Bjurholm

Inledning

Bakgrund

Det nationella investeringsbidraget, Stöd till kommersiell service, fördes 2015 över till
Landsbygdsprogrammet. Ansökningarna bedöms och poängsättas numera utifrån
nationella och regionala kriterier. Tillväxtverket gav till uppdrag åt Länsstyrelserna att
utarbeta regionala serviceplaner, för att främja regional tillväxt och attraktionskraft
samt för att uppfylla målen i Landsbygdsprogrammet.

För att kunna söka investeringsbidrag så måste kommunen ha en lokal plan på

invånarnas tillgång till service: ”Den kommun som sökande verkar i ska ha aktuell

serviceplan eller översiktsplan som omfattar även serviceplanering. Stöd får lämnas
endast om kommunen har planerat varuförsörjningen på ett sådant sätt att behovet

av stöd kan bedömas” (6§ Förordning stöd till kommersiell service).

Vikten av att behålla närliggande service på landsbygden

Närliggande service är viktigt för att vardagslivet ska fungera på landsbygden. De
butiker som idag säljer livsmedel eller drivmedel i byarna kan även ha ett utökat
serviceutbud som till exempel, ombud för apoteksvaror, spel eller systembolag,
erbjuda post- och paketutlämning samt möjligheten att ta ut kontanter. Denna
kommersiella service fungerar också som en naturlig mötesplats för spontana möten.
Andra viktiga förutsättningar för landsbygdsutveckling är fungerande infrastruktur
som bredband, telefoni, elförsörjning och underhåll av vägar samt medskapande och
engagemang hos lokalbefolkningen.

De butiker och drivmedelsstationer som finns kvar på landsbygden är viktiga att
bevara, då det också påverkar annan service. För att alla medborgare ska ha tillgång
till en grundläggande nivå av service behövs en samordning mellan offentlig,
kommersiell och ideell service.

Serviceplan

Denna serviceplan är en del av kommunens arbete gällande byarnas utveckling och
bevarande.  Planen kommer att beskriva de prioriteringar som kommunen gör när det
gäller service på landsbygden och hur kommunen arbetar med detta

Serviceplanen kommer fungera som ett verktyg för alla aktörer som vill utveckla
landsbygden samt för att enskilda näringsidkare i fortsättningen ska kunna beviljas
statlig ersättning för kommersiell service. Bjurholms kommun har valt att ta fram en
serviceplan som ersätter den tidigare varuförsörjningsplanen som antogs av
kommunstyrelsen 2015-11-24.

Syfte & mål

Syftet med serviceplanen är att öka förståelsen och kunskapen om vilken service
som idag finns inom kommunen med fokus på kommersiell service. Utredningen
kommer särskilt ta hänsyn till försäljning av dagligvaror och drivmedel, möjligheten att
ta ut pengar samt post- och apotekstjänster. Tillsammans utgör detta grundläggande
servicetjänster som ett företag kan bedriva och som är viktiga för medborgare,

företag och besökare enligt utredningen ”

service i glesbygd" (SOU 2015:35).

Vidare kommer servicestrategiska orter, punkter och noder inom kommunen pekas
ut, vilket är en förutsättning för att skapa en hållbar serviceutveckling och fungera
som underlag vid handläggning av statliga stöd.

Slutligen kommer en handlingsplan sammanställas för hur kommunen tänker arbeta
med att upprätthålla och utveckla servicen inom kommunen. Förhoppningen är att
även andra aktörer kommer få tydliga och långsiktiga riktlinjer som leder till ökat
engagemang och utveckling gällande service.

Arbetssätt

Projektstödet Oscar Ohlsson har hållit i arbetet med serviceplanen tillsammans med
näringslivsutvecklarna Claudia Wieczorek och Jenny Stensson. Under arbetets gång
har man deltagit i gemensamma träffar som Länsstyrelsen har anordnat tillsammans
med länets kommuner och relevanta gästföreläsare för stöd, inspiration och kunskap.

Insamlingen av information har bestått av en medborgarenkät om service (läs mer
under bilaga 2), dialog med näringslivet (läs mer under bilaga 3), besök i byarna
samt den internetbaserade plattformen Pinpoint Sweden (Pipos) som Tillväxtverket
har tagit fram. Definitioner och begrepp finns som bilaga 1.

Service

Service kan handla om en tjänst eller en situation där det oftast ingår ett bemötande,
man får den hjälp man behöver och ett behov uppfyllt. Den här typen av service kan
vara att ta ut pengar från automaten, tanka bilen, handla i den lokala butiken, äta på
restaurang, lämna barnen på förskolan eller att kunna ta del av bibliotekets utbud.

Det kan också handla om ett område som underhålls och kräver en viss skötsel för
att man ska kunna använda det. Det skulle kunna vara ett friluftsområde som
används till motionsspår på sommaren eller elljusspår på vintern.

Vem som äger och underhåller servicen varierar, vilket både kan innefatta en eller
flera aktörer. Gäller det skolgången för ett barn är det en offentlig service, där
kommunen har huvudansvaret, men som en annan aktör i sin tur kan driva. Det kan
också handla om föreningar eller privatpersoner som underhåller skidspår eller
skoterleder, vilket oftast är en ideell service. Sen finns det företag som kan erbjuda
service utifrån ett marknadsmässigt perspektiv. Det kan handla om att driva en butik,
ha en campingverksamhet eller underhålla elnätet. Skillnader mellan kommersiell-,
offentlig- och ideell service finns att läsa mer under bilaga 1 - definition av
förklarande begrepp.

Olika typer av service finns inom varierande avstånd från vår bostad och oftast gör
man flera ärenden under en resa. Det kan vara så att vi på vägen till jobbet kan
lämna barnen på förskolan eller stanna för att handla mat, men det kan också vara
så att vi behöver ta en särskild väg för att använda den service som vi behöver. Det
finns inga riktlinjer för vad som är ett rimligt avstånd, utan varierar från person till
person. Oftast används begreppen tillgång och tillgänglighet i dessa sammanhang.
Definitionen av dessa begrepp finns att läsa under bilaga 1 - definition av förklarande
begrepp.

Befintlig tillgång till service

Lägesbeskrivning

Bjurholms centralort

Inom Bjurholms centralort bor 1018 personer. Majoriteten av dessa medborgare är
mellan 20 till 65år vilket motsvarar 46%. Därtill är 25% yngre än 20år och 29% är
äldre än 65år. Den service som finns inom centralorten är bred och försörjer både
medborgare inom, men också utanför orten. Det finns ett flertal viktiga funktioner som
vårdcentralen, grundskolan, apoteket och mångsidig handel från kläder, inredning till
färg, bygg och trädgård. Det är en given serviceort inom kommunen, då centrala
samhällsfunktioner finns här (se bilaga 1 - definition av service).

Det finns också möjlighet till samåkning via kollektivtrafiken, ett flertal matserveringar
och även en mängd intresseföreningar. Den allmänna servicesituationen i Bjurholms
centralort finns sammanställt i tabell 1.

Tabell 1: Den allmänna servicesituationen i Bjurholms centralort.

Kommersiell service

2015

2018

Livsmedelsbutik

Drivmedelsstation

Betaltjänster (bank, uttagsautomat, över disk)

Apotek alt ombud för läkemedel

Systembolag alt ombud för alkohol

Spelombud

Postservice (ut- & inlämning av paket)

Matservering alt café & restaurang

Övernattningsmöjligheter alt hotell, vandrarhem & camping

Kulturanläggning (museum, konserthus etc.)

Apotek (receptbelagda och receptfria läkemedel)

Systembolag

Folkets hus, Hembygdsgården

Offentlig service

Förskola

Skola & fritids

Ungdomsgård

Idrottsanläggning alt friluftsområde

Återvinningsmöjligheter (ÅVC, ÅVS)

Hälso- och sjukvård (hälsocentral, hjärtstartare)

Äldreboende

Bibliotek

Konstgräsplan, gräsplan, skid- och motionsspår etc.

Återvinningscentral (ÅVC), återvinningsstation (ÅVS)

Hälsocentral, hjärtstartare vid: Apoteket, Församlingsgården, Lilla skafferiet, Skolan, Kommunhuset

Ideell service

Väg-, vatten-, avlopp- eller värmeförening

Intresseföreningar

Byalokal

Det finns två livsmedelsbutiker inom centralorten, där 80% av deras kunder bor inom
10km från vardera butik och 20% bor inom 10 till 20km (Pipos). Deras
upptagningsområde är baserat på avstånd, där dessa butiker är den närmaste
butiken för 1 695personer. Mer information om vilken service de erbjuder finns att
läsa i tabell 2.

Tabell 2: Servicesituationen för livsmedelsbutiker 2018 i Bjurholms centralort.

ICA Nära Bjurholm

COOP Konsum Bjurholm

Kundupptagningsområde

1 695 personer

Närmsta butik

130m till COOP Konsum Bjurholm

130m till ICA Nära Bjurholm

Typ av sortiment

Fullsortiment

Ombud för läkemedel

Endast receptfria läkemedel

Övrigt ombud

Lottförsäljning (Svenska spel)

Möjlighet till hemsändning

Nej

Försäljning av postartiklar

Pakethantering

Nej

Ja (DHL)

Betaltjänster

ICA Banktjänster

Utöver livsmedelsbutikerna finns ”Lilla skafferiet”, vilket är en huvudaktör inom spel

och pakethantering inom centralorten. Företaget har också ett litet utbud av
dagligvaror och fungerar som café- och restaurangverksamhet (läs mer i tabell 3).

Tabell 3: Övrig aktör som erbjuder viktiga servicetjänster 2018 i Bjurholms centralort.

Lilla skafferiet

Typ av sortiment

Ej fullsortiment

Ombud för läkemedel

Endast receptfria läkemedel

Övrigt ombud

Lottförsäljning (Svenska spel,

ATG, Folkspel, Miljonlotteriet,

Kombispel)

Försäljning av postartiklar

Pakethantering

Ja (Postnord, Schenker, Bussgods)

Betaltjänster

Det finns fyra drivmedelsstationer inom centralorten. Tre av dessa riktar sig till både
privatpersoner och yrkestrafik, medan Shell fokuserar på större lastbilar. En av
stationerna är delvis bemannade och två stationer erbjuder en viss service utöver
drivmedel (läs mer i tabell 4).

Tabell 4: Servicesituationen för drivmedelsstationer 2018 i Bjurholms centralort.

Mikael Isaksson

bensin & service

Tanka

Bilevi's tvätt &

service ab

Shell Truck

Diesel

Bjurholm

Leverantör

Skellefteå bränsle

OKQ8

Vattenfall

ST1

Stationstyp

Automat + delvis

Bemannad

Automat

Betalningssätt

Kort, delvis kontant

Kort

Kort, bricka, app

kort

Möjliga fordon

Alla

Fordon upp till 3,9m

Alla

Endast lastbilar

Förnyelsebart
drivmedel

Nej

Ja (el)

Nej

Annan service

Ja (verkstad,

reservdelar)

Nej

Ja (tvätteri,

textil, trädgård)

Nej

Det finns ett fysiskt bankkontor i centralorten, nämligen handelsbanken, som erbjuder
öppentider under två dagar i veckan. Utöver den servicen finns en bankomat med
möjlighet att ta ut pengar. Den ligger vid nedlagda Swedbank kontoret. Mer går att
läsa i tabell 5.

Tabell 5: Servicesituationen för banktjänster 2018 i Bjurholms centralort.

Handelsbanken

Bankomat AB

Ett bankkontor med öppentider?

Nej

Hanterar ni kontanter?

Nej

Hanterar dagskassa (servicebox)?

Nej

Uttagsautomat?

Nej

Lägesbeskrivning

Agnäs

Inom Agnäs tättort, även kallad småort, bor 136 personer och är en by som ligger
cirka en mil söder om Bjurholm centralort. 50% av dessa medborgare är mellan 20 till
65år, medan 21% är yngre än 20år och 29% är äldre än 65år. I bygden finns en
livsmedelsbutik, även kallad lanthandel, som är viktig utifrån ett
varuförsörjningsperspektiv som ett socialt perspektiv i form av träff- och
informationsutbyte. Placeringen av butiken ligger längst väg 353 som är en strategisk
viktig plats, då vägarna utgör ett stråk för såväl yrkestrafik som för besökare och
pendlare. Det är en given servicepunkt inom kommunen (se bilaga 1 - definition av
service).

Det finns även annan service inom bygden som återvinningsstationen, det
underhållna skidspåret, träffarna som intresseföreningen

”

Agnäs Bästa

”

anordnar

eller det givna utflyktsmålet till slalombacken. I tabell 6 finns den allmänna
servicesituationen sammanställd.

Tabell 6: Den allmänna servicesituationen i Agnäs.

Kommersiell service

2015

2018

Livsmedelsbutik

Drivmedelsstation

Betaltjänster (bank, uttagsautomat, över disk)

Apotek alt ombud för läkemedel

Systembolag alt ombud för alkohol

Spelombud

Postservice (ut- & inlämning av paket)

Matservering alt café & restaurang

Övernattningsmöjligheter alt hotell, vandrarhem & camping

Kulturanläggning (museum, konserthus etc.)

Endast receptfria läkemedel

Endast vissa lotter (ej lämna in)

Restaurangen på Agnäsbacken är endast öppet under vinterhalvåret enligt deras öppettider

Offentlig service

Förskola

Skola & fritids

Ungdomsgård

Idrottsanläggning alt friluftsområde

Återvinningsmöjligheter (ÅVC, ÅVS)

Hälso- och sjukvård (hälsocentral, hjärtstartare)

Äldreboende

Bibliotek

Öreälvens vandringsled (rastplatsen, storforsen)

Återvinningsstation (ÅVS)

Hjärtstartare vid livsmedelsbutiken

Ideell service

Väg-, vatten-, avlopp- eller värmeförening

Intresseföreningar

Byalokal

Livsmedelsbutikens kundkrets består av 183 personer, där hela 95% av personerna
är bosatta inom 10km från butiken och 5% bor mellan 10 till 20km (Pipos). Intill
butiken finns anslagstavla, hållplats för skolbussen, brevlåda, parkering samt
möjlighet att panta burkar. Ytterlig information om lanthandeln finns i tabell 7.

Tabell 7: Servicesituationen för livsmedelsbutiker 2018 i Agnäs.

ICA Nära Westmans Livs

Kundupptagningsområde

183 personer

Närmsta butik

9,5km till ICA Nära Bjurholm

Typ av sortiment

Fullsortiment

Ombud för läkemedel

Endast receptfria läkemedel

Övrigt ombud

Lottförsäljning (Folkspel)

Möjlighet till hemsändning

Försäljning av postartiklar

Pakethantering

Nej

Betaltjänster

ICA banktjänster

Lägesbeskrivning - Balsjö

Balsjö är varken en tättort eller småort, utan räknas som en lands- eller glesbygd.
Balsjö ligger cirka en mil väster om Bjurholms centralort och inom 1,5 kilometers
radie från livsmedelsbutiken bor 115 personer. 51% av dessa medborgare är mellan
20 till 65år, medan 17% är yngre än 20år och 32% är äldre än 65år.
Livsmedelsbutiken har en viktig funktion både för livsmedelsförsörjningen, men också
som en mötesplats för personer inom och utanför bygden. Butiken är placerad längst
väg 92 som är en strategisk viktig plats, då det utgör ett stråk mellan kommunerna i
Västerbotten för både yrkes- och persontrafik. Detta gör Balsjö till en given
servicepunkt inom kommunen (se bilaga 1 - definition av service).

Servicen som finns är de underhållna skoterlederna, älgfarmen, återvinningsstation
och givetvis träffarna som Balfors byaförening eller andra intresseföreningar
anordnar. Servicesituationen finns sammanställd i tabell 8.

Tabell 8: Den allmänna servicesituationen i Balsjö.

Kommersiell service

2015

2018

Livsmedelsbutik

Drivmedelsstation

Betaltjänster (bank, uttagsautomat, över disk)

Apotek alt ombud för läkemedel

Systembolag alt ombud för alkohol

Spelombud

Postservice (ut- & inlämning av paket)

Matservering alt café & restaurang

Övernattningsmöjligheter alt hotell, vandrarhem & camping

Kulturanläggning (museum, konserthus etc.)

Endast receptfria läkemedel

Endast vissa lotter

Endast DHL och Bussgods

Restaurangen och museet på Älgens hus är enligt deras öppettider

Offentlig service

Förskola

Skola & fritids

Ungdomsgård

Idrottsanläggning alt friluftsområde

Återvinningsmöjligheter (ÅVC, ÅVS)

Hälso- och sjukvård (hälsocentral, hjärtstartare)

Äldreboende

Bibliotek

Förskolan drivs av aktiebolaget ”Förskolan Norrskenet i byn AB”.

Elljusspår

Återvinningsstation (ÅVS)

Hjärtstartare i Bagarstugan vid nedlagda skolan

Ideell service

Väg-, vatten-, avlopp- eller värmeförening

Intresseföreningar

Byalokal

Livsmedelsbutikens kundkrets är 243 personer, där 70% av personerna bor inom
10km från affären, 27% bor mellan 10 till 20km och 3% bor mellan 20 till 30km
(Pipos). Bredvid butiken finns parkeringar, busshållplats för skolbussen,
återvinningsstation, brevlåda, informationstavla och en drivmedelsstation. Mer
information om butiken finns i tabell 9 och om drivmedelsstationen i tabell 10.

Tabell 9: Servicesituationen för livsmedelsbutiker 2018 i Balsjö.

ICA Nära Balsjö handel & bensin

Kundupptagningsområde

243 personer

Närmsta butik

9,4km till COOP Konsum Bjurholm

Typ av sortiment

Fullsortiment

Ombud för läkemedel

Endast receptfria läkemedel

Övrigt ombud

Lottförsäljning (Svenska spel, ATG)

Möjlighet till hemsändning

Försäljning av postartiklar

Pakethantering

Ja (DHL, Bussgods)

Betaltjänster

ICA banktjänster

Tabell 10: Servicesituationen för drivmedelsstationer 2018 i Balsjö

ICA Nära Balsjö handel & bensin

Leverantör

Qstar

Stationstyp

Automat

Betalningssätt

Kort

Möjliga fordon

Alla

Förnyelsebart drivmedel

Nej

Annan service

Livsmedelsbutikerna

Fördjupning

Livsmedelsbutikerna har en avgörande roll för allmänhetens tillgång till dagligvaror,
men oftast har butikerna en bredare funktion. Det kan vara som mötesplats, ombud
för apoteksvaror, erbjuder post- och paketutlämning, möjligheten att ta ut kontanter
mm. Särskilt viktigt är det på landsbygden, där lanthandeln kan vara den sista
kommersiella servicen.

Under intervjuerna med bland annat livsmedelsbutikerna inom Bjurholms kommun
kom det fram att de flesta har svårt att få kunderna att handla på orten samtidigt som
kostnaden för modernisering är höga. Läs mer om intervjuerna med näringslivet
under bilaga 3. För att illustrera vilka konsekvenser en nedläggning kan få för
medborgare har en riskanalys gjorts på två olika scenarion utifrån verktyget Pipos.
Den ena händelseförloppet är att någon av lanthandlarna inom kommunen läggs ner.

Om ICA i Agnäs läggs ner skulle 182 personer få i snitt 8,2km längre resväg till
närmaste serviceställe. Det fördelas på så sätt att gruppen människor som tidigare
hade mindre än 10km minskar med 44personer och de som hade mellan 10 till 20km
ökar med 43 personer (se figur 1).

Figur 1: Nedläggning av ICA i Agnäs före och efter.

Om istället Ica i Balsjö läggs ner skulle 251 personer få i snitt 6,6km längre resväg till
närmaste serviceställe. Det fördelas på tre kategorier, nämligen att personer som
tidigare hade mindre än 10km minskar med 29 personer medan människor som
tidigare hade mellan 10 till 20km ökar med 36 personer samt att hela 65 personer får
mellan 20 till 30km till närmaste butik (se figur 2).

Figur 3: Konsekvensen på tillgängligheten om både lanthandlarna läggs ner.

Förutsättningar för utökad tillgång till service

Det finns givetvis andra områden inom kommunen som har service, men som inte
har utpekats till servicestrategiska orter. Dessa områden har också servicetjänster
och samhällsfunktioner som viktiga att bevara för medborgarna som bor i dessa
områden, även om förutsättningarna för att bedriva service är något sämre. I detta
kapitel beskrivs kortfattat vilken service som idag finns samt hur förutsättningarna ser
ut att leva, bo och verka här.

Värt att notera är att det kan vara aktuellt för samordnade servicelösningar i
framtiden inom dessa områden av kommunen (se bilaga 1 - definition av förklarande
begrepp). Det kan då handla om gemensamma inköpsresor till butiker, digitala
centrum för hjälp med e-tjänster eller genom hur servicelösningar och
samhällsfunktioner organiseras. Det kan också handla om en ambulerande personal
som åker ut till byarna under vissa tider som är bred i sin kompetens. Läs mer vilka
förslag medborgarna har angett under bilaga 2 för vartdera området under
huvudfråga 4 och 6.

Lägesbeskrivning

Västanfjället

Figur 4:

Karta över området ”Västanfjället” med referenspunkt till Bjurholms

centralort.

Området ”Västanfjället” ligger sydväst om Bjurholms centralort (se

figur 4). Från

Nedre Nyland till centralorten är det cirka 20km, bilvägen genom hela området är
45km. Totalt bor 188personer inom området, varav åldersfördelningen finns i figur 5.
Det är 47% som är äldre än 65år, vilket är betydligt högre än Bjurholms centralort,
Agnäs och Balsjö som har runt 30%.

Figur 5:

Befolkningen fördelat per ålderskategori i området ”Västanfjället” (data från 2018)

11%

42%

31%

16%

Åldersfördelning

0 - 20år

20 - 65år

65 - 80år

Äldre än 80år

Tillgängligheten till service är betydligt sämre i Västanfjället, där 65% av befolkningen
inom området har mellan två till tre mil till närmaste livsmedelsbutik för dagligvaror
och posttjänster. Något kortare avstånd är det för drivmedel, där 71% av
befolkningen har mellan en till två mil. Resterande har längre än två mil till en
drivmedelsstation. Området försörjs av service från Balsjö, Trehörningssjö i
Örnsköldsviks kommun och Fredrika i Åseles kommun (Pipos).

Idag finns utpekade LIS områden, nämligen landsbygdsutveckling i strandnära lägen,
i Mjösjön och Storsjön. Det är områden som kommunen gärna ser och har gjort det
möjligt för strandnära bebyggelse.

Den service som idag finns inom Västanfjället är relativt grundläggande utifrån det
som kom fram från medborgarenkäten och de besök som har gjorts. De boende inom
detta område tycker inte att servicen uppfyller deras behov, men förslagen om
förbättring handlar mest om ökad ekonomisk ersättning och samordnade insatser
(läs mer under bilaga 2 - fördjupning för område 5). Bredbandsutbyggnad finns på
några delar av området, mobil- och internetteckningen varierar och vägarna är både
grus- och asfaltbelagda.

Lägesbeskrivning

Vitvattnet

Figur 6:

Karta över området ”Vitvattnet” med referenspunkt till Bjurholms centralort.

Området Vitvattnet är mindre till ytan och ligger sydost från Bjurholms centralort (se
figur 6). Detta område består av 135 personer, vilket fördelas utifrån ålder i figur 7.
Fördelningen av andelen äldre än 65år ligger på en lägre nivå än genomsnittet,
nämligen på 23%.

Figur 7:

Befolkningen fördelat per ålderskategori i området ”Vitvattnet” (data från 2018)

Tillgängligheten på service är tämligen god, då 90% ligger inom en till två mils
avstånd från en livsmedelsbutik. När det gäller drivmedel har 84% av befolkningen
inom området mindre än en mil från en drivmedelsstation. Resterande andel har
mellan en till två mils avstånd. Området försörjs av service från Bjurholms centralort,
Agnäs och Gräsmyr i Nordmalings kommun (Pipos).

Idag finns ett undantag för bebyggelse vid strandnära läge inom området, nämligen
vid sjön Vitvattnet. Kommunen har gjort det möjligt för ytterligare inflyttning i detta
område. Den aktuella servicen som finns i närområdet uppfyller delvis de behov man
har. Det gäller främst underhåll av friluftsområden, vandringsleder och vägar. Flera
förbättringar lyfts upp, där de mesta berör Bjurholms tätort (läs mer under bilaga 2 -
fördjupning för område 4). Bredbandsutbyggnad finns på flera delar i området.

21%

56%

16%

Åldersfördelning

0 - 20år

20 - 65år

65 - 80år

Äldre än 80år

Figur 9:

Befolkningen fördelat per ålderskategori i området ”Västra sidan av Öreälven” (data

från 2018)

Tillgängligheten till service är något utspridd, då 44% av befolkningen inom området
har dagligvaror, posttjänster och drivmedel inom en mils avstånd. Den södra delen
av området försörjs av servicen i Bjurholms centralort medan den norra delen försörjs
av servicen i Örträsk inom Lyckesele kommun. Resterande befolkning har mellan en
till två mils avstånd till denna form av service (Pipos).

Det finns ett LIS område i närheten, nämligen vid sjön Stor-Tällvattnet, som ligger
utanför Öreström och Provåker (se figur 5). Utifrån medborgarenkäten finns flera
förbättringsförslag gällande öppentider på ÅVC, fler aktiviteter för äldre ungdomar
samt en översyn av kollektivtrafiken och ökad transparens över hur skattepengarna
geografiskt används i kommunen. Läs mer under bilaga 2 - fördjupning för område 2.
Bredband finns i flera delar av området.

18%

49%

24%

Åldersfördelning

0 - 20år

20 - 65år

65 - 80år

Äldre än 80år

Figur 11:

Befolkningen fördelat per ålderskategori i området ”Östra sidan av Öreälven” (data

från 2018)

Tillgängligheten till dagligvaror, posttjänster samt drivmedel är något utspritt.
Majoriteten av befolkningen, nämligen 60%, bort inom en till två mil från den typen av
service medan resterande har mindre än en mil. Området försörjs av servicen i
Bjurholms centralort, Skivsjö i Vindelns kommun samt Örträsk i Lycksele kommun
(Pipos).

Inom området finns två LIS områden, nämligen Stor-Armjsön och Lill-Armsjön, där
kommunen har gjort det möjligt för bebyggelse i strandnära läge. Den aktuella
servicen inom närområdet tenderar delvis att uppfylla medborgarnas behov, dock
saknar många övernattningsmöjligheter i tätorten, brevlåda i byn samt bättre
öppettider inom samhällsfunktioner. Läs mer under bilaga 2 - fördjupning för område
3. Bredbandsutbyggnaden är god inom området.

23%

49%

21%

Åldersfördelning

0 - 20år

20 - 65år

65 - 80år

Äldre än 80år

Handlingsplan med åtgärder

Åtgärd

Ansvar

Att hålla serviceplanen aktuell och
öppen för revideringar utifrån vad
som sker i kommunen så att stöd
kan bedömas enl. 6§ Förordning
stöd till kommersiell service

Tillväxt- och utvecklingskontoret

Ge kommunalt stöd till
kommersiell service genom
hemsändningsbidrag samt
behovsanpassa riktlinjerna för
hemsändningsbidraget

Tillväxt- och
utvecklingskontoret/Kommunstyrelsen

Utreda behovet av samordnade
servicelösningar i kommunen

Tillväxt- och utvecklingskontoret

Utreda föreningsbidrag
(lokalbidrag)

Tillväxt- och utvecklingskontoret

Bibehålla prioritetsordningen i
handlingsplanen för disposition av
bygdemedel

Kommunstyrelsen

Bibehålla den befintliga
kollektivtrafiken

Kollektivtrafiksamordnare/Kommunstyrelsen

Jobba aktivt för att uppnå målet
för den gällande
bredbandsstrategin

Bredbandssamordnare/Kommunstyrelsen

Kontinuerlig information samt
dialog med medborgare,
föreningar, näringsidkare m.fl.

Tillväxt- och utvecklingskontoret/KS-
presidie

Stöd till kommersiell service

Tillgänglighet till kommersiell service är en av förutsättningarna för hållbar tillväxt och
utveckling i alla delar av landet. Dagligvarubutikerna i gles- och landsbygdsområden
är särskilt viktiga i ett servicesammanhang eftersom de ofta tillhandahåller en rad
andra tjänster. Många av landsbygdsbutikerna och drivmedelsstationerna har idag en
otillräcklig lönsamhet för att kunna genomföra nödvändiga investeringar i exempelvis
energieffektivisering, arbetsmiljöåtgärder, uppfyllande av lagstadgade krav och
branschstandard, vidareutbildningar etc. Läs mer under bilaga 3 från
sammanställningen av intervjuerna med de lokala livsmedelsbutikerna,
drivmedelsstationerna och bankkontoret.

Inom kommunen finns det sårbara och utsatta områden, där förutsättningarna för
privata aktörer att bedriva kommersiella verksamheter är sämre. I dessa områden
kan staten ta ett särskilt ansvar för att medborgare och näringsliv även
fortsättningsvis ska ha tillgång till en grundläggande nivå av kommersiell service
inom rimligt avstånd.

Stödformer vid ekonomisk ersättning

Dagligvarubutiker, drivmedelsanläggningar samt andra serviceställen så som
distributions- och logistikanläggningar kan få statliga stöd inom kommersiell service.
Stöd till investeringar kan sökas av Landsbygdsprogrammet på Länsstyrelsen
Västerbotten via Jordbruksverket. Stöd kan lämnas upp till 50 % av godkända
kostnader. Särskilt utpekade dagligvarubutiker kan få upp till 90 % i stöd av
godkända kostnader. Dessa utpekade dagligvarubutiker skall ha minst 10 kilometer
till närmsta annan dagligvarubutik och ska också uppfylla vissa kriterier. För dessa
dagligvarubutiker finns det dessutom bidrag att söka hos Region Västerbotten via
Tillväxtverket. Dessa stöd är Särskilt driftstöd samt Servicebidrag som kan beviljas
årligen.

Livsmedelsbutiker som erbjuder hemsändning kan söka hemsändningsbidrag från
kommunen. Kommunen kan i sin tur återsöka hälften av det givna bidraget från
Region Västerbotten. Det regleras av förordningen 2000:284. Lokala regler finns
sammanställda i dokumentet

Riktlinjer för hemsändningsbidraget.

Länsstyrelsen kan också ge stöd till betaltjänstombud, där man kan lämna in
dagskassor, ta ut pengar eller betala räkningar. Det regleras via förordningen
2014:139 - statligt stöd till tillhandahållare av grundläggande betaltjänster.

Registrerade föreningar som är verksamma i bygder som har påverkats av
utbyggnaden av vattenkraft kan årligen söka bygdemedel. Det söker man via
Länsstyrelsen för att sedan handläggas av kommunen. Lokala regler finns
sammanställda i dokumentet

Riktlinjer för bygdemedel.

Mellankommunala projekt/samverkan

Under hösten 2018 gav Regionrådet kommuncheferna i uppdrag att utse
kontaktpersoner i respektive kommun inom Umeåregionen som skulle ansvara för att
ta fram en gemensam Umeåregional landsbygdstrategi,

en ”bottenplatta” som pekar

ut gemensamma vägar inom landsbygdsutveckling för Umeåregionen. Denna
strategi ska lyfta fram områden som vi ska arbeta tillsammans med inom
landsbygdsutveckling.

En gemensam Umeåregional landsbygdsstrategi betyder inte att respektive kommun
inte kommer att ha egna prioriterade områden. Vi lyfter istället fram områden/teman
där vi kan arbeta tillsammans.

Uppföljning av planen

Serviceplanen för Bjurholms kommun ska revideras då behov uppstår.

Bilaga 1 - Definitioner & begrepp

Definition av kommuntyp

Tillväxtverket har kategoriserat kommuner utifrån befolkningens storlek och placering
med stöd från Eurostat och OECD. Detta kan ge en indikation av vilka förutsättningar
en kommun har. Indelning finns i tabell 1.

Tabell 1: Indelningen av kommuntyper utifrån Tillväxtverkets metod.

Storstadskommuner

Kommuner där mindre än 20 procent av befolkningen
bor på landsbygden och som tillsammans med
angränsande kommuner har en samlad befolkning på
minst 500 000 invånare.

Täta kommuner nära en

större stad

Kommuner där mindre än 20 procent av befolkningen
bor på landsbygden och som tillsammans med
angränsande kommuner har en samlad befolkning på
minst 500 000 invånare.

Täta kommuner avlägset

belägna

Övriga kommuner där mindre än 50 procent av
befolkningen bor på landsbygden och där mindre än
hälften av befolkningen har mindre än 45 minuters
resväg med bil till en tätort med minst 50 000 invånare.

Landsbygdskommuner

nära en större stad

Kommuner med minst 50 procent av befolkningen som
bor på landsbygden och minst hälften av befolkningen
har mindre än 45 minuters resväg med bil till en tätort
med minst 50 000 invånare.

Landsbygdskommuner

avlägset belägna

Kommuner där mer än 50 procent av befolkningen bor
på landsbygden och där mindre än hälften av
befolkningen har mindre än 45 minuters resväg med bil
till en tätort med minst 50 000 invånare.

Landsbygdskommuner

mycket avlägset belägna

Kommuner där hela befolkningen bor på landsbygden
och har minst 90 minuters genomsnittlig resväg med bil
till en tätort med minst 50 000 invånare.

Definition av område

Det finns flera olika system som använts när man klassificerar områden. Nedan finns
en lista över relevanta definitioner, se tabell 2.

Tabell 2: Indelningen av områden utifrån en sammanställning av relevanta definitioner.

Tätort

Orter med sammanhängande bebyggelse, där invånarantalet är
minst 200 och husen står högst 200 meter ifrån varandra (SCB).

Småort

Orter med sammanhängande bebyggelse, där invånarantalet är
mellan 50 till 199 och husen står högst 150 meter ifrån varandra
(SCB).

Centralort

Orter som har ett brett utbud av service, vilket även försörjer delar
av omkringliggande område (NE).

Glesbygd

Sammanhängande områden med gles bebyggelse och långt
avstånd till större orter, sysselsättning och service (Länsstyrelsen via
förordningen 2000:283). Har en befolkningstäthet som är mindre än
fem invånare per km

(Jordbruksverket).

Landsbygd

Områden med likande förhållanden som i glesbygd, men med
kortare avstånd till större orter och service (Länsstyrelsen via
förordning 2000:283). Har en befolkningstäthet av minst fem
invånare per km

(Jordbruksverket).

Definition av service

I projektet ”regional serviceutveckling i Västerbotten” har länets kommuner kommit

överens om gemensamma begrepp vid utpekningen av kommunens
servicestrategiska orter. Indelningen finns i listan nedan, se tabell 3.

Tabell 3: Gemensamma begrepp i arbetet kring serviceplaner i Västerbottenslän.

Serviceort

Centralorten i kommunen med viktiga samhällsfunktioner
inom utbildning, vård och omsorg, fritid och kultur samt
kommersiell service. Oftast kommunens huvudort.

Servicenod

Den geografiska ort med omgivande landsbygd som
utpekats av kommunen som särskild strategiskt viktig för
tillgången till service. En servicenod erbjuder olika typer av
service och som samordnas med utgångspunkt att stärka
serviceutbudet för de som bor, verkar och besöker noden.
Noden ska även fungera som en naturlig mötesplats.

Servicepunkt

Ett lokalt serviceställe i kommunen som erbjuder ett mindre
serviceutbud och utgör en viktig social mötesplats för
boende, verksamma och besökande.

Definition av förklarande begrepp

Det finns många begrepp som kan använda när man förklarar service. Nedan finns
några definitioner på vanliga begrepp, se tabell 4.

Tabell 4: Vanliga begrepp vid förklaring av service.

Tillgång

Det finns servicetjänster eller samhällsfunktioner i närheten
eller inom ett inte allt för långt avstånd från bostaden (NE,
Tillväxtverket).

Tillgänglighet

De servicetjänster eller samhällsfunktioner som finns ska
vara åtkomliga, nämligen kunna användas av målgruppen.
Vilket kan beröra aspekter som öppentider, tillträdesregler,
leveranssäkerhet etc. (NE, Tillväxtverket).

Samordnade

servicelösningar

När aktörer som ansvarar för olika servicetjänster eller
samhällsfunktioner samarbetar för att förbättra livsvillkoren
på en plats eller i ett område (länsstyrelsen).

Kommersiell service

Är en service som bedrivs av ett företag utifrån
yrkesmässiga former och bedrivs i vinstsyfte (NE). Det kan
vara livsmedelsbutiker, drivmedelstationer eller restaurang.

Offentlig service

Är en service som bedrivs av en kommun, landsting eller
stat utifrån skatteintäkter och bedrivs för allmänheten (NE).
Det kan vara förskola, vårdcentral eller försäkringskassan.

Ideell service

Är en service som bedrivs av en privatperson, förening eller
informella nätverk utifrån frivillighet och valfritt syfte (NE).
Det kan vara en förening utifrån ett intresse, för
vattenförsörjningen eller en församling.

Bilaga 2

Medborgarenkät

Mellan den 21 december till 13 januari under årsskiftet 2018/2019 fick medborgare
inom Bjurholms kommun möjligheten att besvara en enkät om service. Enkäten
bestod av 12 frågor och fanns tillgänglig på internet, vilket har marknadsförts via
kommunens egna kanaler på sociala medier samt muntligt. Det var totalt 225
svarande med en slutförandefrekvens på 61%.

Syftet med undersökningen var att samla in ytterligare underlag för vilka behov och
erfarenheter medborgarna har kopplat till service. Nedan följer en sammanfattning av
svaren utifrån fyra indelningar av kommunen (figur 1).

Figur 1: En geografisk indelning av kommunen i fem områden.

Fördjupning - område 1

Vilket kön identifierar du dig som?

Man: 34%
Kvinna: 66%
Annat: 0%

Vilken är din ålder?

Yngre än 15år: 3%
16 - 30år: 21%
31 - 45år 36%

46 - 60år: 28%
61 - 75år: 10%
Äldre än 75år: 2%

Det berör 74 stycken.

Huvudfråga 1

Var gör du dina inköp?

Det visar sig att 30% är sysselsatta (jobbar/studerar/annat) utanför kommungränsen,
medan 70% är sysselsatta innanför kommungränsen. Var man är sysselsatt och var
man har sitt dagliga liv beskrevs oftast påverka var man väljer att handla.

92% svarade att man oftast gör sina livsmedelsinköp i Bjurholms tätort. Dessa
personer beskrev att det var den närmaste butiken, man vill gynna det lokala, det är
bekvämt samt att man bygger en personlig relation. De personer som oftast valde
andra alternativ, nämligen Vännäs med 3% och Umeå med 5%, svarade att utbudet
och priserna var bättre.

Huvudfråga 2

Vad betyder service för dig?

Många lyfter upp ett trevligt och hjälpsamt bemötande, friheten att kunna göra det
man vill i närområdet, fungerande internet- och teleteckning, ishockeyrink etc. Vissa
lyfter upp samhällsfunktioner som fungerande skola, vård och omsorg där en
meningsfull vardag står i fokus. Andra menar att det ska finnas fiskekort att köpa,
vandringslederna ska vara röjda och vägarna ska vara plogade. Många betonar
vikten att slippa åka till en annan ort, att möjligheten att fritt välja är viktigt och att
service ska finnas lättillgängligt.

Citerar svarande:

”

Allt som behövs för att man på ett bra sätt ska kunna leva på en ort utan att

behöva färdas många mil för att uträtta sina ärenden.

”

Det handlar om att andra finns där för att man ska kunna nyttja deras tjänst

eller vara

.”

”Att de behov jag har i min vardag uppfylls.”

Huvudfråga 3

Vad för service finns i närområdet? Uppfyller den dina behov?

Över 60 % av de svarade menar att dessa funktioner finns:

- Förskola, skolverksamhet, vårdcentral, ungdomsgård, idrottsanläggning,

friluftsområde på sommaren, friluftsområde på vintern, bibliotek, församling,
matservering, livsmedelsbutik, drivmedelsstation, postservice, bankomat,
apotek, brevlåda, informationstavla, hållplats för kollektivtrafik,
återvinningsmöjligheter, tillgång till god internetteckning, tillgång till god
telefonteckning.

Mellan 40 till 60 % av de svarade menar att dessa funktioner finns:

- Intresseföreningar, möteslokal, detaljhandel.

Under 40 % av de svarade menar att dessa funktioner finns:

- Kulturanläggning, övernattningsmöjligheter.

Svaret på frågorna varierade eftersom man själv fick definiera vad som räknas till
närområdet. Vid analysen för denna fråga bör tonvikten ligga på de funktioner som
finns samt inte finns, nämligen över 60 % samt under 40 %. Det är även en liknande
fördelning för vad som man tycker finns inom rimligt avstånd.

Den generella bedömningen över hur bra behovet uppfylls på en skala 1 till 10 blev
3. Det betyder att servicen mer tenderar att inte uppfylla människornas behov på
både servicetyp och avstånd.

Huvudfråga 4

Vad saknar du för service?

Bio, övernattnings- och konferensmöjligheter (värdshuset, vandrarhem), uteställe
(pub, dans, underhållning), restaurang (annat än snabbmat), ishockeyrink,
lågprisbutik (liknande dollar store), cykelcrossbana, fler busslinjer (till Nordmaling, till
Vindeln), butik som säljer bräder, bilprovning, modellflygfält, banor för bilar, ett

”riktigt” café

, möteslokal för äldre och vuxna (förhindra psykisk ohälsa, mer

aktiviteter), lokal för uthyrning (vid fest, bröllop), kunna köpa bussbiljetter.

Huvudfråga 5

Vilken service fungerar i dagsläget bra?

Livsmedelsbutikerna, biblioteket, underhållning av elljusspåret, apoteket.

Huvudfråga 6 - Vilken service behöver förbättras?
Förbättrad kollektivtrafik (fler avgångar till Umeå), förlängda öppentider på förskola
och fritids (i dagsläget finns ett hinder att jobba eller studera på annan ort),
förbättrade öppettider på gym och bad (för att alla oavsett arbete kan använda det),
bättre fritidsaktiviteter för ungdomar (fånga deras intressen), kommunens
bemötande, mer aktiviteter/idrott/friluftsliv.

Fördjupning - område 2

Vilket kön identifierar du dig som?

Man: 23%
Kvinna: 77%
Annat: 0%

Vilken är din ålder?

Yngre än 15år: 0%
16 - 30år: 25%
31 - 45år 25%
46 - 60år: 19%
61 - 75år: 31%
Äldre än 75år: 0%

Det berör 39 stycken.

Huvudfråga 1

Var gör du dina inköp?

Det visar sig att 33% är sysselsatta (jobbar/studerar/annat) utanför kommungränsen,
medan 67% är sysselsatta innanför kommungränsen. Majoriteten av inköpen är
främst inom kommunen, trots att man är sysselsatt på annan ort. 63% svarade att
man oftast gör sina livsmedelsinköp inom Bjurholms tätort, 32% i Balsjö medan 3%
handlar främst i Vännäs och 2% i Örträsk.

Anledningen för sina val beskrivs främst vara att man vill behålla servicen inom
Bjurholm eller byn, affären är nära ens hem eller där man jobbar samt att servicen är
bra.

Citerar svarande:

”Det är någons dröm vi håller vid liv.”

Huvudfråga 2

Vad betyder service för dig?

Vissa lyfter upp funktioner (stort som smått) som man förknippar med service
exempelvis bank, polis, fritidsaktiviteter, sjukvård, plogning, gatubelysning, bibliotek,
bankomat och badhus. Andra lyfter upp bemötande exempelvis trevlig,
tillmötesgående och hjälpsam. Vissa betonar en rättvise aspekt som att
skattepengarna ska fördelas lika över kommunen, att man inte behöver åka utanför
kommunen för att uträtta något samt att alla ska få exempelvis lägenheter.

Huvudfråga 3

Vad för service finns i närområdet? Uppfyller den dina behov?

Över 60 % av de svarade menar att dessa funktioner finns:

- Återvinningsmöjligheter, brevlåda, drivmedelsstation, livsmedelsbutik,

friluftsområde på vintern, friluftsområde på sommaren samt förskola.

Mellan 40 till 60 % av de svarade menar att dessa funktioner finns:

- Tillgång till god telefonteckning, tillgång till god internetteckning, hållplats för

kollektivtrafiken, informationstavla, apotek, bankomat, postservice (hämta
packet), detaljhandel, matservering, möteslokal, församling,
intresseföreningar, bibliotek, idrottsanläggning, vårdcentral samt
skolverksamhet.

Under 40 % av de svarade menar att dessa funktioner finns:

- Kulturanläggning, ungdomsgård samt övernattningsmöjligheter.

Huvudfråga 4

Vad saknar du för service?

Ekonomiskt stöd till möteslokaler, aktiviteter för ungdomar (gärna dom äldre),
inlämning av dagskassa, lekplats i Sunnanå (ej bybornas ansvar), förbättrade
kollektivtrafik (saknar anslutningsbussar för gymnasieelever), mack med gör-det-själv
tvättning, övernattning i centrala Bjurholm, öppna bion (kanske 1-2ggr/månaden),
öppna värdshuset (kanske på sommaren),

Huvudfråga 5

Vilken service fungerar i dagsläget bra?

Intresseföreningarna (finns ett ideellt engagemang), biblioteket (har anpassat sig till
att alla inte bor i centralorten), livsmedelsbutikerna (bra bemötande), macken (bra
bemötande).

Huvudfråga 6 - Vilken service behöver förbättras?
Bredband (dyrt utifrån vad man egentligen får), bättre öppettider för samhällservice
(exempel kvällstider på återvinningscentralen), kollektivtrafiken (bättre
pendlingsmöjligheter till kranskommunerna, fler stopp i byarna, gynna samåkning),
ökad transparens över skattepengarna (hur används dessa geografiskt i kommunen),
prioritera ungdomarna i kommunen (stöd till byar kan förbättra utbudet för unga),
förskolan (flytta ut till byarna).

Fördjupning - område 3

Vilket kön identifierar du dig som?

Man: 36%
Kvinna: 64%
Annat: 0%

Vilken är din ålder?

Yngre än 15år: 0%
16 - 30år: 27%
31 - 45år 42%
46 - 60år: 16%
61 - 75år: 15%
Äldre än 75år: 0%

Det berör 31 stycken.

Huvudfråga 1

Var gör du dina inköp?

Det visar sig att 27% är sysselsatta (jobbar/studerar/annat) utanför kommungränsen,
medan 73% är sysselsatta innanför kommungränsen. Var man är sysselsatt och var
man har sitt dagliga liv beskrevs oftast påverka var man väljer att handla. 77%
svarade att man oftast gör sina livsmedelsinköp inom Bjurholms tätort och 4% i
Balsjö, medan 4% handlar främst i Vännäs och 15% i Umeå.

Majoriteten av inköpen som äger rum inom kommunen motiveras genom närheten till
ens hem eller att det ligger på vägen till jobbet, att det är ett bra bemötande samt att

man har viljan att handla lokalt. De människor som handlar utanför kommunen
motiverar sina inköp främst genom att utbudet är större eller att det ligger på vägen
till jobbet.

Huvudfråga 2

Vad betyder service för dig?

Många tycker det handlar om att produkter och tjänster ska finnas inom kommunen
för att man ska ha ett fungerande liv. Funktioner som vård, skola, omsorg,
underhållna vägar, bra skoterspår och möjligheten att hämta medicin lyfts upp flera
gånger. Någon menar att service betyder bekymmerfri användning och personligt.

Huvudfråga 3

Vad för service finns i närområdet? Uppfyller den dina behov?

Över 60 % av de svarade menar att dessa funktioner finns:

- Tillgång till god telefonteckning, tillgång till god internetteckning, hållplats för

kollektivtrafiken, informationstavla, brevlåda, bankomat, postservice (hämta
packet), drivmedelsstation, livsmedelsbutik, möteslokal, friluftsområde på
vintern, friluftsområde på sommaren, vårdcentral samt förskola.

Mellan 40 till 60 % av de svarade menar att dessa funktioner finns:

- Återvinningsmöjligheter, apotek, detaljhandel, matservering, församling,

intresseföreningar, bibliotek, idrottsanläggning samt skolverksamhet.

Under 40 % av de svarade menar att dessa funktioner finns:

- Kulturanläggning, ungdomsgård samt övernattningsmöjligheter.

”brevlåda” och ”hållplats för kollektivtrafik” som fick sämre omdöme.

Den generella bedömningen över hur bra behovet uppfylls på en skala 1 till 10 blev
3. Det betyder att servicen mer tenderar att inte uppfylla människornas behov på
både servicetyp och avstånd.

Huvudfråga 4

Vad saknar du för service?

Brevlåda i byn, mattläggare, affär med djurtillbehör, ett öppet bankkontor
(Swedbank), hockeyplan med sarg, övernattningsmöjligheter i tätorten, ökat
bostadsbyggande.

Huvudfråga 5

Vilken service fungerar i dagsläget bra?

Plogning, underhållning av skotersleder och skidspår, bredband, ok utbud av
livsmedel och diversehandel.

Huvudfråga 6 - Vilken service behöver förbättras?
Bättre fritidsaktiviteter för barn och ungdomar, förbättrade lekplatser, en
omstrukturering gällande sophämtning (glesare mellan tömningarna, högre kostnad

per kilo och lägre i fastavgift), bättre öppettider på ÅVC, förbättrad kollektivtrafik inom
och utanför kommunen.

Fördjupning - område 4

Vilket kön identifierar du dig som?

Man: 28%
Kvinna: 72%
Annat: 0%

Vilken är din ålder?

Yngre än 15år: 2%
16 - 30år: 41%
31 - 45år 24%
46 - 60år: 11%
61 - 75år: 20%
Äldre än 75år: 2%

Det berör 57 stycken.

Huvudfråga 1

Var gör du dina inköp?

Det visar sig att 37% är sysselsatta (jobbar/studerar/annat) utanför kommungränsen,
medan 63% är sysselsatta innanför kommungränsen. Var man är sysselsatt och var
man har sitt dagliga liv beskrevs oftast påverka var man väljer att handla.

41% svarade att man oftast gör sina livsmedelsinköp i Agnäs, 39% i Bjurholms tätort
samt 2% i Balsjö. Anledningen till deras val beskrevs främst vara viljan att stötta det
lokala, det ligger nära ens hem, man får personligservice, finns en enkelhet samt att
man kände ett ansvar för ortens överlevnad.

De personer som oftast valde andra alternativ, nämligen Umeå eller Vännäs, uppgick
till 20%. Anledningarna till deras val beskrevs vara smidighet att handla innan man
åker hem, större utbud och billigare priser.

Huvudfråga 2

Vad betyder service för dig?

Många lyfter upp närhet till mataffären, hälsocentralen och apoteket som viktiga
funktioner som är kopplade till service. Vissa menar att det bör finnas tillgång till
bibliotek, äldreomsorg, förskolan och fritidsaktiviteter, men att funktionerna
nödvändigtvis inte behöver finnas bredvid hemmet. Andra menar att det man har
behov av ska finnas inom kommunen, medan vissa fokuserar på

”det lilla extra” som

trevligt bemötande och att personalen ska vara hjälpsam samt kunnig.

Citerar svarande:

”Att på ett relativt enkelt sätt kunna erhålla varor, tjänster och det man vill
ägna sig åt på fritiden.”

”Att något är gjort för att underlätta

för andra.”

”Att kunna uträtta mina ärenden/behov på ett smidigt sätt, utan att färdas
långt.”

Huvudfråga 3

Vad för service finns i närområdet? Uppfyller den dina behov?

Över 60 % av de svarade menar att dessa funktioner finns:

- Tillgång till god telefonteckning, tillgång till god internetteckning,

återvinningsmöjligheter, brevlåda, apotek, postservice (hämta packet),
drivmedelsstation, livsmedelsbutik, matservering, bibliotek, friluftsområde på
vintern, friluftsområde på sommaren, vårdcentral, skolverksamhet, förskola.

Mellan 40 till 60 % av de svarade menar att dessa funktioner finns:

- Hållplats för kollektivtrafik, informationstavla, detaljhandel,

övernattningsmöjligheter, möteslokal, församling, intresseföreningar,
idrottsanläggning, ungdomsgård.

Under 40 % av de svarade menar att dessa funktioner finns:

- Kulturanläggning samt bankomat.

fördelning för vad som man tycker finns inom rimligt avstånd, förutom att ”bankomat”
fick bättre omdöme samt ”övernattningsmöjligheter” fick sämre omdöme.

Den generella bedömningen över hur bra behovet uppfylls på en skala 1 till 10 blev
4. Det betyder att servicen uppfyller delvis människornas behov på både servicetyp
och avstånd.

Huvudfråga 4

Vad saknar du för service?

En tjänst som förmedlar när skoterspår är uppdragna, restauranger med annat utbud
än pizza, gång- och cykelbana genom Agnäs, övernattningsmöjligheter i Bjurholms
tätort, större möteslokaler (för bröllop, fester etc. för mer än 100personer),
äventyrslekpark på sommaren (rekreationsområde för vuxna mellan 20 till 30år),
optiker, bio, fotvård, en dator för allmänheten, lägenheter för yngre människor,
samåkningsmöjligheter, uthyrning av obebodda hus, nattöppen förskola (behövs
barnomsorg på obekväma tider).

Huvudfråga 5

Vilken service fungerar i dagsläget bra?

Soptömning, plogning, bra tillgänglighet på motionsspåren, mataffären i Agnäs,
underhållning av vandringslederna.

Huvudfråga 6 - Vilken service behöver förbättras?
Bemötandet från kommunen (i dagsläget är det okunskap, ointresse och arrogans),
badhuset behöver renovering, åtgärdsprogram för att motverka flyttningar, bättre
parkområden, förbättrad kollektivtrafik (fler bussturer mellan Agnäs och Bjuholms
tätort samt till Nordmaling), kösystemet till kommunens bostäder (ineffektivt), en ökad
fiberutbyggnad (går ej att studera hemifrån eller driva företag med enbart 4G),

utbyggnad av järnvägen med tågstation i Bjurholms tätort, upprustning av
ungdomsgården (gällande lokal och aktiviteter), öka krisberedskapen vid längre
strömavbrott (speciellt telefonteckningen), fler platser på äldreboenden, fler
alternativa boende för äldre, förbättrade idrottsmöjligheter (sport är viktigt för den
yngre generationen).

Fördjupning - område 5

Vilket kön identifierar du dig som?

Man: 63%
Kvinna: 37%
Annat: 0%

Vilken är din ålder?

Yngre än 15år: 0%
16 - 30år: 13%
31 - 45år 19%
46 - 60år: 12%
61 - 75år: 44%
Äldre än 75år: 12%

Det berör 24 stycken.

Huvudfråga 1

Var gör du dina inköp?

Det visar sig att 42% är sysselsatta (jobbar/studerar/annat) utanför kommungränsen,
medan 58% är sysselsatta innanför kommungränsen. Var man är sysselsatt och var
man har sitt dagliga liv beskrevs oftast påverka var man väljer att handla.

75% svarade att man oftast gör sina livsmedelsinköp i Bjurholms tätort, 13% i Balsjö
samt 7% i Agnäs. Dessa personer beskrev att det var enkelt att parkera, inga långa
köer samt närmast. De personer som oftast valde andra alternativ, nämligen
Nordmaling, uppgick till 5%.

Huvudfråga 2

Vad betyder service för dig?

Många lyfter upp tidsbesparing, enkelhet och livskvalitet. Andra menar att service
handlar om att få hjälp när man behöver och att detta ska vara samma över hela
kommunen. Särskilt viktiga funktioner beskrivs vara bredband, post, handel, tankning
och kontanter.

Huvudfråga 3

Vad för service finns i närområdet? Uppfyller den dina behov?

Över 60 % av de svarade menar att dessa funktioner finns:

- Brevlåda, friluftsområde på vintern, intresseföreningar, möteslokal,

återvinningsmöjligheter, tillgång till god internetteckning.

Mellan 40 till 60 % av de svarade menar att dessa funktioner finns:

- tillgång till god telefonteckning, informationstavla, livsmedelsbutik, hållplats för

kollektivtrafik.

Under 40 % av de svarade menar att dessa funktioner finns:

- Apotek, bankomat, postservice (hämta packet), detaljhandel,

drivmedelsstation, övernattningsmöjligheter, matservering, församling,
bibliotek, friluftsområde på sommaren, kulturanläggning, idrottsanläggning,
ungdomsgård, vårdcentral, skolverksamhet, förskola.

Svaret på frågorna varierade eftersom man själv fick definiera vad som räknas till
närområdet. Vid analysen för denna fråga bör tonvikten ligga på de funktioner som
finns samt inte finns, nämligen över 60 % samt under 40 %. Det är även en liknande
fördelning för vad som man tycker finns inom rimligt avstånd.

Den generella bedömningen över hur bra behovet uppfylls på en skala 1 till 10 blev
1. Det betyder att servicen inte uppfyller människornas behov på både servicetyp och
avstånd.

Huvudfråga 4

Vad saknar du för service?

Det mesta.

Huvudfråga 5

Vilken service fungerar i dagsläget bra?

Bredbandsutbyggnaden, sophämtning, postutdelningen (5 dagar i veckan), bra
öppettider på livsmedelsbutikerna.

Huvudfråga 6 - Vilken service behöver förbättras?
Ekonomisk ersättning (kostar att köra bil, egen plogning, sandning).

Citerar svarande:

”

Många saker men det är svårt ute i byarna då det bor så få personer, kanske

att saker går att samordna på bättre sätt så att människor kan bo kvar och
känna att de ä

r lika värdefulla var man än bo”

Bilaga 3

Dialog med näringslivet

Under november och december 2018 intervjuades lokala aktörer inom näringslivet
som tillhandahåller grundläggande servicetjänster som är viktiga för medborgare,
företag och besökare. Det är aktörer som erbjuder försäljning av dagligvaror och
drivmedel, möjligheten att ta ut pengar samt post- och apotekstjänster.

Nedan följer frågorna som ställdes och en sammanfattning av svaren:

1, Vad erbjuder ni för service idag och hur varierar det över året?
Svaren finns sammanställda fördelar per aktörer under

kategorin ” Befintlig tillgång till

service”

2, Av tio köp hur många uppfattar ni använder kontanter och hur skiljer sig
användningen av betalmedel mellan människor (äldre, yngre, boende på orten,
turister etc.)?
Generellt är det 20 till 40 procent som betalar med kontanter i livsmedelsbutikerna i
Bjurholms kommun. Det är främst äldre som betalar med och vill ta ut kontakter, även
turister beskrevs vara mer benägna att betala med kontakter än ortsbor. Den
allmänna trenden är att behovet av kontakter minskar. Skillnaden mellan
lanthandlarna (Agnäs, Balsjö) och centralortsbutikerna (ICA, COOP) var obefintliga.

När det gäller drivmedelsstationerna är det endast en aktör, nämligen Mikael
Isaksson bensin & service AB, som erbjuder möjligheten att betala med kontakter då
macken är bemannad.

Banken i centralorten hanterar numera inga kontakter.

3a, Hur fungerar hemsändningsbidraget och vad kan förbättras? Denna fråga
ställdes till lanthandlarna (Agnäs, Balsjö, Örträsk) som idag erbjuder hemsändning
samt får hemsändningsbidrag av kommunen.

Generellt tycker lanthandlarna att hemsändningsbidraget är en bra möjlighet för att
bibehålla sitt kundunderlag samt att ersättningsnivån per leverans är på en rimlig
nivå.

Det finns dock ett allmänt missnöje att butikerna inte får ersättning för leverans av
dagligvaror till hushåll i centralorten. Speciellt när hemtjänsten hänvisar personer
som inte har förmågan att göra inköp på egen hand till lanthandlarna. Lanthandlarna i
sin tur tar inte betalt för tjänsten samt att ersättning från kommunen uteblir. Det blir i
dessa fall inte ekonomiskt gynnsamt.

Vissa lanthandlare pekar också på att kommunen bör bevilja ersättning för
hemsändning oavsett om butiken är den närmaste eller inte samt att ersättning bör
beviljas för mer än en gång per vecka. I dagsläget förekommer det att vissa
lanthandlare kör ut hemsändning utan ersättning, eftersom man inte vill neka sina
stamkunder och hänvisa till annan butik eller ta betalt för en kompletterande
handling. Det känns fel.

Det har även framkommit att lanthandlarna under leveransen av dagligvaror har
behövt avlasta kunden med andra sysslor. Det finns delade meningar huruvida det
verkligen är lanthandlarnas ansvar och om den kontakten är bra eller dålig.

Kopplat till fakturering finns det en önskan att endast behöva sammanställa
hemleveranserna per månad, än att skriva ner per vecka. I dagsläget innebär det en
blankett per vecka, vilket motsvarar fyra blanketter per månad istället för en.

Lanthandlarna har främst beviljat äldre personer till hemsändning, men i vissa fall har
även barnfamiljer fått möjligheten. Det sker ingen kontroll, utan man litar på kunden.

3b, Om det skulle finnas möjlighet att söka hemsändningsbidrag, hade det varit
av intresse? Denna fråga ställdes till centralortsbutikerna (ICA, COOP) som idag
inte erbjuder hemsändning samt är inte är beviljad hemsändningsbidrag av
kommunen.

Båda aktörerna är intresserade och ser positivt på möjligheten, då det är ett sätt att
bibehålla kundunderlaget. Man vill föra en vidare dialog med kommunen.

4, Vad ser ni för utmaningar idag och i framtiden?
Livsmedelsbutikerna är överens om att det är svårt att få kunderna att fortsätta
handla på orten. Konkurrensen från andra butiker är stor, främst från Vännäs och
Umeå, då dessa butiker kan ha lägre priser och ett större sortiment. Det handlar
också om svårigheter att nå ut till nya målgrupper.

Lanthandlarna (Agnäs, Balsjö) menar också att kraven nationellt, från koncernen
samt andra bolag är svåra att klara av utan bidrag. Det handlar främst om att
uppgradera utrustningen, energieffektivisteringar samt arbetsmiljöåtgärder etc.
Centralortsbutikerna (ICA, COOP) känner också av de ökade kraven.

För drivmedelsstationerna handlar det om att lyckas anpassa sig till förändrad
efterfrågan på drivmedel, men också varor i butiken. Banken nämnde inga
utmaningar.

5, Står ni inför kommande investeringar? Stora/små?
Alla livsmedelsbutiker, förutom COOP, står inför byte av kylar och frysar. Det är
högre kylkrav som gör att förnyelse behöver ske.

Lanthandlaren i Agnäs har en tanke om att eventuellt bygga ut lagret, då
leveranserna av varor behöver organiseras på ett smidigare sätt. Lanthandlaren i
Balsjö har också en tanke om att bygga ut, främst för att få mer plats i butiken samt
att utöka posttjänsterna. Centralortsbutiken COOP har nyligen gjort förändringar,
medan ICA inte har nämnt några planer.

Den enda drivmedelsstation som har nämnt en plan är Mikael Isaksson bensin &
service AB som gärna vill vara med och utveckla en rastplats vid korsningen. Banken
nämnde inga planer.