Förstudie-gemensam-larmmottagning-2014-12-31-.pdf

REGION VÄSTERBOTTEN
Box 443, 901 09 Umeå, Sweden
VISITOR Västra Norrlandsgatan 13, Umeå
PHONE +46 90 16 57 00 FAX +46 90 77 05 91
www.regionvasterbotten.se info@regionvasterbotten.se

FAKTURA / INVOICE
Region Västerbotten, Box 65, 832 21 Frösön, Sweden
Organisationsnummer / Corporate identity number  222000-2434
VAT-nr  SE222000243601
Bankgiro 245-8354   Plusgiro 34551-2

Förstudie gemensam larmcentral Västerbottens län

Projektledare: Stefan Bygdeson

2 (14)

Förstudiedirektiv…………………………………………………………………3

Sammanfattning…………………………………………………………...……

Ekonomi…………………………………………………………………………

.5,6

Förvaltning………………………………………………………………………

Service…………………………………………………………………………

..8

Tekniska förutsättningar………………………………………………………

.8,9

Intervju Värnamo

kommun…………………………………………………….

Intervju Hudiksvall……………………………………………………………

..11

Studiebesök Örnsköldsviks larmcentral……………………………………..

Summering……………………………………………………………………

..13

Ordlista…………………………………………………………………………

..14

3 (14)

Förstudie gemensam larmmottagning i Västerbottens län.

Projektledare

Stefan Bygdeson

Projektperiod

augusti

december 2014

Bakgrund

Sveriges kommun och landsting (SKL) lanserade under 2014, inom
överenskommelsen

evidensbaserad praktik (EBP) konceptet ”Trygghet, service

och delaktighet i hemmet genom

digital teknik”. För äldre och personer med

funktionsnedsättning ska digital teknik komma till större nytta och ge möjligheten
att bo kvar i sin hemmiljö, känna trygghet och delaktighet.

Sedan tidigare tillhandahåller samtliga kommuner i regionen trygghetslarm. Den
påbörjade digitaliseringen av det fasta telenätet medför att analoga larm kommer
att bytas ut mot digitala. Även delar av det fasta telenätet kommer att ersättas av
mobil telefoni. Trygghetslarmen och nya trygghetstjänster kommer att använda
den digitala tekniken och i många fall även samma bärartjänster d.v.s. bredband,
mobilt 3G/4G eller fasta telenätet.

Två kommuner i regionen hanterar för närvarande sin larmmottagning inom sin
egen organisation. Frågeställningen om möjligheterna till samarbete mellan
kommunerna av larmmottagning har framkommit inom projektet digitala
trygghetslarm men kommer även att

behöva belysas inom projektet ”Trygghet,

service och delaktighet” vid pilottest av natt tillsyn.

Syfte
En förstudie av grundförutsättningarna för en gemensam mottagning för
trygghetslarm och Trygghetstjä0nster i regionen.

Identifierat behov
Några kommuner upplever att nuvarande externa tjänsteföretag har långa
svarstider och att återkopplingen på larm som inte fungerar varit bristfällig. I vissa
fall har dialektala skillnader både hos brukaren av larmet samt hos
larmmottagarens skapat osäkerhet. De flesta av larmen är enligt statistik inte
akuta larm som kräver lokal närvaro. En lokal kännedom hos larmmottagaren om
brukaren skulle kunna förenkla hanteringen och skapa ökad trygghet för
brukaren.

4 (14)

Frågeställningar

Finns det ekonomiska fördelar vid samarbete av larmmottagning?

Hur kan förvaltningen av gemensam mottagning för larm och

trygghetstjänster organiseras?

Kan servicen och tryggheten förbättras med kortare svarstider och lokal

kännedom?

Tekniska förutsättningar för ett samarbete mellan vårdgivare.

Omvärldsbevakning, sker det kommunala samarbeten i övriga regioner?

Övriga tjänster som t.ex. sensorer, natt tillsyn via kamera, kan även dessa

trygghetslarm hanteras gemensamt i samma organisation.

Juridiska förutsättningar för samarbete larmmottagning enligt lagstiftningen

inom Socialtjänstens område.

Resultat och leverans från förstudie
En förstudierapport som belyser frågeställningarna och som kan ligga till grund
för ett beslut om fortsatt utredning och ett framtagande av en detaljerad vald
lösning i en fördjupad lösningsspecifikation för intresserade kommuner.

Mål
Lösningsförslag på samverkan mottagning larm och trygghetstjänster samt
förväntade effekter, redovisas i en förstudierapport.

Rapportering
Redovisning för socialchefsgruppen den 28 november.

Beställare
Projektet beställare är samtliga socialchefer inom Region Västerbotten samt
Region Västerbotten genom Magnus Rudehäll IT-strateg

Tidsplan
En slutrapport leveraras senast 2014-12-31.

Organisation
Styrgrupp: e-Västerbottens ledningsgrupp.
Referensgrupp: Socialchefsgruppen, Nätverk digitala trygghetslarm.
Projektledare: Stefan Bygdeson Robertsfors kommun.

Finansiering
Projektet finansieras via stimulansmedel inom stödområdet EB

5 (14)

Sammanfattning

I förstudien har intervjuer skett med personer ansvariga för trygghetslarmen i
respektive kommun för att kunna få en uppfattning om intresset av en regional
larmcentral

”Västerbottens larmcentral

. Utöver det har studiebesök utförts på

Örnsköldsviks kommuns larmcentral. Alla 15 tillfrågade kommuner i länet var
positiva till en gemensam larmcentral och såg det som en resurs och möjlighet att
ytterligare förbättra kvalliten för brukare och personal

Frågeställningar inför bildandet av larmcentral

Ekonomi
Det har varit svårt att få en klar bild om vad enbart larmmottagning kostar för
varje kommun. Detta som ett resultat att kostnaden är svårdefinierbar eftersom
det ofta ligger sammanslaget med kostnader som exempelvis, serviceavtal, SIM
korthyra, larmhyra etc.

I förstudien kan man däremot få en inblick i vilka kostnader som kan tänkas
komma vid bildandet av en gemensam larmcentral.

Investeringskostnader i material samt förbrukning av el etc. är inte inräknade då
elen förväntas ingå i lokalhyran.

Antalet anställda är en uppskattning beräknat på treskift efter bemanningen på
larmcentralen i Ö-vik. På larmcentralen i Örnsköldsvik är det fem heltidsanställda
samt två timanställda på 1400 anslutna larm med ca 40 000 mottagna larm per
år. Dessa operatörer har även kommunens växel och automatlarm från
fastigheter, kameraövervakning på skolor efter kl 21:00, kameraövervakning på
några industrifastigheter samt industridammar.

Inget utöver trygghetslarm är beräknat i kalkylen eftersom förstudien enbart
inriktat sig på att undersöka kostnader för mottagning av trygghetslarm och e-
tjänster i en gemensam larmcentral.

Siffror för eventuell hyra av trygghetslarm har lagts in som en utgift. Summan är
dock en uppskattning och sannolikt lägre vid upphandling. Kostnaden gäller om
hela Västerbottens län skulle hyra sina trygghetslarm där larmcentralen går in
som central upphandlare för länet.

6 (14)

Poster

Utgifter

Differentiering

Inkomster

Personal 8 st heltid

22 000 i mån x 12 = 264 000

Kostnad arbetsgivaren 370

000 år X 12 mån / 8 personer

2 960 000

Chef larmcentral

30 000 mån x 12 = 360 000

Kostnad arbetsgivaren 466

000 kr år

466 000

Hyra lokal 75 kvm / år

57 600

Hyra Molntjänst Larm

mottagning

10.50 kr x 4800 larm

50 400 mån x 12 mån

(9kr x 4800 larm x12 mån

518 400)

604 800

Leasing av trygghetslarm

år 15 kr x 4800 larm x 12 mån

864 000

Debitering larmhyra170 kr x

4800 larm =816 000 x 12=

9 792000

Summa utgifter larmcentral

Kostnad larm/mån 4800 larm

ger en bärande kostnad på

86 kr/larm

4 958 400

Summa

4 958 400

4 833 600

9 792000

Differentiering

4 833 600

Specificering av kostnader

7 (14)

Förvaltning

En tänkbar huvudman för larmcentralen är Region Västerbotten då regionen har
en juridisk överbyggnad som redan är i drift och kan stå som huvudman i en
länssamverkan. Region Västerbotten kan sedan ge i uppdrag till annan utförare
att driva larmcentralen i skarp drift.

Reflektion
En regional larmcentral bör drivas i samförstånd mellan länets kommuner där det
i varje ansluten kommun finns en grupp bestående av exempelvis; socialchef,
larmansvariga, it chef, MAS, enhetschef i hemtjänsten. Dessa kunde då
förslagsvis bilda en styrgrupp i varje enskild kommun. Utöver detta kanske utse
representanter i varje kommunerna som bildar ett nätverk och har återkommande
möten med chef för larmcentralen. Detta för att stämma av nöjdhet samt
diskutera eventuellt inkomna synpunkter eller önskemål från personal och
brukare. Att involvera brukaren/kunden av trygghetslarmet i det gemensamma
utvecklingsarbetet torde främja en positiv utveckling. Återkommande
systematiska mötesplatser bör nog inräknas för att stärka kunskapen i larmkedjan
och verka för en hög nöjdhet både hos brukaren/kunden samt till personalen.
Genom att kontinuerligt inhämta kunskap får man in mycket värdefull information
vilket gör att det kan bedrivas en ständig utveckling. Utöver det så skapas nätverk
mellan yrkesgrupper från hela länet. Ska landstinget involveras i förlängningen
bör det även finnas representanter i teamet från dem.

Kostnaden för trygghetslarmet för brukaren bör vara lika för varje ansluten individ
till larmcentralen oavsett kommun. Denna summa bör beräknas utifrån
driftskostnad för larmcentralen. På så sätt skapas en bättre översikt av
totalkostnaden för länet samt minskar orättvisor i form av olika utdebiteringar till
brukarna eftersom alla får samma taxa för larmet oavsett huvudman.

Vidare bör en översikt göras om ett samarbete över länsgränserna mellan
larmcentraler. Detta då kommuner som ligger på gränsen till nästa län bör i akuta
situationer kunna sammarbeta med personal från angränsande län. Situation kan
uppstå då personal från angränsande län befinner sig närmre den larmande
brukaren än personal i det egna länet. Sannolikt borde det i förlängningen minska
den totala samhällskostnaden. Detta möjliggörs genom lokalkännedom om länets
geografi och de anslutna brukarna blir större bland personal i en länslarmcentral
som arbetar med samverkan.

Lägger man till Rakel systemet i centralen kan man nog se larmkedjan som
komplett då den täcker i stort sett hela Sveriges yta med en säker
kommunikation. Rakel kan användas av både brukare och personal där inget
annat fungerar och för ensamarbetande personal detta ger en större trygghet då
man direkt kommer till larmcentralen. Rakelsystemet har inbyggd talfunktion med

8 (14)

positionering där operatören kan larma polis, ambulans el brandkår och samtidigt
kommunicera med den larmande personen under tiden utryckning pågår.

Eftersom kommun och landsting är politiskt styrda verksamheter kan villkor
förändras i samband med budgetarbete vid maktskifte eller att ekonomiska
förutsättningar förändras under mandatperioden. Därför förutsätter en liknande
satsning blocköverskridande överenskommelser med en långsiktighet för driften.

Service

Genomgående har kommunerna i Västerbotten svarat positivt på frågan om
intresse finns för att ingå i en egen länslarmcentral. Intresse finns om det kan
medföra lägre kostnader och öka kvalliteten med exempelvis kortare svarstider
samt minskade av dialektala problem. Andra önskemål var möjligheten till
användandet av nattkamera styrd från larmcentralen där larmcentralen

”går

”

och gör natt tillsyn när det inte krävs någon åtgärd utan enbart är ett
tillsynsbesök. En nattkamera är en typ av webbkamera som sköts via
larmcentralen med schemalagda besök enligt biståndsbeslut samt godkännande
av brukare.

”

Giraffen

” var något som

framkom som ett önskemål att använda där det är långt

mellan besök hos brukare. Detta hjälpmedel kan då bli ett verktyg som
larmcentralen använder dagtid för att göra en koll hemma hon brukaren. Det
sköts via samtal och videobild. Sen kan larmcentralen enkelt meddela
hemtjänsten om aktuell status.

Reflektion
Lokalkännedom bör sannolikt vara bättre med en regional larmcentral eftersom
personalen har bättre kunskap om lokalgeografin i Västerbotten. Det borde
underlätta eftersom personalen kan genom lokal media ha en bättre koll på väder
och trafikstörningar mm. gällande länet.

Tekniska förutsättningar

Med dagens utbyggnad av fibernät och 4G så ökar möjligheten för samarbete
mellan vårdgivare då uppkoppling förenklar e-hälso lösningar. Som ett exempel
ges

vårdrummet i Slussfors

, Storumans kommun. Där kan individen sköta viss

provtagning själv med hjälp av hemtjänstpersonal. Detta görs möjligt då kvalitén
på överföring och hastighet ständigt förbättras och ger bättre möjligheter till ljud
och bild kommunikation av hög kvalitet.

En rekommendation från SKL är att vid nybygge och renovering av service och
trygghetsboenden sätta in uttag för IT som bara är till för larm och
trygghetstjänster. Detta syftar till att öka säkerheten och förenkla för installatören
eftersom kommunen står som ägare till dessa uttag oavsett entreprenör.

9 (14)

Ett högt säkerhetstänk vid en eventuell uppstart är ett måste både vad det gäller
drift och datalagring av uppgifter och statistik, vidare kommer det inte beröras i
förstudien då det finns gott om material och kunskap om ämnet i länet sedan
tidigare.

Med SCAIP protokollet får man en framtidssäker plattform då denna är/kommer
bli den standard som efterstävats från användare i organisationen under många
år. Med kombinationen av m2m kort och callbackfunktion får man god säkerhet
och bra kommunikation i en helt digital larmkedja.

Vid ett eventuellt bildande av gemensam larmcentral har man i Västerbotten bra
möjlighet till en god redundans detta genom ett väl utbyggt data nät i länets
Infrastruktur vilket bidrar till en mycket god spridning av datalagrings kapacitet
mellan servrar knutna till larmcentralen.

Reflektion
Genom att använda samma teknik kan man göra en bedömning av
rörelseförmåga med samma kamera som används nattetid, eller giraffen samt
utbildad hemtjänstpersonal som är på plats hos brukaren. Där finns möjligheter
att använda larmcentralen som en gemensam knutpunkt mellan kommun och
landsting. På andra sidan finns uppkopplade sköterskor, rehab personal eller
läkare som på distans kan göra en bedömning. Detta sparar då både tid och
pengar genom att minska långa transporter för enklare ärenden. Vilket leder både
till en minskad miljöpåverkan samt en effektivisering i användnigen av resurser.

10 (14)

Samtal med Värnamo Kommun, Katarina Gustavsson: Larmansvarig

Värnamo kommun blev med relativt kort tidsintervall tvingade att byta
larmmottagning och lade ut det på upphandling. Både Tunstall och Care Tech
svarade där Care Tech var klart billigast på

en ”

utbruten larm

mottagning”

(molntjänst) med ett pris på 13 000 kr för 850 larm = 15,29 kr i månad per larm.

Det var vissa störningar i datatrafiken vid uppstarten b.la med kommunens
brandvägg, detta löstes ändå relativt snabbt. Katrina menar att det har blivit fler
driftsstörningar med larmen sedan de gick utanför kommunen med larm
motagningen än då de hade egen i kommunen stationerad larmmottagnings
utrustning.

De har egna sim kort i GSM larmen och debiterar 100 kr för kommunikationen
samt 164 kr i hyra på larmet totalt 264 kr i månaden till brukaren. En önskan finns
att utrusta larmen med M2M kort som klarar samtal. En annan önskan var en
gemensam faktura för alla sim kort som används i trygghetslarmen för att
underlätta konteringen av dessa.

Samtal med Värnamo kommun, Anita: Larmoperatör

På larmmottagningen jobbar dagtid en personal vid en dator där larmen kommer
från brukarna upp på skärmen samtidigt som det från larmet inringande samtalet
kopplas upp via telefon. Efter samtalet med brukaren avslutats ringer Anita ut
larmgruppen som brukaren tillhör. Anita upplever svarstiderna blivit bättre med
egen utbruten larmmottagning och att den dialektala tidigare upplevda problemen
blivit mindre jämfört med när de hade trygghetscentralen i Malmö.

En fördel med att använda sig av molntjänsten är att trygghetscentralen tar larm
som inte hinns med i samband med byte mellan natt o dag personal i
hemtjänsten dvs. om ingen svarar hos dem så kopplas larmet till
trygghetscentralen i Malmö.

Nattlarmen tas emot av trygghetscentralen i Malmö då operatören i Värnamo
kopplar över larmen dit när denna slutar kl. 21:00. Summering av samtalet med
Anita är att de i huvudsak är nöjda med lösningen och att en mindre larmcentral
ger en större lokalpersonkännedom. Det ger en bättre koll på larm frekvensen
hos brukarna vilket leder till en bättre översikt med snabbare insatser vid ett
avvikande larm beteende.

11 (14)

Samtal med Hudiksvall, Madeleine Hedin: projektledare egen
larmmottagning Gävleborgs län.

Gävleborg har skickat ut ett förfrågningsunderlag till alla kommuner kring intresse
om bildande av egen larmcentral. De hade inte 2014-09-30 fått in några svar.

Frågeställningarna liknar de som ställts från vår förstudie.
Dom har provat nattkamera hos 9 brukare med mycket bra erfarenheter från
både brukarna och personalen. Brukaren upplevde att den personliga integriteten
var bättre då det inte kom in folk på natten med ficklampa och lyste på dem då de
oftast vaknade i samband med besöket. Kameran de testade var från Joice care
och den var aktiv mellan 21-07. Nattpatrullen tilläts då göra sitt tillsynsbesök när
de åkte förbi kontoret.

De testade även nära tjänsten via kamera kopplad till TV. Upplevda problem var
att Tv:n kunde

”

hänga sig

”

och bilden låstes så inga kanaler gick få fram. Nära

tjänsten är en typ av besök där man använder sig av rörlig media via TV
apparaten och kommunicerar med ljud och bild. Där har de en utrustning hemma
hos brukaren som de kopplar ihop med Tv:n och IT.

Madeleines rekommendation var att i stället använda sig av en surfplatta med sim
kort eller mot ett trådlöst nätverk då den lösningen inte inkräktar på andra media
och riskera att bilden på Tv:n låser sig.

I Gävleborgs län finns ca 6000 larm spridda på 10 kommuner där projektledaren
också har tänkt i banor som involverar enklare bedömningar på distans mot
landstinget för minskade kostnader och ökad tidsbesparing för länet i stort.

De ser e-hälsosatsningen som en stor vinst och möjlighet att bygga in i en
gemensam larmcentral för länet där landstinget finns med som en tänkbar
delägare i larmcentralen. Det skulle leda till utökade resurser och möjligheter till
samverkan kring e-hälsa.

12 (14)

Studiebesök Örnsköldsviks larmcentral, Jonas Hägglund: chef
larmcentralen Örnsköldsvik.

Larmcentralalen har ca 1300 anslutna trygghetslarm men tar även fastighetslarm,
automatiska brandlarm och svarar på växelsamtal till Ö-viks kommun.
Centralen är byggd enligt senaste skyddsklass och klarar allt utom EMP =
Atomskydd.

Operatörerna som jobbar vid larmcentralen har inte formell vårdutbildning men
goda sociala egenskaper bra simultankapacitet och lång erfarenhet av yrket.
De jobbar i tre skift om: 07:30-13:45 / 13:45-20:30 / 20:30-07:30 för
operatörstjänst 1, samt dagskift 08-17:00 för operatör 2.
De har 5 heltidstjänster och 2 tjänster på timmar.

Centralen tar totalt 50-60 000 larm per år varav 40 000 är trygghetslarm. Vi
besöket hade det efter 15 timmars drift mottagits 172 trygghetslarm. Vid
mottagande av larm loggas allt och förs in i en för varje ansluten brukare unik
mapp. I mappen finns all nödvändig information kring brukaren. Alla inkomna
larm rings ut till kopplad hemtjänstgrupp.

Nattpatrullen använder sig av Rakeltelefoner mellan 21-07:30 detta för att öka
säkerheten då det är ett ensamarbete. Vid aktivering av trygghetsknappen går
larmet direkt till larmcentralen som registrerar och tillkallar närmaste hjälp.
Kostnaden för Rakel abonnemanget ligger på 135 kr i månaden/enhet. 300 Rakel
abonnemang är anslutna till centralen. Alla siffror är 2013 års uppgifter.

Ö-vik har ett inarbetat system vid inkommit larm. Om ingen i hemtjänstgruppen
svararar på larmutropet kontaktas jourhavande brandmän som ligger närmast
den larmande brukaren. Dessa åker då ut i två stycken till den som larmat, detta
görs för att ingen ska bli utan hjälp och riskera bli liggande i hemmet.
I Ö-viks kommun finns 10 brandkårer inklusive den på heltid bemannade
brandstationen Ö-vik.

Kommunen sköter själva all upphandling av trygghetslarm och i dagsläget
används Neat som leverantör för trygghetslarm, pris för hyra av trygghetslarmet
till brukaren ligger idag på 207 kr.

Ö-vik ser positivt på en samverkan över länsgränsen då det finns flertalet orter
som ligger närmre Västerbotten och vise versa där det vid akuta situationer kan
bli kortare körsträckor och snabbare inställelse från båda länsgränser. Uppstår
sådana situationer blir det enklare än att ta en larmpatrull som är på väsentligt
längre avstånd i den egna kommunen/länet.

13 (14)

Summerande reflektioner:

Fördelarna med Västerbottens larmcentral är många då vi kan hålla oss
uppdaterade på ny teknik inom området. Larmcentralen blir då ett nav i länet med
t.ex. regionsträffar för larmombud, tekniker, It folk, till larmkedjan knutna
personer. Det leder till ett erfarenhetsutbyte samt ges möjlighet till
länsgemensamma utbildningar, föreläsningar, studiebesök inom ämnet larm och
trygghetstjänster.

Det kan ge förutsättningar att stärka kunskapen och kompetensen samt bidra till
en bättre sammanhållning mellan olika yrkeskategorier i kommunerna. Utöver det
ges möjligheten att styra utvecklingen i den riktning länet vill ha. Det ger även
möjlighet till större upphandlingar av teknik med ett bättre förhandlingsläge då
stora upphandlingar kan utföras.

Med gemensam larmcentral ökar möjligheten till samverkan över
kommungränserna vid akuta behov då centralen får en övergripande bild av hela
regionen och kan omdirigera larmpersonal där det är aktuellt med snabba
insatser.

Möjlighet till positionering är en annan faktor som kan/bör tas med i larmcentralen
där larmoperatören kan se var närmaste bil/personal befinner sig och skicka
larmet dit vilket sparar tid och leder till en snabbare insats. Vidare bör man se till
det faktum att lönekostnader lokalhyror och inkomster i larmcentralen till största
delen stannar i länet vilket bör ses som positivt för regionen.

14 (14)

Ordlista
SCAIP

Social Care Alarm Internet Protocol.

Social Care Alarm Internet Protocol, SCAIP, är ett digitalt protokoll för
överföring av trygghetslarm till larmcentral. Protokollet är framtaget av en
svensk branschorganisation tillsammans med av hjälpmedelsinstitutet

Rakel - Rakel är vårt nationella kommunikationssystem för samverkan och
ledning. Det har byggts ut i hela Sverige för att stärka samhällets
krishanteringsförmåga och underlätta den dagliga kommunikationen hos
organisationer som arbetar med ordning, säkerhet eller hälsa.

M2M - Maskin till Maskin (M2M) är en teknik som använder sig av både
trådbunden och trådlös kommunikation för att kommunicera med andra likvärdiga
enheter. Dessa enheter kan t.ex. vara en sensor som registrerar en rörelse eller
en mätare som registrerar ett värde och som är sammankopplade med ett
nätverk (mobilnät, wlan, blåtand etc) till en applikation (mjukvara) som översätter
och presenterar insamlad data till meningsfull information.

Giraffen- Giraff lanserades för några år sedan som ett kommande hjälpmedel
inom äldrevården. En rullande Skype där vårdpersonal, och anhöriga, kan följa
boende i sina hem utan att fysiskt behöva vara där.

Callback- Personalen ringer upp den larmande från larmcentralen på det
nummer som anges när larmet sänds. Detta kan ske helt automatiskt och
personalen kan då via högtalaren i larmet kommunicera med brukaren. Samtalen
går då via IP-telefoni.