändning. Men vi fortsätter ihärdigt att arbeta för ett jäm-

likt, tryggt och hållbart Västerbotten från fjäll till kust.

Det har varit ett år där vi har försökt återgå till
ett normalt läge efter den exceptionella tiden
med covid-19-pandemin. Trots att den är över
ser vi fortfarande dess konsekvenser i hälso-
och sjukvården. Många invånare sökte inte vård
under pandemin och det har lett till ett ökat
vårdbehov. När fler har större behov av vård är
det svårt att klara en god tillgänglighet.

Hälso- och sjukvården har de senaste åren

stått inför stora påfrestningar. I Västerbotten är
utmaningarna många men trots dessa är med-
borgarna fortsatt positiva till den vård som ges i
länet. Det är ett gott betyg till regionens medar-
betare som varje dag jobbar för att invånarna ska
få en god och jämlik vård.

Det ekonomiska läget för regionen är an-

strängt. Blickar vi utanför länets gränser går alla
landets 21 regioner med ett underskott på näs-
tan 19 miljarder kronor. Den ökade inflationen
och kostnadsökningarna har stor påverkan på
regionens ekonomi. Avsättningen till framtida
pensioner har ökat kraftigt till följd av den ökade
inflationen. Det exceptionella ekonomiska läget
gör att vi 2023 kommer att åberopa synnerliga
skäl för att endast återställa en del av det nega-
tiva balanskravsresultatet.

Vi kan konstatera att den gröna omställ-

ningen i Västerbotten går framåt och att vi är
ledande i landet. Det medför också utmaning-
ar där regionen behöver vara en aktiv part för
att länets utveckling ska vara hållbar. Med den
samhällsomvandling som sker ser vi också bris-
ter med ett alldeles för lågt bostadsbyggande.
Bostäder är nödvändiga om regionen, länets
kommuner och näringslivet ska klara kompe-
tensförsörjningen i framtiden. För att öka bo-

stadsbyggandet krävs gemensamma resurser
och att vi på olika nivåer i samhället arbetar till-
sammans.

2023 var ett år då vi fortsatte investera och

bygga för framtidens vård. Ett ordentligt kliv har
tagits i utvecklingen av Skellefteå lasarett. Vid
slutet av året lämnade den sista verksamheten
de äldsta lokalerna. De har gjort sitt och rivs nu
för att ge plats för framtidens vårdbyggnader.

Med 2023 lämnar vi även bakom oss den re-

gionplan och de mål som har lagt grunden för
det senaste fyra åren. Vi kan konstatera att den
plan som togs fram till 2019 utgick från en helt
annan värld. Fyra år senare har vi sett både en
världsomspännande pandemi och ett krig i vårt
närområde. Lärdomarna är många men framför
allt visar de att vi aldrig vet vad som väntar här-
näst i en föränderlig omvärld. Det innebär att
vårt arbete med god beredskap och en robust
verksamhet blir allt viktigare.

Avslutningsvis vill jag tacka medarbetarna

som gör ett enormt bra arbete. Under årets alla
dagar arbetar ni för länets utveckling och levere-
rar en otroligt bra vård som befolkningen är nöjd
med.

Peter Olofsson (S)
Regionstyrelsens ordförande

TO: JAN L

INDMARK

Hälsa, vård
och utveckling.
Hållbara ihop.

Årsredovisning 2023

Västerbotten är Sveriges näst största län och består till största delen

av skogsmark, berg och fjäll. Det är ett mångfacetterat län med många

styrkor och både stora och små samhällen.

Västerbotten och dess invånare

Västerbotten är något större än en åttondel av
Sveriges totala landyta. Här bor knappt 279 000
personer i 15 kommuner. Fyra av dem hör till
landets fem minsta. Med 40 mil från fjäll till kust
och i genomsnitt fem invånare per kvadratkilo-
meter, präglas länet av glesbygd och långa av-
stånd. Då en stor del av befolkning och verk-
samheter finns vid kusten och i länets två största
städer, skiljer sig kapacitet och utvecklingsbehov
åt inom länet. I Umeå, Skellefteå och i fjällkom-
munerna är andelen tjänsteföretag hög, medan
industri, jordbruk och skogsbruk är vanligare i
städernas kranskommuner. Bruttoregionpro-
dukten är något lägre än genomsnittet för landet
men en högre utbildningsnivå och lägre arbets-
löshet än genomsnittet utmärker länet.

Gott om jobb och låg arbetslöshet

Som i resten av riket är näringsliv och arbets-
marknad könssegregerad vilket försvårar kom-
petensförsörjningen i länet. Kvinnor är främst
verksamma i vård- och omsorgsyrken medan
män arbetar i fler branscher. Män driver före-
tag i större utsträckning än kvinnor och tar som
grupp emot mer stöd från system som främjar
företagande. Arbetsmarknaden i norra Sveri-
ge är starkt knuten till den stora, gröna omställ-
ningen. Samtidigt som det utmanar kompetens-
försörjningen i länet ytterligare bidrar den till ett
starkt och konkurrenskraftigt näringsliv och ökad
attraktivitet. Västerbotten har en relativt väl ut-
byggd digital infrastruktur. Tillgång till och han-
tering av data, såväl offentlig som kommersiell,
är viktigt för att använda ny teknologi och digita-
la tjänster. I jämförelser är Västerbotten en av de
regioner med högst innovationskraft i Europa.

En ung befolkning

Medelåldern bland kvinnor är 43 år och bland
män 41 år, vilket är åttonde lägst i landet. Ål-
dersstrukturen i länet varierar. I Umeå med
många studenter är den 39 år, men över 47 år i
Storuman, Sorsele, Dorotea och Åsele. Andelen
personer i arbetsför ålder (20-64 år) kommer i
stort sett att vara oförändrad och ökningen av
äldre bromsas in. En hög andel äldre i befolk-
ningen är utmanande för välfärdssystemen.

Utbildningslängden varierar stort. Endast i

Umeå kommun har en högre andel av invånar-
na eftergymnasial utbildning än rikssnittet. I alla
kommuner har fler kvinnor än män lång utbild-
ning. Flickor och pojkar väljer ofta olika gymna-
sieprogram och skillnaderna är störst i yrkesför-
beredande program.

Trots högre utbildningsnivå har kvinnor ge-

nerellt lägre lön än män. Männen tar ut mer för-
äldraledighet jämfört med riket, men betydligt
mindre än kvinnorna. Arbetsrelaterad ohälsa är
vanligare i kvinnodominerade yrken.

Hälsan i länet är i stort sett god

Vid jämförelser nationellt är hälsan god inom
många områden. Ojämlikhet påverkas av bland
annat geografi, socioekonomi, ålder och kön.
Det kan till stor del förklara varför hälsan är bätt-
re hos befolkningen längs kusten än i inlandet.
Levnadsvanor, en stor andel äldre i befolkning-
en och psykisk ohälsa kräver förebyggande och
främjande arbete för att förbättra hälsan.

En god folkhälsa innebär ett gott hälsoläge i

hela befolkningen och små skillnader mellan de
som har det sämst och de som har det bäst.

Länets kvinnor skattar sin hälsa något lägre

än kvinnor i riket och länets män.

Den psykiska hälsan är förhållandevis god

med både hög andel gott psykiskt välbefinnan-
de och låg andel med allvarlig psykisk påfrest-
ning. Länet har också bland de lägsta suicidtalen
i Sverige.

Fetma och övervikt ökar generellt i befolk-

ningen och andelen kariesfria 19-åringar är
bland de lägsta i landet, medan andelen karies-
fria 3-åringar är hög.

Kvinnor och män har jämfört med riket något

lägre riskbruk av alkohol. Kvinnors konsumtion
av alkohol ökar något medan männens minskar.

Medellivslängden är relativt oförändrad för

både kvinnor och män. Den ökar för både kvin-
nor och män med lång utbildning men minskar
för personer med kortare utbildning.

Västerbottningar har ett högre förtroende

för hälso- och sjukvården in sin helhet jämfört
med riket.

Västerbottning-
arna har högt
förtroende
för hälso- och
sjukvården.

Årsredovisning 2023

Nedslag i verksamheten

Livskraft tillsammans

Under våren har samtliga tolv hälso-
centraler i Skellefteå och Norsjö dra-
git i gång en långsiktig utvecklingsre-
sa tillsammans. Medarbetarna har lyft
sina egna tankar och idéer kring pri-
märvårdens framtid.

Det är ett långsiktigt arbete där de

kommande tre åren är planerade. Må-
let med processen är bland annat att
klara patientsäkerheten och hålla god
kvalitet, bidra till ökad arbetsglädje
och att ledning och medarbetare ska
orka över tid.

Avancerad cancerbehandling

på universitetssjukhuset

Nu kan vuxna patienter i norra sjuk-
vårdsregionen få CAR-T-behandling
på Norrlands universitetssjukhus.
Den avancerade behandlingen har re-
volutionerat cancervården och inne-
bär att patienter med vissa lymfom,
där annan behandling inte har effekt,
kan botas.

Behandlingen har varit godkänd i

Sverige sedan 2019, men vid Norr-
lands universitetssjukhus har man
avvaktat då patientunderlaget här är
litet. CAR-T-behandling går ut på att
patientens egna T-celler, vita blod-
kroppar, skickas till ett laboratorium
där de omvandlas för att kunna iden-
tifiera och förgöra cancerceller. Forsk-
ning som pågår talar för att CAR-T
också kommer att kunna användas på
fler diagnoser inom en snar framtid.

TO: KLAS SJÖBERG

Västerbottningarna

uppskattar 1177

Utvecklingen av digitala tjänster för
invånarna har tagit stora steg framåt
de senaste åren. I tjänsten 1177 direkt
kan du få bedömning av dina symtom,
chatta med vårdpersonal eller bli
hjälpt vidare i vården. Tjänsten finns
numera även som app. Men även
intresset för e-tjänsterna på 1177.se
går stadigt framåt. 1177 har ökat som
det spontana valet när länets invånare
väljer väg in till hälso- och sjukvård.
Över 99 procent av västerbottningar-
na känner till 1177 och ger tjänsten
högt betyg.

Att införa ett basutbud av e-tjäns-

ter är ett sätt att öka tillgängligheten
till vården. Fler än 200 mottagningar
erbjuder nu basutbudet och många
har fler tjänster. Det innebär att invå-
narna kan starta sitt ärende när det
passar och utbudet är jämlikt i hela lä-
net. Regionens medarbetare har gjort
ett enormt jobb med att införa basut-
budet.

Fler har visat intresse och hoppas

kunna börja jobba för regionen nu när
den här lösningen finns. Även patien-
terna uppskattar konceptet då dis-
tansbesök sparar mycket tid. De upp-
skattar även att de får träffa samma
läkare i stället för olika hyrläkare.

Krafttag mot osteoporos

Personer över 50 år som drabbas av
en fraktur löper stor risk att få nya
skelettskador. Det är plågsamt och
resurskrävande. Men det går att före-
bygga. Som en del av ett nationellt ar-
bete förbättrar regionen nu behand-
lingen av osteoporos, även känt som
benskörhet.

Målgrupp är patienter med frak-

tur, i första hand i höft, kota, bäcken,
överarm eller handled. I Västerbotten
är det uppskattningsvis 1 500-2 000
fall per år och för att lokalisera dem
har osteoporoskoordinatorer tillsatts i
Skellefteå och Umeå.

Med åtgärder för att minska fall-

olyckor, och billiga effektiva läkeme-
del kan risken för ny fraktur halveras.

TO: MOSTPHO

TOS

E-frikort har införts

Tjänsten innebär att högkostnads-
skydd och frikort i öppenvården och
viss tandvård har digitaliserats. Det
sparar tid för medarbetare som slip-
per den manuella hanteringen.

När gränsen för högkostnads-

skydd är uppnådd får patienten sitt
frikort automatiskt i sin digitala brev-
låda eller hemskickat med post. Det
är endast vid besök hos privata vård-
givare och andra regioner som inte är
anslutna till e-frikortstjänsten som pa-
tienten behöver visa upp sitt frikort.

Årsredovisning 2023

Fejkpatient - en dramaserie

i vården

En stor del av handlingen kretsar kring
Norrlands universitetssjukhus. Serien
blandar drama och humor och hade
premiär den 1 juni. Einar Bredefeldt
spelar huvudrollen Albin, en aspire-
rande skådespelare med stora dröm-
mar som jobbar extra som simulerad
patient på sjukhuset.

En rad kända skådespelare med-

verkar. Men för att skildra vården så
realistiskt som möjligt agerar även helt
okända talanger som till vardags job-
bar på sjukhuset. Filminspelningen tog
ingen tid från vare sig planerade eller
akuta behandlingar och inga patien-
ter, anhöriga eller besökare förekom-
mer på bild.

TO: FILMPO

OL NORD

Stipendium till Västerbotten

utan gränser

Vitalis är en stor konferens och mässa
kring e-hälsa och framtidens vård och
omsorg. Varje år delas ett stipendium
ut till personal inom vård och omsorg
för att uppmärksamma initiativ som
genom digitalisering och nytänkande
skapar nytta för individ, verksamhet
eller samhälle. Vinnare 2023 är pro-
jektet Västerbotten utan gränser.

När Virginia Zazo arbetade som

verksamhetschef och läkare i Väster-
botten från Australien 2018 fick hon
och Manuel Gonzalez idén till pro-
jektet.

Innovationen har medfört att re-

gionen lyckats rekrytera personal från
andra länder som exempelvis Portu-
gal, Spanien och Finland. Dessa med-
arbetare hade inte jobbat för regionen
om de inte kunnat jobba på distans.

Invigning med öppet hus

och filmpremiär i Lycksele

Onsdag den 13 december invigdes
en ny och efterlängtad byggnad vid
Lycksele lasarett med trumpetfanfar,
tal och bandklippning. Byggnaden
är över 3 000 kvadratmeter stor och
kommer att bidra till ett bättre flöde
för hela sjukhuset.

Under invigningen var det även

premiär för en film som regionen tagit
fram om hur det är att bo, jobba och
leva i södra Lappland. Filmen är en
del i ett större samarbete mellan verk-
samheter i hela södra Lappland med
målet att tillsammans behålla befint-
liga medarbetare, men även attrahe-
ra nya.

FOTO: KLAS SJÖBERG

Vi är bäst på donation!

Västerbotten toppar listorna över do-
nationer per miljon invånare. Under
2022 hade Sverige 206 organdonato-
rer, vilket är rekord enligt statistik från
Socialstyrelsen. Norra sjukvårdsregi-
onen, där Norrbotten, Västerbotten,
Västernorrland och Jämtland Härjeda-
len ingår, hade 18 donatorer. 11 fanns
i Västerbotten som toppar listorna
med flest donationer per miljon invå-
nare.

Höga betyg till specialistsjuk-

vården i länet

Majoriteten av patienter som varit i
kontakt med den specialiserade sjuk-
husvården har haft en bra helhets-
upplevelse av vården, det visar 2023
års nationella patientenkät.

Region Västerbottens patienter är

till och med något mer nöjda än riks-
snittet.

Högst poäng har områdena till-

gänglighet, emotionellt stöd, och re-
spekt och bemötande. Nästan nio av
tio tillfrågade upplever att vårdperso-
nalen är tillgänglig för patienter och
anhöriga, att de är lyhörda inför pa-
tientens oro och rädslor, och att be-
mötandet de får är anpassat till indivi-
duella behov.

Enkäten visar att män och äldre

personer har en bättre upplevelse än
kvinnor och yngre. Skillnaderna är
dock små.

TO: L

INN JOHANSSON

Årsredovisning 2023

En vanlig dag i regionen

1 035

portioner varm mat serveras

till patienter.

644

personer åker sjukresa.

personer transporteras

med ambulans.

personer som är 40, 50

eller 60 år får en hälso-

undersökning (VHU),

kvinnor 49 procent och

män 51.

762

personer besöker psykiatrin,

kvinnor 61 procent och män 39.

655

personer är inlagda på sjukhus

eller sjukstuga, kvinnor 51

procent och män 49.

2 676

personer besöker läkare

eller distriktssköterska i

primärvården, kvinnor

55 procent och män 45.

2 350

personer besöker läkare eller sjuk-

sköterska vid något av regionens sjuk-

hus

(inom specialiserad sjukhusvård),

kvinnor 52 procent och män 48.

verksamheter arbetar

utifrån hbtq-diplomering.

214 200

kvadratmeter städas dagligen

vid de tre sjukhusen.

Det motsvarar cirka 30 fotbolls-

planer per dag.

Årsredovisning 2023

196 000

kilowattimmar fjärrvärme förbrukas

i regionens lokaler per dygn.

personer får stöd

vid ohälsosamma levnads-

vanor, kvinnor 43 procent

och män 57.

10 365

besök görs på 1177.se.

158

personer opereras

i öppenvård eller

slutenvård, kvinnor 52

procent och män 48.

336

personer besöker arbetsterapeut eller sjuk-

gymnast vid något av regionens sjukhus,

kvinnor 59 procent och män 41.

490

personer besöker arbetsterapeut

eller sjukgymnast i primärvården,

kvinnor 63 procent och män 37.

personer ger blod,

kvinnor 42 procent

och män 57.

37 336

laboratorieanalyser

görs.

1 027

personer i alla åldrar besöker folktandvården,

kvinnor 51 procent och män 49.

8 784

personer åker med regiontrafiken.

800

personer undersöks

med röntgen, kvinnor 52

procent och män 48.

390

personer besöker

ett regionalt kultur-

evenemang.

Årsredovisning 2023

Förvaltningsberättelsen beskriver regionens ekonomiska resultat och

ställning och klargör om regionen har god ekonomisk hushållning ur ett

finansiellt perspektiv.

Verksamhetens utveckling i översikt

Tabellen nedan visar en översikt över verksam-
hetens utveckling de senaste fem åren.

Region Västerbottens folkmängd fortsätter

att växa och skattenivån är oförändrad sen flera
år tillbaka. Antalet anställda minskar efter flera
år av stadig ökning och landar på en liknande
nivå som 2021.

Personalkostnaderna ökar mellan åren,

liksom kostnaderna för den digitala transfor-
mationen men än så länge utan motsvarande
minskning av antalet medarbetare. Detta i kom-
bination med lägre intäkter ger ett minusresultat

på 668 miljoner kronor för året. Nettokostnads-
utvecklingen är högre än på många år och är till
stor del inflationsdriven.

Efter tre år av positiva resultat är årets ba-

lanskravsresultat minus 753 miljoner kronor. So-
liditeten är fortsatt positiv med 18,9 procent. Då
hanteringen av leasing förändrats är soliditeten
för 2022 justerad och har ett lägre värde (25,5 till
24,7 procent). Upplåningen ökar igen liksom in-
vesteringstakten.

Fem år i sammandrag

Enhet

2023

2022

2021

2020

2019

Folkmängd

Antal

278 729

276 295

273 220

273 061

271 736

Utdebitering

11,35

11,30

Verksamhetens intäkter

Mkr

3 700

3 891

4 261

3 650

3 311

Verksamhetens kostnader

Mkr

14 063

12 823

12 671

11 750

11 531

Årets resultat

Mkr

-668

-202

1 398

225

Nettokostnadsutveckling

15,9

6,2

4,4

1,0

5,6

Balanskravsresultat

Mkr

-753

870

476

376

-333

Soliditet

18,9

24,7

26,1

19,1

Soliditet inklusive totala pensionsåtagandet

-13,0

-8,6

-8,2

-21,3

-22,1

Pensionsåtagandet

Mkr

11 668

10 646

10 509

9 835

9 436

Investeringar

Mkr

941

752

787

1 182

1 478

Långfristig låneskuld

Mkr

2 220

1 800

2 400

2 600

Antal anställda

Antal

10 861

10 907

10 855

10 737

10 729

Årsredovisning 2023

Styrning och uppföljning

av den regionala verksamheten

Regionplanen visar Region Västerbottens över-
gripande inriktning och utveckling och är det
högsta styrande dokumentet för planeringspe-
riodens fyra år. Den utgår från politiska priorite-
ringar, statliga uppdrag, befolkningens behov,
förutsättningarna i länet och landet samt lagar
och förordningar.

Den beslutas av regionfullmäktige och inne-

håller vision, mål och strategier, ekonomiska för-
utsättningar och budgetramar.

Vision och mål

Region Västerbottens vision uttrycker vad re-
gionen som organisation strävar efter att uppnå.
Visionen är ett län där framtiden byggs tillsam-
mans med invånare, kommuner, organisationer
och näringsliv. Ett Västerbotten där möjlighe-
ter kan realiseras och alla får plats. En region där
hälsa, vård och utveckling hänger ihop och stär-
ker varandra.

Vi drivs av att hela länet ska vara en trygg

och stark region som människor vill leva i, flytta
till, besöka och samarbeta med. Region Väster-
botten tar ansvar för att det finns en uthållig och
jämlik välfärd och att arbetet med innovation
ger resultat. Genom att samla krafter och dela
kunskap utvecklar vi Västerbotten och bygger

en hållbar framtid tillsammans. En framtid med
goda livsvillkor för alla.

Vi gör skillnad för dem vi finns till för och får

fler att välja Västerbotten.

Mål
Målen ger uttryck för vad politiken vill uppnå
med verksamheten och är indelade i tre målom-
råden:
•  Hållbart samhälle
•  God och jämlik hälso- och sjukvård
•  Jämlik och attraktiv region.
Nämnderna får i uppdrag att styra utifrån målen.

Styrning

Regionfullmäktige fastställer en regionplan med
vision och tolv mål inom tre målområden. Regi-
onmålen är långsiktiga och gäller för hela man-
datperioden. Fullmäktige kan också ge uppdrag
till styrelser, nämnder och fullmäktigebered-
ningar.

Regionfullmäktige beslutar om ekonomiska

anslagsramar för varje styrelse och nämnd. Sty-
relse och nämnd ansvarar för att verksamheten
bedrivs med anvisade medel och att de används
så effektivt som möjligt.

Utifrån regionplanen konkretiserar styrelser

Årsredovisning 2023

och nämnder sitt uppdrag i nämndplanerna. De
utgår från fullmäktiges mål och bryter ned vad
de ska styra på och följa upp för att nå målen.
Nämnderna kan också ge uppdrag till förvalt-
ningarna.

I verksamheten omsätts politiska beslut i

handling. Där avgörs hur arbetet ska organiseras
och bedrivas för att nå målen.

Uppföljning

Uppföljning handlar om att mäta och se hur väl
verksamheten genomför det som var planerat.
Det handlar också om att se om resultatet blev
som det var tänkt eller om justeringar behövs för
att nå målen.

Uppföljning av fullmäktiges mål riktade till

styrelser och nämnder sker i samband med del-
årsrapporterna i april och augusti samt i årsredo-
visningen. I årsredovisningen bedömer nämn-
den om respektive mål har uppfyllts, delvis
uppfyllts eller inte uppfyllts. I delårsrapporten
görs i stället en prognos för utfallet vid årets slut.
Det är en helhetsbedömning med utgångspunkt
i de delmål eller indikatorer som nämnden har
beslutat om för respektive mål. När individbase-
rade mätetal följs upp ska könsuppdelad statistik
redovisas. Nämnden analyserar resultaten och
beslutar vid behov om åtgärder.

Andra styrande dokument

Utöver regionplanen finns andra styrande doku-
ment beslutade av fullmäktige och olika nämn-
der.

Fullmäktiges beslutade policys beskriver re-

gionens gemensamma förhållningssätt. De om-
fattar samtliga ansvarsområden för fullmäktige,
samtliga nämnder och alla hel- eller majoritets-
ägda bolag och stiftelser.

Strategier är generella aktiviteter och åtgär-

der på längre sikt. De beskriver hur arbetet ska
bedrivas för att nå uppsatta mål eller tillstånd.

Intern kontroll

Intern kontroll är både ett tillstånd och ett ar-
betssätt. Intern kontroll innebär att verksamhe-
terna, med rimlig säkerhet, gör rätt saker på rätt
sätt vid rätt tillfälle.

Det kräver ett systematiskt arbetssätt och

ett fungerande kontrollsystem med riskanalyser,
kontroller och tillsyn.

Det krävs även en fungerande kontrollmiljö

som bygger på rätt kompetens, tydlig ansvars-
fördelning och att regionen motarbetar oegent-
ligheter.

Enligt kommunallagen har varje nämnd ett

särskilt ansvar att se till att den interna kontrol-
len är tillräcklig. Därför tar varje nämnd fram en
årlig tillsynsplan för intern kontroll som följs upp
med tillsynsrapporter.

REGION VÄSTERBOTTENS MÅL:

Hållbart

samhälle

Västerbotten har världens bästa

och mest jämlika hälsa.

Västerbotten är

det barnvänligaste länet.

Västerbotten har trygga invånare

med inflytande och delaktighet

och ett rikt samt aktivt

kultur- och föreningsliv.

Västerbotten är en ledande miljöregion.

God och jämlik

hälso- och sjukvård

Vi har en nära, tillgänglig och

personcentrerad vård i hela länet.

Vi levererar jämlik och jämställd

hälso- och sjukvård av hög kvalitet.

Vi är en attraktiv arbetsgivare

med personal som trivs

och utvecklas hos oss.

Vi har en långsiktigt

hållbar ekonomi.

Jämlik och attraktiv

region

Vi är en inkluderande, attraktiv

och innovativ samverkanspartner.

Vi är ledande inom forskning,

innovation och digitalisering.

Västerbotten är en attraktiv

och jämställd region att leva

och verka i samt flytta till.

Västerbotten har ett klimat för

ökad tillväxt av jobb och företag.

Årsredovisning 2023

Händelser av väsentlig betydelse

Under de senaste åren har Region Västerbotten
påverkats av en föränderlig omvärld med fakto-
rer som varit svåra att förutse. Det har inneburit
stora påfrestningar på sjukvården även nationellt
och i stora delar av världen. Verksamheterna
inom hälso- och sjukvårdsnämnden har under
hela 2023 beskrivit ett ansträngt läge som präg-
lats av brist på omvårdnadspersonal och spe-
cialistsköterskor i operationsverksamheten. En
följdeffekt är färre vårdplatser, ständiga överbe-
läggningar och utlokaliserade patienter.

Det ansträngda läget har kraftigt påverkat

ekonomin negativt. Det har resulterat i kostsam-
ma kortsiktiga lösningar med övertid, sommar-
avtal och fler hyrpersonal. Förändrad produk-
tion har för många verksamheter gett minskade
intäkter. Begränsade vårdplatser och opera-
tionsresurser tillsammans med ökad efterfrågan
på vård har medfört att fler patienter skickats för
utomlänsvård.

I regionen har ökade priser för exempelvis

transporter, energi, livsmedel, byggande och
räntor påverkat de ekonomiska förutsättning-
arna. Även pensionskostnaderna, som påverkas
av den höga inflationen, har ökat kraftigt under
2023 och beräknas öka ytterligare 2024.

Förlossningskliniken i Lycksele har hål-

lit stängt under hela 2023 då det varit svårt att
rekrytera framför allt barnmorskor. Det har va-
rit stort fokus på att starta verksamheten igen i
egen regi eller via upphandlad drift. Kvinnor från
inlandet har fått plats i Umeå eller i Skellefteå för
planerad förlossning men kontroller före och ef-
ter har kunnat göras i Lycksele.

Införandet av det nya journalsystemet

Cosmic försenades och i slutet av året fick ma-
joriteten av medarbetarna i projektet återgå till
sina ordinarie tjänster i väntan på besked om
fortsatt införande. Sannolikt startar driften hös-
ten 2024. Förseningen har inneburit högre kost-
nader än budgeterat. Den är en utmaning men
ger visst utrymme för andra utvecklingsarbeten.

Den snabba medicinska utvecklingen ger en

stor patientnytta men också ökade kostnader.
Dessutom har den höga inflationen påverkat
med stigande priser för produktionsmateriel.

Avancerad medicinsk utveckling

Inom vården fortsätter den snabba medicinska
utvecklingen med alltmer avancerad medicin-
teknisk utrustning, nya effektiva metoder och
nya läkemedel.

På Hjärtcentrum har en teknik för att avbilda

kärl med infrarött ljus tagits i bruk. Alkoholabla-
tion är införd och är ett beprövat behandlings-
alternativ för att förbättra hjärtfunktionen för
patienter med hjärtmuskelsjukdomen hypertro-
fisk obstruktiv kardiomyopati. Inom thoraxkirur-
gin har man börjat använda operationsrobot för
lungkirurgi och minimalinvasiv kirurgi där patien-
tens mitralisklaff ersätts med en rekonstruerad
klaffprotes.

Ballongsprängning med avbildningsteknik

används bland annat vid akut hjärtinfarkt. Tek-
niken har ökat i användning då den förbättrar
prognosen. Det medför i det korta perspektivet
ökade kostnader, men på sikt stor patientnytta
genom lägre risk för ny hjärtinfarkt och för ny in-
tervention samt minskad mortalitet.

En annan ny metod inom hälso- och sjukvår-

den är transkraniell doppler, där man med hjälp
av lågfrekvent ultraljud undersöker blodflödes-
hastigheter, riktningar och flödesprofiler i basala
intrakraniella kärl. Utökning av verksamheten
för att undersöka hjärtan med magnetkamera är
också påbörjad.

Kirurgcentrum i södra Lappland har infört en

ny behandlingsform, grön laser mot prostataför-
storing, och kunnat minska kön och vårdplatsbe-
hovet för denna patientgrupp avsevärt.

CAR-T-ackrediteringen blev klar under året

vilket innebär att regionen nu kan erbjuda be-
handling i stället för att skicka patienterna till ett
annat universitetssjukhus. CAR-T-behandling är
en ny typ av immunterapi som har revolutionerat
cancervården och i december 2023 behandlade
regionen den första patienten.

Nya arbetssätt och flöden utvecklas

Nya arbetssätt för nära vård fortsätter att ut-
vecklas. I Umeå finns mobilt öppenvårdsteam i
samarbete mellan specialistvården och kommu-
nerna. Storuman och Vilhelmina har skapat för-
utsättningar för samlokalisering av primärvård,
psykiatri och tandvård.

Primärvårdens treåriga utvecklingssatsning

Livskraft tillsammans ska bidra till god och nära
hälsa, vård, omsorg och stöd för invånarna i
Skellefteå och Norsjö.

Produktions- och kapacitetsstyrning tilläm-

pas på allt fler sjukhuskliniker och mottagningar
och fortsätter att införas i primärvården. Effekti-
visering av komplexa flöden pågår bland annat i
endoskopiverksamheten och i flödet med äldre

FOTO: KLAS SJÖBERG

Medicinsk
utveckling
innebär stor
patientnytta
men också
höga kostna-
der.

Årsredovisning 2023

På Hjärtcentrum har en teknik för att avbilda

Ballongsprängning med avbildningsteknik

En annan ny metod inom hälso- och sjukvår-

Kirurgcentrum i södra Lappland har infört en

ny behandlingsform, grön laser mot prostataför-
storing, och kunnat minska kön och vårdplatsbe-
hovet för denna patientgrupp avsevärt.

CAR-T-ackrediteringen blev klar under året

Nya arbetssätt och flöden utvecklas

Primärvårdens treåriga utvecklingssatsning

Livskraft tillsammans ska bidra till god och nära
hälsa, vård, omsorg och stöd för invånarna i
Skellefteå och Norsjö.

Produktions- och kapacitetsstyrning tilläm-

FOTO: KLAS SJÖBERG

patienter med oklar diagnos på akutmottagning-
en i Umeå.

Ett intensivt arbete pågår för att försöka lösa

resursbristen i folktandvården. Det görs genom
ett långsiktigt omställningsarbete. Specialist-
tandvård närmare länsborna och behovsstyrd
tandvård till vuxna sjuka patienter är två exem-
pel på omställningen.

Vuxen- och barnpsykiatrin har fortsatt långa

väntetider och ett stort och ständigt ökande in-
flöde av remisser. Barn- och ungdomspsykiatrin i
Umeå har omorganiserats. Ett specialpsykiatriskt
omvårdnadsteam inom vuxenpsykiatrin har
permanentats efter en lyckad testperiod. Även
Skellefteå ska starta ett sådant team.

Arbetet med att utveckla, erbjuda och eta-

blera fler stöd för självservice för invånaren har
gett bra resultat men det finns fortsatt en stor
förbättringspotential.

En förändrad omvärld har också lett till ökat

behov av cybersäkerhet och robusthet.

Inköp och upphandling har utmaningar

En långvarig brist på inköpare ger ökade kost-
nader för hälso- och sjukvården. Processen för
inköp och upphandling håller på att förbättras.
Avtal som inte förnyas i tid innebär att produk-
ter och hyrpersonal köps in utan avtal och till
betydligt högre priser. För att undvika avtalslösa
perioder har verksamheterna fått hjälp att starta
upphandlingsprocesser och under senhösten
har chefer erbjudits utbildning i upphandling.

Ny nationell högspecialiserad vård

Nationell högspecialiserad vård definieras som
offentligt finansierad hälso- och sjukvård som
koncentreras till en eller flera enheter, men inte
till varje sjukvårdsregion. Region Västerbotten

Tandvården
ställer om.

Årsredovisning 2023

har under året fått nationell högspecialiserad
vård för förvärvad ryggmärgsskada och för svåra
kroniska lungsjukdomar. Regionen har också fått
tillstånd att under 2024 starta nationell högspe-
cialiserad vård för viss vård vid systemisk amy-
loidos.

Investeringar i lokaler

Fastighetsfrågorna i Skellefteåområdet är många
och stora och påverkar verksamheten. En förstu-
die för ny vårdbyggnad på sjukhusområdet har
startat. Berörda verksamheter är med i arbets-
grupper för att definiera behov och krav på de
nya lokalerna. Nästa steg blir projektering.

Planering för ny laboratoriebyggnad på Norr-

lands universitetssjukhus fortgår. Dessutom har
Kliniskt forskningscentrum och Kliniskt tränings-
centrum under året officiellt invigt sina nya än-
damålsenliga lokaler.

Brist på lokaler, för små lokaler eller lokaler

som medför byggnadsrelaterad ohälsa är något
som flera verksamheter inom sjukvården upple-
ver. Ofta innebär det flytt till evakueringslokaler,
extra arbetsbelastning och schematekniska ut-
maningar och får ibland även negativ påverkan
på intäkter och kostnader. Vid Norrlands uni-
versitetssjukhus finns även brist på stora opera-
tionssalar lämpade för mycket avancerad kirurgi
samtidigt som den ökande robotverksamheten
behöver prioriteras i befintliga lokaler.

Fortsatt hög kostnadsutveckling

för kollektivtrafiken

Kollektivtrafikbolagen har det senaste året haft
en hög kostnadsutveckling då drivmedel, ar-
betskraft, lån och inflation gett ökade kostnader.
Ökat distansarbete och förändrade resmönster
påverkar också det kollektiva resandet och där-
med intäkterna.

Regionfullmäktige har inför 2023 justerat

taxan för regionbusstrafiken för att stärka intäk-
terna. I slutet av 2023 beslutades om en ytterli-
gare höjning, som gäller från den 1 januari 2024.
Regionfullmäktige har även beslutat om en möj-
lighet att frångå krav på förnybar diesel i den re-
gionfinansierade trafiken. Region Västerbotten
har avvaktat med att byta drivmedel i den tra-
fik man finansierar, efter rekommendation från
Länstrafiken i Västerbotten AB:s styrelse då eko-
nomi och resultatprognos för helåret förbättrats.

Löpande dialog förs även med bolagen om möj-
ligheter att hitta besparingar i verksamheten.

Hög konkurrens om regionala projekt-

medel när framtiden formas

EU:s budget för sammanhållningspolitik har på
grund av kriser och krig i stor utsträckning an-
vänts till krispaket de senaste åren. Nu diskute-
ras EU:s nästa budget med struktur- och inves-
teringsfonder för programperioden 2028 och
framåt.

I norra Sverige, som räknas till en utvecklad

ekonomi, finansieras politiken främst genom de
så kallade strukturfonderna som Regionalfonden
och Socialfonden men även Landsbygdsutveck-
lingsfonden som är en del av EU:s jordbrukspo-
litik. Detta påverkar i förlängningen regionens
förutsättningar att stödja länets aktörer genom
exempelvis statliga 1:1-anslag. Region Väster-
botten behöver därmed vara aktiv och närva-
rande där framtiden formas. Behovet att matcha
EU-finansiering med annan finansiering har
ökat då Europeiska regionalfonden övre Norr-
land sänkt sin medfinansieringsgrad från 50 till
40 procent. Anspråken hos Region Västerbot-
ten har fortsatt varit höga, vilket inneburit hög
konkurrens om regionala projektmedel. Region
Västerbottens prioriteringar blir alltmer avgöran-
de för att genomföra de EU-program som Väs-
terbotten omfattas av. En ökad medfinansiering
från andra källor än 1:1-anslag är därför nödvän-
dig framåt.

Norra Sverige befinner sig i en omställning

som ställer krav på stärkt infrastruktur. Omställ-
ningen kommer att behöva stora mängder en-
ergi, väl fungerande elnät och ett transportsys-
tem i länet som klarar kraftigt ökade transporter
på väg- och järnväg. Den positiva utvecklingen
märks i form av större etableringar, men även
nya och expanderande företag runt om i hela lä-
net. Planeringsprocesserna för infrastruktur tar
tid, de nya etableringarna sker nu.

Ett försämrat geopolitiskt läge påverkar lä-

nets infrastruktur i allra högsta grad då kriget i
Europa förändrar den europeiska säkerhetsord-
ningen i grunden. Det har visat på behovet att
rusta transportsystemet för att klara höga be-
lastningar orsakade av oväntade händelser. De
öst-västliga stråken som binder samman Finland,
Sverige och Norge ökar i betydelse.

Krav på stärkt
infrastruktur.

Årsredovisning 2023

Viktiga förhållanden för resultat

och ekonomisk ställning

Regionens finansiella rapporter visar resultat och
ekonomisk ställning. Men det finns även andra
faktorer som påverkar koncernen och som man
behöver känna till för att bedöma resultat och
ställning. Händelser i omvärlden kan påverka re-
gionens verksamheter. Genom att analysera vä-
sentliga risker och osäkerhetsfaktorer kan nega-
tiv påverkan förebyggas eller åtgärdas.

Risker och riskhantering

ur flera perspektiv

Samhällsekonomi och ekonomiska förutsätt-
ningar
Region Västerbottens verksamhet finansieras
till största del av skatteintäkter. En försämrad
konjunktur riskerar att påverka skatteunderlaget
negativt vilket får stor betydelse för regionens
ekonomi. De senaste årens inflation och ränte-
uppgång har lett till en ekonomisk inbromsning
både globalt och i Sverige.

Men trots lågkonjunkturen har arbetsmark-

naden visats sig vara oväntat stark. Tillsammans
med en stark utveckling av lönerna har det inne-
burit att skatteunderlaget, i nominella tal, ut-
vecklats relativt väl under 2023. För 2024 väntas
konjunkturen ge ett tydligare avtryck på arbets-
marknaden med stigande arbetslöshet och sva-
gare utveckling av skatteunderlaget. För 2025-
2027 bedöms skatteunderlaget ligga i linje med
det historiska genomsnittet vilket förklaras av att
konjunkturen återhämtar sig med stigande löner
och fler arbetade timmar.

Trots att skatteunderlaget i nominella tal ut-

vecklas relativt väl urholkas köpkraften av de
kraftiga kostnadsökningarna. Förutom att priser
och löner stiger, fördubblas också pensionskost-
naderna mellan 2022 och 2024. Förklaringen är
främst den höga inflationen och hur den påver-
kar värderingen av sektorns pensionsskuld.

Sammantaget har de ekonomiska förutsätt-

ningar försämrats dramatiskt under 2023. Regio-
nens ekonomiska långtidsprognos visar att en
snabb och kraftfull inbromsning av nettokostna-
derna krävs för att nå positiva resultat och klara
finansieringen av kommande års investerings-
behov.

Investeringsbehov
Region Västerbottens har stora investeringsbe-
hov och långsiktiga prognoser visar på ett fort-

satt stort behov minst tio år framåt. Det drivs av
ökad digitalisering och medicinteknisk utveck-
ling men framför allt av om- och nybyggnation
av fastigheter. Merparten av regionens lokaler
byggdes på 50-, 60- och 70-talet och är i stort
behov av renovering och anpassning för att möta
kraven från framtidens hälso- och sjukvård.

I kombination med svaga ekonomiska resul-

tat riskerar investeringsbehoven att försätta regi-
onen i en ansträngd likviditetssituation komman-
de år. Det ekonomiska resultatet i verksamheten
genererar inte ett kassaflöde som täcker inves-
teringsutgifterna. Därför krävs extern upplåning
för att klara finansieringen. Det medför risk för
en ökad låneskuld, ökade räntekostnader och i
förlängningen en försämrad ekonomisk ställning.

Det krävs långsiktig planering för att säker-

ställa att de ekonomiska förutsättningarna är
tillräckliga för att hantera kommande års inves-
teringsbehov. Samtidigt behöver också plane-
ringen av investeringar vara långsiktig och ta
hänsyn till verksamhetens utveckling och framti-
da behov. Detta samtidigt som nödvändiga prio-
riteringar görs för att anpassa investeringsutgif-
terna till de ekonomiska förutsättningarna.

Demografisk utveckling
och kompetensförsörjning
En stor utmaning de kommande åren är den
demografiska utvecklingen. Antalet personer i
yrkesverksam ålder kommer att öka långsamt,
samtidigt som ökningen av äldre bromsas in. En
äldre befolkning ställer också krav på ett effek-
tivt förebyggande hälsoarbete med bland annat
satsningar på livsstilsförändringar och egenvård
för att minska framtida vårdkonsumtion. Kom-
petensförsörjning är en av våra största samhälls-
utmaningar, inte minst i den samhällsomvand-
ling som sker i Västerbotten. Konkurrensen om
arbetskraften är hård på hela arbetsmarknaden
och hälso- och sjukvården har svårt att rekrytera
olika specialistkompetenser.

En åldrande befolkning, stora pensionsav-

gångar och begränsat tillskott av ny arbetskraft
innebär ökande utmaningar för välfärdssyste-
men i regioner och kommuner. Västerbotten
har en arbetsmarknad i obalans med rekordlåg
arbetslöshet. När andelen personer i arbets-
för ålder minskar innebär det stora svårighe-
ter att få arbetskraften att räcka till och särskilt

Stora behov av
renovering och
anpassning.

Årsredovisning 2023

utmanande är det att hitta arbetskraft med rätt
kompetens. Det kan leda till brister i kvalitet och
patientsäkerhet samt att regionen får en högre
arbetsbelastning, sämre arbetsmiljö och ökad
personalomsättning inom hälso- och sjukvården.

Den demografiska utvecklingen ställer krav

på stora förändringar i både arbetsformer och
arbetssätt. Regionen behöver ta tillvara befint-
liga medarbetares kompetens och erbjuda bra
arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter för att
behålla viktig kompetens. Då den tillgängliga ar-
betskraften ibland saknar grundutbildning och
tillräckliga kunskaper i svenska behövs ökade
satsningar på introduktion och kompetensut-
veckling. Regionens kompetensförsörjningsstra-
tegi för 2023-2024 och prioriterade åtgärder i
regionplan och nämndplaner är viktiga i detta
arbete. Trots dessa åtgärder kommer inte an-
talet personer i arbetsför ålder att räcka till för
att bemanna regionens verksamheter i samma
utsträckning som idag. Det kommer att krävas
prioriteringar i utbudet. Risken är annars att be-
fintliga medarbetare får en alltför tuff arbetsmiljö
och väljer att gå till andra arbetsgivare.

Prioritera satsningar som bidrar
till jämställdhet och minskad ojämlikhet
I ekonomiskt svåra tider finns det en risk att de
nedskärningar som görs drabbar de mest utsatta
i samhället i hög utsträckning. Det kan innebä-
ra att socioekonomiska och kulturella skillnader
ökar och med dessa även skillnader i livsvillkor
och hälsa.

Skillnader i medellivslängd mellan grupper

med olika utbildningsnivå ökar, och för kvinnor
med enbart förgymnasial utbildning har medel-
livslängden sjunkit. Västerbotten är också bland
de län i Sverige med högst ohälsotal bland kvin-
nor. Det kan huvudsakligen förklaras av skillna-
der i arbetsmiljö mellan kvinnodominerade och
mansdominerade arbetsplatser där länet har en
starkt könssegregerad arbetsmarknad. Kvinnors
höga ohälsotal påverkas även av obetalt hem-
och omsorgsarbete och utsatthet för våld i nära
relationer.

I svåra ekonomiska tider är det ännu viktiga-

re att säkerställa att satsningarna når de grupper
som behöver dem bäst. Regionen behöver väga
in analyser av jämställdhet och jämlikhet i de be-
slut som tas.

I samhällsomställningen där antalet industri-

jobb i länet ökar ställs vi inför en ny konkurrens
om arbetskraften. Nya industrier med traditio-
nellt mansdominerade arbetaryrken riskerar att
förstärka begränsande normer kopplat till kön,
klass och etnicitet om inte utvecklingen genom-

syras av jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv.

En ny strategi för jämställdhet och jämlikhet

tas fram under 2024. Den innehåller bland annat
prioriteringar kopplade till genusmedvetet och
normbreddande arbete med kompetensförsörj-
ning. Att minska kvinnors sjukskrivningar genom
systematiskt arbete med friskfaktorer i arbets-
villkor och arbetsmiljö för både medarbetare och
chefer ingår också.

En ny strategi för folkhälsa och funktionsrätt

togs fram under 2023 med särskilt fokus på ökad
jämställdhet och jämlikhet i hälsa.

Regionen har undertecknat en avsiktsför-

klaring för jämställd industri som tagits fram av
Länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten.
Regionen deltar i arbetet utifrån avsiktsförkla-
ringen och landsstrategin för Ett jämställt Väster-
botten.

Universitetsjukvårdsenheternas status
En universitetsjukvårdsenhet är en vårdgivare
som bedriver forskning, utbildning, utveckling
och innovation som en del av sin kärnverksam-
het och väl integrerat i vården. Universitetssjuk-
vården är ett gemensamt åtagande för regioner
och universitet och definieras i det centrala avta-
let om läkarutbildning och forskning. Vart fjärde
år utvärderar Socialstyrelsen universitetssjukvår-
den på uppdrag av regeringen. Den baseras på
kriterier uppdelad i fyra huvudsakliga områden:
forskning, utbildning, sjukvårdsutveckling och
infrastruktur. Universitetssjukvårdsenhet är en
nationell kvalitetsstämpel som borgar för hög-
kvalitativa forsknings- och utbildningsmiljöer.

I samband med senaste utvärderingen fram-

kom att ingen av Region Västerbottens universi-
tetssjukvårdsenheter uppfyller samtliga Social-
styrelsen krav för universitetssjukvård.

Om dessa enheter inte når full måluppfyl-

lelse i augusti 2024 riskerar Norrlands univer-
sitetssjukhus att förlora sin status som univer-
sitetssjukhus. Det skulle vara förödande för
läkarutbildningen vid Umeå universitet och för
den högspecialiserade vården i norra sjukvårds-
regionen.

I arbetet med att uppfylla alla kraven har uni-

versitetssjukvårdsenheterna fått stöd. Nu måste
handlingsplaner tas fram och åtgärder vidtas.

Säkerhet och beredskap
Den säkerhetspolitiska utvecklingen i världen
och i vårt närområde visar på vikten av krisbe-
redskap. Förmågan att kunna hantera olika hot
och allvarliga händelser behöver stärkas utifrån
ett riskperspektiv. Regionen behöver vara ro-
bust och flexibel för att kunna hantera kända hot

Ny strategi för
folkhälsa och
funktionsrätt.

Årsredovisning 2023

syras av jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv.

En ny strategi för jämställdhet och jämlikhet

En ny strategi för folkhälsa och funktionsrätt

togs fram under 2023 med särskilt fokus på ökad
jämställdhet och jämlikhet i hälsa.

Regionen har undertecknat en avsiktsför-

I samband med senaste utvärderingen fram-

kom att ingen av Region Västerbottens universi-
tetssjukvårdsenheter uppfyller samtliga Social-
styrelsen krav för universitetssjukvård.

Om dessa enheter inte når full måluppfyl-

I arbetet med att uppfylla alla kraven har uni-

versitetssjukvårdsenheterna fått stöd. Nu måste
handlingsplaner tas fram och åtgärder vidtas.

FOTO: JONAS WESTLING

Årsredovisning 2023

och risker samt händelser som inte kan förutses.
Informationssäkerhet är viktigt för att skydda re-
gionens informationstillgångar.

Etablerade strukturer, förebyggande och för-

beredande arbete påverkar hur väl organisatio-
nen klarar sig när en risk faktiskt inträffar. Men
resultatet är också beroende av medarbetarnas
förmåga att agera. Om regionen inte har ett pro-
aktivt arbete för säkerhet och beredskap kan det
leda till stora ekonomiska konsekvenser.

Regionen har arbetssätt för att hantera risker

och hot som kan påverka verksamheten samt
rapporterar incidenter och hur de har hanterats.
Exempel på pågående och planerade åtgärder är
stöd i kontinuitetsplanering för verksamheterna,
öka säkerhetsmedvetenheten i organisationen,
utveckla krigsorganisation och krigsplacering
samt intern revision som en del av den systema-
tiska uppföljningen av genomförda säkerhetsåt-
gärder.

Klimat och miljö
Utsläpp av växthusgaser innebär en fortsatt sti-
gande temperatur och ökande risker ju större
uppvärmningen blir. Att minska utsläppen är
nödvändigt för att mildra allvarliga störningar för
människa och natur.

Hälso- och sjukvården står för omkring en

femtedel av alla offentliga klimatpåverkande ut-
släpp i Sverige. Region Västerbotten orsakar
störst påverkan genom inköp av varor och tjäns-
ter, transporter och fastigheter.

Klimatförändringarna leder till att extremvä-

der som värmeböljor och skyfall kan förekomma
oftare, något som påverkar befolkningens hälsa
och som ställer höga krav på hur vården hante-
rar både patienter och läkemedel. Regionen be-
höver därför en god beredskap för att anpassa
sig till ett förändrat klimat.

Samarbete med andra aktörer, både på lokal

och nationell nivå, är viktigt för att hitta lösning-
ar för minskad klimatpåverkan och i det förebyg-
gande beredskapsarbetet.

Behov att stärka länets infrastruktur
Norra Sverige befinner sig i en samhällsomställ-
ning som ställer krav på stärkt infrastruktur. Om-
ställningen kommer att behöva stora mängder
energi och ett väl fungerande elnät. För att Väs-
terbotten ska kunna fortsätta vara en föregång-
are i omställningen behöver energisystemet ut-
vecklas. Det kommer att behövas mer förnybar
produktion samtidigt som den energi som finns
måste användas effektivare.

Omställningen skapar även stora utmaning-

ar i transportsystemet när transporterna på väg,

järnväg och i hamnar ökar kraftigt. Den posi-
tiva utvecklingen märks i form av större etable-
ringar, men även med nya och expanderande
företag runt om i hela Västerbotten. Att planera
för infrastruktur tar tid och de nya etableringar-
na är något som sker nu. Näringslivets satsning-
ar innebär också att Västerbotten behöver fler
innevånare för att klara kompetensförsörjningen
i de nya företagen. Detta medför i sin tur behov
av investeringar i kommunal, regional och statlig
infrastruktur och samhällsservice, där bostäder,
skolor med mera behöver byggas.

Det försämrade geopolitiska klimatet med

ökande instabilitet påverkar behovet av infra-
struktur i allra högsta grad. Rysslands invasion
av Ukraina förändrar den europeiska säkerhets-
ordningen i grunden och har med all tydlighet
visat att transportsystemet är sårbart och måste
bli bättre rustat för att klara höga belastningar
orsakade av oväntade händelser. De öst-västli-
ga stråken som binder samman Finland, Sverige
och Norge ökar i betydelse då de ger tillgång till
de norska hamnarna för in- och utförsel av varor
och förnödenheter.

Region Västerbotten har som regionalt ut-

vecklingsansvarig ett tydligt uppdrag att bidra
till länets förutsättningar att möta behovet av en
stärkt och robust infrastruktur. Den samhällsom-
ställning som pågår i norra Sverige innebär att
regionens stöd för att genomföra olika insatser
och kapacitetsstärkande åtgärder är än mer ef-
terfrågat. Om inte behovet möts är det sannolikt
att omställningen i norra Sverige påverkas nega-
tivt när den istället behöver öka i fart.

En agenda för energi har tagits fram under

2023 som stöd för Västerbottens möjligheter att
gå före i omställningen.

För att utveckla länets infrastruktur och

transportsystem är länstransportplanen ett verk-
tyg för att identifiera framtida behov inför kom-
mande revidering.

Norra Sverige får ett allt mer betydande geo-

politiskt läge. Därför blir ett stödjande påver-
kansarbete som stärker infrastrukturen i Väster-
botten allt viktigare.

Finansiella risker och riskhantering

Ränterisker
Ett förändrat ränteläge kan påverka räntekostna-
derna för nuvarande och framtida finansiering
negativt. Det kallas ränterisk. Den 31 december
2023 uppgick regionens totala lån till 2 220 mil-
joner kronor vilket är en ökning med 420 miljo-
ner kronor jämfört med föregående år. Ökning-
en förklaras av ett svagare ekonomiskt resultat i
kombination med ökade utgifter för investering-

Regionen
behöver vara
robust och
flexibel.

Årsredovisning 2023

ar. Kassaflödet från den löpande verksamheten
är alltså inte tillräckligt för att finansiera investe-
ringarna fullt ut.

Vid utgången av 2023 var den genomsnitt-

liga räntebindningstiden för regionens lån 1,39 år
och den genomsnittliga räntan 2,3 procent. I
takt med att befintliga lån förfaller och behöver
refinansieras stiger den genomsnittliga räntan
på grund av det ökade ränteläget. Jämfört med
föregående år har den genomsnittliga räntan på
regionens lån stigit med 1,82 procent. För att be-
gränsa ränterisken har lånens förfall spridits i tid.
Regionens samtliga lån är upptagna hos Kom-
muninvest och löper till fast ränta.

Finansieringsrisk
Med finansieringsrisk menas risken att inte få ny
finansiering, att befintliga lån inte kan ersättas
med nya, eller att lånen bara kan lånas upp till
kraftigt ökade kostnader.

Region Västerbotten har begränsat den ris-

ken främst genom att lånens förfall har spridits
över tid. Regionen är dessutom sedan flera år
tillbaka medlem i Kommuninvest i Sverige AB
och kan låna där. Regionen har också en beviljad
checkkredit på 300 miljoner kronor för att han-
tera tillfälliga likviditetsbehov.

Kredit- och likviditetsrisk
Kreditrisk definieras som risken att inte få tillba-
ka placerat belopp och ränta av låntagaren. Med
likviditetsrisk menas risken att placeringen inte
går att sälja.

Region Västerbotten placerar medel enligt

beslutad finanspolicy. Kreditrisken minskas ge-
nom att begränsa hur mycket som får placeras
i olika typer av räntebärande värdepapper. Lik-
viditetsrisken minskas genom att köpa värde-
papper från flera olika motparter och på så sätt
minska risken för förlust och begränsa handeln
med icke börsnoterade värdepapper.

Marknadsvärdesrisk i finansiella placeringar
Enligt finanspolicyn ska placeringar i pensions-
medelsportföljen över tid fördelas på 60 pro-
cent aktier, 20 procent räntor och 20 procent
alternativa placeringar. Den fördelningen är Re-
gion Västerbottens normalportfölj och bedöms
nödvändig för att regionen ska nå målet om full
finansiering av pensionsåtagandet till 2040. Att
investera i riskfyllda tillgångar som exempelvis
aktiefonder innebär en marknadsvärdesrisk ef-
tersom värdet på pensionsportföljen kan falla.
För att hantera risken kan taktiska avvikelser från
normalportföljen göras. Exempelvis kan, inom
givna ramar, aktiefonder säljas till förmån för
räntefonder under turbulenta perioder.

Placeringar görs i fonder och värdepapper

som står under Finansinspektionens tillsyn eller
motsvarande tillsyn i annat land. Den 31 decem-
ber 2023 bestod Region Västerbottens finansiel-
la placeringar i pensionsmedelsportföljen av 65,1
procent aktiefonder, 34,6 procent räntefonder,
0 procent alternativa placeringar och 0,2 procent
var inte placerade. Det sammanlagda värdet var
5 591 miljoner kronor.

Valutarisk
Att handla med värdepapper i en annan valuta
innebär att regionen tar en valutarisk. Valutakur-
sernas svängningar påverkar värdet av regio-
nens värdepapper. Med valutarisk menas risken
att resultat- och balansräkning eller kassaflöde
påverkas negativt på grund av förändrade valu-
takurser. Region Västerbotten har inga lån i ut-
ländsk valuta men en valutarisk finns inom pen-
sionsmedelsportföljen. För aktier är valutarisk en
naturlig del av placeringen i annat land och valu-
tasäkras inte. Ränteplaceringar ska alltid valu-
tasäkras. Om alternativa placeringar ska valuta-
säkras avgörs från fall till fall beroende på syftet
med placeringen.

5 591

miljoner kronor

i pensions-

medelsportföljen.

Årsredovisning 2023

God ekonomisk hushållning

och ekonomisk ställning

Uppföljning av fullmäktiges mål

I regionplanen har fullmäktige riktat regionmål
till nämnderna som de i sin tur omsatt till delmål
och indikatorer. Årsredovisningen är en uppfölj-
ning av resultat efter december månad och en
bedömning av måluppfyllelse vid året slut.

Måluppfyllelsen för hela regionen är en hel-

hetsbedömning som bygger på nämndernas
egna bedömningar av delmål och indikatorer.

Sammanfattning
Av de tolv regionmål som fullmäktige antagit för
verksamheten är bedömningen att sex mål helt
uppfylls, tre mål delvis uppfylls och tre mål inte
uppfylls. Den sammantagna bedömningen är att
uppfyllelsen av målen till största delen är god.

Målområde: Hållbart samhälle

Mål 1. Västerbotten har världens bästa och
mest jämlika hälsa

Målet uppfylls inte

• Nämnderna har tillsammans antagit sju del-

mål mot mål 1. Bedömningen är att två upp-
fylls, två delvis uppfylls och tre inte uppfylls.

• Nämnderna har som underlag för bedöm-

ning av delmålen antagit tio indikatorer. Av
dessa är det fyra målvärden som uppnås, ett
som delvis uppnås och fem som inte uppnås.

Primärvårdens beställning ska utvecklas 2024
för att stärka nära vård. Fakturering av medi-
cinsk tandvård kontrolleras bättre och sparar tid.
Enheter från hälso- och sjukvården har inte kun-
nat prioritera arbetet med jämlikhetsanalyser av
vårddata. Få basenheter uppger att de frågar om
våldsutsatthet och dokumenterar enligt riktlin-
jer men uppföljningen visar att många enheter
aktualiserar frågan men dokumenterar på annat
sätt. Under 2023 har 28 procent av 40-, 50- och
60-åringar fått hälsoundersökningar enligt Väs-
terbottens hälsoundersökningar. Fyra hälso-
centraler har nått målet på 70 procent, medan
fem inte har inte gjort någon. Skellefteå, södra
Lappland och Umeå har haft olika utmaningar
och lösningar för att öka antalet hälsoundersök-
ningar.

Mål 2. Västerbotten är det barnvänligaste
länet

Målet uppfylls delvis

• Nämnderna har tillsammans antagit sex del-

mål mot mål 2. Bedömningen är att två upp-
fylls, två delvis uppfylls och två inte uppfylls.

• Nämnderna har som underlag till bedömning

av delmålen antagit tio indikatorer. Av dessa
är det fem målvärden som uppnås, ett som
delvis uppnås och tre som inte uppnås.

Ett utkast på åtgärdsplan har tagits fram för att
utveckla strukturerade arbetssätt utifrån ett

Regionmål för verksamhetetn

Bedömning

Mål 1. Västerbotten har världens bästa och

mest jämlika hälsa

Målet uppfylls inte

Mål 2. Västerbotten är det barnvänligaste länet

Målet uppfylls delvis

Mål 3. Västerbotten har trygga invånare med

inflytande och delaktighet och ett rikt samt

aktivt kultur- och föreningsliv

Målet uppfylls helt

Mål 4. Västerbotten är en ledande miljöregion

Målet uppfylls helt

Mål 5. Vi har en nära, tillgänglig och person-

centrerad vård i hela länet

Målet uppfylls delvis

Mål 6. Vi levererar jämlik och jämställd

hälso- och sjukvård av hög kvalitet

Målet uppfylls inte

Mål 7. Vi är en attraktiv arbetsgivare med

personal som trivs och utvecklas hos oss

Målet uppfylls delvis

Mål 8. Vi har en långsiktigt hållbar ekonomi

Målet uppfylls inte

Mål 9. Vi är en inkluderande, attraktiv och

innovativ samverkanspartner

Målet uppfylls helt

Mål 10. Vi är ledande inom forskning,

innovation och digitalisering

Målet uppfylls helt

Mål 11. Västerbotten är en attraktiv och jämställd

region att leva och verka i samt flytta till

Målet uppfylls helt

Mål 12. Västerbotten har ett klimat för ökad

tillväxt av jobb och företag

Målet uppfylls helt

Bedömning av regionmål

Målet uppfylls helt

Målet uppfylls delvis

Målet uppfylls inte

Kriterier för bedömning av indikatorer

Målvärdet för indikatorn uppfylls helt

100 procent av målvärde

Målvärdet för indikatorn uppfylls delvis

80-99 procent av målvärde

Målvärdet för indikatorn uppfylls inte

Under 80 procent av målvärde

Årsredovisning 2023

barnrättsperspektiv i regionstyrelsens verksam-
heter. Barnrättsombud har erbjudits utbildning
i bedömning av barnets bästa och en mall har
tagits fram för att stödja verksamheterna. Nät-
verksträffar har hållits för att följa upp och disku-
tera metoden. En pilotutbildning i metoden Föra
barnen på tal har getts till barnrättsombud som
arbetar med barn som anhöriga. Utbildningen
bygger på forskning om hur vården kan stödja
barnets hälsa.

Regionala utvecklingsnämnden har revide-

rat riktlinjerna för stimulansmedel till ungdoms-
verksamhet för att öka målgruppens inflytande
och delaktighet och en ny digital lösning för an-
sökning och handläggning har utvecklats. Film
i Västerbotten har nått många barn och unga
med filmaktiviteter. Skapande skola-bidraget
har förändrats och det påverkar kvaliteten och
omfattningen av aktiviteterna. Regionbiblioteket
har utbildat folkbibliotek i tjänstedesign för barn
och unga där många, men inte alla, kommuner
deltagit.

Mål 3. Västerbotten har trygga invånare med
inflytande och delaktighet och ett rikt samt
aktivt kultur- och föreningsliv

Målet uppfylls

• Nämnderna har tillsammans antagit sju del-

mål mot mål 3. Bedömningen är att fyra upp-
fylls, två delvis uppfylls och ett inte uppfylls.

• Nämnderna har som underlag till bedömning

av delmålen antagit 18 indikatorer. Av dessa
är det nio målvärden som uppnås, fem som
delvis uppnås och fyra som inte uppnås.

Självservice har ökat sedan 2022, men vaccina-
tionsbokningar har minskat. Digitala vårdmöten
behöver utökas och jämställas i regionen. Vis-
sa vårdgivare är bättre än andra på att erbjuda
självservice. Tandvården har infört ett basutbud
av självservicetjänster, men behöver utveckla
och kommunicera egenvård för munhålan mer.
Målet är att fler ska använda sig av egenvård på
recept. Utbildningar i klarspråk har genomförts
för att öka användningen. En plan för att öka för-
måga till civil beredskap är klar.

Kommunerna i Västerbotten har svårt att fi-

nansiera kultur för alla, men samarbetar med Re-
gion Västerbotten som stödjer och sprider kul-
turprojekt. Den regionala kulturverksamheten
ska nå ut till hela länet, trots de stora avstånden.
Region Västerbotten ska följa upp och analyse-
ra kulturinstitutionernas närvaro i kommunerna.
Regionens kulturverksamheter har ökat sina ak-
tiviteter och besökare under 2022 jämfört med
2021, men inte nått upp till nivån före pandemin.

Målsättningen för regional spridning är uppfylld.
De mindre kommunerna har haft störst procen-
tuell ökning, men de större kommunerna har
haft flest aktiviteter och besökare.

Mål 4. Västerbotten är en ledande
miljöregion

Målet uppfylls

• Nämnderna har tillsammans antagit tio del-

mål mot mål 4. Bedömningen är att fyra upp-
fylls, fem delvis uppfylls och ett inte uppfylls.

• Nämnderna har som underlag till bedöm-

ning av delmålen antagit 18 indikatorer. Av
dessa är det elva målvärden som uppnås och
fyra som inte uppnås. Tre målvärden saknar
värden.

Regionen samarbetar för att minska trafikens
klimatpåverkan genom att ställa krav på trans-
porttjänster och effektivisera patienttranspor-
ter. Delning av energi sker via en marknadsplats
med Umeå Energi och målet om lägre energian-
vändning nås trots svårigheter. Avfallsmängden
har minskat men andelen återvunnet avfall är
oförändrad vilket kanske förklaras av att mäng-
den farligt avfall har ökat. Avfallsprojektet har
gett bättre sortering av förpackningar. Under
2023 har utökade miljökrav ställts på upphand-
lingar som bedömts som prioriterade.

Andelen förnybart drivmedel i kollektivtra-

fiken bedöms nå målet för 2023. Marknadsan-
delen för kollektivtrafiken är oförändrad och når
inte målet för 2023. I december fastställde re-
gionala utvecklingsnämnden Agenda för energi,
den första av sitt slag i Västerbotten. Samarbetet
med Länsstyrelsen Västerbotten och LRF Väs-
terbotten för implementering samt uppföljning
av den antagna livsmedelsstrategin fortlöper
och är en starkt bidragande faktor för att påver-
ka andelen närproducerad mat.

God och jämlik hälso- och sjukvård

Mål 5. Vi har en nära, tillgänglig och person-
centrerad vård i hela länet

Målet uppfylls delvis

• Nämnderna har tillsammans antagit sex del-

mål mot mål 5. Bedömningen är att ett upp-
fylls och fem delvis uppfylls.

• Nämnderna har som underlag till bedöm-

ning av delmålen antagit tolv indikatorer. Av
dessa är det tre målvärden som uppnås, tre
som delvis uppnås och sex som inte uppnås.

Verksamheterna har arbetat med patientkon-
trakt och fast vårdkontakt som i dagsläget är
svåra att följa upp. Utformning av rutiner för

28 %

av Västerbottens

hälsoundersökningar

genomförs.

Årsredovisning 2023

samordnad individuell plan, dokumenterad
överenskommelse (patientkontrakt) och fast
vårdkontakt har varit prioriterat och använts
inom samtliga basenheter om än med stor varia-
tion. Antalet samordnade individuella planer har
ökat under 2021-2023 men inte nått målet.

Regionens förmåga att verka för att så få ut-

skrivningsklara patienter som möjligt är kvar på
länets sjukhus handlar i hög grad om god sam-
verkan med länets kommuner samt deras möj-
lighet att skapa förutsättningar för patienterna
att återvända till sina hem. Kommunernas förut-
sättningar varierar och den gemensamt största
utmaningen för både regionen och kommuner-
na är kompetensförsörjningen, framför allt i den
norra länsdelen. För närvarande pågår pilotverk-
samheter och implementering av mobila arbets-
sätt inom primärvården i samverkan med den
specialiserade vården och länets kommuner.

Tandvården har nu basutbud på 1177.se. I

södra Lappland testas verktyg för distans- och
egenmonitorering för personcentrerad vård. I
dagsläget har Region Västerbotten inte några
upphandlade lösningar för egenmonitorering
men en förstudie har gjorts.

En rapport om primärvårdens status har lett

till nya uppdrag från regionen. Under början av
2024 ska primärvårdens uppdrag och ersättning
diskuteras med experter för att främja nära vård.

Mål 6. Vi levererar jämlik och jämställd
hälso- och sjukvård av hög kvalitet

Målet uppfylls inte

• Nämnderna har tillsammans antagit sex del-

mål mot mål 6. Bedömningen är att ett upp-
fylls, ett delvis uppfylls och fyra inte upp-
fylls.

• Nämnderna har som underlag för bedöm-

ning av delmålen antagit sex indikatorer. Av
dessa är det ett målvärde som uppnås, ett
som delvis uppnås och tre som inte uppnås.
Ett målvärde saknas.

Regionen har ett mål att identifiera och genom-
lysa komplexa vårdflöden för att effektivisera
men framför allt för att göra vägen genom flödet
så smidigt som möjligt för patienten. De kom-
plexa vårdflöden som genomlysts så här långt är
endoskopi och ryggsmärta.

Antalet universitetssjukvårdsenheter är fort-

satt 21 i Region Västerbotten. I Socialstyrelsens
senaste granskning når ingen av enheterna de
27 miniminivåerna och fokus under året har där-

dessa är det fem målvärden som uppnås, ett
som delvis uppnås och sex som inte uppnås.
Tre målvärden saknas.

Verksamheterna har haft personalbrist, vilket
innebär dyra kortsiktiga lösningar. Fortsatt höga
kostnader för produktionsmateriel och ökad ef-
terfrågan på vård har också försämrat ekono-
min. Få basenheter har balanserad ekonomi och
långsiktiga åtgärder pågår för att förbättra situa-
tionen.

Läkemedelskostnaderna ökar mer än målet

för nämnden och det är en ökning som syns i
hela riket. Resekostnaderna har också ökat mer
än planerat under 2023. Pandemin innebär ett
uppdämt behov och stör även jämförelser. Infla-
tion, utbildning och nyrekrytering bidrar också
till ökningen.

2024 kommer ett omtag att tas kring model-

len för verksamhetsstyrning genom ett fullmäk-
tigeuppdrag.

Jämlik och attraktiv region

Mål 9. Vi är en inkluderande, attraktiv och
innovativ samverkanspartner

Målet uppfylls

• Nämnderna har tillsammans antagit fem del-

mål mot mål 9. Bedömningen är att tre upp-
fylls och två delvis uppfylls.

• Nämnderna har som underlag till bedömning

av delmålen antagit sju indikatorer. Av dessa
är det fem målvärden som uppnås och ett
som inte uppnås. Ett målvärde saknas.

Färdplanen Nära vård 2030 i Västerbotten är fast-
ställd av samtliga kommuner och regionfullmäk-
tige. Arbetet med att ta fram en gemensam pri-
märvårdsplan har påbörjats. Överenskommelsen
om uppsökande munhälsobedömningar är klar.

FoUI-staben har stärkt samverkan med nä-

ringslivet genom olika projekt. Enheten för inno-
vation är med i Swelife och Medtech for Health
som finansierar innovativa lösningar för bättre
hälsa.

Under verksamhetsåret har samtliga mö-

tesplatser som Region Västerbotten samordnar
också genomförts, Grand Hotel i Stockholm,
Mötesplats Lycksele och Västerbotten i Alme-
dalen.

Under 2023 har en delutvärdering av över-

enskommelsen om samverkan mellan länets
kommuner och Region Västerbotten genom-
förts. Insatser har även genomförts för att göra
mellankommunal samverkan inom regional ut-
veckling mer tillgänglig för länets kommuner och
invånare.

FOTO: JONATHAN ERIKSSON

Tandvården har
basutbud på
1177.se.

Årsredovisning 2023

för varit att säkerställa ett stöd till nuvarande en-
heter. Hudkliniken ligger närmast till att uppnå
universitetssjukvårdsstatus men arbetet har för-
dröjts, framför allt på grund av tidigare covid-år.

Antal medarbetare som genomgått utbild-

ning i katastrofmedicin når inte målet. Kostnader
för hyrpersonal har ökat under året och ökning-
en är störst inom primärvården. Det finns en
stor medvetenhet om behovet att minska inhyrd
personal och det pågår lokala initiativ, samver-
kan i norra regionerna och nationellt.

Mål 7. Vi är en attraktiv arbetsgivare med
personal som trivs och utvecklas hos oss

Målet uppfylls delvis

• Nämnderna har tillsammans antagit åtta del-

mål mot mål 7. Bedömningen är att fem upp-
fylls och tre delvis uppfylls.

• Nämnderna har som underlag till bedömning

av delmålen antagit 18 indikatorer. Av dessa
är det tolv målvärden som uppnås, fyra som
delvis uppnås och två som inte uppnås.

Region Västerbotten behöver vara en attraktiv
arbetsgivare för att klara de utmaningar vi står
inför. Åtgärder från kompetensförsörjningsstra-
tegin har införlivats i respektive nämndplan och
kommunicerats i olika forum. Förutom detta har
kompetensstegar, introduktionsprogram och
ledarförsörjning utvecklats. En översyn av ar-
betstidsmodeller är genomförd och arbetet med
hälsofrämjande arbetsplatser pågår. Fortsatta
satsningar på arbetsmiljö, utvecklingsmöjlighe-
ter och villkor är nödvändiga för att öka regio-
nens attraktivitet som arbetsgivare.

För att vara en attraktiv arbetsgivare är che-

ferna viktiga då de påverkar medarbetarnas ar-
betsmiljö och utvecklingsmöjligheter. Under
året har ett arbete påbörjats som handlar om att
stärka chefernas förutsättningar att leda. En re-
ferensgrupp med chefer från olika delar av orga-
nisationen har gett sina synpunkter på arbetet.
Under 2023 beslutades en ledarskapsfilosofi
som ska vara vägledande för alla chefer. Strate-
gin för flexibel arbetsplats är implementerad och
nyttjas inom regionstyrelsens förvaltning. Under
2024 kommer den införas på fler arbetsplatser
där det är möjligt.

Mål 8. Vi har en långsiktigt hållbar ekonomi

Målet uppfylls inte

• Nämnderna har tillsammans antagit elva del-

mål mot mål 8. Bedömningen är att två upp-
fylls, tre delvis uppfylls och sex inte uppfylls.

• Nämnderna har som underlag för bedöm-

ning av delmålen antagit 15 indikatorer. Av

dessa är det fem målvärden som uppnås, ett
som delvis uppnås och sex som inte uppnås.
Tre målvärden saknas.

Läkemedelskostnaderna ökar mer än målet

2024 kommer ett omtag att tas kring model-

len för verksamhetsstyrning genom ett fullmäk-
tigeuppdrag.

Jämlik och attraktiv region

Mål 9. Vi är en inkluderande, attraktiv och
innovativ samverkanspartner

Målet uppfylls

• Nämnderna har tillsammans antagit fem del-

mål mot mål 9. Bedömningen är att tre upp-
fylls och två delvis uppfylls.

• Nämnderna har som underlag till bedömning

av delmålen antagit sju indikatorer. Av dessa
är det fem målvärden som uppnås och ett
som inte uppnås. Ett målvärde saknas.

FoUI-staben har stärkt samverkan med nä-

ringslivet genom olika projekt. Enheten för inno-
vation är med i Swelife och Medtech for Health
som finansierar innovativa lösningar för bättre
hälsa.

Under verksamhetsåret har samtliga mö-

tesplatser som Region Västerbotten samordnar
också genomförts, Grand Hotel i Stockholm,
Mötesplats Lycksele och Västerbotten i Alme-
dalen.

Under 2023 har en delutvärdering av över-

Årsredovisning 2023

Mål 10. Vi är ledande inom forskning,
innovation och digitalisering

Målet uppfylls

• Nämnderna har tillsammans antagit åtta del-

mål mot mål 10. Bedömningen är att fyra
uppfylls, tre delvis uppfylls och ett inte upp-
fylls.

• Nämnderna har som underlag till bedömning

av delmålen antagit 19 indikatorer. Av dessa
är det 13 målvärden som uppnås, ett som
delvis uppnås och fem som inte uppnås.

Regionen har utgått från digitaliseringsstrategin
för att utveckla verksamheten med teknik. Un-
der 2023 har mål och arkitektur för data och pa-
tientnära ekosystem skapats, samt integrations-
området förbättrats. Digitaliseringsstrategin har
också reviderats i dialog med politiker och verk-
samheter. Tre doktorander i medicinsk informa-
tionsteknik med fokus på AI har rekryterats. En
mobilapp med AI för öroninflammation har fått
finansiering.

Arbete enligt handlingsplanen för universi-

tetssjukvård är påbörjat men fortsatta insatser
är viktiga både enligt handlingsplanen och för
tandvård och primärvård. Då driftsättningen av
Cosmic har förskjutits har inte utbildningsinsat-
ser genomförts enligt plan.

Västerbotten har en regional innovations-

strategi för 2022-2030. Via projektet Regional
innovationsledning Västerbotten som pågått un-
der drygt tre år har regional innovationsledning
introducerats och förankrats.

Arbetet med att vidareutveckla den fysiska

digitala infrastrukturen i Västerbotten har under
2023 framför allt skett inom projekten Bredband
2020+ och Bredband 2023. Båda har avslutats
under året med goda resultat. Projekten har till-
sammans medfört att cirka 400 fastigheter och
cirka 200 företag i Västerbotten har fått möjlig-
het till bredbandsanslutning.

Mål 11. Västerbotten är en attraktiv och
jämställd region att leva och verka i samt
flytta till

Målet uppfylls

• Nämnderna har tillsammans antagit sju del-

mål mot mål 11. Bedömningen är att fyra
uppfylls och ett delvis uppfylls. Ett mål har
inte följts upp.

• Nämnderna har som underlag för bedöm-

ning av delmålen antagit tolv indikatorer. Av
dessa är det sju målvärden som uppnås, två
som delvis uppnås och ett som inte uppnås.
Två målvärden saknas.

FOTO: KLAS SJÖBERG

Regionen har anslutit sig till länsstrategin Ett jäm-
ställt Västerbotten.

Regionen har även undertecknat en avsikts-

förklaring för en jämställd industri tillsammans
med 22 andra industrier och aktörer i Västerbot-
ten och Norrbotten.

Regionen har arbetat med tre prioriterade

områden för att stärka Region Västerbottens va-
rumärke: arbetsgivarkommunikation, kommuni-
kativ organisation och extern kommunikation.

Inom Västerbotten Experience har grun-

den lagts för ett gemensamt varumärkes- och
hållbarhetsarbete som inspirerar andra. Under
året har det blivit möjligt att kraftsamla kring det
territoriella perspektivet i det regionala utveck-
lingsarbetet. Ett arbete har inletts för att stärka
effektiviteten och tydligheten i kommunikatio-
nen kring Region Västerbottens rumsliga upp-
drag, att utveckla den regionala utvecklings-
strategins territoriella perspektiv, samt en stärkt
kommunal och regional kapacitet inom fysisk
planering.

Arbetet med förbättrad tillgänglighet i kol-

lektivtrafiken är delvis klart. Målet för antalet
direkta enkelturer med buss och tåg mellan alla
kommuncentrum i länet har överstigits med viss
marginal.

Mål 12. Västerbotten har ett klimat för ökad
tillväxt av jobb och företag

Målet uppfylls

• Nämnderna har tillsammans antagit fyra del-

mål mot mål 12. Bedömningen är att tre upp-
fylls och ett delvis uppfylls.

• Nämnderna har som underlag för bedöm-

ning av delmålen antagit elva indikatorer. Av
dessa är det åtta målvärden som uppnås, ett
som delvis uppnås och två som inte uppnås.

Den agenda för kompetensförsörjning i Väster-
bottens län som fastställdes i december 2022 ut-
gör grund för det regionala arbetet. Strategi för
smart specialisering, S3 Västerbotten Roadmap
for Smart Economic Transformation, har tagits
fram under 2023. Arbetet med smart speciali-
sering har därmed gått in i en fas för praktik och
implementering.

I maj och september genomfördes två digi-

tala branschforum, Fokus buss. Målet för antalet
digitala dialoger med näringslivsenheterna har
uppnåtts för året. Andelen kvinnor som tar del
av företagsstöd ligger under målet även om det
ökat något jämfört med året innan.

Dialoger med
näringslivet.

doktorander med

fokus på AI har

rekryterats.

Årsredovisning 2023

Mål 10. Vi är ledande inom forskning,
innovation och digitalisering

Målet uppfylls

• Nämnderna har tillsammans antagit åtta del-

mål mot mål 10. Bedömningen är att fyra
uppfylls, tre delvis uppfylls och ett inte upp-
fylls.

• Nämnderna har som underlag till bedömning

av delmålen antagit 19 indikatorer. Av dessa
är det 13 målvärden som uppnås, ett som
delvis uppnås och fem som inte uppnås.

Arbete enligt handlingsplanen för universi-

Västerbotten har en regional innovations-

strategi för 2022-2030. Via projektet Regional
innovationsledning Västerbotten som pågått un-
der drygt tre år har regional innovationsledning
introducerats och förankrats.

Arbetet med att vidareutveckla den fysiska

Mål 11. Västerbotten är en attraktiv och
jämställd region att leva och verka i samt
flytta till

Målet uppfylls

• Nämnderna har tillsammans antagit sju del-

mål mot mål 11. Bedömningen är att fyra
uppfylls och ett delvis uppfylls. Ett mål har
inte följts upp.

• Nämnderna har som underlag för bedöm-

ning av delmålen antagit tolv indikatorer. Av
dessa är det sju målvärden som uppnås, två
som delvis uppnås och ett som inte uppnås.
Två målvärden saknas.

FOTO: KLAS SJÖBERG

Finansiella mål

Resultatmål

Målet har inte uppnåtts

Regionen ska redovisa ett överskott för verk-
samhetens resultat under planperioden 2020-
2023 som motsvarar minst 1-3 procent av skat-
teintäkter och generella statsbidrag.

2023 ska styrelser och nämnder redovisa

ett resultat i balans, vilket innebär ett utfall som
minst motsvarar budgeterat resultat.

Över planperiodens tre första år har verk-

samhetsresultatet legat på över 4 procent för att
sjunka till minus 5,7 procent 2023. Snittet över
åren är ett verksamhetsresultat på 2,0 procent.

Styrelser och nämnder visar ett verksam-

hetsresultat på minus 592 miljoner kronor. Bud-
geterat verksamhetsresultat för styrelser och
nämnder för 2023 är 113 miljoner kronor.

Pensionsskuldsmål

Målet har uppnåtts

Marknadsvärdet av tillgångarna i förvaltning-
en av pensionsmedel ska senast 2040 uppgå till
hela pensionsskuldens bokförda värde (minst
100 procents konsolidering).

Region Västerbottens totala pensionsåtagan-

de ska vid utgången av 2023 vara finansierat till
minst 46 procent.

Pensionsskuldens bokförda värde uppgår till

11 668 miljoner kronor vid årets utgång. Portföl-
jens värde beräknas vid samma tidpunkt uppgå
till 5 591 miljoner kronor. Det ger en finansiering
på 48 procent.

Finansieringsmål

Målet har inte uppnåtts

Investeringar ska över tid finansieras av egna
medel. Lånefinansiering kan användas för att
delfinansiera tillfälligt höga investeringsnivåer.

2023 ska graden av självfinansiering av in-

vesteringar vara minst 100 procent.

Kassaflödet som skapas av den löpande

verksamheten är svagt. Det täcker inte upp net-
toinvesteringarna år 2023 som uppgår till 941
miljoner kronor.

Skuldsättningsmål

Målet har uppnåtts

Total räntebärande låneskuld, exklusive pen-
sionsskulden, får högst uppgå till 45 procent av
skatteintäkter och generella statsbidrag.

2023 bör den räntebärande låneskulden, ex-

klusive pensionsskulden, högst uppgå till 25 pro-
cent av skatteintäkter och generella statsbidrag.

Per december är räntebärande låneskuld ex-

klusive pensionsskuld 2 220 miljoner kronor, det
ger en skuldsättningsgrad av 21 procent.

941

miljoner kronor i

nettoinversteringar.

Årsredovisning 2023

God ekonomisk hushållning

Enligt kommunallagen ska en region ha en god
ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Regi-
onfullmäktige beslutar om finansiella mål och
mål för verksamheten som har betydelse för
god ekonomisk hushållning. I bedömningen om
Region Västerbotten når kravet om god ekono-
misk hushållning tas måluppfyllelsen för både de
verksamhetsmässiga och finansiella målen med.

Av de tolv regionmålen är bedömningen att

sex mål helt uppfylls, tre mål uppfylls delvis och
tre mål inte uppfylls. Det är en försämring jäm-
fört med bedömningen 2022. Precis som året
innan uppfylls inte målet Västerbotten har värl-
dens bästa och mest jämlika hälsa. Nu är be-
dömningen att inte heller målen att vi levererar
jämlik och jämställd hälso- och sjukvård av hög
kvalitet samt att vi har en långsiktigt hållbar eko-
nomi uppfylls. Sammantaget bedöms uppfyllel-
sen av verksamhetsmålen vara blandad med fle-
ra positiva resultat samtidigt som det finns stora
utmaningar.

För de fyra finansiella målen är bedömning-

en att två, resultatmålet och finansieringsmå-
let, inte uppfylls. Resultatmålet uppnås inte då
regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden

och regionala utvecklingsnämnden har ett stort
underskott mot budget. Totalt över planperio-
den 2020-2023 har det mer långsiktiga målet
om ett överskott för verksamhetens resultat på
mellan 1-3 procent i förhållande till skattein-
täkter och generella statsbidrag dock uppnåtts.
För perioden 2020-2023 är verksamhetens re-
sultat 2 procent i genomsnitt, trots att 2023 års
utfall har stor negativ påverkan med minus 5,7
procent. Målet att finansiera investeringar med
egna medel uppnås inte heller 2023. Det svaga
ekonomiska resultatet i verksamheten innebär
en lägre självfinansiering och extern upplåning
har varit nödvändigt för att hålla god likviditet.
De två finansiella mål som uppnås är pensions-
skuldsmålet och skuldsättningsmålet.

Av de tolv regionmålen för verksamheten

bedöms måluppfyllelsen vara blandad och en
försämring jämfört med föregående år. För de
finansiella målen är det främst resultatmålet och
verksamhetens stora underskott mot budget
som påverkar bedömningen av måluppfyllelsen
negativt. Den samlade bedömningen är att Regi-
on Västerbotten under 2023 inte når upp till de
fastställda målen för god ekonomisk hushållning.

FOTO: JOHAN GUNSÉUS

Årsredovisning 2023

Uppföljning av fullmäktiges uppdrag

Fullmäktige har riktat uppdrag till nämnder men
även till beredningar som ligger direkt under
fullmäktige.

Uppdrag från fullmäktige till nämnd

Kartlägga och optimera samverkans- och

mötesstrukturer för att frigöra tid och eller
minska bemanning.
Uppdraget riktas till alla nämnder med särskilt
uppdrag till regionstyrelsen att samordna.

Uppföljningen av uppdraget visar att samt-

liga förvaltningar har frigjort mötestid och upp-
lever att värdet av de möten som blir av ökar.
Förbättringspotentialen på nuvarande möten är
mindre. Uppdraget är avslutat men arbetet be-
höver fortsätta.

Införa styrd inköpsprocess och standardsorti-

ment för att minska inköpskostnaderna.
Uppdraget riktas till hälso- och sjukvårdsnämn-
den samt regionstyrelsen.

Uppdraget att etablera en centraliserad or-

ganisation för inköp och logistik har varit utma-
nande. Etableringen har inte kunnat prioriteras
som planerat på grund av stora personalomsätt-
ningar och sjukskrivningar under hela året inom
basenheten inköp.

Det har varit svårt att rekrytera då det är

brist på inköpskompetens på marknaden. Då
kvalificerade och seniora kompetenser saknats
har man inte kunnat genomföra det planerade
utvecklingsarbetet fullt ut.

Bristen på resurser har lett till att både det

ordinarie arbetet, som upphandlingar, och den
planerade utvecklingen har påverkats negativt.
Kön till upphandling har ökat vilket gjort det
svårt att prioritera utveckling och etablering av
nya arbetssätt.

Trots utmaningarna anser vi att målet om att

börja etableringen har nåtts i tillräcklig grad och
att den kommer att fortsätta drivas i den ordina-
rie linjen. Plan för fortsatt arbete är presenterad
och accepterad av regiondirektören. Uppdraget
är avslutat.

Genomföra förstudie för att se över logistik

och inköpsflödet för medicinskt förbruknings-
materiel och hjälpmedel i syfte att minska
totalkostnaden.
Uppdraget riktas till hälso- och sjukvårdsnämn-
den samt regionstyrelsen.

Uppdraget är genomfört i sin helhet och en

rapport från förstudien är framtagen och har fö-
redragits i regionstyrelsens arbetsutskott och
hälso- och sjukvårdens arbetsutskott under
2023. Uppdraget är avslutat.

Genomföra kartläggning av tjänster och

funktioner som kan optimeras, arbetsuppgifter
som kan effektiviseras och delar där ambitionen
kan sänkas alternativt pausas.
Uppdraget riktas till alla nämnder med särskilt
uppdrag till regionstyrelsen att samordna.

Kartläggning är genomförd och de funktio-

ner som berörs är identifierade i respektive för-
valtning. Viss reducering av arbetsuppgifter har
skett under 2023 och full effekt förväntas under
2024. Uppdraget är avslutat.

Genomföra en genomlysning av primärvårds-

beställning och drift för förbättrad tillgänglighet
och kostnadspåverkan.
Uppdraget riktas till regionstyrelsen.

Slutrapport av fullmäktigeuppdraget är pu-

blicerad och uppdraget är avslutat. Prioritering
utifrån åtgärdsplan är genomförd vilket har re-
sulterat i ett nytt fullmäktigeuppdrag 2024.

Uppdrag från fullmäktige till beredning för
kompetensförsörjning

Kartlägga de projekt och aktörer som arbetar

med kompetensförsörjningen i och för Väster-
botten.
Arbetet startade med en omvärldsbevakning för
att se hur andra län angripit frågan om kompe-
tensförsörjning. Beredningen kontaktade HR-
enheter i andra län samt bjöd in organisationer
och företag till ett sammanträde i maj. Med hjälp
av sakkunniga från regionala utvecklingsför-
valtningen startade en kartläggning av aktörer
i länet som arbetar med kompetensförsörjning.
Uppdraget fortsätter nästa år.

Titta på vilka antidiskrimineringsåtgärder som

görs inom ramen för de rekryteringsinsatser
som pågår i länet. Föreslå metoder och förbere-
da hur regionen kan bidra till en långsiktig plan
i tidsperspektivet 5-20 år gällande framtida
kompetensförsörjning för Västerbotten.
Beredningen har under 2023 med hjälp av sak-
kunniga från HR-enheten börjat undersöka hur
den egna organisationen arbetar med kompe-
tensförsörjning utifrån frågeställningen. Med
hjälp av rapporter från bland annat Arbetsför-
medlingen har man börjat analysera diskrimine-
ring och jämställdhet inom kompetensförsörj-
ning. I samråd med tjänstepersoner bedömde
beredningen under året att arbetet behövde
förlängas. I och med att regionen under året an-
tog en strateg för kompetensförsörjning är frå-
gan dock delvis besvarad. Uppdragen fortsätter
nästa år.

Årsredovisning 2023

Uppdrag från fullmäktige till beredning för
samverkan och regional utveckling

Utifrån den regionala utvecklingsstrategin

beskriva kommunernas största utmaningar och
möjligheter inom regional utveckling och hållbar
tillväxt.
Beredningen har valt att via enkät till länets kom-
muner fråga om deras största utmaningar och
möjligheter. Beredningen har också lyft detta
vid dialoger med regionala utvecklingsnämnden
och primärkommunala delegationen, delegatio-
nen för social välfärd och hälsa samt delegatio-
nen för utbildning. Uppdraget är avslutat.

Uppdrag från fullmäktige
till demokratiberedning

Analysera skillnader i röstdeltagande och

utveckling av valdeltagande i Västerbotten.
Kartlägga om det finns skillnader i Västerbotten
beroende på bostadsort i synen på demokratin
och fattade beslut. Kartlägga hur regionen och
kommunerna arbetar med att nå ut till under-
representerade grupper för att stärka demokra-
tin.
Demokratiberedningen har under året arbetat
med alla tre uppdrag. Det finns en skillnad i val-
deltagande mellan kusten och inlandet, där kus-
ten har högre deltagande. Det verkar bero på
att närheten till politiken påverkar hur nöjd man
är med demokratin. Beredningen har också sett
att många invånare inte vet så mycket om regio-
nens uppdrag och ansvar och att de vill ha mer
inflytande mellan valen. Valdeltagandet är ändå
högt i jämförelse med andra länder, men de
förtroendevalda behöver synas mer för att öka
medvetenheten. Beredningen har lyckats nå ut
med sin enkät, och har fått svar från både män
och kvinnor i lika stor utsträckning. Beredning-
en vill fortsätta att kartlägga hur man kan stärka
demokratin för underrepresenterade grupper
under 2024. Uppdraget är avslutat.

Resultat och ekonomisk ställning

Region Västerbotten visar ett resultat för året på
minus 668 miljoner kronor vilket kan jämföras
med föregående års resultat som var minus 202
miljoner kronor. Stora svängningar mellan åren
finns inom finansiella intäkter och kostnader
som har ett betydligt bättre resultat än 2022 och
verksamhetens resultat som försämrats avsevärt
jämfört med föregående år.

Verksamhetens intäkter och kostnader

Verksamhetens resultat på minus 592 miljoner
kronor består av verksamhetens intäkter och
kostnader samt skatteintäkter och generella
statsbidrag. Det är ett betydligt sämre resultat
jämfört med föregående år som var plus 423 mil-
joner kronor. Ökade skatteintäkter och generella
statsbidrag har inte täckt verksamhetens ökade
kostnader och minskade intäkter.

Verksamhetens intäkter och kostnader ex-

klusive skatteintäkter och generella statsbidrag,
det vill säga verksamhetens nettokostnader,
har varit betydligt högre än föregående år och
ökade med 16 procent. Verksamhetens intäkter
minskade med 204 miljoner kronor vilket mot-
svarar 5,6 procent. Bidragen, till stor del riktade
statsbidrag, minskade med 336 miljoner kronor
mellan åren. Verksamhetens kostnader har ökat
med 10 procent vilket motsvarar 1 303 miljo-
ner kronor. Den höga kostnadsutvecklingen är
till stor del inflationsdriven. Förutom en allmän
ökning av priser påverkar inflationen också pen-
sionskostnaderna. Personalkostnaderna är 11
procent högre jämfört med föregående år och
kostnader för it och medicinsk teknik samt utom-
länsvård är 24 respektive 34 procent högre.

Diagrammet till vänster visar faktisk netto-

kostnadsutveckling.

Den är inte justerad med extraordinära kost-

nader och intäkter. Regionernas nettokostnads-
utveckling har ökat rejält jämfört med 2022. Väs-
terbotten har ökat mer än genomsnittet för riket.

Skatteintäkter

och generella statsbidrag

Regionens skatteintäkter påverkas dels av skat-
tesatsen som 2023 är 11,35 kronor, dels av be-
folkningsmängden, sysselsättningsnivån och
lönenivåer. De generella statsbidragen används
för att jämna ut skillnader i intäkter eller struktu-
rella förutsättningar inom den kommunala sek-
torn. Inom statsbidragen regleras även utökat
eller minskat ansvar mellan stat och regioner.
Dessa intäkter och bidrag sätter de ekonomiska
ramarna för regionens verksamhet.

Skatteintäkter för året är 7 816 miljoner kro-

7 816

miljoner kronor i

skatteintäkter.

Årsredovisning 2023

nor, en ökning med 412 miljoner kronor jämfört
med föregående år. En ökning motsvarande 5,6
procent.

De generella statsbidragen och utjämningen

för perioden är 2 552 miljoner kronor. Det är 80
miljoner mer än föregående år och motsvarar
3,2 procent. En ökning av inkomstutjämning och
kostnadsutjämning är den största förklaringen till
ökningen mellan åren.

Sammanlagt ökade regionens intäkter från

skatter samt generella statsbidrag och utjämning
jämfört med samma period föregående år med
492 miljoner kronor vilket motsvarar 5 procent.

Finansiella intäkter och kostnader

De finansiella intäkterna för året är 622 miljoner
kronor, varav 603 miljoner kronor är vinster i re-
gionens pensionsmedelsportfölj.

Finansiella kostnader uppgår till 698 miljo-

ner kronor, varav finansiell del av årets pen-
sionskostnad, inklusive särskild löneskatt, är 575
miljoner kronor. Förluster i regionens pensions-
medelsportfölj uppgår till 91 miljoner kronor och
räntekostnader till 28 miljoner kronor.

Finansiella intäkter och kostnader ger tillsam-

mans ett finansnetto. Finansnettot för året är mi-
nus 75 miljoner kronor vilket kan jämföras med
föregående års finansnetto på minus 625 miljo-
ner kronor. De poster som har störst påverkan
på finansnettot är årets avkastning i pensions-
medelsportföljen och den finansiella delen av
pensionskostnaderna. För pensionsmedelsport-
följen var det samlade resultatet föregående år
negativt med 480 miljoner kronor medan 2023
istället uppvisar en positiv avkastning på 513 mil-

joner kronor. Den finansiella delen av pensions-
kostnaderna har däremot påverkat finansnettot
negativt under 2023 och ökat med 436 miljoner
kronor. Detta förklaras av den höga inflationen
och den värdesäkring som görs av sektorns pen-
sioner.

Budgetföljsamhet

För 2023 åberopar Region Västerbotten synner-
liga skäl för att lägga en budget med ett negativt
resultat. Region Västerbotten har för 2023 lagt
en negativ årsbudget på 324 miljoner kronor. I
kommunallagen kapitel 11, paragraf 5 står det att
kommuner och regioner ska upprätta en budget
så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undan-
tag får göras om det finns synnerliga skäl.

Region Västerbotten har vid årets slut en ne-

gativ budgetavvikelse på 344 miljoner kronor.
Stor negativ påverkan har verksamhetens net-
tokostnader med ett underskott mot budget på
1 015 miljoner kronor.

Skatteintäkter och generella statsbidrag bi-

drar med ett överskott på 309 miljoner kronor.
Finansnettot blev 362 miljoner högre än budge-
terat.

2022 var regionens budgetavvikelse ungefär

densamma, minus 379 miljoner kronor. Men då
var det finansnettot som hade stor negativ på-
verkan på budgetavvikelsen.

Mer detaljer finns att läsa i avsnittet balans-

kravsresultat och i avsnittet om driftredovisning.

Tabellen nedan visar resultat och budgetav-

vikelse.

Resultat och budgetavvikelse (mkr)

Utfall 2023 Budget 2023 Budgetavvikelse

Regionstyrelsen

-3 793

-3 779

-14

Hälso- och sjukvårdsnämnden

-6 699

-5 725

-973

Regionala utvecklingsnämnden

-440

-412

-28

Folkhögskolestyrelsen

-12

-13

Patientnämnden

-6

Revisionen

-9

Verksamhetens nettokostnader

-10 959

-9 945

-1 015

Skatteintäkter

7 816

7 655

161

Statsbidrag

2 552

2 403

149

Summa skatter och statsbidrag

10 367

10 058

309

Verksamhetens resultat

-592

113

-705

Finansiella intäkter

622

153

469

Finansiella kostnader

-698

-590

-107

Summa finansnetto

-75

-437

362

Resultat

-668

-324

-344

Dramatiskt
försämrad
ekonomi.

Årsredovisning 2023

Pensionsförpliktelse

Pensionsskulden är den framtida skuld som re-
gionen har till medarbetare och pensionärer.
Modellen som används är den så kallade bland-
modellen som skiljer pensionsrätter intjänade
före och efter 1997. Pensioner intjänade från
1998 redovisas som avsättning i balansräkning-
en medan pensionsförmåner som intjänats före
1998 redovisas som ansvarsförbindelse, utanför
balansräkningen. Det totala pensionsåtagandet,
det vill säga avsättningen och ansvarsförbindel-
sen sammanräknat, är vid årsskiftet 11 668 miljo-
ner kronor. 59 procent av den summan återfinns
som en avsättning i balansräkningen. Avsätt-
ningar och ansvarsförbindelser har beräknats av
KPA Pension AB på individnivå.

Värderingen av pensionsåtagandet har gjorts

med hjälp av Sveriges Kommuners och Regio-
ners modell för pensionsskuldsberäkning (Rips).

För kommande pensionsbetalningar har

Region Västerbotten avsatt medel i en pen-
sionsmedelsportfölj. Skillnaden mellan det to-
tala pensionsåtagandet och marknadsvärdet
på de förvaltade pensionsmedlen definieras
som återlånade medel. Pensionsmedlens mark-
nadsvärde är idag lägre än pensionsåtagandet
så 6 077 miljoner kronor är återlånade. Regio-
nens mål är att marknadsvärdet av tillgångarna
i pensionsmedelsförvaltningen senast 2040 ska
täcka minst hela pensionsåtagandet, det vill säga
minst 100 procent konsolidering.

Återlån (mkr)

2023-12-31 2022-12-31

Avsättning för pensioner

6 887

5 934

Ansvarsförbindelse

4 781

4 712

Summa pensions-

åtagande

11 668

10 646

Finansiella omsättnings-

tillgångar

5 591

5 078

Återlån

6 077

5 568

Avkastning på finansiella

placeringar

10,1 %

-8,7 %

Medelsförvaltning

Finanspolicyn har beslutats av regionfullmäktige
och anger ramarna för finansverksamheten. Fi-
nanspolicyn fastställer mål och riktlinjer, anger
hur ansvaret är fördelat samt identifierar vilka
finansiella risker regionen är exponerad för och
hur dessa risker ska hanteras. Finansverksam-
heten omfattar områdena likviditetsförvaltning,
skuldförvaltning samt pensionsmedelsförvalt-
ning.

Efter en stark inledning blev 2023 ett tur-

bulent år där marknaderna i hög utsträckning
påverkades av inflation och ränteutveckling. En
relativt dämpad sommar och höst följdes av sti-
gande börser och sjunkande räntor i slutet på
året. Den globala tillväxten har under året varit
svag. Undantaget är USA som visat en bättre till-
växt än vad bedömningen var under inledning-
en av året. Bolag har på en aggregerad nivå leve-
rerat bra rapporter men prognoserna framåt är
mer dämpade på grund av osäkerhet kring kon-
junktur och efterfrågan.

Sammantaget hade både den svenska och

globala börsen en god utveckling. Stockholms-
börsen representerat av aktieindex SIX RX steg
med 19,2 procent medan det globala aktieindex-
et MSCI World AC Net steg med 18,8 procent
i svenska kronor. Långa svenska räntor, OMRX
T-Bond, avkastade 4,4 procent medan de korta
räntorna, OMRX T-Bill, avkastade 3,3 procent.

Region Västerbottens pensionsmedelsport-

följ hade en positiv avkastning 2023 på 10,1 pro-
cent eller 513 miljoner kronor. Portföljens mark-
nadsvärde ökade från 5 078 miljoner kronor
till 5 591 miljoner kronor. Regionens låneskuld
ökade med 420 miljoner kronor till 2 220 miljo-
ner kronor. Samtliga lån i skuldportföljen är upp-
tagna hos Kommuninvest och den genomsnittli-
ga räntan var 2,3 procent vid utgången av 2023.
Regionens likvida medel vid året slut var 130 mil-
joner kronor.

Soliditet

Soliditet är ett mått på långsiktigt finansiellt
handlingsutrymme. Soliditetsutvecklingen beror
på förändringen av det egna kapitalet och till-
gångar. 2023 var soliditeten 19 procent, vilket är
lägre än föregående år. Soliditeten enligt fullfon-
deringsmodellen, som inkluderar samtliga pen-
sionsåtaganden, minskade med 4 procentenhe-
ter till minus 13 procent 2023.

Det finns ingen generell nivå för hur hög soli-

diteten bör vara för en region av vår storlek, men
en hög soliditet innebär att handlingsfriheten
ökar liksom förmågan att hantera variationer i re-
sultatutvecklingen.

Börsen hade en
god utveckling.

Årsredovisning 2023

Balanskravsresultat

Balanskravsresultatet är lagstadgat och innebär
att verksamheten ska bedrivas så att intäkterna
överstiger kostnaderna. Beräkningen utgår från
årets resultat. Det justeras med realisationsvin-
ster och realisationsförluster vid försäljning av
anläggningstillgångar, orealiserade vinster och
förluster i värdepapper samt reservering och
användning av resultatutjämningsreserv. Om
balanskravsresultatet är negativt ska det åter-
ställas under de närmast följande tre åren. Regi-
onfullmäktige får besluta att ett negativt balans-
kravsresultat inte ska återställas om det finns
synnerliga skäl. Regionen har inga negativa ba-
lanskravsresultat från tidigare år att återställa.
Balanskravsesultat 2023 är minus 753 miljoner
kronor.

2023 åberopade Region Västerbotten syn-

nerliga skäl för att lägga en negativ budget på
minus 324 miljoner kronor. Anledningen var om-
världens snabba förändringar med stigande in-
flation vilket resulterat i att regionens pensions-
kostnader ökar kraftigt 2023-2024. Att lägga
en budget i balans och i verksamheten tillfäl-
ligt göra stora nedskärningar, för att sedan växla
upp igen, skulle innebära stora negativa konse-
kvenser för verksamheten och för invånarna.
Förutom stora minskningar i utbud, som innebär
risker på kort sikt, kan en tillfällig neddragning
även leda till mer långtgående konsekvenser, ex-
empelvis inom kompetensförsörjningen där det
redan idag finns utmaningar.

Synnerliga skäl

Enligt Kommunallagen ska kommuner och re-
gioner ha en god ekonomisk hushållning i sin
verksamhet. Det handlar om att säkerställa en
effektiv och ändamålsenlig verksamhet samt
en god hushållning av regionens medel på både
kort och lång sikt. Regionen bedömer, med ut-
gångspunkt i god ekonomisk hushållning, att det
inte är möjligt att återställa det negativa balans-
kravsresultatet från 2023 inom tre år och sam-
tidigt upprätthålla en ändamålsenlig verksam-
het. Bedömningen grundar sig också på att även
budgeten för 2024 är negativ, vilket i praktiken
innebär att det endast återstår två år för att klara
återställningen.

Region Västerbotten åberopar med anled-

ning av detta synnerliga skäl för att inte återstäl-
la den del av det negativa balanskravsresulta-
tet som kan knytas till inflationens påverkan på
pensionskostnaderna. Den exceptionellt höga

inflationen har ökat pensionskostnaderna 2023
med 514 miljoner kronor. Resterande del på 239
miljoner kronor planeras att återställas på tre år.
Detta innebär att regionfullmäktige senast i bud-
geten 2026 ska fatta beslut om reglering av den
återstående delen av det negativa balanskravs-
resultatet från 2023.

Beslutet att åberopa synnerliga skäl betyder

inte att det inte krävs ett fortsatt arbete för att
vända den ekonomiska utvecklingen. En i övrigt
hög nettokostnadsutveckling innebär att det,
trots att pensionskostnaderna bedöms minska,
kommer att krävas omfattande åtgärder för att
nå en ekonomi i balans i slutet av 2025 och över
tid stärka den finansiella ställningen.

Att inte återställa hela det negativa balans-

kravsresultatet bedöms dock, i detta ekonomiskt
utmanande läge, ge bäst förutsättningar att upp-
nå god ekonomisk hushållning på sikt. De nega-
tiva konsekvenserna av tillfälligt stora neddrag-
ningar i verksamheten bedöms alltså bli större
än de kortsiktiga ekonomiska vinsterna. Region
Västerbottens strategi är i stället att ha ett lång-
siktigt förhållningssätt till god ekonomisk hus-
hållning, där ett kontinuerligt arbete mot upp-
satta mål ska ge långsiktigt hållbara effekter för
både verksamhet och ekonomi.

Balanskravsresultat (mkr)

2023

Årets resultat i resultaträkningen

-668

Reducering av samtliga realisationsvinster

-6

Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet

Justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet

Orealiserade vinster och förluster i värdepapper

-192

Justering för återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper

113

Årets resultat efter balanskravsjusteringar

-753

Reservering av medel till resultatutjämningsreserv

Användning av medel från resultatutjämningsreserv

Balanskravsresultat

-753

Återställande av balanskravsresultat (mkr)

2023

Ackumulerade ej återställda negativa resultat

Årets balanskravsresultat enligt balanskravsutredningen

-753

Synnerliga skäl att inte återställa

+514

Synnerliga skäl för att återställa under längre tid

Utgående balans av ackumulerade negativa resultat att återställa inom tre år

-239

Utgående balans för synnerliga skäl som ska återställas över längre tid

Utgående balans av ackumulerade ej återställda negativa resultat

-239

Negativt resultat från 2023 som ska återställas senast 2026

-239

Årsredovisning 2023

Väsentliga personalförhållanden

Medarbetare i regionen

Antal anställda
Region Västerbotten är länets näst största
arbets givare och hade i genomsnitt 10 861 an-
ställda under 2023. Det är en minskning med 39
personer jämfört med 2022.

Fördelning av ålder och kön
Cirka 77 procent av regionens medarbetare är
kvinnor. Medelåldern för regionens medarbeta-
re är 44 år för både kvinnor och män.

Sysselsättningsgrad
Andelen medarbetare med heltidsanställning
fortsätter att öka marginellt och är nu 93 procent
vilket är 1 procentenhet högre än föregående år.
Av kvinnorna har 92 procent en heltidsanställ-
ning och av männen 95 procent.

Personalomsättning
Personalomsättningen inom hela Region Väs-
terbotten är 9,9 procent, vilket är en minskning
med 0,8 procentenheter jämfört med förra året.

Ålderspensionsavgångar och övriga avgångar
Diagrammet nedan visar beräknat antal avsluta-
de tillsvidareanställningar och pensionsavgångar
för de kommande åren.

Kompetensförsörjning

Region Västerbotten har under året haft fort-
satt stora utmaningar med att klara kompetens-
försörjningen. Det är brist på arbetskraft i länet
och många arbetsgivare konkurrerar om samma
personer, vilket ökar rörligheten på arbetsmark-
naden. Kompetensförsörjningen är särskilt svår

inom hälso- och sjukvården, med stor brist på
sjuksköterskor och tandläkare. Det får konse-
kvenser för arbetsmiljö, tillgänglighet och pa-
tientsäkerhet.

Det är viktigt att kunna attrahera nya medar-

betare, men det är ännu viktigare att de med-
arbetare som redan arbetar hos oss vill stanna
kvar. För att behålla medarbetare behöver vi
kunna erbjuda bra villkor, god arbetsmiljö och
utvecklingsmöjligheter. Det är ett långsiktigt ar-
bete som kräver engagemang och uthållighet på
alla nivåer i organisationen.

Regionen har en kompetensförsörjningsstra-

tegi som gäller för åren 2023-2030. Åtgärder
från strategin finns i nämndplaner för både re-
gionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden
samt i förvaltningarnas verksamhetsplaner.

Följande åtgärder har prioriterats 2023:

• Stärka chefer och deras förutsättningar att

leda.

• Översyn av regionens arbetstidsmodeller ut-

ifrån verksamhetens behov.

• Öka attraktiviteten för att arbeta på icke-att-

raktiv arbetstid.
För att genomföra regionfullmäktiges beslut

att reducera administrativ personal har regionen
gjort omprioriteringar, minskat konsulter och in-
fört anställningsstopp för administrativa tjänster.
Inom hälso- och sjukvården har det varit svårt
att genomföra neddragningen då den adminis-
trativa delen av verksamheten redan är slimmad
och arbetsuppgifterna då skulle belasta läkare
och omvårdnadspersonal.

Kompetensförsörjningen har även påver-

kats av förändringar i lagstiftning. Reglerna för
dygnsvila i regioner och kommuner har skärpts
för att följa EU:s arbetstidsdirektiv. Många verk-
samheter har upplevt att det har försvårat per-
sonalplaneringen och skapat stress hos både
chefer och medarbetare.

Sedan 1 juli är undersköterska en skyddad

yrkestitel. Det är ett riksdagsbeslut för att säker-
ställa kompetensen hos undersköterskor. Det
har inneburit förändrade rekryteringsrutiner vid
anställning av undersköterskor. Medarbetare
som är nyexaminerade från en undersköterske-
utbildning måste först få ett bevis från Socialsty-
relsen innan de kan anställas med den titeln.

Ledarskap i Region Västerbotten
I Region Västerbotten finns omkring 450 chefer.
Ett bra ledarskap är avgörande för att klara upp-

Personal-

omsättningen

minskade med

0,8 %

Årsredovisning 2023

draget och för att medarbetarna ska ha en bra
arbetsmiljö. De senaste åren har det blivit svå-
rare att klara kompetensförsörjningen även för
chefstjänster på grund av att färre kvalificerade
söker tjänsterna och personalomsättningen ökar.
Bristen på personal gör även att belastningen på
cheferna ökar då de behöver lägga mer tid på att
rekrytera och introducera nya medarbetare.

Under året har regionen startat ett arbete för

att förbättra chefers förutsättningar. En referens-
grupp med chefer från olika delar av regionen
har bildats för att ta tillvara deras kunskaper och
erfarenheter. En nulägesanalys har gjorts tillsam-
mans med referensgruppen och fackliga före-
trädare, vilket resulterat i en handlingsplan med
aktiviteter som kommer att vara grunden för ett
förbättringsarbete.

För att främja ledarförsörjningen i Region

Västerbotten finns utbildningen Morgondagens
chefer för medarbetare som är intresserade av
chefsuppdrag. Under 2023 har ett utvecklings-
arbete skett för att fler som går utbildningen ska
ta steget till ett uppdrag som chef.

För att tydliggöra hur regionen som arbets-

givare ser på ledarskap har en ledarskapsfilosofi
tagits fram. Den kommer vara en bas för bland
annat ledarutveckling. Ledarskapsfilosofin ska
genomsyra hur chefer och ledare attraheras, re-
kryteras, introduceras, behålls, följs upp och ut-
vecklas.

För första gången sedan pandemin samlades

alla regionens ledare fysiskt vid en gemensam
ledardag i februari. Temat var att leda i föränd-
ring och dagen har sedan följts upp med utbild-
ning inom förändringsledning för chefer.

Kompetensutveckling
Introduktionsåret för nyanställda sjuksköterskor
har utvecklats ytterligare för att ge en god intro-
duktion till yrket och öka tryggheten i yrkesut-
övningen. Introduktionsprogrammet är obliga-
toriskt för alla nyanställda sjuksköterskor inom
Region Västerbotten.

Kompetensstegar för sjuksköterskor, barn-

morskor och specialistsjuksköterskor i verk-
samhet med krav på vidareutbildning har tagits
fram. Syftet är att tydliggöra utvecklings- och
karriärvägar inom det kliniska arbetet och vara
ett stöd i planering av kompetensutveckling för
individen och verksamheten. Under 2024 kom-
mer det tas fram kompetensstegar för fler yrkes-
kategorier.

För att fler ska vidareutbilda sig finns ett

utbildningsbidrag för sjuksköterskor eller un-
dersköterskor som vill vidareutbilda sig till
specialistsjuksköterska, barnmorska eller specia-

listundersköterska. Under året har 65 personer
börjat studera till specialistsjuksköterska eller
barnmorska med utbildningsbidrag.

Omställningsfonden
Region Västerbotten har under 2023 fått ett
stort antal ansökningar till Omställningsfonden
beviljade för att finansiera satsningar på kompe-
tensutveckling. Några av de mer omfattande an-
sökningarna handlar om att finansiera utbildning
i yrkessvenska för läkare och sjuksköterskor, di-
gital akutmedicin och att stärka introduktionen
för nya chefer.

Arbetsgivarvarumärke
Under året har ett arbete startat för att stärka
bilden av Region Västerbotten som arbetsgiva-
re. Arbetet har börjat med att kartlägga hur vi
vill uppfattas som arbetsgivare, hur medarbe-
tare uppfattar oss och vilken bild personer utan-
för organisationen har av oss som arbetsgivare.
I medarbetarundersökningen ställs frågan om
man kan rekommendera regionen som arbetsgi-
vare och resultatet visar att det finns ett stort ar-
bete att göra för att vi ska uppfattas som en att-
raktiv arbetsgivare av våra medarbetare.

För att få en tydligare bild av vad vi som ar-

betsgivare behöver utveckla har de som valt att
avsluta sin anställning eller byta arbetsplats fått
svara på en enkät. De som svarat har angett att
det främst är lön och förmåner, utvecklingsmöj-
ligheter och ledarskapet som påverkat dem att
lämna organisationen. Hos de som bytt arbets-
plats inom Region Västerbotten var orsakerna
främst utvecklingsmöjligheter, karriärmöjligheter
och ledarskapet. För att undersöka vilken bild
man har av oss innan man börjar arbeta hos oss
har arbetssökande besvarat en enkät. Svaren vi-
sar att trygga anställningar, jobb som gör skillnad
samt utvecklingsmöjligheter är de värden som
främst är förknippade med Region Västerbotten.
Arbetet med att fördjupa kunskapen om hur an-
ställda uppfattar oss som arbetsgivare kommer
fortsätta under 2024.

Arbetsmiljö

De senaste åren har arbetsmiljön inom Region
Västerbotten präglats av brist på medarbetare
och kompetens samt hög arbetsbelastning. Att
skapa hälsofrämjande arbetsplatser med ett bra
arbetsklimat är en förutsättning för att kunna
attrahera och behålla medarbetare i framtiden.
En viktig del i detta är att stärka chefers förut-
sättningar att leda då det är avgörande eftersom
ledarskapet har en direkt påverkan på arbets-
miljön. Genom att förbättra förutsättningar för

personer stude-

rade till specialist-

sjuksköterska eller

barnmorska.

Jobb som gör
skillnad.

Årsredovisning 2023

att leda kan en positiv arbetskultur och ett gott
arbetsklimat främjas. Detta kan i sin tur leda till
ökad trivsel och även produktivitet bland med-
arbetarna.

Projektet Hållbar arbetsmiljö har pågått un-

der året inom hälso- och sjukvården och kom-
mer att fortsätta under 2024. Syftet är att skapa
en metod som ska ge förutsättningar för att ar-
beta proaktivt för en långsiktigt hållbar och häl-
sofrämjande arbetsmiljö utifrån organisatoriska
förutsättningar.

Den 1 oktober 2023 skärptes tillämpning-

en av Arbetstidslagen för dygnsvila och vecko-
vila. Det uppfattas som en försvårande faktor
vid personalplaneringen och har skapat stress
hos både chefer och medarbetare. Under året
har en utbildning för hållbara arbetstider färdig-
ställts som ett stöd till chefer, schemaläggare
och medarbetare. För läkarna träder de nya reg-
lerna i kraft den 1 februari 2024.

Inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen har

svårigheterna med att rekrytera medarbetare
påverkat nästan alla verksamheter negativt med
konsekvenser som bristande tillgänglighet, öka-
de vårdköer och etisk stress bland medarbetar-
na. För att hantera dessa utmaningar är arbets-
miljöarbetet prioriterat på alla basenheter och
ett arbete pågår med arbetsmiljöplaner.

Sjukfrånvaron i regionen har utvecklats posi-

tivt under året och det är korttidsfrånvaron som
står för minskningen bland både kvinnor och
män.

Antalet tillbud som rapporteras har mins-

kat medan antalet rapporterade arbetsskador är
oförändrat mot föregående år. Andelen tillbud
som inte har någon åtgärd har ökat jämfört med
föregående år. Nu tas olika aktiviteter fram som
ska underlätta för chefer och medarbetare och
på sikt öka rapporteringen av tillbud.

Resultatet av 2023 års medarbetarundersök-

ning visar på små ökningar av alla index och di-
mensioner. Svarsfrekvensen var 70 procent av
10 889 chefer och medarbetare. Undersökning-

en visar att områdena styrning, förändringar,
arbetsbelastning och stress behöver förbättras.
Tydliga styrkor är områden som tillit till kollegor,
samarbete med kollegor och stöd från chef.

Sjukfrånvaro

Med sjukfrånvarons utveckling menas den ge-
nomsnittliga frånvaron över tolv månader. Som
helhet utvecklas den positivt inom regionen och
har minskat till 5,49 procent i december 2023,
jämfört med 6,28 procent i december 2022. Det
är korttidsfrånvaron som står för den positiva ut-
vecklingen med en minskning på 0,8 procenten-
heter till 2,5 procent under samma period. Den
totala sjukfrånvaron har bland kvinnor mins-
kat från 6,95 procent till 6,03 procent och bland
män från 4,10 procent till 3,63 procent.

Sjukfrånvaron i hälso- och sjukvårdsnämn-

den har utvecklats positivt. Den har minskat från
6,48 procent i december 2022 till 5,62 procent
i december 2023. Framför allt är det korttids-
frånvaron som minskat. Det kan delvis förkla-
ras med att medarbetare numera är på arbetet
vid lättare förkylningssymptom. Utvecklingen av
sjukfrånvaron i regionstyrelsen visar samma po-
sitiva trend med en minskning från 5,01 procent
per december 2022 till 4,85 procent i december
2023. Det är korttidsfrånvaron och den långa
frånvaron som minskat medan den medellånga
har ökat något.

I folkhögskolestyrelsen har sjukfrånvaron

minskat något från 7,46 procent i december
2022 till 6,73 i december 2023. Det är den med-
ellånga sjukfrånvaron som ökat medan både
den korta och långa frånvaron minskat. Andelen
medarbetare som varit sjuka i totalt 5 kalender-
dagar är 82 procent.

Regionala utvecklingsnämnden och patient-

nämnden har fortsatt låga sjuktal och hög fris-
knärvaro.

Frisktalet, som mäts som andelen medarbe-

tare med 5 eller färre sjukdagar, har ökat från 48
procent 2022 till 63 procent 2023.

5,49 %

sjukfrånvaro.

Skärpt
dygns- och
veckovila.

Årsredovisning 2023

Förväntad utveckling

Konjunkturen nationellt och globalt

Den höga inflationen tillsammans med pen-
ningpolitisk åtstramning har präglat global och
svensk ekonomi de senaste åren. Hushåll runt
om i världen har fått kraftigt ökade levnadsom-
kostnader samtidigt som lönsamheten pressats
i mer räntekänsliga delar av näringslivet. Konse-
kvensen av de senaste årens inflations- och rän-
teuppgång är en lägre global tillväxt och en ned-
gång för svensk BNP.

Inflationen är på väg ned men den högre

prisnivån kommer att bestå med en urholkning
av köpkraften för alla sektorer i ekonomin. Det
väntas ta tid för den globala ekonomin att an-
passa sig till de högre pris- och räntenivåerna.
Global BNP växer svagare 2023 och 2024 men
får mer fart därefter. Styrräntorna väntas sänkas
under 2024 när inflationen stabiliseras på en låg
nivå, men nivån på styrräntan väntas ändå ligga
betydligt högre än före räntehöjningarna.

Återhämtningen i Sverige bedöms gå snab-

bare än i omvärlden eftersom penningpolitiska
lättnader får större effekt på grund av de svens-
ka hushållens räntekänslighet. BNP-tillväxten i
Sverige bedöms öka måttligt under 2024 för att
bli högre när ekonomin i omvärlden repar sig un-
der 2025 och 2026.

Skatteintäkter och generella statsbidrag har

utvecklats bättre än planerat de sista åren, men
framöver är risken att de inte kommer att stiga
lika mycket. Därtill är det varje år en osäkerhet
om nivån på de riktade statsbidragen, detta då
regionen redan intecknat en stor del i budgetra-
marna.

Ett svårt ekonomiskt läge

De ekonomiska förutsättningarna som resultera-
de i ett negativt resultat på 668 miljoner kronor
2023 kommer också att påverka kommande år.
Ekonomiskt blir 2024 besvärligare än 2023, där-
för behöver regionen arbeta vidare med att sän-
ka kostnader och öka intäkter. Genom att stärka
ekonomin ökar möjligheten att finansiera nyin-
vesteringar och utveckla verksamheten utan att
öka låneskulden.

Det är först 2025 som de ekonomiska förut-

sättningarna ljusnar och regionen kan planera
för en positiv budget. Region Västerbotten lade
en negativ budget för 2023, vilket även blev fal-
let 2024. Det är de extremt höga pensionskost-
naderna under 2023 och 2024 som bidragit till
det och som främst påverkats av det höga infla-

tionsläget. Men det finns även en underliggan-
de kostnadsproblematik som regionen behöver
hantera framåt.

Regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämn-

den och regionala utvecklingsnämnden plane-
rar åtgärder med utgångspunkt från beslutet att
minska administrativ personal motsvarande 100
miljoner kronor. Det kommer att kunna hanteras
genom naturliga avgångar. Effekten av kostnads-
minskningen kommer i huvudsak under 2024.
Därtill kommer de olika uppdragen som region-
fullmäktige ställt till nämnderna för 2024 som ska
hjälpa till att förbättra den ekonomiska situatio-
nen.

Kompetensförsörjning är en utmaning som

inte bedöms bli enklare med tiden. Det gäller
framför allt bristen på vårdpersonal som troligen
kommer att öka kommande år. Det är ett pro-
blem som delas med övriga regioner. Kompe-
tensförsörjningsstrategin blir en viktig del i den
processen.

För kollektivtrafiken har resandet en bit kvar

till 2019 års nivå. Trafikkostnaderna har ökat
mycket de senaste åren men bedöms plana ut i
takt med att inflationen går ned.

Pensionsportföljen har under året haft en

positiv utveckling jämfört med budget. Målet
är att regionens pensionsåtagande ska vara fullt
finansierat till 2040. I dagsläget bedöms målet
kunna nås 2040 men extra avsättningar till pen-
sionsmedelsportföljen kan behöva göras om av-
kastningen inte når uppsatt mål eller om pen-
sionsskulden ökar mer än nuvarande prognos.

Stort behov av omstrukturering

och effektivisering

Hälso- och sjukvården står inför flera utmanade
förändringar på kort och lång sikt som demogra-
fisk utveckling, krav på ökad kvalitet, begränsa-
de resurser och ökade kostnader. Det finns ock-
så ett uppdämt vårdbehov sedan pandemin. I
de generationer där internet och sociala nätverk
alltid varit en del av livet kommer det troligtvis
att finnas krav och förväntningar på olika digitala
alternativ för samhällstjänster.

Sjukvården behöver därför bli mer effek-

tiv och förändra hur vården kan levereras, med
bibehållen eller förbättrad vårdkvalitet. Resur-
ser ska användas smartare för att ge vårdper-
sonal mer tid till patienter och mer utvecklande
arbetsuppgifter. Vården behöver i större omfatt-
ning ges nära patienterna och utgå från indivi-

Använda
resurserna
smartare.

Årsredovisning 2023

Den regionala koncernen

Region Västerbotten ansvarar för hälso- och
sjukvård, tandvård, regional utveckling, regio-
nal infrastruktur, kollektivtrafik och kultur. En
organisation där hälsa, vård och utveckling är
hållbara ihop. Detta för att på bästa sätt ta till-
vara fördelar av och styrkan i att som direkt vald
organisation driva både hälso- och sjukvård och
regional utveckling.

Nämndorganisation

Region Västerbotten är en politiskt styrd organi-
sation. Det är politikerna som visar färdriktning-
en genom att ange vision och mål. De fördelar
ekonomiska ramar, gör prioriteringar och följer
resultat i förhållande till uppsatta mål och vidtar
åtgärder om målen inte nås.

Regionfullmäktige
Region Västerbotten styrs av regionfullmäktige
som väljs av västerbottningarna via allmänna val
vart fjärde år. Regionfullmäktige beslutar i över-
gripande och principiellt viktiga frågor, exempel-
vis regionens mål, budget och skattesats. Regi-
onfullmäktige är ytterst ansvarig för ekonomin.
Åtta politiska partier finns representerade med
71 förtroendevalda ledamöter.

Ordförande: Har-

riet Hedlund (S).

Inför 2023 inrättades tre nya beredningar un-

der regionfullmäktige. Beredningarna ska arbeta
länsövergripande med sina uppdrag.
• Beredning för kompetensförsörjning ska be-

skriva och föreslå långsiktiga åtgärder för

kompetensförsörjning, både för den egna or-
ganisationen och för länet.

• Beredningen för samverkan och regional ut-

veckling ska arbeta med att fånga upp rele-
vanta perspektiv för kommunerna inom om-
rådet för regional utveckling.

• Demokratiberedningen ska föra medborgar-

dialog i årlig tematiska arbeten utifrån full-
mäktigebeslut.

Revisionen
De sju förtroendevalda revisorerna är region-
fullmäktiges och därmed även medborgarnas
demokratiska kontrollinstrument för att gran-
ska verksamheten. Revisorerna kontrollerar
bland annat om fullmäktiges mål uppfyllts och
om skattepengarna använts på ett lämpligt sätt.

Ordförande: Edward Riedl (M).

Regionstyrelsen
Regionstyrelsen har 15 ledamöter. Den är regio-
nens ledande politiska förvaltningsorganisation
och ansvarar för att leda och samordna förvalt-
ningen i Region Västerbotten. Regionstyrelsen
har ett strategiskt ansvar för att säkerställa en ef-
fektiv och ändamålsenlig regionkommun. Den
ska ha uppsikt över övriga nämnder men även
över den del av verksamheten som bedrivs i an-
dra former, som bolag, stiftelser, kommunalför-
bund och gemensamma nämnder.

Regionstyrelsen är bland annat beställare av

regionens primärvård, som omfattas av vård-

Region Västerbottens samlade verksamhet

Årsredovisning 2023

valssystemet, samt tandvård. Styrelsen ansvarar
även för att följa upp den verksamhet som utförs
av privata vårdgivare. Styrelsen har utöver detta
ett ansvar för folkhälsa ur ett invånarperspektiv.
Regionstyrelsen har ett arbetsutskott.

Ordföran-

de: Peter Olofsson (S).

Hälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden har 13 ledamöter
och ansvarar för den verksamhet som bedrivs
inom sjukhusvård, primärvård och tandvård i
egen regi samt funktionshinder och habilitering.
Nämnden har det yttersta vårdgivaransvaret
och ska följa och driva utvecklingen av forsk-
ning, innovation och utbildning inom hälso- och
sjukvården.

Nämnden ansvarar även för att hälso- och

sjukvården tas tillvara som en regional tillväxt-
faktor. Den ansvarar också för arbetet med na-
tionella minoritetsgrupper. Utöver arbetsutskott
finns utskott för primärvård och tandvård, samt
utskott för funktionshinder och samverkan.

Regionen har delat ansvar för primärvård ge-

nom att lagen om vårdvalssystem (LOV) tilläm-
pas inom primärvården och tandvården för barn
och unga. Systemet gör det möjligt för invånar-
na att välja vårdgivare. Regionstyrelsen har an-
svar för att utforma och följa upp beställningen
av Hälsoval primärvård och tandvård. Hälso-
och sjukvårdsnämnden har ansvar för att bestäl-
la primärvård och tandvård. Styrelsens beställ-
ning gäller även för de privata utförarna i länet.

Ordförande: Anna-Lena Danielsson (S).

Regionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden har 13 ledamö-
ter och ansvarar för att leda, driva, utveckla och
samordna det regionala arbetet för utveckling
och tillväxt i länet. I nämndens uppdrag finns
även ansvar för regional kulturverksamhet samt
regional kollektivtrafik. En viktig uppgift är att
besluta om hur vissa statliga medel för regional
utveckling ska användas. Nämnden ansvarar
för att det finns samverkansstrukturer kring re-
gionala utvecklingsfrågor mellan nämnden och
länets kommuner, samt att organisera den re-
gionala samverkans- och stödstrukturen för ut-
bildning och kompetensförsörjning med länets
kommuner. Förutom arbetsutskott finns ett kol-
lektivtrafikutskott och ett kulturutskott.

Ordfö-

rande: Rickard Carstedt (S).

Patientnämnden
Nämnden har 7 ledamöter och ska stödja och
hjälpa enskilda patienter som har synpunkter och
klagomål samt bidra till kvalitetsutveckling och

hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården ge-
nom att få klagomålen besvarade av vårdgivar-
na. Patientnämnden ska också rekrytera, utbilda
och handleda stödpersoner till personer som
vårdas med tvång enligt lagstiftning om psykia-
trisk tvångsvård, rättspsykiatrisk vård och smitt-
skyddslagen.

Ordförande: Gunnar Viklund (S).

Folkhögskolestyrelsen
Folkhögskolestyrelsen har 8 ledamöter och är
det politiska organ som utövar den politiska styr-
ningen av verksamheten vid Storumans och Vin-
delns folkhögskolor där Region Västerbotten är
huvudman.

Ordförande: Jamal Mouneimne (S).

Krisledningsnämnden
2023 inrättade Region Västerbotten en krisled-
ningsnämnd som ska aktiveras under extra ordi-
nära händelser i fredstid. Ordförande i krisled-
ningsnämnden bedömer när en extraordinär
händelse medför att nämnden behöver träda i
funktion. Nämnden får fatta beslut om att över-
ta hela eller delar av verksamhetsområden från
andra nämnder i den utsträckning som bedöms
nödvändig. När nämnden är i bruk är särskild
sjukvårdsledning deras stab. I Region Västerbot-
ten utgörs krisledningsnämnden av regionstyrel-
sen.

Ordförande: Peter Olofsson (S).

Gemensamma måltidsnämnden
Tillsammans med Skellefteå kommun har regio-
nen en nämnd som ansvarar för maten på Skel-
lefteå lasarett. Gemensam måltidnämnd har 2
ledamöter.

Ordförande: Tomas Teglund (S).

Förvaltningsorganisation

Tjänstepersonerna har till uppgift att verkställa
det som politikerna beslutat. Region Västerbot-
tens förvaltningsorganisationen är utformad för
att göra en tydlig delegationsordning möjlig där
ansvar kan utkrävas på rätt nivå. Den har en för-
valtning per nämnd, totalt fem, som leds av en
förvaltningschef.

Regiondirektör
Regiondirektören är regionens högsta ansvari-
ga tjänsteperson och chef över förvaltningsche-
ferna. Regiondirektörens uppgift är att företräda
regionen och biträda regionstyrelsen i ledning,
tillsyn och samordning av regionens verksamhe-
ter och arbeta för att beslut som fattas av politi-
kerna verkställs.

Regiondirektören har ett övergripande an-

svar för strategiska frågor på tjänstepersonsni-
vå. I det ingår att leda, samordna och klargöra
principerna för styrning, ledning, uppföljning,

Ny krislednings-
nämnd.

Årsredovisning 2023

utvärdering och kontroll. Det består också av att
utveckla och säkerställa en väl fungerande och
effektiv arbetsorganisation med invånarna i fo-
kus samt att bidra till utveckling av Region Väs-
terbotten som organisation och länet som plats.

Förvaltningschef
Förvaltningschefen är nämndens ledande tjäns-
teperson. Hen har verksamhets- och resultat-
ansvar och ska bereda, verkställa och följa upp
hela nämndens verksamhet. Förvaltningschefen
ska tydliggöra mål och ansvar i organisationen. I
arbetet ingår också att integrera verksamheten i
den övriga regionkoncernen för att skapa syner-
gieffekter eller mervärden.

Central ledningsgrupp
Ledningsgruppen leds av regiondirektören, som
också utser dem som ska ingå i gruppen. Led-
ningsgruppen är regiondirektörens resurs för
övergripande ledning av regionens totala verk-
samhet. Gruppen har ett gemensamt ansvar att
företräda regionen och arbeta för att verksam-
heten utvecklas i enlighet med regionfullmäkti-
ges mål och inriktning. Uppgiften är att utveckla
och säkerställa en väl fungerande och effektiv
arbetsorganisation samt att bidra till regionens
utveckling.

Regionala koncernbolag

Region Västerbotten äger helt eller delvis flera
aktiebolag. Deras uppdrag styrs utifrån bolag-
sordning och ägardirektiv som föreslås av regi-
onfullmäktige för att sedan behandlas på års-
stämma eller bolagsstämma. Regionstyrelsen
och regionala utvecklingsnämnden har i upp-
drag från regionfullmäktige att utöva ägarrollen
för Region Västerbotten i dessa bolag. Majori-
teten av bolagen har en verksamhet som faller
inom regionala utvecklingsnämndens ansvars-
område. I den sammanställda redovisningen in-
går Länstrafiken i Västerbotten AB. Övriga bolag
finns inte med i de sammanställda räkenskaper-
na med hänvisning till väsentlighetskriteriet i re-
kommendationen R16 från Rådet för kommunal
redovisning.

Regionen är medlem i olika kommunalför-

bund och samordningsförbund. Förbundens
verksamhet regleras i förbundsordningen och
varje medlem har samma antal röster i förbunds-
fullmäktige.

Regionen utser styrelseledamöter i ett antal

stiftelser. Verksamheten bedrivs enligt stiftelsens
stadgar, ibland benämnd stiftelseförordning.

Juridiska personer som ägs eller kontrolleras

av regionen tillsammans med andra kommuner

eller regioner, och vars verksamhet är särskilt
viktig för hälso- och sjukvården, betraktas som
koncernföretag. En juridisk person är ett företag,
en verksamhet eller en organisation som kan
förvärva rättigheter och ha skyldigheter, precis
som en fysisk person. Det innebär att de bland
annat kan ingå avtal, ha anställd personal och
skulder samt bli stämda i domstol.

Privata utförare
I Region Västerbotten finns fem hälsocentraler
och nio tandvårdskliniker som drivs av privata
utförare. Landstingsfullmäktige i Västerbotten
beslutade 2009 att lagen om valfrihetssystem,
LOV, gäller inom primärvård från den 1 janua-
ri 2010. Valfrihetssystemet benämns Hälsoval
Västerbotten. Regionfullmäktige i Västerbotten
beslutade 2020 att LOV införs inom allmän tand-
vård för barn och unga vuxna 3-23 år. Valfri-
hetssystemet benämns Hälsoval tandvård.

De leverantörer som uppfyller regionens

krav ska ha rätt att etablera sig i primärvården
med offentlig ersättning. Kraven är desamma för
utförare i egen regi och privata utförare som väl-
jer att etablera sig inom Hälsoval Västerbotten.
Region Västerbotten är huvudman och beställa-
re av Hälsoval. Företagen är juridisk person eller
motsvarande som bedriver vårdverksamhet på
uppdrag av Region Västerbotten.

Helägda bolag

Länstrafiken i Västerbotten AB

ska stödja regio-

nens kollektivtrafikmyndighet med att organise-
ra regional kollektivtrafik. Regionen är tillsam-
mans med länets 15 kommuner beställare av
kollektivtrafik, och därmed även finansiärer av
den regionala kollektivtrafiken. Region Väster-
botten är ensam ägare i bolaget, som i sin tur
äger regionens aktier i Bussgods i Norr AB (66,7
procent), samt aktierna i Samtrafiken i Sverige
AB (2,1 procent).

Samägda bolag

AB Transitio

ska förvalta och underhålla fordon

samt vara sakkunnig och inom området spårfor-
don stödja aktieägare i frågor om upphandling
och finansiering av spårfordon, högvärdeskom-
ponenter och reservdelar. Bolaget ägs av regio-
ner, kommunalförbund och länsbolag i Sverige.
Region Västerbotten äger 5,4 procent.

AC-Net Internservice AB

tillhandahåller ett

regionalt bredbandsnät inom Västerbottens län
för sina ägare. Bolaget ska även driva på utveck-
lingen inom it-, data- och telefoniområdet. Re-
gion Västerbotten äger 51 procent av bolaget.
Övriga ägare är Skellefteå Kraft AB och Umeå

100 %

av Länstrafiken ägs

av regionen.

Årsredovisning 2023

Energi UmeNet AB. Bolaget ska också, tillsam-
mans med kommunerna, driva projekt som stöd-
jer regionala utvecklings-, digitaliserings- och
bredbandsstrategier, exempelvis projekten Ce-
sar för samtliga stadsnät i Västerbotten och upp-
gradering av regionnätet.

AC-Net Externservice AB

ska erbjuda olika

slags elektroniska kommunikationstjänster, ba-
serat på AC-Net Internservice AB överskotts-
kapacitet, och öka försäljning av dessa tjänster
till de kommunalägda stadsnäten i länet. Region
Västerbotten äger 51 procent av bolaget, Skel-
lefteå Kraft AB 20,5 procent, Umeå Energi Ume-
Net AB 20,5 procent och Företagarna Väster-
botten AB 8 procent.

Almi Företagspartner Nord AB

ska stärka det

svenska näringslivets utveckling och verka för
en hållbar tillväxt. Bolaget ska erbjuda tjänster
inom affärsutveckling och utlåning till företag
med potential för lönsamhet och tillväxt. Bola-
get ska särskilt prioritera små och medelstora
företag. Region Västerbotten äger 24,5 procent
av bolaget, Almi Företagspartner AB 51 procent
och Region Norrbotten 24,5 procent.

Bussgods i Norr AB

transporterar gods till

både privatpersoner och företagare, genom ett
nät av busstationer och bussgodsombud. Den 1
april 2020 övertog Länstrafiken i Norrbotten AB
en tredjedel av aktierna i Bussgods i Norr. Regi-
on Västerbottens ägarandel är 67,7 procent.

Inera AB

ägs av regioner, kommuner och

SKR Företag. Bolagets uppdrag är att skapa för-
utsättningar för att digitalisera välfärden genom
att förse ägarna med gemensam digital infra-
struktur och arkitektur.

Norrbotniabanan AB

ska bedriva konsult-

verksamhet inom kommunikation och samfärd-
sel för Norrbotniabanan. Övriga delägare är
kommunerna Piteå, Skellefteå, Umeå, Luleå, Ka-
lix, Boden, Haparanda och Robertsfors.

Norrlandsoperan AB

producerar, främjar,

stärker och utvecklar opera, musikteater, konst-
utställningar, musik och dans i regionen.

Norrtåg AB

har till uppgift att bedriva person-

trafik med tåg i respektive län, samt mellan länen
och angränsande län. Norrtåg AB ska även upp-
handla persontågstrafik för arbets- och utbild-
ningspendling i regionen, samt skapa kopplingar
mot den nationella tågtrafiken. Region Väster-
botten äger 25 procent av bolaget tillsammans
med kollektivtrafikmyndigheterna i Norrbotten,
Västernorrland samt Jämtland Härjedalen.

Samtrafiken i Sverige AB

är ett samverkans-

och utvecklingsföretag inom kollektivtrafikbran-
schen som har till uppgift att bidra till den pågå-
ende klimatomställningen genom att göra det

FOTO: KLAS SJÖBERG

kollektiva resandet mer attraktivt. Samtrafiken
ägs av alla regionala kollektivtrafikmyndigheter
samt många av de kommersiella trafikoperatö-
rerna med nationell trafik. Region Västerbottens
andel är 1,8 procent.

Science Park i Umeå AB

ska arbeta i nära

samverkan med övriga intressenter som finns,
eller tänker etablera sig, inom området Universi-
tetsstaden i Umeå kommun. Genom att initiera,
driva och delta i planering och utveckling samt
utveckla samarbeten förbättras kvalitet och ef-
fektivitet i ägarnas olika verksamheter. Bolaget
ska också stödja utvecklingen av en attraktiv
miljö med mötesplatser och profilera satsningar,
där universitetets forskning och universitetssjuk-
husets verksamheter tillsammans med startups,
företag och aktörer attraherar externa etable-
ringar, investerare och utvecklingssamarbeten.
Region Västerbotten äger 40 procent, Umeå
kommun via Umeå kommunföretag AB 51 pro-
cent och Umeå universitet via Uminova Holding
AB 9 procent.

Skellefteå museum AB

ska främst i den norra

delen av länet bedriva och främja kulturminnes-
vård och museal verksamhet, samt annan när-
stående kulturell verksamhet. Museum Anna
Nordlander, en mötesplats där samtidskonst och
genus står i centrum, ingår i Skellefteå museum
AB. Museet ägs av Region Västerbotten tillsam-
mans med Skellefteå kommun.

Skogs- och samemuseet i Lycksele AB

ägs

av Region Västerbotten tillsammans med Lyck-
sele kommun. Museiverksamheten ska foku-
sera på skog och skogsbruk, samisk historia och
kultur. Muséet ska även förvalta och vårda den
byggnad och de samlingar som ägs av stiftelsen
Skogsmuseet i Lycksele och hålla dem tillgäng-
liga för allmänheten.

Umeå Biotech Incubator AB

är en verksam-

het inom life science med specialiserat affärsut-
vecklingsstöd, tillgång till branschnätverk och la-
boratorieinfrastruktur. Region Västerbotten äger
16,1 procent av bolaget, Umeå universitet 50,3
procent, SLU 8,46 procent och Umeå kommun
25,16 procent.

Uminova innovation AB

ska medverka till

kommersialisering av innovationer från Umeå
universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.
Övriga delägare är Umeå universitet via holding-
bolag, Umeå kommun via Umeå kommunföre-
tag AB samt Sveriges lantbruksuniversitet via
holdingbolag.

Västerbottens museum AB

är driftsansva-

rig för länsmuseiverksamheten, och ska bedriva
samt främja kulturmiljövård, kunskapsfrämjande
och museal verksamhet samt annan närstående

Årsredovisning 2023

AC-Net Externservice AB

ska erbjuda olika

Almi Företagspartner Nord AB

ska stärka det

Bussgods i Norr AB

transporterar gods till

Inera AB

ägs av regioner, kommuner och

SKR Företag. Bolagets uppdrag är att skapa för-
utsättningar för att digitalisera välfärden genom
att förse ägarna med gemensam digital infra-
struktur och arkitektur.

Norrbotniabanan AB

ska bedriva konsult-

verksamhet inom kommunikation och samfärd-
sel för Norrbotniabanan. Övriga delägare är
kommunerna Piteå, Skellefteå, Umeå, Luleå, Ka-
lix, Boden, Haparanda och Robertsfors.

Norrlandsoperan AB

producerar, främjar,

stärker och utvecklar opera, musikteater, konst-
utställningar, musik och dans i regionen.

Norrtåg AB

har till uppgift att bedriva person-

Samtrafiken i Sverige AB

är ett samverkans-

och utvecklingsföretag inom kollektivtrafikbran-
schen som har till uppgift att bidra till den pågå-
ende klimatomställningen genom att göra det

kulturell verksamhet i regionen. Bolaget ägs till-
sammans med Umeå kommun.

Västerbottensteatern AB

ska i regionen ut-

veckla en bred teaterverksamhet, liksom närstå-
ende scenisk och kulturell verksamhet vars form
och innehåll bygger på behov, önskemål och för-
utsättningar. Bolaget ägs tillsammans med Skel-
lefteå kommun.

Kommunalförbund
och ekonomiska föreningar

Kommunalförbundet Avancerad strålbehandling

bildades 2006 och Region Västerbotten är med-
lem som en av sju regioner med universitetssjuk-
hus. Verksamheten består dels av Skandionklini-
ken som bedriver strålbehandling av cancer med
protoner, dels av Hotel von Kraemer.

Kommunalförbundet Norrlands nätverk för

musikteater och dans

har regionerna Norrbot-

ten, Västerbotten, Västernorrland och Jämt-
land Härjedalen som medlemmar. Nätverket har
bland annat till uppgift att medverka till att mu-
sikteater och dans blir tillgänglig för alla i norra
Sverige samt att etablera verksamheten regio-
nalt, nationellt och internationellt.

Kommunalförbundet Svenskt ambulans-

flyg

ägs och finansieras av Sveriges 21 regioner.

Verksamheten samordnar och utför alla ambu-
lanstransporter med flygplan från tre bered-
skapsbaser (Umeå, Stockholm och Göteborg)
dygnets alla timmar, året runt. Verksamheten
startade 2021.

Kommunalförbundet Svensk luftambulans

ansvarar för att driva verksamheten med ambu-

lanshelikoptrar för medlemmarna. Svensk luft-
ambulans betjänar en dryg fjärdedel av Sveriges
befolkning och finns ofta i områden där avstån-
den är långa och där en helikopter kan göra stor
skillnad. Sedan hösten 2019 är Region Väster-
botten medlem och andra anslutna regioner är
Värmland, Dalarna, Västra Götaland, Uppsala
samt Norrbotten.

Kommuninvest ekonomisk förening

ska lång-

siktigt skapa bästa villkor för kommuner och re-
gioners finansiella verksamhet. Föreningen byg-
ger på en frivillig medlemssamverkan och ägs av
ett stort antal kommuner och regioner.

Norra sjukvårdsregionförbundet

har av re-

gionerna fått uppdraget att utveckla gemen-
samma områden inom hälso- och sjukvård,
utbildning och forskning och därmed samman-
hängande verksamheter. I förbundet har regio-
nerna ett gemensamt ansvar för att beställa,
planera och samordna regional sjukvård, ut-
bildning och forskning utifrån ett behovs- och
befolkningsperspektiv. Förbundet beslutar
bland annat om avtal för högspecialiserad vård,
verksamhetsplan för kunskapsstyrning och ut-
vecklingsplan för cancervård. Förbundet är ett
kommunalförbund, bildat 2005 mellan Region
Jämtland Härjedalen, Region Västernorrland,
Region Västerbotten och Region Norrbotten.

Regionernas ömsesidiga försäkringsbolag

är

ett rikstäckande försäkringsbolag med huvud-
uppgift att försäkra de vårdgivare som finansie-
ras av regionerna. Slutkunder är de patienter
som drabbats av en patientskada. Försäkrings-
bolaget ägs av regionerna.

2005

bildades Norra

sjukvårdsregion-

förbundet.

FOTO: KLAS SJÖBERG

Årsredovisning 2023

Resultaträkning

Resultaträkning (mkr)

Koncern

2023

Koncern

2022

Region

2023

Region

2022

Verksamhetens intäkter (not 1)

4 478

4 719

3 700

3 891

Verksamhetens kostnader (not 2-4)

-14 836

-13 643

-14 063

-12 823

Avskrivningar (not 5)

-604

-527

-596

-520

Verksamhetens nettokostnader

-10 961

-9 451

-10 959

-9 452

Skatteintäkter (not 6)

7 816

7 403

7 816

7 403

Generella statsbidrag och utjämning (not 7)

2 552

2 472

2 552

2 472

Verksamhetens resultat

-594

424

-592

423

Finansiella intäkter (not 8)

625

180

622

180

Finansiella kostnader (not 9)

-698

-805

-698

-805

Resultat efter finansiella poster

-668

-201

-668

-202

Årets resultat

-668

-201

-668

-202

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalys indirekt metod (mkr)

Koncern

2023

Koncern

2022

Region

2023

Region

2022

Löpande verksamhet
Årets resultat

-668

-201

-668

-202

Justering för ej likvidpåverkande poster (not 1)

1 333

784

1 327

776

Medel från löpande verksamhet före föränd-

ring av rörelsekapital

665

583

659

574

Förändring kortfristiga fordringar

-40

-355

-63

-336

Förändring förråd

-6

Förändring korta skulder

191

-74

144

Kassaflöde löpande verksamhet

810

157

734

244

Investeringsverksamhet
Investeringar (not 2)

-948

-758

-942

-752

Försäljning av anläggningstillgångar (not 3)

Förändring kortfristiga placeringar (not 4)

-320

558

-320

558

Kassaflöde investeringsverksamhet

-1 268

-199

-1 262

-194

Finansieringsverksamhet
Förändring långfristiga skulder (not 5)

441

-610

444

-607

Kassaflöde finansieringsverksamhet

441

-610

444

-607

Årets kassaflöde

-17

-653

-84

-556

Likvida medel vid årets början

247

901

213

769

Likvida medel vid årets slut

230

247

130

213

Årsredovisning 2023

Balansräkning

Balansräkning (mkr)

Koncern

2023

Koncern

2022

Region

2023

Region

2022

TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar (not 1)

Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 2)

6 542

6 281

6 542

6 281

Maskiner och inventarier (not 3)

923

838

903

818

Finansiella anläggningstillgångar (not 4)

137

133

137

133

Summa anläggningstillgångar

7 694

7 350

7 673

7 330

Omsättningstillgångar
Förråd (not 5)

Kortfristiga fordringar (not 6)

1 667

1 627

1 582

1 519

Kortfristiga placeringar (not 7)

5 591

5 079

5 591

5 078

Kassa och bank (not 8)

230

247

130

213

Summa omsättningstillgångar

7 524

6 983

7 339

6 841

Summa tillgångar

15 218

14 332

15 012

14 171

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR

OCH SKULDER
Eget kapital
Eget kapital (not 9)

3 528

3 728

3 499

3 701

Årets resultat

-668

-201

-668

-202

Summa eget kapital

2 860

3 528

2 831

3 499

Avsättningar
Avsättningar för pensioner (not 10)

6 887

5 934

6 887

5 934

Övriga avsättningar

Summa avsättningar

6 887

5 934

6 887

5 934

Skulder
Långfristiga skulder (not 11)

2 673

2 263

2 668

2 256

Kortfristiga skulder (not 12)

2 798

2 607

2 625

2 481

Summa skulder

5 471

4 870

5 293

4 738

Summa eget kapital, avsättningar och skulder

15 218

14 332

15 012

14 171

PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
Panter och jämförliga säkerheter

Ansvarsförbindelser
Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland

skulderna eller avsättningarna (not 13)

4 781

4 712

4 781

4 712

Övriga ansvarsförbindelser (not 14)

278

311

278

311

Årsredovisning 2023

Noter

Noter resultaträkning (mkr)

Koncern

2023

Koncern

2022

Region

2023

Region

2022

Not 1 Verksamhetens intäkter

Patientintäkter

240

238

240

238

Försäljning av hälso- och sjukvård

1 337

1 258

1 337

1 258

Försäljning av tandvård

Försäljning av medicinska tjänster

343

314

343

314

Försäljning av andra tjänster

234

221

234

221

Försäljning av materiel och varor

156

142

156

142

Erhållna bidrag

1 222

1 558

1 222

1 558

- statsbidrag Folkbildningsrådet Vindelns folkhögskola

- statsbidrag Folkbildningsrådet Storumans folkhögskola

Övriga intäkter

894

936

116

107

Summa verksamhetens intäkter

4 478

4 719

3 700

3 891

Not 2 Verksamhetens kostnader

Personalkostnader

5 400

5 071

5 342

5 022

Sociala avgifter

1 902

1 742

1 882

1 726

Pensionskostnader

1 144

808

1 139

804

Övriga personalkostnader

Läkemedel, sjukvårdsartiklar och medicinskt materiel

1 914

1 842

1 914

1 842

Ersättning till privata hälsovalsenheter

250

237

250

237

Köpt hälso- och sjukvård

393

285

393

285

Verksamhetsanknutna tjänster

554

503

554

503

- inhyrd personal

323

287

323

287

Lämnade bidrag

373

381

578

583

- Länstrafiken

258

222

Lokal- och fastighetskostnader

383

362

383

362

Övriga kostnader

2 427

2 331

1 531

1 377

Summa kostnader

14 836

13 643

14 063

12 823

Not 3 Räkenskapsrevision

Total kostnad för räkenskapsrevision

- varav kostnad för de sakkunnigas granskning av räken-

skaperna

Årsredovisning 2023

Noter resultaträkning (mkr)

Koncern

2023

Koncern

2022

Region

2023

Region

2022

Not 4 Leasingavgifter

Lös egendom operationell leasing
Framtida minimileaseavgifter inom 1 år

Framtida minimileaseavgifter senare än 1 år men inom 5 år

163

Framtida minimileaseavgifter senare än 5 år

- varav operationell leasing övrigt
Framtida minimileaseavgifter inom 1 år

Framtida minimileaseavgifter senare än 1 år men inom 5 år

Framtida minimileaseavgifter senare än 5 år

- varav operationell leasing datautrustning
Framtida minimileaseavgifter inom 1 år

Framtida minimileaseavgifter senare än 1 år men inom 5 år

Framtida minimileaseavgifter senare än 5 år

- varav operationell leasing fordon
Framtida minimileaseavgifter inom 1 år

Framtida minimileaseavgifter senare än 1 år men inom 5 år

Framtida minimileaseavgifter senare än 5 år

- varav operationell leasing tåg
Framtida minimileaseavgifter inom 1 år

Framtida minimileaseavgifter senare än 1 år men inom 5 år

121

Framtida minimileaseavgifter senare än 5 år

Fast egendom operationell leasing
Framtida minimileaseavgifter inom 1 år

Framtida minimileaseavgifter senare än 1 år men inom 5 år

Framtida minimileaseavgifter senare än 5 år

Fast egendom finansiell leasing
Totala minimileaseavgifter

389

Framtida finansiella kostnader

-29

Nuvärdet av minimileaseavgifterna

360

Not 5 Avskrivningar

Immateriella tillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar

336

297

336

297

Maskiner och inventarier

245

207

237

200

Summa avskrivningar

604

527

596

520

Not 6 Skatteintäkter

Regionsskatt

7 816

7 403

7 816

7 403

Summa skatteintäkter

7 816

7 403

7 816

7 403

Preliminära utbetalningar

7 645

7 164

7 645

7 164

Justeringspost, slutavräkning tidigare år

Prognos, slutavräkning innevarande år

127

186

127

186

Not 7 Generella statsbidrag och utjämning

Strukturbidrag

Kostnadsutjämning

129

Inkomstutjämning

1 322

1 246

1 322

1 246

Regleringsbidrag

118

180

118

180

Regleringsavgift

Generella bidrag från staten

Summa generella statsbidrag

2 552

2 472

2 552

2 472