Regional-livsmedelsstrategi-2021â€“2030_utskrift

Innehållsförteckning

Förord

Inledning

Övergripande mål

Mer mat från Västerbotten skapar utveckling

Så här fungerar strategin

Samspel med andra strategier och mål

Mer mat - utvecklingen vi vill se

Fyra strategiska områden

1. Hållbar efterfrågan på närproducerade livsmedel

1.1 Fler väljer mat från Västerbotten

1.2 Mer närproducerad mat i de offentliga köken

1.3 Lokal mat i restauranger och en ökad måltidturism

1.4 Minskat matsvinn - för miljö, klimat och plånbok

2. Hållbar produktion och försörjning

2.1 Skydd av mark och vatten för livsmedelsproduktion

2.2 En livsmedelsproduktion som bidrar till en rik natur- och kulturmiljö och minskad klimatbelastning

2.3 Trygg livsmedelsförsörjning i vardag, vid händelse av kris och ytterst krig

3. Goda villkor för företagande

3.1 Stärkt konkurrenskraft i livsmedelsnäringen

3.2 Försäljning, distribution och förädlingsfunktioner

3.3 Ökad export av mat och dryck till andra länder

3.4 Ökad attraktionskraft hos livsmedelssektorn

3.5 Det ska vara lätt att göra rätt

4. Innovationskraft och kompetensförsörjning

4.1 Stärkt innovationskraft i livsmedelssektorn

4.2 Ett behovsanpassat utbildningsutbud

Källmaterial och fördjupad läsning

Bilaga med fördjupad information om regionens livsmedelsproduktion

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

Förord

Ett av människans mest grundläggande behov är tillgång till livsmedel. De globala klimatförändringarna medför att
förutsättningarna för livsmedelsproduktionen i världen förändras i snabb takt. Vi i Västerbotten behöver därför dra vårt strå
till stacken för en global och hållbar livsmedelsförsörjning, bland annat genom att producera en större andel av vår egen mat.

Vi behöver öka livsmedelsproduktionen i Västerbotten och i hela landet. Mer mat i Västerbotten, vår regionala
livsmedelsstrategis övergripande mål är att stimulera till ökad efterfrågan och produktion av livsmedel från Västerbotten.

Vi har goda förutsättningar att lyckas. Livsmedelsproduktionen i Västerbotten kan ske med förhållandevis låg miljö- och
klimatbelastning och bidrar positivt till den biologiska mångfalden och ett öppet kulturlandskap. Här finns gott om vatten, frisk
luft, grön energi, bördig jordbruksmark, en rik natur med fjäll och skog med renbeten och riklig tillgång till bär, svamp, vilda djur
och fisk i både sött och bräckt vatten.

Intresset för närproducerad mat med hög kvalité och smak har ökat på de senaste åren och ett oroligare säkerhetspolitiskt läge
har ökat medvetenheten om betydelsen av en lokal och nationell livsmedelsförsörjning. En ökad produktion av livsmedel bidrar
till flera mervärden för länet men framförallt till fler arbetstillfällen och hållbar tillväxt i hela Västerbotten.

Västerbotten har en lång tradition av mathantverk som har lockat många besökare till länet och Västerbotten har goda
förutsättningar för en ökad matturism som sätter den västerbottniska gastronomin på världskartan.

Den regionala livsmedelsstrategin pekar på behovet av insatser inom ett stort antal områden. Goda villkor för företagande är
grundläggande för en positiv utveckling. Det handlar bland annat om smidiga kontakter med myndigheter, god tillgång
rådgivning och en fungerande infrastruktur. Vi behöver också synliggöra den närproducerade maten och på olika sätt stimulera
en ökad efterfrågan på mat från Västerbotten. Den natur och miljö där livsmedelsproduktionen sker måste värnas. De livsmedel
som produceras ska vara bra för människors hälsa, innebära en god djuromsorg och ge så liten påverkan på den omgivande
miljön som möjligt. Det gäller oavsett om produktionen sker på jordbruksmark, i renbeteslandet eller på annan mark. Förmågan
till innovation och utveckling behöver stärkas i hela livsmedelkedjan och utbildningssystemen som försörjer branschen med
arbetskraft behöver utvecklas. Vi har redan i dag i länet forskning och utveckling som omfattar olika delar livsmedelskedjan men
det behövs mer och fler insatser inom området och en ökad samverkan mellan olika aktörer.

Det här är Västerbottens första regionala livsmedelsstrategi. Vi vill tacka alla - företagare, forskare, representanter för
myndigheter och intresseorganisationer och andra med intresse i livsmedelssektorn - som har bidragit med sin kunskap kring
vilka möjligheter, utmaningar och utvecklingsbehov som finns i livsmedelssektorn i Västerbotten. Dessa insatser har varit helt
avgörande för strategins tillkomst. Vi välkomnar nu alla i det fortsatta arbetet för Mer mat från Västerbotten.

Rickard Carstedt, ordförande regionala utvecklingsnämnden, Region Västerbotten

Helene Hellmark Knutsson, landshövding, Länsstyrelsen Västerbotten

Lotta Folkesson, ordförande, LRF Västerbotten

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

Mer mat från Västerbotten

Mer mat från Västerbotten
skapar utveckling

Jobb och tillväxt i staden och på
landsbygden

Livsmedelsnäringen skapar jobb och tillväxt. Arbetstillfällen
skapas i hela värdekedjan. Jordbruket i länet genererar redan
idag ett stort antal arbetstillfällen, företagen som förädlar
livsmedel bidrar med nästan lika många och jobben i livsmed-
elsnäringen kan bli fler. Mat med lokal prägel stärker besök-
snäringen. Med en ökad produktion och konsumtion av mat
från Västerbotten kan jobben bli fler både på landsbygden i
staden.

Ett öppet kulturlandskap

Västerbotten är ett län nästan helt täckt av skog. Men längs
älvdalar och åar, på slätterna vid kusten och även i skogsland-
skapet bryts skogen upp och kulturlandskapet öppnar sig
med åkrar, ängar och jordbrukets ladugårdar och lador. I fjäl-
len är renen en förutsättning för en öppen fjällmiljö. Det här
är landskap människor trivs i och som vi vill värna och vårda.

Klimat, miljö, biologisk mångfald och djurens
välfärd

Västerbotten kan producera mat på ett hållbart sätt med hän-
syn till klimat, miljö och djurens välfärd. Kortare transporter
ger mindre transportrelaterade utsläpp. Jordbruk och rennä-
ring är också viktigt för att bevara mångfalden av växter och
djur i landskapet.

Livsmedelsberedskap och global
matförsörjning

Världen behöver mer mat. På många håll i världen försämras
nu på grund av klimatförändringar förutsättningarna för att
producera mat. Så är inte fallet i Västerbotten. Att producera
mer av den mat vi behöver är viktigt både för att nå en ökad
regional och lokal beredskap men också för att ta ansvar för
Sveriges och världens livsmedelsförsörjning

Stolthet och värdskap

En matkultur som bygger på landskapets förutsättning, på
både tradition och nytänkande stärker vår identitet och gör
oss stolta över vår del av världen och stärker Västerbottens
attraktivitet. En rik matkultur blir också allt viktigare för att
locka besökare från andra delar av Sverige och världen.

Foto: Lena Friborg

Den Regionala livsmedelsstrategins övergripande
mål är en

Ökad efterfrågan och hållbar
produktion av livsmedel från
Västerbotten

Strategin ska bidra till måluppfyllelse i den
nationella livsmedelsstrategin och den regionala
utvecklingsstrategin

Övergripande mål

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

Livsmedelsstrategin har flera funktioner

Strategin ska stärka en långsiktigt hållbar matproduktion
genom att
• synliggöra livsmedelsproduktionen och lyfta fram

regionens utmaningar och möjligheter och samt ange

målbild för 2030.

• stimulera såväl privata som offentliga aktörer till

samarbete och samhandling

• fungera vägledande vid prioritering av offentliga

satsningar och initiativ.

• utgöra ett underlag för påverkansarbete, lokalt, regionalt,

nationellt och på EU-nivån.

• utgöra en orientering om livsmedelssektorn i Västerbotten

Många faktorer påverkar hur livsmedelsnäringen utvecklas.
Nationella och europeiska regelverk och stödsystem är starkt
styrande tillsammans med skatte- och handelspolitik. Den
regionala livsmedelsstrategin tar fasta på insatser som kan
initieras och genomföras på den regionala och lokala nivån i
samverkan mellan näringsliv, myndigheter och intresseorga-
nisationer.

Intressenter och genomförande

Genomförandet sker i en stor grupp av intressenter
Strategin vänder sig till alla som arbetar med eller har intres-
se av regionens livsmedelsproduktion. För att ambitionerna i
strategin ska kunna förverkligas behövs en omfattande med-
verkan av ett stort antal intressenter. Det är i livsmedelsnä-
ringen som den stora delen av genomförandearbetet sker
- i primärproduktion och förädling, i handeln och hos distri-
butörer och i regionens besöksnäring. Länets 15 kommuner
har genom sina näringslivskontor, sitt ansvar för planering av
mark och vatten och det stora antal måltider som serveras i
de offentliga köken en stor möjlighet att påverka utveckling-
en. Insatser från utbildningsanordnare, forskare och aktörer
inom innovations- och affärsstödsystemet behövs för en öns-
kad kunskapsutveckling. Branschorganisationer, konsument-
och miljöorganisationer och andra ideella organisationer kan
också göra betydelsefulla insatser. Under framtagandet har
aktörer från alla ovanstående intressegrupper varit engage-
rade och delat med sig av värdefull kunskap, erfarenheter,
underlag och fakta. Alla inspel har varit mycket värdefulla och
strategin ska fungera som en inbjudan till dem och alla andra
som vill delta i genomförandet.

Så här fungerar strategin

Samarbetsparterna tar ett samlat ansvar
Framtagandet av Livsmedelsstrategin för Västerbottens län
- Mer mat från Västerbotten har skett i samarbete mellan
Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västerbotten och LRF
Västerbotten. Samarbetsparterna tar ett samlat ansvar för en
övergripande samordning av genomförandet och för att följa
upp utvecklingen mot målen.

Handlingsplaner
Genomförandefasen kommer att kräva en mer konkret plane-
ring av insatser. Därför planeras att ett antal handlingsplaner
eller andra fördjupade planer ska tas fram för olika delar av
strategin. Detta görs i samverkan med berörda intressenter
för det aktuella området. I arbetet med handlingsplaner är
ambitionen att om möjligt ta fram indikatorer för strategins
målbilder.

Verktyg för genomförande
Företag och verksamhetsutövare inom livsmedelsnäringen
bidrar dagligen till strategins måluppfyllelse genom att på ett
konkret sätt bedriva, utveckla och investera i sina verksamhe-
ter.  Myndigheters och intresseorganisationers insatser är av
mer övergripande karaktär och utgörs exempelvis av:
•  Utbildning och kompetensutvecklingsinsatser
•  Finansiellt stöd till investeringar och utvecklingsinsatser
•  Affärsutvecklingsinsatser och rådgivning
•  Synkronisera aktörer och skapa samverkansarenor
•  Omvärldsanalys och kunskapsstöd
•  Påverkansarbete och kommunikation
•  Styrning genom policy, strategier och riktlinjer
•  Myndighetsbeslut och kontroll
•  Upphandling och inköp
•  Planering för mark- och vattenanvändning

Strategins disposition

Inledning med utgångpunkter: Inledningen beskriver syf-
te, utgångpunkter för strategin och strategins funktion.

Mer mat från Västerbotten - utvecklingen vill vi se:
Avsnittet presenterar regionens resurser för livsmedelsproduk-
tion och den utveckling vi vill att strategin ska bidra till inom
primärproduktion och förädling. En fördjupad beskrivning av
livsmedelsproduktionen finns i en bilaga, sist i dokumentet.

Fyra strategiska områden: I strategin beskrivs fyra strate-
giska områden som var för sig bryts ned i ett antal insatsområ-
den med målbilder och insatser. De strategiska områdena och
insatsområdena följer inte de olika produktslag utan beskriver
mål, insatser, möjligheter och utmaningar som är mer generel-
la för livsmedelsnäringen.

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

Den regionala livsmedelsstrategin ska samspela med an-
dra mål och strategier på lokal, regional, nationell och in-
ternationell nivå. Här presenteras några av de strategi- och
målarbeten som har stor koppling till den regionala livs-
medelsstrategin.

Den nationella livsmedelsstrategin

Ett av syftena med den regionala livsmedelsstrategin är att
bidra till arbetet med att uppnå målen i den nationella livs-
medelsstrategin, ”Livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb
och hållbar tillväxt i hela landet”. Den nationella strategins
övergripande mål lyder ”En konkurrenskraftig livsmedelsked-
ja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som
relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och
sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet.
Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör
svara mot konsumenternas efterfrågan. En produktionsök-
ning skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av
livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska.”

Den nationella strategin har tre delmål. Det första handlar om
regler och villkor för en hållbar och konkurrenskraftig livsmed-
elskedja, det andra om en stärkt marknad för svenska livsmed-
el och hållbara och medvetna val och det tredje handlar om
att skapa kunskaps- och innovationssystem för en ökad pro-
duktivitet och mer innovation i livsmedelskedjan samt hållbar
produktion och konsumtion av livsmedel. Den regionala livs-
medelsstrategin ansluter till den nationella strategins mål och
har ett liknande upplägg på de strategiska områdena.

Regional utvecklingsstrategi och andra
regionala styrdokument

Den regionala livsmedelsstrategin ska också bidra till att upp-
nå målen i den regionala utvecklingsstrategin, Västerbotten -
en attraktiv region där olikheter skapar utvecklingskraft 2020
- 2030, (RUS) som är den samordnande regionala strategin
och är regionens övergripande strategi för det regionala till-
växt- och utvecklingsarbetet i Västerbotten. Andra regionala
strategier med starka beröringspunkter är exempelvis Regi-
onalt skogsprogram, som har ett särskilt insatsområde kring
mat från skogen, Tillsammans för klimatet - som är Väster-
bottens regionala klimat och energistrategi och som fördjupar
sig i klimataspekterna av länets livsmedelsproduktion. Hand-
lingsplan för klimatanpassning visar bland annat behovet av
att anpassa livsmedelsproduktionen för ett förändrat klimat.
En ny regional innovationsstrategi tas fram under det närms-
ta året och där behöver frågorna om stärkt innovationskraft i
livsmedelssektorn adresseras. Den regionala livsmedelsstra-
tegin ska också bidra till genomförandet av regionplanen som
är Region Västerbottens övergripande verksamhetsplan

Samspel med andra strategier och mål

Det regionala folkhälsoarbetet

Mat och folkhälsa är nära sammankopplat. Region Västerbot-
ten har under en lång tid bedrivit ett intensivt folkhälsoarbete
med syfte att skapa en bättre och mer jämlik hälsa hos invå-
narna. Västerbottens läns landsting (nuvarande Region Väs-
terbotten) påbörjade 1985 ett projekt där målsättningen var
att förebygga hjärtkärlsjukdomar och diabetes i Västerbottens
län. Projektet började i Norsjö med den då högsta förekom-
sten av hjärt-kärlsjukdomar. Projektet, som senare spred sig
till hela länet och lade grunden för Västerbottens hälsoun-
dersökningar. Arbetet banade också vägen för den nationella
märkningen Nyckelhålet. Länsstyrelsen Västerbotten har ett
under 2020-2021 ett regionalt uppdrag att skapa regional
samordning av folkhälsoarbetet.

Sveriges folkhälsa är vid en global jämförelse god, men sjuk-
domar kopplad till livsstil är ett allvarligt problem. Folkhäl-
somyndigheten uppskattar att cirka 90 000 svenskar årligen
insjuknar i sjukdomar som kan knytas till mat och brist på fysisk
aktivitet. Forskning visar att hälsosamma matvanor kan bidra
till att minska risken för många livsstilssjukdomar exempelvis
hjärt- och kärlsjukdom diabetes, cancer och psykisk ohälsa.
Mat som konsumeras och producera i Västerbotten bör vara
hälsosam och livsmedelsstrategin ska bidra till det regionala
arbetet med en förbättrad folkhälsa.

Agenda 2030

Livsmedelsstrategin har FN:s globala mål för hållbar utveck-
ling, i sikte. Strategin berör i stort sett alla mål i Agenda 2030
på något sätt. Den regionala utvecklingsstrategin utgår helt
från målen i Agenda 2030. Länsstyrelsen Västerbotten har
som uppdrag att verka för genomslag av Agenda 2030. LRF
har integrerat Agenda 2030 i sitt arbete för en hållbar livsmed-
elsproduktion.

Sveriges nationella och regionala miljömål

Sveriges övergripande miljömål, generationsmålet, är att till
nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöp-
roblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsopro-
blem utanför Sveriges gränser. Generationsmålet tillsammans
med nationella miljö- och etappmål bildar det svenska mil-
jömålssystemet.

På regional nivå har länsstyrelsen uppdrag att verka för mil-
jömålets genomslag. Genomförandet sker tillsammans med
kommuner, näringsliv, frivilliga organisationer och andra ak-
törer med hjälp av det regionala åtgärdsprogrammet Hållbara
Västerbotten - åtgärdsprogram med miljömålen i sikte 2019-
2025. Livsmedelsproduktion kan ha både positiv och negativ
inverkan på miljön och den regionala livsmedelsstrategin läg-
ger stor vikt vid miljöaspekterna av livsmedelsproduktionen.

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

Mer mat- utvecklingen vi vill se

Västerbotten har goda förutsättningar för en hållbar ökning av både primärproduktion och förädling av livsmedel. Här följer
en presentation av regionens resurser ökad livsmedelsproduktion och den utveckling vi se. Mer fakta om möjligheter, utma-
ningar och potential för produktionsökning finns i bilagan, sidorna 53-62. Strategins mål och insatser för att stimulera utveck-
lingen redovisas i de efterföljande strategiska områden där strategin pekar på mer övergripande insatser för att öka efterfrå-
gan, stärka företagens villkor, skapa en hållbar produktion och bidra till innovation och kompetensförsörjning i hela sektorn.

Djurfoder, spannmål och oljeväxter

Vi vill se en ökad självförsörjningsgrad på djurfoder
och utveckling av en lönsam produktion av spannmål
och oljeväxter för humankonsumtion.

Vallodling fungerar bra i det norrländska klimatet. Lä-
net är självförsörjande på vall och det finns även po-
tential för en effektivare odling som kan skapa utrym-
me för mer av andra grödor. Vall är flerårig och ger
klimatmässiga fördelar. Odlingen av spannmål går hu-
vudsakligen till djurfoder, men täcker bara behoven till
cirka 50 procent. Det finns också ett ökande intresse i
bagerinäringen för lokalt odlat spannmål och regionen
har behov av en modern kvarn. Kallt klimat försvårar
idag storskalig produktion av baljväxter det behövs ett
utvecklingsarbete för att produktionen ska kunna öka.

Närodlade vegetabilier - efterfrågan större
än utbudet

Vi vill se en produktion som möter upp efterfrågan
på svenska närproducerade vegetabilier och en ökad
förädling.

Efterfrågan på närodlade grönsaker, potatis, bär, balj-
växter och vegetabilier är större än utbudet och det
finns ett ökande intresse för odling. Svampodling är
också en möjlighet. Rekoringar och andra försäljnings-
vägar som ger direktkontakt med kund kan öka lön-
samheten. Det finns potential till en ökad odling både
på friland, i växthus och annan inomhusodling

Honung

Vi vill se många fler hobbyodlare och även etablering
av ett antal professionella biodlare.

Biodling ger inte bara honung utan bina utför också en
viktig ekosystemtjänst genom pollinering. Det finns ett
stort intresse för kurser om biodling och produktion av
honung kan ge en sidoinkomst.

Mjölk och mejeri - en regional styrka att
bygga vidare på

Vi vill se:
• en ökad mjölkproduktion. Antalet mjölkgårdar

och antalet kor ska öka i stället för att minska.

• fler gårdsmejerier som ger ökad lönsamhet, mer

lokal prägel som lockar nya människor till

branschen
• att Västerbotten blir än mer känt för sin ostkultur

och sina många högkvalitativa mejeriprodukter

och goda ostar.

Förutsättningarna för att producera mjölk är goda och
det finns en lång tradition av mejeriproduktion. Idag
finns runt 200 mjölkgårdar i länet. Mjölken är det enda
livsmedel regionens bönder producerar ett överskott
på och mjölken är den livsmedelsråvara som har det
största ekonomiska värdet i Västerbotten. Västerbot-
tensosten har satt regionen på ostkartan och på senare
tid har ett antal mindre mejerier startat upp.

Nöt, gris och lamm - högre grad av
självförsörjning

Vi vill se:
• en större produktion av kött från nöt, gris och

lamm i Västerbotten

• fler lokala slakterier som ger kortare djurtransporter

och en tryggare marknad för köttproducenterna.

• en ökad lokal profilering och marknadsvärde på

kött och charkprodukter.

En stor del av köttet vi konsumerar importeras vilket
visar en potential för ökad produktion och konsumtion
av kött från Sverige. I Västerbotten står nötköttet för
mer än 75% av köttproduktionen och merparten av
köttet kommer från mjölkproduktionen. Produktionen
av gris är relativt liten idag i Västerbotten och lamm-
köttsproduktionen är mycket liten. Det finns ett 10-tal
charkuterier som förädlar köttet. Slakterikapaciteten
är ibland ett hinder för branschen.

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

Mer mat- utvecklingen vi vill se

Övrig livsmedelsindustri

Vi vill se en växande livsmedelsindustri, gärna baserad
på regionens livsmedel, men också med råvaror utifrån.

Genomgången hittills har handlat om regionens möj-
ligheter att utveckla regionens primärproduktion och
förädling av inhemska råvaror. Men det finns också en
del av industrin som hämtar sina råvaror utifrån, som
bagerier, dryckestillverkare med flera, även dessa har
stor potential till utveckling.

Helt ny typ av mat

Kommer vi att äta insekter år 2030? Eller helt annan
ny typ av mat. Mat som baseras på cellulosa? Eller är
tillverkad av el och koldioxid. Mycket spännande ut-
veckling kring ny typ av mat pågår.

Fågel och ägg

Vi vill se en ökad produktion som bättre möter upp
efterfrågan på närproducerade ägg och utveckling av
produktion av kött från fågel.

Länet har en handfull äggproducenter som bedriver
kommersiell äggproduktion. Till det kommer den små-
skaliga icke registrerade produktionen. Det är stor ef-
terfrågan på lokalt producerade ägg och produktionen
kan öka för att möta efterfrågan. Länet har idag ingen
kommersiell uppfödning av fågel och i länet finns inte
heller något fågelslakteri. Det utgör ett hinder för till-
varatagande av kött från äggproducerande hönor

Vild och odlad fisk - mer fiske och ökade
värden

Vi vill se ett ökat eller bibehållet havsfiske, fler som
fiskar till försäljning i sjöar och älvar och en fortsatt kas-
sodling med de bästa miljölösningarna, företag som
undersöker möjligheten att etablera landbaserade
fiskodlingssystem och en fortsatt utveckling av inom
fiskförädling.

Havsfiske av abborre och sik omfattas inte av fiskekvo-
ter, har inte heller höga dioxinhalter och kan fiskas mer.
Insjöfisk är också en outnyttjad resurs färdig att fiskas
upp. Kassodlingar producerar mycket fisk, är robusta
och lönsamma, men expansion försvåras idag av långa
tillståndsprocesser. Landbaserad fiskodling spås vara
framtiden men brottas idag med lönsamhetsproblem.
En ökad förädling av fisk oavsett ursprung ger mer vär-
dens om stannar i regionen.

Renen - ökat värde på renkött

Vi vill se ökad lönsamhet i rennäringen genom ökad
förädling och ökat värde på försäljningen av renkötts-
produkter.

Renens sätta att leva på fjället och i skogen och gör den
till ett unikt livsmedel. Västerbotten är en del av Sápmi
och det samiska köket har en lång tradition och kän-
netecknas av att man tillvaratar hela djuret. Det finns
en förädlingskultur i de samiska hemmen som i högre
grad kan omvandlas till företagande och produkter för
marknaden.

Vilt - inte bara i jägarnas frysboxar

Vi vill se en värdeökning genom ökad förädling och
försäljning och att vilt blir en viktigare del i ett lokalt
präglat mathantverk.

Älgen dominerar det fällda viltet. 2015 fälldes 11 500
älgar i Västerbotten. Uppskattningsvis hamnar cirka
90% av köttet i jägarnas egna frysboxar och en utma-
ning är att öka förädling och försäljning.

Vilda bär - skogens guld med
potential att skapa en ny industri

Vi vill se en ny bärindustri som växer fram med stör-
re volymer plockade bär, nya förädlade produkter och
nya marknader som gör att mer av värdet från bären
stannar i regionen.

Bären är den ekonomiskt näst största livsmedelsråva-
ran i Västerbotten. Det plockas årligen bär i länet till ett
värde av ca 180 miljoner kronor, huvudsakligen av ut-
ländska plockare. Uppskattningar visar att endast runt
10 procent av bären plockas. Det allra mesta av bären
exporteras sedan helt obearbetade. Ett fåtal företag
arbetar med att göra bland annat dryck och sylt, men
potentialen är stor för en utveckling av många nya och
innovativa produkter.

Vilda örter och svamp

Vi vill se fler som plockar, förädlar och säljer vilda ör-
ter och svamp.

Det finns ökande intresse för använda vilda örter
som kvanne, mjölkört och maskros och olika typer av
svamp, i matlagning, som kryddning och även som
en råvara till hälsoprodukter. I länet finns företag som
plockar, förädlar och säljer vilda råvaror från skog och
mark. Plockning av örter för kommersiellt bruk kräver.
tillstånd av markägare och vid större mängder av läns-
styrelsen.

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

Hållbart med ursprung i Västerbotten

Den mesta maten som konsumeras i Sverige handlas i dag-
ligvarubutiker, lagas och äts hemma. Genom att välja när-
producerad mat kan konsumenter bidra till flera hållbarhets-
aspekter. I Västerbotten hotas den biologiska mångfalden
av att jordbruksmark läggs ned. Vår egen landskapsfågel,
storspoven är en av de som hotas. Även vi människor upp-
skattar det öppna landskapet. Svensk lagstiftning ställer höga
krav på djurvälfärd och Västerbottens djur mår generellt sett
bra. Livsmedelsproduktion skapar arbetstillfällen i både pri-
märproduktion och i förädling och att välja närproducerad
mat bidrar till utveckling både i regionens landsbygd och i mer
urbana delar.

1:1 Fler väljer mat från Västerbotten

Olika undersökningar visar att intresset för svensk mat har
ökat. Svenskmärkning AB utförde 2017 en marknadsunder-
sökning som visade att 9 av 10 är positiva till mat och dryck
från Sverige och nästan 6 av 10 tittar alltid efter svensk mat när
de handlar. Västerbottningarnas köptrohet till lokala varumär-
ken betyder mycket för livsmedelsproduktionen i regionen
och den utvecklingen kan stärkas ytterligare.

Närproducerat - klimatsmart

Att välja mat från Västerbotten och norra Sverige ger också en
klimatvinst. Transporterna kortas vilket ger minskade utsläpp
och produktionen är också mer klimatsmart än på många an-
dra platser. Svensk mjölk-, nötkötts- och äggproduktion har
bland de lägsta klimatutsläppen inom EU, och utsläppen från
produktionen i EU är i sin tur är lägre än det globala genom-
snittet. Exempelvis har mjölkproduk¬tionen i Sverige 44 pro-
cent lägre klimatutsläpp än det globala genomsnittet.

Naturvårdsverket redovisar i en rapport från 2018 att 74 pro-
cent av de klimatbelastande utsläppen från konsumtion av
mat sker i andra länder. Samma rapport visar att konsumtions-
baserade koldioxidutsläpp har minskat med 11 procent inom
Sveriges gränser och i stället ökat i andra länder. Ännu finns
ingen regional statistik om konsumtionens klimatpåverkan.
Naturvårdsverkets PRINCE-rapport stärker bilden av svenskt
jordbruk som klimatsmart och slutsatsen är att svenska konsu-
menter kan minska sitt klimatavtryck genom att välja svensk
mat i stället för importerad.

Märkningar som hjälp för konsumenten

Det finns olika märkningar som hjälp för konsumenterna. Någ-
ra exempel finns i figuren på sidan 17. Märkningen från Sve-
rige visar att maten är svensk. Nyckelhålet är en uppfinning
från Norsjö som kom fram i det långsiktiga hälsofrämjande
arbetet som gjorts där och som sedan spridits till hela landet.
KRAV-märket och EU-lövet visar att en vara är ekologiskt
producerad. Länsstyrelsen har tillsammans med handlare i
Västerbotten tagit fram en märkning som ska användas i butik
som ska lotsa kunderna till den närproducerade maten.

Västerbotten har matrenommé att bygga på

Västerbotten har kommit en bra bit på väg när det gäller att
bygga ett renommé som mat- och smakregion. Betydelsen av
Västerbottensostens närvaro på marknaden i nästan 150 år är
av stor betydelse. Med sin tydliga profil bidrar den till att Väs-
terbotten som smakregion uppmärksammas.

Målbild 2030

Västerbottens invånare känner stolthet över den loka-
la maten, har god kunskap om den och väljer i hög grad
produkter från Västerbotten eller närområdet. Maten
från Västerbotten är välkänd och uppskattad nationellt
och internationellt för den goda och genuina maten.

För att nå målen behövs insatser för

• ökad medvetenhet om den närproducerade

matens betydelse för miljö, klimat, hälsa,

arbetstillfällen, kulturlandskap och biologisk

mångfald
• att stärka berättelsen om maten och råvarorna

från Västerbotten

• stärka event där mat och dryck från regionens

lyfts både lokalt, nationellt och internationellt

Initiering av insatser och uppföljning
av utvecklingen

Våra val av inköp av livsmedel påverkas av många
faktorer och röster. Berättelsen om den goda, genui-
na, hälsosamma maten från Västerbotten förs fram av
enskilda, livsmedelsföretag, intresseorganisationer,
kockar, restauranger och även myndigheter - alla kan
vara ambassadörer för regionens mat och dryck i de
kanaler som var och en förfogar över men en ökad
samhandling är nödvändig. Region Västerbotten, LRF
Västerbotten och Länsstyrelsen Västerbotten tar ett
samlat ansvar för att i samverkan med intressenterna
driva på och följa utvecklingen mot målbilden.

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

Fakta: märkningar

Obligatoriska märkningar på livsmedel

Livsmedelsförpackningar märks som hjälp för konsumenter att göra medvetna och säkra val.
• Märkningen ska vara tydlig, på svenska och inte vara vilseledande.
• Det ska framgå vad det är för slags livsmedel med förteckning över ingredienser, mängder, näringsdeklaration,

allergener, bäst före-dag, kontaktuppgifter med mera. Ursprung ska anges på kött, frukt och honung.

• En ny märkning är ”bra efter bäst före-dag”, i avsikt att stimulera konsumenter att lukta och smaka på maten innan

den slängs.

Exempel på frivilliga märkningar

Från Sverige. Märkningen innebär att produkten är från Sverige. Märkningen ägs av LRF,
Livsmedelsföretagen och Svensk dagligvaruhandel.

Nyckelhålet. Hälsofrämjande arbete i Norsjö runt hjärt- och kärlsjukdomar ledde fram till
idén om en märkning av livsmedel med en hög fiberhalt, lågt innehåll av fett och socker.
Det blev inspiration till Livsmedelsverkets utveckling av nyckelhålet.

KRAV-märket visar att en vara är ekologiskt producerad. KRAV ställer ofta högre krav på
produktionen är att den kan definieras som ekologisk KRAV-märket ägs av föreningen KRAV

EU Ekologiskt är den europeiska märkningen för ekologisk produktion. Vad som får kallas
ekologiskt styrs av en EU-förordning, bland annat att maten är producerad utan konstgödsel
och kemiska bekämpningsmedel

Fairtrade är en internationell certifiering av råvaror som innebär att varan är producerad
med hänsyn till sociala, ekonomiska och miljömässiga krav. Fairtraide Sverige ägs av LO och
Svenska kyrkan

MSC- miljömärket visar att fisken är vildfångad, kommer från ett livskraftigt bestånd och har
fiskats med omtanke om havsmiljön. Märket ägs av en den icke vinstdrivande organisationen
MSC.

Tillsammans med länets lanthandlare har Länsstyrelsen utarbetat en märkning för att göra
det lättare att hitta lokalt producerad mat.

På den nationella arenan har länet arbetat in en mycket lång
tradition med ”Västerbotten på Grand”. Det skapades redan
1991 på initiativ av Hushållningssällskapet. Syftet var främst
att lyfta fram de västerbottniska livsmedelsråvarorna. Det har
varit en långsiktig satsning över 27 år, som sannolikt har haft
en stor betydelse för att sätta Västerbotten på den svenska
matkartan. Andra viktiga arenor för att lyfta fram den regiona-
la och lokala maten är de festivaler, matfester, rundturer och
marknader som anordnas runt i länet. Det finns även en rad
välkända individer med rötter i Västerbotten som fungerar
som ambassadörer för den Västerbottniska maten nationellt.

Utgångsläget för att lyfta norrländsk terroir och norrländska
smakupplevelser är gott men arbetet behöver bli mer strate-
giskt. Vi behöver bli bättre på att nyttja befintliga event och
vid behov skapa nya. Ursprungsmärkning är ett sätt att ta vara
på mervärden både i restauranger och för enskilda produkter.
Vi behöver stärka samarbetet i norra Sverige och tillsammans
lyfta fram berättelserna om den genuina och hållbara maten
från norr.

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

Många portioner i offentliga kök

Inköp av mat till de offentliga köken motsvarar cirka 4 procent
av den svenska livsmedelshandeln. Men antalet dagliga por-
tioner som tillagas är stort. Bara Umeå och Skellefteå kommu-
ner tillsammans serverades dagligen 42 000 portioner under
2018. Offentliga verksamheters val av leverantör kan därför
ha stor betydelse.

1:2 Mer närproducerad mat i de offentliga köken

Målbild 2030

Mer närproducerade livsmedel serveras till kunder och
patienter, i personalmatsalar, förskolor, skolor och gym-
nasieskolor samt vid arrangemang och konferenser .

För att nå målen behövs insatser för

• att styrdokument bereder större plats för den

lokala maten på den offentliga tallriken

• ett stärkt samarbete mellan länets kommuner och

region för mer närproducerade livsmedel i de

offentliga köken

• ett ökat samspel mellan livsmedelsproducenter,

förädlingsledet, grossister, transportörer,

upphandlare och de offentliga köken till exempel

genom branschdialoger

• god tillgång till kompetensutveckling i de

offentliga köken

• kunskapsutveckling och stöd för de leverantörer

och grupper av leverantörer som vill lämna anbud

till offentlig sektor

Initiering av insatser och uppföljning
av utvecklingen

Vad som hamnar på den offentliga tallriken beror på
en kedja av beslut. Kommuner och region sätter ramar
genom budget och styrdokument och köksansvariga
fattar dagliga beslut om vilken mat som ska inhandlas
och lagas. Producenter ska vara intresserade och ha
möjlighet av att leverera och distributionen ska funge-
ra. Hela kedjan av aktörer måste fungera tillsammans.
Region Västerbotten serverar ett stort antal måltider i
sin verksamhet och har ett väl etablerat och formalise-
rat samarbete med länets kommuner och tar ett samlat
ansvar för att i tillsammans med samarbetsparterna
och de andra intressenterna initiera insatser och att
följa utvecklingen för mer närproducerad mat på den
offentliga tallriken.

Fakta: Vad menas med närproducerat?

Det finns ingen allmänt överenskommen definition på
vad som är en närproducerad vara. En del produkter
går att hitta i det absoluta närområdet, andra finns
inom länet eller i den nordliga dimensionen, i vissa
fall behöver Finland och Norge inkluderas. Ibland är
svenskt det mest närproducerade som går att uppnå.
Västerbottens myndigheter, regioner och kommuner
gör olika tolkningar. Flera grossister och livsmedels-
kedjor definierar närproducerat som mat från de fyra
nordligaste länen.

Kommuner och medborgare vill ha lokal mat

Norrmejerier undersökte hösten 2020 kommunernas intresse
för lokalt producerad mat. 12 av Västerbottens 15 kommuner
deltog i undersökningen. 7 svarade att de har en strategi för
upphandling av närproducerad mat och 3 kommuner svara-
de att de har mål för hur stor andel av maten som ska vara
närproducerad. 2019 genomfördes intervjuer med politiker
och anställda i några av länets kommuner och med några av
länets producenter. Svaren visade att politikerna lägger stor
vikt vid att handla närproducerat och det fanns ett större
intresse för närproducerat än för ekologiskt. 94 procent av
västerbottningarna tycker att det är mycket eller ganska vik-
tigt att kommuner köper lokalproducerade livsmedel, visar en
Sifo-undersökning gjord på uppdrag åt Norrmejerier.

Det finns utmaningar…

Upphandling av närproducerad mat har utmaningar. I inter-
vjuer har kostpersonal beskrivit att köp av närproducerad mat
ofta innebär att maten har en lägre förädlingsgrad och ibland
är det svårt att köpa tillräckligt stora volymer av en leverantör.
En annan viktig faktor är personalens utbildning, kompetens-
utveckling och arbetsvillkor. Det kräver en större yrkeskun-
skap att en köpa en något mindre förädlad råvara än att köpa
ett helfabrikat och värma upp. Måltidsverksamhetens budget
kan också vara en begränsande faktor. Lagen om offentlig
upphandling lyfts inte fram som ett stort hinder. Synen på
kommunen som kund kan däremot vara ett hinder. Skälen är
flera. Det handlar bland annat om det administrativa arbetet
med att lämna ett anbud, eller svårigheter att binda upp sig
för att leverera en viss volym. Vissa producenter uttrycker att
kommunen inte kan konkurrera prismässigt. Upphandlingar-
na kan också innehålla krav på särskilda förpackningsstorlekar
eller specifika säkerhetskrav på till exempel fordon som för-
svårar för mindre leverantörer att lämna anbud.

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

Matupplevelsen är central i besöksnäringen

Måltiden blir allt viktigare i besöksnäringen. Maten är nu mer
en egen reseanledning och måltidsturister kan utgöras av
såväl utländska besökare, inhemska resenärer som restau-
rangbesökare på den egna hemorten. Fler äter ute och de
inhemska restauranggästerna är mycket viktiga kunder. Fri-
tidshusboende är också en grupp av restaurangbesökare vars
betydelse ökar. De skapar en möjlighet för besöksnäringen
att lämna säsongsberoendet och locka fler till restaurangerna
året om. Allt fler måltidsupplevelser sker samband med upple-
velser av kultur och natur utanför restaurangernas väggar och
i Västerbotten har denna typ av måltid potential att växa stort.

1:3 Lokal mat i restauranger och en ökad måltidturism

Målbild 2030

Mat och dryck från Västerbotten är en etablerad rese-
anledning och en självklar del av en måltidsupplevelse
i regionen

För att nå målen behövs insatser för

• enklare kommunikation och ett ökat samspel

mellan måltidsanordnare och lokala producenter

• att skapa ett tydligt budskap att kommunicera

med omvärlden om den höga kvaliteten på maten

från Västerbotten och norra Sverige

• att det finns tillgång till utbildning och

kompetensutveckling riktat till kockar och andra

måltidsanordnare

Initiering av insatser och uppföljning
av utvecklingen

Livsmedelsproducenter och måltidsarrangörer som till
exempel restauranger och eventanordnare är tillsam-
mans med länets livsmedelsproducenter de viktigaste
aktörerna i arbetet för att skapa måltidupplevelser som
bygger på mat och dryck från Västerbotten. Som stöd
finns destinationer, branschorganisationer, kommuner
med flera. Måluppfyllelsen bygger på ett väl fungeran-
de samarbete och kommunikation. Region Västerbot-
ten Turism har uppdraget att stödja besöksnäringen i
Västerbotten och Region Västerbotten tar ett samlat
ansvar för att tillsammans med samarbetsparterna och
övriga intressenter följa utvecklingen mot målbilden
och initiera insatser.

De senaste åren har ett antal saluhallar startas i Västerbotten
och de bidrar nu med nya reseanledningar. Kunderna, oavsett
var de kommer ifrån vill höra berättelserna om människorna
som producerat och förädlat maten, om restaurangens tillag-
ning och hållbarhetsarbete. Att servera mat som bygger på
regionala råvaror och tillagningsmetoder är en möjlighet för
Västerbottens måltidsarrangörer att öka sin attraktionskraft.
En sådan utveckling stärker också de regionala livsmedelspro-
ducenterna.

Ökat samspel mellan livsmedelsproducenter
och måltidsarrangörer

En avgörande utmaning är att stärka kopplingen mellan mål-
tidsarrangörer och lokala producenter. Den mest grundläggan-
de är att måltidsarrangörer ska känna till det lokala utbudet och
att lokala producenter blir varse att det finns en efterfrågan på
deras produkter i besöksnäringen. Kunskapen om varandras
förutsättningar behöver också öka för att den gemensamma
affären ska gynna båda parter. Det kan till exempel handla om
förståelse för vilka grönsaker som kan levereras under olika sä-
songer och att det kan vara svårt för en mindre köttproducent
att leverera stora mängder av en särskild styckdetalj. Livsmed-
elsproducenterna i sin tur behöver mer kunskap om vilka kvali-
teter som efterfrågas av måltidsarrangörerna.

En annan mycket viktig faktor för att öka andelen närprodu-
cerad mat i regionens besöksnäring är tillgång till transporter.
Här finns stora brister som i denna strategi diskuteras djupare
i det strategiska området Företagens villkor och verklighet i
avsnittet En fungerande distribution från kust till fjäll, sid X.

Tydliggöra budskapet om maten från
Västerbotten

Länet har ett flertal gastronomiskt profilerade restauranger
som använder närproducerade råvaror och ett välutvecklat
mathantverk. Det finns ett brett utbud av restauranger med
grön profil. Utanför länets tätorter finns en stor spännvidd
bland restaurangerna där många erbjuder en naturnära och
genuin måltidsupplevelse. Sveriges marknadsföringsorgan
gentemot utlandet, Visit Sweden, har analyserat vad Sverige
står för som måltidsdestination vilket resulterade i de två or-
den: Naturligt Progressiv. Med det menas användandet av na-
turliga råvaror, tillagade på traditionsbaserat men nyskapande
vis. Västerbottens utbud och potential går hand-i-hand med
detta. En kartläggning av länets måltidsturism initierad av Re-
gion Västerbotten Turism, visar att länet har många styrkor
som inte nyttjas fullt ut och att näringen skulle behöva forma
ett tydligare budskap om maten från Västerbotten.

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

Fakta: Slow Food Sápmi

Organisationen Slow Food Sápmi finns i Västerbotten
och är en del av den globala SlowFood-rörelsen. Slow
Food Sápmi arbetar tillsammans med måltidsarrangö-
rer och producenter för att öka kunskaperna kring det
samiska köket och stötta användningen av samiska,
ekologiska och närproducerade livsmedel.

Kompetensförsörjning är avgörande

Kompetensförsörjning och tillgång till relevant utbildning är en
av de största utmaningarna för besöksnäringens utveckling.
Detta gäller inte minst för restauranger och större kök samt för
regioner med gles befolkning och starka säsongsvariationer.
Västerbottens utbildningsaktörer måste arbeta proaktivt för
att de som utbildas inom ämnet även ska stanna kvar i regio-
nen efter sin examen. För att det ska ske krävs tät samverkan
med näringen i form av exempelvis praktikmöjligheter men
även en tydlig kommunikation kring jobbmöjligheter.

Pandemin visar på branschens sårbarhet

Besöksnäringen är mycket sårbar för händelser i omvärlden.
Pandemin 2020 har inneburit stängda gränser och några före-
tagare i besöksnäringen har tvingats stänga ner sina verksam-
heter medan andra snabbt har ställt om för att nå gäster på nya
sätt. Visit Sweden uttrycker dock i rapporten Måltidstrender
2020 en förväntan om branschens återhämtning till 2023.

Foto: Unsplash

Foto: Peter Garpefjäll

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

Mest svinn i hushållen

Mat som slängs är ett slöseri med resurser och ger en onö-
dig påverkan på klimat och miljö. Hushållen står för den allra
största mängden matsvinn. Svenska hushåll slänger 45 kg fullt
ätbar mat, per person och år. Hushållen skulle kunna spara
3000-6000 kronor per år genom planering av inköp, bättre
förvaring och att lita på sina sinnen för att avgöra om maten
är ätbar enligt Livsmedelsverkets handlingsplan för matsvinn,
Fler gör mer. Västerbottens hushåll slänger varje år 12 000
ton fullt ätbar mat. Restaurangerna står för en ökande del
matsvinn eftersom vi äter mer och mer ute.

En del restauranger, bagerier och serveringsställen försöker
minska svinnet och är anslutna till digitala förmedlingsfunktio-
ner av överbliven mat, exempelvis Karma eller FeedUp. I Sve-
riges offentliga kök uppkom under 2018 75 000 ton, matavfall
motsvarande 7 kg per person. Livsmedelsverket signalerar att
statistiken är bristfällig och att nivåerna troligen är underskat-
tade. Det mesta matsvinnet uppstår när mat som redan ser-
verats slängs, i synnerhet i skolmiljö. Därutöver uppstår visst
svinn i kök vid lagring, tillagning och servering. Matsvinnet

1:4 Minskat matsvinn - för miljö, klimat och plånbok

Målbild 2030

Matsvinnet från hushåll, handel, restaurang och of-
fentliga kök är halverat. Hela råvaran används i hela i
livsmedelskedjan. Det oundvikliga matavfallet sorte-
ras och återvinns.

För att nå målen behövs insatser för

• ökad kunskap om matsvinnets negativa påverkan

på miljö- och klimat och hur man kan minska svinn

genom genomtänkta inköp, förvaring, tillagning

och rester i länets kök - i hushållen, i

restaurangköken och i offentliga kök

• minskat matsvinn i produktionsledet och i
dagligvaruhandeln

Initiering av insatser och uppföljning
av utvecklingen

Matsvinnet finns i hela kedjan, från livsmedelsprodu-
center i primärproduktion och förädling via handel
och distribution till konsumenter i hemmen och i res-
tauranger. För att minska svinnet behövs ökad med-
vetenhet och kunskap, verksamhetsstyrning, tekniska
lösningar med mera. Samarbetsparterna tar ett samlat
ansvar för att följa utvecklingen och tillsammans med
intressenterna initiera insatser.

kan också bero på brist på utrustning för nedkylning, frysut-
rymmen och annan utrustning som behövs för att ta vara på
rester. Den nationella livsmedelsstrategin har målet att halve-
ra matsvinnet till 2030.

Svinn i handel och produktion

Matsvinn i livsmedelsbutiker motsvarade 2018 cirka 10 kg per
person. Det kan vara utgånget datum eller frukt- och grönt
som blivit mjuka. Butiken kan behöva arbeta med beställ-
ningsrutiner, tillagning av färdiga rätter, skänka mat till väl-
görenhet eller som foder till djur. Handeln kan även påverka
matsvinn som uppstår i konsumentledet genom tips om för-
varing och tillagning.

Hos primärproducenter uppstår matavfall på grund av skador,
felaktig lagring, låga priser, eller kvalitetskrav ställda av kon-
sument och handel. Mer råvaror skulle kunna tas till vara om
man kan få en högre acceptans för livsmedel med skönhetsfel.
Störst kasserade volymer finns inom primärproduktionen där
26 procent av morötterna, 13 procent av löken och 16 procent
av potatisen kasseras Andra strömmar uppstår exempelvis i
att värphöns sällan används som livsmedel. Statistiken om ma-
tavfall inom förädling och industri är dock osäker.

Resurshierarki:

Jordbruksverket

har anpassat den ordinarie avfallstrappan

till livsmedel i en resurshierarki för minskat matsvinn och
ökad resurseffektivitet.

Fö

Åt

vin

Förebygga matsvinn och förluster

Redistribuera överskoÆ©smat

Användning som djurfoder

Röta Æll biogas

Kompostera

Bränna

Deponi

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

Mark- och vattenanvändning i Västerbotten

Skogen, fjällen och den fjällnära skogen dominerar landskapet
i Västerbotten och utgör tillsammans 95 procent av marken.
Där sker förutom skogsbruk även renskötsel, jakt, fiske, bär-
och svampplockning. Andelen åkermark är liten och utgör
bara 1,2 procent av länets markareal, jämfört med 7 procent
för riket. Jordbruksmarken i Västerbotten finns huvudsakligen
i kustområdena, men en femtedel finns spridd längs älvdalar-
na i inlandet.

Bara 0,1 procent av all mark klassas som artrik naturbetes-
mark. Träda och energiskog utgör också 0,1 procent av ytan.
Bebyggd mark utgör ungefär lika stor yta som länets åker-
mark. Länets vattendrag, sjöar och kustvatten utgör en grund
för de blå näringarna med yrkesfiske och fiskodling, men även
fritidsfiske och fisketurism.

2:1 Skydd av mark och vatten för livsmedelsproduktion

Skydd av jordbruksmark

Jordarna i Västerbotten har odlats och vårdats i flera hundra
år. Jordbrukare i generationer har byggt upp och ökat jordens
kvalitet och förmåga att producera mat. Jordbruksmark är till-
gångar som enligt svensk lag ska skyddas och bevaras. I 3 kap.
4§ miljöbalken slås följande fast:

”Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd
jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anlägg-
ningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga sam-
hällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från
allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark
tas i anspråk.”

Men andelen jordbruksmark minskar. Västerbotten hade som
mest jordbruksmark på 1950-talet. Sedan dess har den halve-
rats. Mellan 1999 och 2019 har länets åkermark minskat med
7000 ha, motsvarande 10 procent. I inlandet och fjällen beror
minskningen i första hand på att jordbruk läggs ned och att
marken sedan växer igen.

Målbild 2030

Andelen mark som används för livsmedelsproduktion
har ökat.

För att nå målen behövs insatser för

• att prioritera livsmedelsproduktionens markbehov

vid avvägningar mellan olika markanspråk

• att öka kunskapen hos länets kommuner och

andra intressenter om värdet av mark för

livsmedelsändamål och stärka den aspekten i den

fysiska planeringen

• att öka kunskapen om och förmedla outnyttjade
arealer
• att värna renbetesmarkerna

Initiering av insatser och uppföljning
av utvecklingen

Markägarna och brukarna av marken är de viktigaste
aktörerna i utvecklingen av markanvändningen. En
förutsättning är att de vill och kan fortsätta brukandet
och många både yttre faktorer och eget intresse avgör
deras beslut. Kommunerna har en viktig roll genom
sitt ansvar för att planera för användning av mark och
vatten i kommunen. Länsstyrelsen har i uppdrag att
vägleda kommunerna i planeringsfrågor och länssty-
relsen har också andra myndig-hetsuppdrag kopplat
till markanvändningen inom bland annat jordbruk och
rennäring. Länsstyrelsen tar ett samlat ansvar för att i
samverkan med berörda intressenter initiera insatser
och följa utvecklingen.

Fakta: Odlingsmarken i Västerbotten

•  Andel åkermark: 1,2 % och minskande
•  Jordbruksmarken har halverats sedan 50-talet
•  Skellefteå har mest åkermark
•  Dorotea har minst åkermark
•  Fördelning: 80% vid kusten, 20% längs älvdalarna
•  63 fotbollsplaner åkermark har exploaterats de

senaste tio åren i kustkommunerna

Fakta: Markanvändning i Västerbotten

Skog, myr och berg

77 %

Fjäll och fjällnära skog

18 %

Övrig mark

1,8 %

Åkermark

1,2 %

Bebyggd mark

Naturbetesmark 0,1%
Energiskog och träda

0,1%

Källa: Skogsdata 2020, Riksskogstaxeringen

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

Vid kusten råder efterfrågan på jordbruksmark för odling
och djurhållning, men också för mer tätortsnära odling av
köksväxter. I kustlandet minskar andelen jordbruksmark även
på grund av att det byggs bostäder, industri- och handelsloka-
ler, järnvägar och vägar. Siffror från Jordbruksverket visar att
en åkerareal på 63 hektar (ungefär 63 fotbollsplaner) har ex-
ploaterats i kustkommunerna de senaste 10 åren. När marken
väl är exploaterad så går den inte att återskapa. Minskningen
jordbruksmarken är på sikt en hot mot vår matförsörjning. I
inlandet och fjällområdena är det minskade jordbruket ett
akut hot mot landskapsbilden, kulturmiljön och den biologis-
ka mångfalden.

Lokalisera och förmedla ledig mark
Ett sätt att värna jordbruksmarken är att arbeta med att loka-
lisera och förmedla jordbruksmark som av olika skäl inte bru-
kas. Jämfört med södra Sverige har marken i Västerbotten ett
lågt värde vilket kan leda till att markägare är tveksamma till
att sälja och väljer att ta ut stöd för till exempel träda i stället
för att sälja eller arrendera ut marken. Det finns flera skäl till att
jordbruksmark är ”arbetslös” och länsstyrelsen arbetar med
att öka den brukade andelen, bland annat genom att förmedla
mark för bete och odling.

Värna vatten och fiskebestånd

Sjöar, vattendrag och kustvatten är en viktig förutsättning
för livsmedelsproduktion. Vattenkvaliteten i länets sjöar och
vattendrag är över lag god med en låg bakgrundsbelastning
av miljögifter och närsalter, även om det lokalt finns områ-
den med tydligt påverkade vatten. Den fysiska påverkan av
vattenmiljöerna är däremot omfattande i stora delar av länet,
med stor ekologisk påverkan som följd. Vattnets kvalitet be-
höver värnas i sjöar, vattendrag och kustvatten. Fiskresurser-
na behöver i sin tur nyttjas hållbart genom god förvaltning av
fiskbestånden för utveckling av livskraftiga bestånd.

Urfolkens rätt till land och vatten

I Regeringsformen från 2011, ingår att främja det samiska fol-
kets möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och
samfundsliv, där rennäringen är en viktig del av det samiska
kulturarvet. ”Rennäringen ska bedrivas så att den ger ett
rimligt antal samer en tryggad försörjning på ett ekologiskt,
ekonomisk och kulturellt långsiktigt bärkraftigt sätt.” Rensköt-
selrätten i Sverige är reglerad som kollektiv rätt för samebyar-
na, vars verksamhet regleras genom rennäringslagen. Andra
traditionella samiska näringar är jakt, fiske och duodji (slöjd
och konsthantverk). Medlemmar i en sameby har rättighet till
jakt och fiske ovanför odlingsgränser. I Sàpmi finns 51 svenska
samebyar, varav 7 i länet.

Livsmedelsproduktionens markbehov ska
väga tungt vid avvägningar

Det finns målkonflikter mellan livsmedelsproduktionens be-
hov av mark och vatten och andra samhälleliga och privata
intressen. Jordbruksmark tas i anspråk för infrastruktursats-
ningar, vatten- och vindkraftverk medför störningar för ren-
näringen och fiskens vandringar i älvarna. Intressekonflikt
uppstår ibland mellan naturturism, rennäring och markäga-
re. Skoterkörning kan medföra skador på mark för odling
och renskötsel. Jordbruket rapporterar årligen in skador på
jordbruksmark och odling kopplat till fåglar och vilt. Rennä-
ringen påverkas av skador på ren kopplat till rovdjur. Dessa
målkonflikter ger upphov till svåra avvägningar mellan olika
intressen. Livsmedelsproduktionen tillhör våra grundläggan-
de behov och behöver därför väga tungt.

Foto: Unsplash

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

Bra utgångsläge för hållbar livsmedelspro-
duktion

Jordbruk
I Västerbotten finns god potential att odla mer köksväxter
och potatis, vilket skulle gynna miljö och klimat. Efterfrågan
på närproducerade grönsaker är större än utbudet. Antalet
grönsaksodlare har ökat, men odlade volymer är fortfarande
mycket små i förhållande till inflöde från andra delar av Sverige
eller från import. Det finns en ökad efterfrågan på vegetabilis-
ka proteingrödor för humanproduktion, som ärtor och bönor.
Naturförutsättningarna är dock utmanande och det finns be-
hov av metodutveckling och växtförädling.

På grund av ett nordligt klimat finns inte förutsättningar att er-
sätta animalisk produktion med storskalig odling av vegetabilier

2:2 En livsmedelsproduktion som bidrar till en rik natur- och
kulturmiljö och minskad klimatbelastning

Målbild 2030

Livsmedelsproduktionen i Västerbotten bidrar till en
rik natur- och kulturmiljö, med en hög djurvälfärd och
en minskad miljö- och klimatbelastning.

För att nå målen behövs insatser för

• att förenkla och stimulera byte till förnybara

energikällor i länets livsmedelsnäring

• hållbara produktionsmetoder ger ett rikt och

varierat odlingslandskap och djur som mår bra

•  att öka andelen gräsbetesmark
•  att minska livsmedelsproduktionens negativa
miljöpåverkan
•  att bidra till nationella målet om ekologisk produktion
•  ökad resurseffektivitet i produktion och förädling

Initiering av insatser och uppföljning
av utvecklingen

Möjligheterna att arbeta för en hållbar livsmedelspro-
duktion som bidrar till en rik natur, friska djur och mins-
kad negativ belastning på miljö och klimat finns hos
många aktörer. Viktigast är företagarna som produce-
rar maten. Deras dagliga beslut avgör hur det går. Läns-
styrelsen arbetar med myndighetsutövning, exempel
rådgivning och miljöstöd för att stimulera en ökad
hållbarhet i livsmedelsproduktionen och tar ett samlat
ansvar för att i samarbete med berörda intressenter ini-
tiera insatser och följa utvecklingen mot målbilden.

Fakta: Klimatsmart Vallodling

Flerårig vallodling är en viktig del i ett klimatsmart jord-
bruk med längre intervaller mellan plöjning, jämfört
med ettåriga grödor. Den större rotmassan fungerar
mullbildande vilket är positivt för markens bördighet
och förmåga att klara både torka och väta. Länets val-
lodling med ljusa sommarnätter ger höga värden på
energi och näring. Internationellt och i andra delar av
Sverige utformas mål om ökad vallodling för klimatet.

för människor, exempelvis vete, bönor och köksväxter. Däremot
ger marken och klimatet goda förutsättningar för odling av foder
exempelvis vall, grönfoder och spannmål för en animalisk pro-
duktion av mjölk och kött. Att odla mer djurfoder skulle minska
transporter och minskat importberoende. Köttproduktionen
i Västerbotten har minskat kraftigt vilket gör att en hållbar pro-
duktionsökning är motiverad, även om köttkonsumtionen mins-
kar totalt i samhället. Vid minskad vallodling är risken stor för att
åkermarken skulle växa igen, övergå i träda, eller planteras med
skog, vilket är negativt för den biologiska mångfalden.

Ren, vilt, fisk och bär
Västerbotten är ett län där en stor andel av livsmedlen inte
produceras i jordbruket utan i skogen, på fjället och i vattnen.
Fisk, vilt, ren och bär i står i Västerbotten för 38 procent av
försäljningsvärdet i råvarans första led. Riksgenomsnittet är
8 procent. Vilt, ren, vilda bär och vildfångad fisk står för en
hållbar livsmedelsproduktion med mycket liten negativ mil-
jöpåverkan. Fiskodling står för en betydande livsmedelspro-
duktion i Västerbotten och har under en lång tid brottats med
problem med miljötillstånd för fortsatt produktion, men sent i
april 2021 gav mark- och miljödomstolen ett av länets företag
tillstånd till fortsatt produktion. Det finns också potential för
ett ökat fiske i både insjöar, vattendrag och kustvatten.

Ett jordbruk som gynnar den biologiska
mångfalden

Västerbottens åkermarker med blommande kanter längs di-
ken och holmar är avgörande för den biologiska mångfalden.
Det småbrutna landskapet ger goda livsvillkor för växter, in-
sekter och fåglar tillhörande kulturlandskapet. Men flera av
de arter som trivs i Västerbottens jordbrukslandskap hotas.
Det beror bland annat på igenväxning av jordbruksmark vid
nedäggning av gårdar, och en mer intensiv odling med flera
skördar, gödning och växtskyddsmedel. Exempel på åtgär-

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

Fakta: Ekologisk produktion

Ekologiskt odlad jordbruksmark
Nationellt mål 2030:

30 %

Riket, 2019:

20%

Västerbotten, 2019:

13%

Vad är ekologisk odling?
•  Endast ett fåtal växtskyddsmedel är godkända
•  Ingen användning av konstgödsel
•  I huvudsak foder från egna gården för att skapa

kretslopp av näringsämnen

• Strängare regler för djurvälfärd

Fakta: Ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som
naturens ekosystem ger människan och som bidrar till
vår välfärd och livskvalitet.Försörjande ekosystem-
tjänster ger oss vatten, livsmedel och bioråvara. Regle-
rande ekosystemtjänster är pollinering, ren luft, vatten
och klimatreglering. Kulturella ekosystemtjänster bi-
drar till hälsa och inspiration men också friluftsliv, och
turism som är näringar som berörs i livsmedelsstrate-
gin. Stödjande ekosystemtjänster behövs för att de an-
dra ska fungera till exempel- vis fotosyntes, bildning av
jordmån och kretsloppen.

Sverige

Fakta: Greppa Näringen

Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som
både lantbrukare och miljön tjänar på. Greppa Näring-
en drivs av Jordbruksverket, LRF och Länsstyrelserna
med mål om minskade klimatbelastning, minskad över-
gödning och säker användning av växtskyddsmedel.

Branschvis fördelning av producerat råvaruvärde (2017). Källa: Skafferiet från kust till fjäll

Västerbotten

Nötkött

12%

Griskött

Lamm

0,4%

Kyckling

Mjölk

36%

Ägg

Spannmål/

Oljeväxter

Potatis

Frukt, bär,

köksväxter

Vilda bär

14%

Ren

Vilt

Fisk

11%

Nötkött

13%

Griskött

10%

Lamm

Kyckling

Mjölk

24%

Ägg

Spannmål/O

ljeväxter

20%

Socker

Potatis

Frukt, bär,

köksväxter

12%

Vilda bär

Ren

Vilt

Fisk

der som främjar arternas överlevnad i jordbrukslandskapet är
bland annat restaurering av marker som vuxit igen, att åter-
skapa betesmarker och andra naturvårdande åtgärder som
skötsel av holmar och bryn så att de ger bra livsbetingelser för
vilda växter och djur.

Minskad negativ miljöpåverkan

Jordbruk kan också innebära också en miljöbelastning. Många
av Västerbottens marker består av sulfatjordar och i samband
med dikning kan försurande ämnen och metaller frigöras. I
Sverige finns flera exempel på när sura sulfatjordar gjort att
fisket i ett vattendrag på kort tid helt slagits ut. Sulfatjordarna
finns främst i norra Norrlands kustland och i Mälardalen och
dikning i sulfat-jordar kräver extra hänsyn.

Oförsiktig gödsling kan leda till övergödning i vattendragen
och gödsellagring måste hanteras rätt för att växthusgaser
inte ska avgå till atmosfären. Felaktig användning av växt-
skydd kan skada växter och djur.

Jordbruk måste bedrivas så att dessa negativa miljöeffekter
minimeras. Rådgivningstjänsten Genom Greppa näringen kan
lantbrukare få råd om hur man minskar klimatutsläpp, minskar
risken för övergödning och hur man använder växtskyddsme-
del på bästa sätt.

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

Bidra till de nationella målen om ekologisk
produktion

Ekologisk livsmedelsproduktion har betydelse för den biolo-
giska mångfalden och djurens välfärd. I genomsnitt finns det
cirka 30 procent fler arter men även fler individer hos många
av arterna på ekologiska gårdar. Resultaten har varit robusta
under de senaste 30 åren. Den ekologiska odlingens klimat-
prestanda är dock omdebatterad. Ekologiska Lantbrukarna
framhåller att ekologisk produktion innebär lägre klimatpå-
verkan. Andra aktörer menar att ekologisk odling innebär ett
ineffektivt markutnyttjande och leder till ökade utsläpp av
klimatgaser. Jordbruksverket beskriver att konventionell och
ekologisk odling har olika för- och nackdelar och kompletterar
varandra.

Efterfrågan på ekologiska produkter varierar. Mellan 2009
och 2018 ökade efterfrågan på ekologiska produkter och in-
tresset för omställning var stor bland länets lantbruksföretag.
Andelen ekologisk jordbruksmark ökade i rask takt från 5-12
procent. Därefter avstannade efterfrågeökningen och om-
ställningen av mark och djur. Utvecklingen var likartad över
hela Sverige och i stället märktes enligt statistik från Jord-
bruksverket en ökad efterfrågan av närproducerad mat. 2020
skedde återigen en förändring och försäljningen av ekologiska
livsmedel ökade igen.

Produktionen i Västerbotten når inte upp till de nationella må-
len om ekologisk produktion och insatser behövs för att stimu-
lera en fortsatt övergång till ekologisk produktion.

Djuren i Västerbotten ska må bra

För djurägare innebär en god djurhälsa stolthet, lägre kostna-
der för djursjukvård, mindre produktionsbortfall och att dju-
ren har längre livslängd. Att djuren har det bra är också ett
tydligt krav från en växande grupp konsumenter.

Djurskyddslagens syfte är att främja en god djurvälfärd och
lagen omfattar allt från hur stallar ska utformas, föreskrifter
om skötsel till hur tillsyn ska ske och att den som ansvarar för
djuren ska ha tillräcklig kompetens. Även Livsmedelslagen
ställer krav på djurens välmående.

Sverige har låg förekomst av antibiotikaresistens jämfört med
många andra länder där problemen med resistenta bakterier
i stället ökar. Sveriges tillåter endast behandling av sjuka djur
och inte i tillväxtfrämjande syfte. Mjölk och kött från djur som
behandlats får användas till livsmedel först efter en karenstid.
Svenska nötkreatur ska vistas utomhus under sommaren vil-
ket bidrar till djurens hälsa och ett naturligt betesbeteende.

Andra vinster med bete är den biologiska mångfalden som
gynnas av kornas tramp och naturlig gödsling, men också eko-
system-tjänster i form av ett attraktivt landskap som bidrar till
människors välbefinnande. Det finns en allmän medvetenhet
om betets betydelse för djurens välmående, men röster höjs
om att beteskravet innebär en orimlig kostnad i förhållande till
den fria konkurrensen på en global marknad.

För att säkerställa god djurhälsa, säker mat och för att skydda
miljön finns ett omfattande system av lagar, regleringar och
kontrollsystem. Dessa diskuteras djupare i det strategiska om-
rådet Företagens villkor och verklighet i avsnittet - Det ska
vara lätt att göra rätt.

Omställning till förnybar energi

En omställning till förnybara energikällor och förnybara bräns-
len är avgörande klimatomställningen. Att företagen tar ett
klimat- och miljöansvar blir också ett allt starkare krav från
kunderna Sveriges regering uttrycker att Sverige har kommit
långt när det gäller begränsning av jordbrukets klimatpåver-
kan, men att näringen nu har en nyckelroll i den fortsatta om-
ställningen till ett fossiloberoende samhälle.

Det behövs en omställning till fossilfria bränslen till fordon
och arbetsmaskiner och en uppbyggnad av laddinfrastruk-
tur. Uppvärmning och el till livsmedelssektorns verksamhe-
ter kommer i hög grad från förnybara energikällor redan idag.
Biogasanläggningar är en möjlighet där gårdarna är tillräckligt
stora och gårdsgemensamma anläggningar kan fungera där
avstånden är hanterbara. Ett lantbruksföretag i länet har bio-
gasanläggning för elproduktion och förädling av gårdens göd-
sel. Norrmejerier har en biogasanläggning vid mejeriet på Er-
sboda för energiutvinning av rester från mejeriproduktionen.
Industrier och jordbruksföretag har stora tak som möjliggör
solel. En annan möjlighet är förnybar vätgasproduktion.

Jordbruksmark ska i första han användas till livsmedelspro-
duktion. Men en möjlighet är att använda mark i träda till en-
ergiproduktion. Enligt en beräkningsmodell från IVA skulle
det dock räcka med att 75 procent av den mark som nu ligger
i träda användes för odling av energigrödor för att producera
tillräckligt med biobränsle för att täcka jordbrukets drivme-
delsbehov i Västerbottens län. Att säkra lantbrukets trans-
porter med inhemsk produktion av drivmedel skulle ge ökad
försörjningstrygghet och minskad sårbarhet vid händelse av
kris eller allvarlig samhällsstörning.

Energiområdet är under snabb utveckling och fördjupade
analyser och beskrivningar av möjligheterna till klimatomställ-
ning fördjupas i det regionala klimatarbetet, Tillsammans för
klimatet.

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

Insikten om vikten av försörjningstrygghet
har ökat

Mat och vatten är en förutsättning för vår hälsa och överlev-
nad och utgör grundläggande resurser som behöver säkras
inför fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Synen
på landets livsmedelssäkerhet har förändrats över tid. Under
slutet av 1900-talet avvecklades de beredskapslager med
livsmedel och insatsvaror som tidigare funnits runt om i Sve-
rige. I Västerbotten fanns 18 beredskapslager och i början av
2000-talet var alla borta.

Idag finns en ny syn på livsmedelssäkerhet. I den nationella
livsmedelsstrategin tydliggörs att regeringen anser att trenden

2:3 Trygg livsmedelsförsörjning i vardag, vid händelse av kris och
ytterst krig

Målbild 2030

God och säker tillgång till mat bidrar till trygghet i var-
dagen och beredskap att hantera fredstida kriser, höjd
beredskap och ytterst krig.

För att nå målen behövs insatser för

• att samtliga kommuner arbetar fram

beredskapsplaner för livsmedelsförsörjning inom

samhällsviktig verksamhet som kommunen

ansvarar för såsom skola, vård och omsorg utifrån

hela hotskalan

• att verksamma inom livsmedelsproduktion rustar

för att klara effekter av ett förändrat klimat i

jordbruket och för att klara samhällsstörningar

• att producera mer mat i Västerbotten, vilket också

är hela livsmedelsstrategins huvudinriktning

Initiering av insatser och uppföljning
av utvecklingen

Den viktigaste faktorn för en ökad trygghet i livsmed-
elsförsörjningen är att livsmedelsproduktionen ökar
vilket är huvudsyftet med hela strategin. Ansvaret för
krisberedskapen är delat. Kommunerna ska planera
för att klara krissituationer. Hushållen har också ett
långtgående ansvar för sin egen livsmedelssäkerhet.
Handeln och livsmedelsproducenter bidrar till ökad
krisberedskap. Länsstyrelsen har det regionala ansva-
ret för att samordna krisberedskap och civilt försvar i
länet och tar ett samlat ansvar för att följa utvecklingen
mot målbilden och att tillsammans med berörda intres-
senter initiera och bidra till insatser.

med minskande produktion i Sverige behöver vändas. I den
försvarspolitiska inriktningen för 2016-2020 konstaterar re-
geringen att det säkerhetspolitiska läget i Europa har försäm-
rats och att planeringen för totalförsvaret ska återupptas. I
propositionen Totalförsvar 2020-2025 lyfts vikten av en trygg
livsmedelsförsörjning med en fungerande inhemsk jordbruks-
och livsmedelsproduktion. Detta förutsätter att alla delar i
kedjan fungerar robust redan i fredstid och att kritiska bero-
enden av tjänster och insatsvaror såsom till exempel fröer och
gödsel identifieras och säkras. Regeringen bedömer också
att det är angeläget att kommuner och regioner utvecklar sitt
arbete med livsmedelsberedskapsfrågor, bland annat i anslut-
ning till verksamhetsansvaret inom skola, vård och omsorg.
Det långsiktiga målet är att livsmedelsförsörjningen tryggas
inför en säkerhetspolitisk kris under minst tre månader där lo-
gistikflödena med omvärlden är begränsade.

Samverkan och förberedelser krävs

I rapporten Livskraft mätt och frisk 2020, framtagen av Jord-
bruksverket, Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicin-
ska anstalt beskrivs behovet av god myndighetssamverkan och
gemensam planering med näringslivet för en ökad försörjnings-
beredskap av vatten och livsmedel. Det konstateras också att
bygga robusthet i primärproduktionen kräver lång förberedel-
setid, vilket gör att arbetet behöver påbörjas redan i fredstid.

Coronapandemin 2020 har tydliggjort risker med en starkt
importberoende livsmedelsförsörjning. Jordbruksverket och
Livsmedelsverket har i rapporten En robust livsmedelsförsörj-
ning vid kriser och höjd beredskap, 2021 analyserat och dra-
git lärdomar från pandemin och konstaterar bland annat att
förmågan till prioritering vid en bristsituation behöver stärkas
ytterligare.

Fakta: Vad är en kris?

Kris är en extraordinär händelse som avviker från det
normala. Händelsen drabbar många människor och
stora delar av samhället. En krissituation uppkommer
ofta oväntat och utan förvarning. (MSB)

Risker för kris i Västerbotten
•  översvämningar och höga flöden
•  stora skogsbränder
•  el- och telestörningar
• dammhaveri.
(Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys 2018)

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

Fakta: Sveriges civila försvar

Det civila försvaret består av flera olika aktörer som
tillsammans ska se till att samhället fungerar även vid
krig. Hit räknas statliga myndigheter, kommuner, re-
gioner, privata företag och frivilligorganisationer med
flera. Det ställer stora krav på planering eftersom varje
aktör, trots IT-attacker, sabotage, strömavbrott, perso-
nalbortfall och andra besvär, behöver ha förmåga att
hålla i gång sin verksamhet. Det militära försvaret är
också beroende av ett starkt civilt försvar. Utan till ex-
empel drivmedel, livsmedel och sjukvård går det inte
att försvara Sverige. En av utgångspunkterna för det
civila försvaret är att det ska bygga vidare på arbetet
med krisberedskap.
Målet för det civila försvaret är att ha förmåga att:
•  Värna civilbefolkningen
•  Säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
•  Upprätthålla nödvändig försörjning
•  Bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat

angrepp eller krig i vår omvärld

• Upprätthålla samhällets motståndskraft mot

externa påtryckningar och bidra till att stärka

försvarsviljan
• Bidra till att stärka samhällets förmåga att

förebygga och hantera svåra påfrestningar på

samhället i fred, och

• Med tillgängliga resurser bidra till förmågan att

delta i internationella fredsfrämjande och

humanitära insatser.

Källa: En introduktion till totalförsvar - för dig som und-
rar vad det är och varför det behövs (lansstyrelsen.se)

Ökad livsmedelsproduktion ger större
trygghet

Ungefär hälften av maten vi äter i Sverige, importeras till ett
värde av nära 100 miljarder kronor årligen. Den enda jord-
bruksprodukten som jordbruket i Västerbotten producerar
mer av än vi konsumerar är mjölk och mejeriprodukter. Den
totala konsumtionen av nöt- och griskött är tre gånger så stor
som produktionen i länet. Grönsaksproduktionen är mycket
låg. I en krissituation är det dock inte i första hand inköpsvär-
det som avgör försörjningsgraden, utan näringsvärdet på den
producerade maten. Enligt en undersökning från Umeå uni-
versitetet produceras i Norrbotten och Västerbotten ungefär
mat som motsvarar 900 kilokalorier per person och dag. Det
är mindre än hälften av dagsbehovet.

Länets belägenhet i Europas ytterkant och med långa avstånd
inom länet och till andra delar av Sverige och världen kan med-
föra extra utmaningar vid en kris, exempelvis för transporter.

Västerbotten har goda förutsättningar till ökad primärpro-
duktion. Det gäller både animalieproduktion, grödor för hu-
mankonsumtion, fiske och fiskodling. Ur ett försörjningsper-
spektiv vid kris är fisk relativt lättåtkomligt för var och en i
ett glest befolkat län. Fisket efter kusten med handredskap
och nät är fritt för alla medborgare och ovan odlingsgränsen
beviljar varje år cirka 500 tillstånd för hushållens fiske med
nät i vissa vattendrag. Stadsodling, koloniodling och odling
hemma i trädgården kan också öka krisberedskapen.

Anpassning till ett förändrat klimat

De senaste 25 åren har länets årsmedeltemperatur stigit med
cirka en grad och i mitten av seklet förväntas medeltempe-
raturen ha ökat ytterligare 0,5 grad, oavsett scenario. Målet
är att ligga under 1,5 grader för att undvika allvarliga kon-
sekvenser. En högre medeltemperatur medför ett förändrat
klimat globalt med smältande havsisar och både fler och mer
extrema väderfenomen.

Många delar av världen kan få försämrade omständigheter
för livsmedelsproduktion, vilket bidrar till ett behov av ökad
produktion i länder som Sverige. Även i Västerbotten kom-
mer ett förändrat klimat ha inverkan på livsmedelsproduktio-
nen med förlängd vegetationsperiod, ökad nederbörd under
vinterhalvåret och ökad risk för sommartorka.

Rennäringen påverkas av en trädgräns som stadigt kryper
uppåt. Vintrarna blir kortare med större variationer i snö-
mängder. Betet förväntas bli sämre, inte minst genom perio-
der med tö och frysning som leder till isbildning närmast mar-
ken. Det innebär ett ökat behov av stödutfodring. Troligen
kommer även tidpunkter för flytt av renar mellan kust och fjäll
förändras.

Jordbruket kan påverkas positivt med längre odlingssäsong
för både fler grödor och fler skördar. Samtidigt kan den bio-
logiska mångfalden förändras. Fler och längre perioder av
värme, torka eller kraftig väta kan uppstå. Det kan inverka
negativt på markernas bärighet och djurens hälsa. Om väx-
lande perioder av tö och frysning leder till isbildning som på-
verkar flerårig vallodling negativt.

En ökad temperatur kan bidra till en förändrad sammansätt-
ning av arter i hav, sjöar och vattendrag. Perioder med över-
svämning och torka väntas öka i Västerbotten i framtiden.
Det kan medföra urlakning av jordartsmetaller till vattendrag
med försämrad vattenkvalitet som följd och orsaka negativa
konsekvenser för fiskar och andra vattenlevande organismer.

Det är av största vikt att vi skyddar livsmedelsproduktionen
genom att planera för att förbereda oss för klimatförändring-
ens följder.

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

Ökad lönsamhet genom exklusivitet och
hållbarhet

Gruppen medvetna konsumenter blir allt större och den gör
noggranna val i butiken och av den mat som serveras på res-
tauranger, serveringar och i offentliga kök. Den medvetna
konsumenten vill veta var och hur maten produceras, förädlas
och transporteras. Trenden ser ut att ha förstärkts under pan-
demin 2020. Att hållbarhet efterfrågas av allt fler konsmenter
är något som alla företag i livsmedelssektorn måste förhålla
sig till. Kommunikation om hållbarhetsarbetet kan leda till ett

3:1 Stärkt konkurrenskraft i livsmedelsnäringen

Målbild 2030

Fler konkurrenskraftiga, lönsamma och växande före-
tag i regionens livsmedelssektor.

För att nå målen behövs insatser för

• stöd till förverkligandet av affärsidéer inom

livsmedelsproduktion som bygger regionens

mervärden
• ökad förädling, både av regionens råvaror och

med råvaror utifrån

• en effektiv rådgivning med hög tillgänglighet i

hela livsmedelskedjan

• att skapa överblick över och kommunicera

möjligheterna till offentlig finansiering av

utvecklingsinsatser i livsmedelssektorn

Initiering av insatser och uppföljning
av utvecklingen

Regionens företag har goda idéer och vilja att utveckla
lön-samma och växande företag. Till deras stöd finns
en stor och viktig grupp av olika typer av rådgivande
aktörer. Myndigheterna bidrar, bland annat genom
olika typer av finansiellt stöd genom exempelvis lands-
bygdsprogram, företagsstöd, regionala utvecklings-
medel. Länsstyrelsen bedriver också en omfattande
rådgivning inom främst jordbrukssektorn. LRF har
som intresseorganisation för jordbruket en central
roll genom sitt arbete för en ökad konkurrenskraft i
sin bransch och ökad lönsamhet i medlemmarnas fö-
retag. Som regionalt utvecklingsansvarig har Region
Västerbotten uppdraget att bidra till konkurrenskraft
i regionens företag. Samarbetsparterna tar ett samlat
ansvar för att följa utvecklingen och tillsammans med
intressentgrupperna initiera insatser för en ökad kon-
kurrenskraft och lönsamhet i livsmedelsföretagen.

högre värde på produkten eller upplevelsen och utgöra en
marknadsfördel. Tillväxtverket anger i rapporten Företagens
villkor och verklighet från 2017 att företagens hållbarhetsar-
bete och tillväxtvilja hänger ihop.

Livsmedel är en global handelsvara med hög prispress vilket
har gett konsumenterna ett ökat ekonomiskt utrymme till an-
nat än mat. Idag läggs i genomsnitt bara 10 procent av inkom-
sten på mat, jämfört med 25 procent under 60-talet. Väster-
bottens nordliga klimat och topografi innebär generellt lägre
produktionsvolymer per hektar och den hårda konurrensen
har lett till en minskad inhemsk och lokal matproduktion. En
liten och gles befolkning medför en begränsad lokal marknad
och långa avstånd till andra marknader i Sverige och övriga
länder

Avstånden till servicefunktioner och leverantörer av insat-
svaror kan också vara långt. Trots europeiska och nationella
stödsystem för mer jämlika konkurrensvillkor utgör den glo-
bala volym- och priskonkurrensen en utmaning för många
av länets primärproducenter och förädlingsföretag. I det här
sammanhanget är det svårt att bara konkurrera med pris. I
stället behöver råvarans eller produktens mervärden som till
exempel ursprung, miljö- och klimatprestanda, terroir och
exklusivitet få större betydelse för konkurrenskraft och betal-
ningsvilja hos kunden.

Förädling för högre lönsamhet

Som råvaruproducent kan det vara svårt att påverka lösamhe-
ten genom att höja kvaliteten på sin produkt. Ofta är en pri-
märproducent beroende av en eller få kunder, som exempel-
vis slakterier och ett mejeri. Priset de får för sin råvara är oftast
inte direkt kopplat till kvalitén. Alla leverantörer får samma
pris, ett pris som är beroende av en rad marknadsaktorer där
världsmarknadspriset är den dominerande faktorn. Därför
kan utveckling av egen förädling vara ett sätt för primärpro-
ducenter att ut-veckla verksamheten med högre lönsamhet
och ett högre värde på råvaran.

Producentsamarbeten kan också skapa en möjlighet att ge-
men-samt presentera ett större erbjudande och bli en ge-
men¬sam part för flera produkter och varumärken. Ett exem-
pel på producentsamarbete är Förenade Matfabrikanterna
som är ett lokalt initiativ i Västerbotten som samlar flera min-
dre lokala livsmedelsproducenter för att med förenade resur-
ser och med affärs- och varumärkesutveckling, nå ut till hela
svenska matmarknaden. Större enheter fungerar också som
pådrivare av innovationer och produktutveckling.

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

Diversifiering som möjlighet

Att bredda sitt företagande kan göra ett litet företag mer
mot-ståndskraftigt vid marknadens svängningar, ge intäkter
en större del av året eller bidra till fler helårsarbeten. Diversi-
fiering kan vara allt från förädling av råvaror, kafé- eller restau-
rangverksamhet, gårdsbesök, erbjuda kurser, rådgivning eller
andra typer av tjänster, snöröjning, maskinuthyrning eller ut-
föra uppdrag med maskiner åt andra med mera.

Effektiv rådgivning för hela livsmedelskedjan

Behoven skiftar
Att starta, leda och utveckla ett företag, oavsett inriktning
kräver sin specifika kunskap. Därför behövs en bred palett av
rådgivning och kurser i allt från företagandets villkor, finan-
siering och entreprenörskap, till yrkes- och branschspecifik
kunskap. Tillgången på kapital är en särskild en utmaning för
den som vill utveckla sitt företag. Bankerna kräver tydliga af-
färsplaner och investeringskalkyler som går ihop för att de ska
vilja och kunna låna ut pengar och många företagare behöver
hjälp med kalkylerna. Jordbruksverksamhet är en extremt ka-
pitalintensiv bransch. Det behövs pengar för att köpa mark,
maskiner, byggnader och oftast djur. Även i andra delar av
livsmedelskedjan krävs ofta stora investeringar.

Systemet är brokigt
För många företag är kommunernas näringslivskontor den
enklaste och närmsta vägen till rådgivning. Näringslivskonto-
ren känner många av kommunernas företagare och har som
uppdrag att stötta och vägleda dem och det är viktigt att den-
na funktion upprätthålls. Medlemsorganisationer som till ex-
empelvis LRF och Företagarna kan också ge råd och stöd till
sina medlemmar. LRF driver till exempel så kallade Erfa-grup-
per, för erfarenhetsutbyte och stöd lantbrukare emellan vilket
kan vara ett komplement till rådgivning. Länsstyrelsen möter
många företag i sin myndighetsutövning och rådgivning upp-
står ofta spontant i mötet.

Såväl nationella, regionala som lokala myndigheter har en ge-
mensam ambition om att utveckla det rådgivande inslaget i
all myndighetsutövning och på det viset bidra till företagens
utveckling. De privata aktörerna har också en stor betydelse
för företagens tillgång på råd och stöd. Kommuner och univer-
sitetet driver olika former av innovationskontor, inkubatorer
och acceleratorer som ska stötta företag som vill förverkliga
utveckla sina idéer. Det finns också ett stort utbud på kurser
bland annat inom småskaligt mathantverk finns ett stort utbud.

Ökad effektivitet och tillgänglighet
Affärsstödstödsystemet är stort och bitvis oöverblickbart. För
en företagare kan det vara svårt att veta vart man ska vända
sig. De olika aktörerna i affärsstödssystemet har inte heller
riktigt koll på vad kollegorna gör. En stor del av finansieringen
är offentlig. Även rådgivning som ges av privata aktörer byg-
ger ofta på offentligt finansierade och tidsbegränsade projekt.

Olika aktörer, både privata och offentliga konkurrerar om pro-
jektmedlen. Konkurrens och tidsbegränsade projekt leder
ibland till överlappande verksamhet eller glapp. Livsmedels-
sektorn behöver ett system för rådgivning, kurser och stöd
som håller ihop genom hela livsmedelskedjan, från primärpro-
duktion till förädling och försäljning, storskaligt och småska-
ligt, för företag i alla stadier i sin utveckling. Systemet behöver
också kunna överblickas och kommuniceras till företagen för
att de satsade pengarna på stöd ska ge maximal effekt.

Tydliggör möjligheterna till offentliga
utvecklingsmedel till livsmedelssektorn

EU har ett antal fonder och program som ger finansieringsmöj-
ligheter för livsmedelssektorn. Landsbygdsprogrammet kan
ge stöd till livsmedelsproduktion och landsbygdsutveckling.
I havs- och fiskerifonden finns medel för att utveckla fiske. En
stor finansiär av regionala utvecklingsprojekt är europeiska re-
gionala utvecklingsfonden, ERUF och på EU-nivån finns också
ett antal fonder för samarbeten över landsgränser och fonder
med mer tematisk inriktning.

Regionala utvecklingsmedel finns både på regional och natio-
nell nivå. Andra riktade stöd för att stärka företagens konkur-
renskraft är exempelvis företagsstöd till små och medelstora
företag och nationellt stöd för lantbruk i norra Sverige. Det
finns också nationella riktade stöd som LOVA och LONA som
kan ge finansiellt stöd för arbete med god vatten-status och
med att gynna biologiska mångfald i jordbrukslandskapet.

Liksom inom rådgivningssystemet behövs en bättre överblick
och en tydlig kommunikation kring vilka finansieringsmöjlig-
heter som finns för frågor som rör livsmedelssektorn.

EU och nationell politik påverkar
konkurrenskraften

Politiska vägval utanför den regionala nivåns rådighet, som
skatter, stödsystem och handelspolitik påverkar både företa-
gens lönsamhet och vilja att investera. Detta gäller i synnerhet
primärproduktionen. Jordbruket är på många sätt beroende
av olika stödformer och då speciellt EU-stöden. I norra Sverige
finns också ett nationellt stöd till jordbruket som ska kompen-
sera för sämre produktionsförutsättningar. Även rennäringen
är beroende av olika typer av ersättningar. Utvecklingen av
fiske och fiskodling styrs av kvoter och regleringar.

Från och med våren 2018 pågår förhandlingar och förberedel-
ser inför EU:s kommande jordbruksbudget. Den nya politiken
börjar gälla 2023 och EU-kommissionen vill för den komman-
de perioden förenkla och ge medlemsländerna större frihet
att utforma stöden nationellt. Högre fokus ska ligga på miljö
och klimatfrågor. Nationell och EU-politik påverkar förutsätt-
ningarna för livsmedelsproduktionen starkt men den regiona-
la livsmedelsstrategin fokuserar på de insatser som näringsliv
och myndigheter kan arbeta med tillsammans med på lokal
och regional nivå.

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

Nya försäljningskanaler skapar möjligheter

Närhet mellan kund och producent ökar värdet
Försäljningsvägar som skapar möten mellan producenter och
konsumenter stärker kunskapen om matens ursprung och kan
ge en ökad lönsamhet.

Allt fler konsumenter hittar den närproducerade maten vid
alternativa försäljningsställen, exempelvis rekoringar där be-
ställning sker på nätet och utlämning av varorna sker på ge-
mensamma överenskomna platser. Gårdsbutiker blir också
vanligare. Vissa gårdar erbjuder lådor med gårdens produkter
för hämtning eller leverans. Närproducerad mat hittas även
vid torghandel och Bondens Marknad i större tätorter. Pro-
ducentdrivna saluhallar eller samägda butiker finns i Burträsk,
Vännäs och Skellefteå. Utvecklingen inom IT och sociala me-
dier har underlättat utvecklingen.

3:2 Försäljning, distribution och förädlingsfunktioner

Målbild 2030

Det finns en effektiv infrastruktur för försäljning och
distribution av livsmedel - i hela kedjan från råvara,
förädling, paketering, distribution till försäljning - i hela
länet.

För att nå målen behövs insatser för

• att utveckla försäljningskanaler som skapar ökad

lönsamhet genom möten mellan kund och producent

• att öka närvaron av närproducerade livsmedel i

livsmedelskedjornas butiker och att öka den

närproducerade matens synlighet

• att arbeta fram lösningar för en fungerande

distribution av livsmedel i hela länet

• att behålla och skapa nya viktiga

förädlingsfunktioner som slakterier och kvarnar

Initiering av insatser och uppföljning
av utvecklingen

En fungerande infrastruktur för affärer med livsmedel
består av en kedja av funktioner som ska samspela över
ett brett fält. Butiker, transportbolag och grossister har
viktiga roller. Livsmedelsproducenter och kunder hittar
nya vägar att mötas. Försäljningsvägar och infrastruk-
tur för distribution hanteras i huvudsak av mark¬naden
men samarbeten mellan det offentliga och näring kan
behövas för utveckling av systemet. Samarbetsparter-
na tar ett samlat ansvar för att följa utvecklingen och
initiera insatser .

Även lanthandeln har en närhet till landsbygdens livsmedels-
producenter och ibland finns samarbete kring försäljning av
lokala produkter. Delikatessbutiker i större tätorter kan vara
återförsäljare för flera lokala producenter. Den här typen av
kortare försäljningsvägar kan öka lönsamheten både i primär-
produktion och förädling och utvecklingen kan både stärkas
och utvecklas vidare.

Ökad andel och synlighet i livsmedelsbutikerna
Det vanligaste är att inhandla hela hushållets behov i någon av
de stora livsmedelskedjornas butiker. De svenska Livsmedels-
kedjorna ICA, Coop och Axfood har en dominerande ställning
och nationellt har de tillsammans cirka 90 procent av markna-
den och ICA ensamt mer än hälften. Livsmedelskedjorna har
noterat kundernas ökade intresse för lokala och svenska pro-
dukter och idag finns ett större intresse hos handeln än förr att
ta in och lyfta fram lokala produkter.

För producenterna finns utmaningar med att leverera till de
stora livsmedelskedjorna. Storskaligheten och krav på certi-
fieringar kan utgöra ett hinder för företag med begränsade
produktionsvolymer och företag som vill producera till buti-
kernas egna varumärken behöver ofta kunna leverera till hela
kedjans behov. Kedjornas egna varumärken (EMV) pressar
också priserna nedåt. Vissa kedjor tillämpar också principen
att ett företag måste ha en viss volymökning på en lokal mark-
nad innan producenten tillåts sälja på en större marknad. Det-
ta tillämpas till exempel av ICA och Systembolaget.

Att regionens livsmedelsproducenter får tillgång till de stora
livsmedelskedjornas butikshyllor är av stor vikt för utveckling-
en. För konsumenten är den närproducerade maten inte alltid
lätt att hitta i det centralt utformade sortimentet och insatser
behövs för att öka den närproducerade matens synlighet i bu-
tikerna.

Grossisten kan vara en väg till marknaden
Mindre försäljningsställen och restauranger tecknar ofta av-
tal med grossister som Martin & Servera, Menigo, Handlar’n
med flera. Grossister kan vara en möjlighet att komma in i en
redan upparbetad distributionskedja och försäljning till flera
aktörer utan att delta i en offentlig upphandling. Men även
här kan krav på volym och standardiserade förpackning eller
märkning utgöra hinder.

Trygga distributionskedjor

Avgörande för samtliga producenter är en fungerande distri-
butionskedja inom regionen, från och till andra delar av Sveri-
ge och i vissa fall utomlands. Ofta krävs en obruten kylkedja
och förväntningarna växer på att leverantörer ska kunna visa
på hållbara transporter med förnybara drivmedel. Många

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

Fakta: Lincargo erbjuder samtransport

Norrmejerier har med egna omlastningsterminaler
och trans-portföretaget Lincargo, utvecklat system för
samdistribution till regionens samtliga butiker, kiosker,
mackar, restauranger, storkök med mera. Lincargo
hämtar även varor hos många av länets mindre produ-
center för leverans inom och utanför länet. Cirka 150
företag nyttjar Lincargos samdistribution vilket upptar
cirka 60 procent av lastvolymen som kan innehålla allt
från ägg, kött, fisk, till grönsaker, kryddor och meje-
riprodukter. Lincargo och samtransport uppmärksam-
mas av Sveriges miljömål och Regeringens plattform
Fossilfritt Sverige som ett gott exempel för hållbara
transporter. Med mål om 100 procent förnybara driv-
medel anses det som ett hållbart alternativ.

mindre livsmedelsproducenter utanför tätorterna beskriver
att bristen på transportmöjligheter är det största hindret för
utveckling i deras företag och säkerställande av en effektiv
distributionskedja är av stor vikt för utvecklingen inom livs-
medelssektorn.

Befintligt transportsystem
En del producenter utför leveranser med eget fordon direkt
till hushåll, restauranger eller centrala utlämningsställen ex-
empelvis rekoringar. Initiativ finns även att leverera mat med
cykel och elbil. För orter som har busstrafik med godsrum,
är Bussgods ett hållbart alternativ. Bussgodstrafiken kan vi-
dareutvecklas för livsmedelsleveranser, framför allt avseen-
de kylkedja. Flera regionala utvecklingsprojekt har tittat på
möjligheten med regionalt utvecklade distributionsmodeller
anpassade för mindre producenter, försäljnings- och matställ-
en. Ett exempel är förstudien MOBEVI som utvecklade buss-,
mobilitets- och godskonceptet Vindelälvsbussen. Kylkedja
och spårning ska vidareutvecklas i samband med en eventuell
framtida försöksperiod. Ännu har inget projekts lösning nått
implementeringsfas.

De stora kedjorna och många grossister har egna lastbilar för
leverans till tätortsbutiker, ofta i konkurrens med andra natio-
nella aktörer som Postnord, Schenker och DHL. Att vara en
del av grossistens logistiksystem kan vara lockande men en
mindre producent utmanas av krav på volym och certifieringar.

Samtransporter är viktiga
I ett län med långa avstånd där beställda volymer kan vara små,
har samtransport extra stor betydelse. Det minskar utsläpp av
klimatgaser, vägslitage och säkerhetsrisker vid exempelvis
skolor. Samtransport innebär att flera producenter samordnar
sina transporter eller erbjuds plats i redan befintligt leverans-
system. Norrmejeriers transportbolag Lincargo erbjuder sam-
transporter och är ett gott exempel. Se faktaruta nedan.

Stärka förädlingsfunktioner - slakteri och
kvarnar

Få slakterier
Slakt och styckning är en svag länk i länets livsmedelskedja.
Västerbotten har ett fåtal mindre slakterier. Flera slakteriföre-
tag har tvingats avveckla på grund av konkurrens från större
aktörer i grannlänen. Bristen på kompetent personal är en stor
utmaning för hela branschens fortlevnad. Länet saknar utbild-
ning inom slakt, styckning och livsmedelsteknik.

En låg slaktkapacitet medför långa transporter av levande djur
till andra län och oro över om grannlänens kapacitet ska räcka
under säsongstoppar till exempel när renslakt sammanfaller
med jakt. För ett län med stor animalisk produktion är slakt
och styckning avgörande och för en långsiktigt stabil utveck-
ling av slaktkapaciteten behövs nära samverkan mellan priva-
ta intressen och offentliga aktörer.

Ingen modern spannmålskvarn i norra Sverige
Varmare klimat ökar förutsättningarna för spannmålsodling
och det finns ett växande intresse från bagerier att använda
närproducerade spannmål. Norra Sverige saknar dock en mo-
dern spannmålskvarn. En kvarn skulle öka intresset för spann-
målsodling för humankonsumtion. Det spannmål som odlas
idag används i princip endast som djurfoder. Länsstyrelsen
och Hushållningssällskapet undersöker tillsammans förutsätt-
ningarna för att etablera en kvarn.

Det måste gå att driva företag på
landsbygden

Maten vi äter produceras nästan uteslutande på landsbygden.
Det gör att en väl fungerande landsbygd är en förutsättning
för ökad matproduktion. Människor som överväger att etable-
ra sig som landsbygdsföretagare behöver en god infrastruk-
tur med ett bra underhåll av vägar och ett stabilt och snabbt
bredband. Landsbygdsföretagare behöver också tillgång till
bostäder och service som matbutik, förskola och skola. Före-
tagare inom jordbruk och livsmedel behöver fungerande va-
rutransporter, rådgivningstjänster, service till mask¬iner och
annan service som hör till verksamheten.

Mål och insatser för en utveckling av landsbygden finns bland
annat i landsbygdsprogram, regional utvecklingsstrategi, re-
gionalt serviceprogram och regional digital agenda med flera.

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

Export är kopplat till lönsamhet och
innovationskraft

Export har betydelse för en ökad försörjningstrygghet och för
företagens lönsamhet och tillväxt. Ett tydligt samband finns
mellan export och en högre innovationsgrad. Behovet av
ökad svensk livsmedelsexport betonas i regeringens export
och investeringsstrategi. Det gör export till ett prioriterat om-
råde även för den regionala strategin.

Få exportföretag i Västerbotten

Den svenska livsmedelsexporten ökar, men från en låg nivå
och ligger än så länge långt under övrig industri. Det är främst
större livsmedelsföretag som exporterar och de som ingår i
en multinationell företagskoncern. En stor andel av svenska
livsmedelsföretag är riktigt små och i Västerbotten är andelen
små företag ännu större. Endast ett fåtal livsmedelsföretag i
Västerbotten är verksamma på exportmarknaden.

3:3 Ökad export av mat och dryck till andra länder

Målbild 2030

En ökad lönsam export av högförädlade och högprofi-
lerade livsmedelsprodukter .

För att nå målen behövs insatser för

• att stötta livsmedelsföretag med kunskap och

information som behövs för en exportsatsning

• att öka regionens livsmedelsföretags närvaro på

internationella mässor och event

• att samordna de exportfrämjande aktörernas
insatser

Initiering av insatser och uppföljning
av utvecklingen

Ytterst är det företagens vilja och förmåga att nå nya
mark-nader som avgör om livsmedelsexporten ökar.
Till företagens stöd finns antal aktörer med uppdrag att
stimulera export. Region Västerbotten har uppdraget
att genom regional exportsamverkan koordinera de
exportfrämjare som verkar i Västerbotten och Regi-
on Västerbotten tar ett samlat ansvar för att följa och
utvärdera utvecklingen och att tillsammans med nä-
ringsliv, näringslivsfrämjare och andra intressenter ta
initiativ till insatser som underlättar företagens export
av livsmedel.

Fakta: Regional exportsamverkanparter

Almi
Västerbottens Handelskammare
Business Sweden
Exportkreditnämnden (EKN)
Svensk Exportkredit (SEK),
Enterprise Europe Network
Region Västerbotten, som också har det formella
uppdraget att leda denna samverkan

Export av mervärden och högt förädlade
produkter

Västerbottens livsmedelsproducenter kan känna stolthet över
unika mervärden som är attraktiva och efterfrågade på en
marknad utanför Sveriges gränser. Fin natur med ren luft och
friskt vatten, god djuromsorg, låg antibiotikaanvändning, den
relativt småskaliga produktionen och belägenheten i Europas
yttre kant som en del av Arktis är mervärden som gör pro-
dukter från Västerbotten spännande. Ekologiskt är också ett
efterfrågat värde av gruppen medvetna konsumenter i andra
länder. Ursprunget får allt större betydelse och konsumenter
i alla länder vill känna förtroende för produkten. Lika viktigt
är storyn om gården och det förädlande företaget. Export av
produkter med hög förädlingsgrad och mervärden som lyfts
fram ger större positiv inverkan på ekonomi och sysselsätt-
ning än export av oförädlade råvaror.

Fakta: Framgångsfaktorer för livsmedelsexport

•  Sälja mervärden som functional food och ekologiskt
•  Lyfta fram produkternas roll i en cirkulär ekonomi
•  Bygga relationer med importörer och distributörer

i exportlandet

•  Samarbeta med andra exportföretag
•  Ta hjälp av exportfrämjare och delta i exportnätverk
•  Ta hjälp med att sätta sig in i regelverket kring
livsmedelsexport
Identifierat i regionsamarbetet Nationellt exportlyft

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

Hård konkurrens om arbetskraften

Tillgången på arbetskraft med rätt kompetens är avgörande
för utveckling i alla sektorer. 40 000 personer som i dag är
yrkesverksamma kommer att gå i pension redan 2025. Inom
jord-, skogsbruk, trädgård och fiske är hela 65% av arbetsstyr-
kan på väg att gå i pension. Även andra delar av livsmedels-
kedjan har personal med hög ålder som snart lämnar arbets-
livet. Redan idag har arbetsgivare inom livsmedelssektorn
svårt att rekrytera. LRF och Livsmedelsföretagen har tillsam-
mans med en rad andra aktörer kartlagt arbetskraftsbehoven.
Inventeringen visar att över hälften av företagen planerar att
växa de kommande fem åren och drygt 13 000 företag avser
att rekrytera mer personal. En överväldigande majoritet, 8 av
10 företag, uppgav att det är svårt att hitta rätt arbetskraft och
att detta begränsar företagets verkamhet.

3:4 Ökad attraktionskraft hos livsmedelssektorn

Målbild 2030

Livsmedelssektorn är en attraktiv bransch, med goda
arbetsvillkor, jämställda arbetsplatser dit människor i
olika åldrar och med olika bakgrund gärna söker sig.

För att nå målen behövs insatser för

• att livsmedelsbranschen ska erbjuda en god

arbetsmiljö, goda arbetsvillkor och säkra

arbetsplatser
• en ökad jämställdhet i branschen
• att underlätta för utrikesfödda att bli delaktiga

hela livsmedelssektorn

• att förenkla och hitta nya vägar till lyckade

ägarskiften i regionens lantbruk

• att synliggöra möjligheterna till ett gott arbetsliv i
livsmedelssektorn

Initiering av insatser och uppföljning
av utvecklingen

En ökad attraktionskraft hos livsmedelssektorn är en
angelägenhet för alla branschens intressenter. Företa-
garna ansvarar för arbetsmiljö, hur anställda trivs och
har stor möjlighet att påverka hur branschen uppfattas.
En viktig samarbetspart är de fackliga organisationer.
Ansvariga för utbildningssystemen kan genom att er-
bjuda attraktiva och tillgängliga utbildningar bidra till
inflödet av människor till branschen. Samarbetspar-
terna tar ett gemensamt samlat ansvar för att följa ut-
vecklingen inom området och för att i samverkan med
intressenter initiera eller bidra till insatser.

För att livsmedelssektorn ska kunna växa och utvecklas be-
hövs insatser för ökad attraktionskraft så att fler män och kvin-
nor i olika åldrar och med olika bakgrund ska söka sig till bran-
schen. Behovet av att rekrytera öppnar samtidigt upp för den
som vill hitta ett meningsfullt jobb inom livsmedelssektorn

En god och säker arbetsmiljö

Hela livsmedelssektorn har relativt hög olycksstatistik. Det
framgår av anmälningar till Arbetsmiljöverket. I förhållande
till antalet sysselsatta har jordbruket fler dödsolyckor än alla
andra branscher i Sverige. LRF beskriver att fler män än kvin-
nor skadas inom jordbruket. Kvinnor skadas oftare vid skötsel
av djur och män har högre andel skador relaterat till fordon
och maskiner. Restaurangbranschen har en med jordbruket
jämförbar frekvens av olyckor. I livsmedelsindustrin är olyckor
med sjukskrivning som följd dubbelt så vanliga som inom jord-
bruket. Livsmedelsföretagen beskriver att den höga frekven-
sen kan handla om bristande skydd runt maskiner, kemikalier
eller den ergonomiska och sociala arbetsmiljön.

Branschen har inte råd med alla de skador som uppstår. Med
bättre kunskap, rutiner och ny teknik kan skador och olyckor
kraftigt minskas

Schyssta anställningsvillkor

Livsmedelssektorn kännetecknas av osäkra arbetsvillkor.
Restau-rang och handel har många tim- och deltidsanställda
varav bara ett mindre antal stannar i branschen. Industrin har
säsongsanställningar som ibland leder till att tillfälligt anställ-
da blir kvar i företagen. För att hålla kvar människor behöver
företagen erbjuda goda villkor.

Jämställda arbetsplatser

Jämställda arbetsplatser dit både män och kvinnor känner sig
välkomna får lättare att hitta arbetskraft. Men precis som i öv-
riga samhället är vissa yrkesgrupper inom livsmedelssektorn
kvinno- respektive mansdominerade. I primärproduktionen
är fler män sysselsatta men kvinnornas andel har ökat med
32% mellan 2005 och 2016 Fortfarande ägs 89 procent av
jordbruksföretagen av män. En något högre andel kvinnor
finns bland renägare men andelen är mycket lägre inom fis-
ke och fiskodling. Kvinnor tar oftare hand om djuren, familjen
och hushållet, medan män arbetar med odling och maskiner.

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

Nationell statistik över gruppen jordbruk, trädgård, skogs-
bruk visar att kvinnors lönenivå är cirka 90 procent av män-
nens löner. För skötare av lantbrukets husdjur är dock lönen
lika mellan män och kvinnor. Inom restaurang står kvinnorna
för 55 procent av arbetskraften och i handelns för 66 procent.
Både inom restaurang och handel har kvinnor enligt SCB ett
par procent lägre genomsnittlig lönenivå än män med jämför-
bara arbetsuppgifter. I livsmedelsindustrin är andelen kvinnor
lägre än inom primärproduktion och allra lägst inom lager med
22 procent. För att öka attraktiviteten till livsmedelsbranschen
behöver jämställdheten öka.

Fler utrikesfödda behövs i
livsmedelsbranschen

En viktig grupp är de utrikesfödda, vare sig de är nyanlända
eller har bott här ett tag. Många av dem är unga människor i
arbetsför ålder. Få utrikesfödda är sysselsatta inom jordbruk
och fiske. Bland slaktare, styckare och maskinoperatörer inom
kött- och fiskindustri är andelen utlandsfödda drygt 40 pro-
cent. Även i restaurangbranschen är 40% utrikesfödda och
hela 79 procent av alla pizzabagare i Sverige har sitt ursprung
i ett annat land enligt siffror från SCB, 2018.

Fler delar av livsmedelssektorn behöver bli ett enkelt och na-
turligt val för personer som är födda i ett annat land.

Främja framgångsrika ägarskiften

Primärproduktionen har en genomgående hög ägarmedelål-
der där mer än hälften av företagarna redan 2016, var över 60
år. (Uppgifter för Övre Norrland). En hög medelålder i ägar-
gruppen är en signal om att många företag kommer behöva
skifta ägare inom en snar framtid. Inom jordbruket vill ägarna
fortfarande helst att gården ska stanna i familjen och ett av de
vanligaste skälen till att ett ägarskifte inte blir av är att barnen
inte vill eller kan ta över. De allra flesta företagen är familjefö-
retag och många gånger har det varit i familjen i generationer.
Om barnen inte är intresserade väljer föräldrarna ofta att bo
kvar och driva jordbruket vidare, men utan att egentligen ha
några framtidsplaner. De slutar investera i byggnader eller
köpa nya maskiner och till slut lägger de ned verksamheten,
men bor kvar på gården. Ekonomibyggnaderna står då tomma
och marken kanske arrenderas ut. Den här processen gör att
gården blir mindre attraktiv för en övertagare eftersom det
krävs stora investeringar för att komma i gång igen. Fastighe-
ten kanske senare köps upp av någon som bara är intresserad
av bostadsdelen som permanentbostad eller sommarboende.

När LRF Västerbotten undersökte sina medlemmars inställ-
ning till ett ägarskifte framkom att många företagare kan tänka
sig att sälja, men inte till vem som helst och att man inte vill gå
ut med sin gård på den öppna marknaden. Här skulle en ny
typ av arenor för ägarskiften kunna ha en plats.

För ett framgångsrikt ägarskifte behövs en långsiktig plane-
ring och värdering av fastigheter och verksamhet, men också
praktisk, ekonomisk och juridisk rådgivning. Bankerna ställer
höga krav på affärsmässighet och eget kapital hos den som
vill ta över och ibland försvåras övertagande av markarrenden
som saknar skriftliga avtal. En försäljning kan göras fort, men
också vara en långsiktig process av överlåtelse i delägarskap
eller arrende. Med rätt stöd kan ett lyckat ägarskifte vara till
någon utanför familjen, även om det inte är vad lantbrukaren
tänker i första hand. Med rätt förutsättningar och stöttning
finns det stora möjligheter för den som är intresserad av att
ta över och driva ett företag i en spännande framtidsbransch.

Foto: Mattias Andersson

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

Lagar och kontroller syftar till säker mat,
god djurhälsa och skydd av miljön

Regler, föreskrifter och kontroll ska garantera god djurhälsa,
säker mat och skydd av miljön. Alla aktörer som hanterar livs-
medel omfattas av lagar, regler och föreskrifter. Maten vi äter
ska vara säker och inte innebära en risk för sjukdom, lidande
djur eller skada på natur och miljö. Märkning av produkter ska
vara korrekt och underlätta spårbarhet så att de kan återkallas
vid risk för fel eller kvalitetsbrister.

EU utfärdar gemensamt utarbetade lagar, regler och direktiv.
Utöver det finns nationella anpassningar av EU-regelverket
samt egna nationella lagar och regler. Ambitionen är att regler
och villkor, förutom att vara en grund för säkra och hälsosam-
ma livsmedel, också ska stödja målet om en konkurrenskraftig
och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar. Nationella
myndigheter har i uppdrag att titta på hur lagar, regler, villkor
kan utvecklas och förenklas. För företagaren ska det vara lätt
att göra rätt.

3:5 Det ska vara lätt att göra rätt

Målbild 2030

Tillståndsgivande, kontroller och stödhantering funge-
rar effektivt och med ett högt förtroende mellan myn-
digheter och livsmedelsföretag.

För att nå målen behövs insatser för

• likvärdiga kontroller i länet och landet med fokus

på kvalitet

• att stärka företagens kvalitetsarbete kopplat till

regelverk och myndighetskrav

• ökad förståelse om vikten av god djuromsorg och

säkra livsmedel.

• att undersöka möjligheter att skapa en lotsning i

regelverken för företag i livsmedelssektorn

Initiering av insatser och uppföljning
av utvecklingen

Att skapa tilltro mellan aktörer är ett ömsesidigt arbe-
te. Flera myndigheter och organ kontrollerar och sätter
upp riktlinjer som livsmedelsföretagaren har att förhålla
sig till. Kommuner möter företagare när de bedriver till-
syn enligt miljöbalken. Länsstyrelsen har flera uppdrag
som innebär kontroll och myndighetsbeslut och läns-
styrelsen tar ett samlat ansvar för att tillsammans med
berörda intressenter initiera insatser och följa upp ut-
vecklingen mot målet - att det ska vara lätt att göra rätt
i livsmedelsbranschen.

Regionens offentliga kontrollmyndigheter, exempelvis kom-
muner och länsstyrelsen stiftar inte lagar, regler och villkor,
men använder dem vid tillståndsbedömning, kontroller och
vid beviljande och uppföljning. Även nationella myndigheter
utför kontroller.

Det goda mötet vid tillsyn, kontroll och
ansökan om tillstånd

Regionala myndigheter och kommuner möter företagen i olika
situationer och har ett ansvar för utveckling av metoder för
hur regelverken tillämpas jämlikt och utan att i onödan utgöra
hinder för företagens tillväxt och lönsamhet. Det kräver kon-
tinuerlig dialog och samverkan med regionens företag och
branschaktörer.

För utveckling av det goda mötet har Länsstyrelsen Väster-
botten genomfört dialogmöten och ställt frågor i en enkät
till länets primärproducenter och kommuner. Enkätsvaren
ger länsstyrelsen underlag att fortsätta med ett utvecklande
arbete för att fler företagare ska känna nöjdhet med myndig-
hetskontakterna och att såväl kontrollmöten som andra typer
av kontakt leder till utveckling av livsmedelssektorn. I enkät-
svar 2018 anger nära hälften en högre grad av nöjdhet på
skalan, över hur de uppfattar genomförda kontroller, även vid
bedömning av kontrollanternas kompetens. Många uttrycker
också att det fungerar bättre nu än tidigare, men att tolkning
av regler och villkor ibland upplevs som rigid för små avvikel-
ser och ibland har företagare svårt att se nyttan med tillsyn,
speciellt när liknande tillsyn återkommer inom korta intervall
av olika offentliga aktörer. Länsstyrelsen upplever att intresset
är stort hos samtliga aktörer att utveckla det goda mötet. I en-
kät¬svar och dialog har det framkommit önskemål om lotsning
i regelverken för nystartade företag, men också kontinuerlig
information om förändringar i regelverket. Idag är det flera
olika myndigheter som möter företagen beroende på fråga.

Frivilliga certifieringar och märkningar

Företagaren i livsmedelssektorn har också att förhålla sig till
olika frivilliga certifieringar, märkningar och branschstandar-
der. Grossister och kedjor inom dagligvaruhandeln vill känna
trygghet i att de produkter de säljer har producerats på ett
säkert sätt enligt gällande regelverk. I nästa led kan föräd-
lingsföretaget ställa motsvarande krav på råvaruproducen-
ter. Norrgården är ett exempel på ett lokalt utformat kvali-
tetssäkringssystem för norrländska mjölkgårdar. Därutöver
har branscherna utformat riktlinjer som stöd för företagens
regelefterlevnad eller förstärkning av gällande regelverk.
Branschriktlinjerna kan vara vägledande eller bindande.

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

Livsmedelsbranschen ligger lågt i
innovationsrankningar

Nationella livsmedelsstrategin lyfter behovet av en ökad inno-
vationsförmåga som helt avgörande för Sveriges konkurrens-
kraft inom livsmedelssektorn. I rankningar som jämför olika
länders innovationskraft ligger Sverige ofta i toppskiktet. En-
ligt en rapport från Tillväxverket från 2018 ligger Sverige på
andra plats efter vinnande Sydkorea. Men ser man till innova-
tionskraft i livsmedelsbranschen ligger i stället Nederländerna
och Irland i topp och Sverige hamnar först på 14:de plats.

4:1 Stärkt innovationskraft i livsmedelssektorn

Målbild 2030

En stärkt innovationskraft i livsmedelssektorns värde-
kedjor i Västerbotten och norra Sveriges ger fler nya
och lönsamma produkter med högt förädlingsvärde
och nya företag inom livsmedelssektorn.

För att nå målen behövs insatser för

• ökade forsknings- och utvecklingsinsatser på hela

livsmedelskedjan, från primärproduktion och

förädling till distribution och konsumtion med

regionens nordliga belägenhet i fokus

• Att stärka eller skapa nödvändiga arenor där

samverkan mellan forskning, utbildning, företag

och myndigheter kan mötas för innovation och

utveckling
• att livsmedelsföretag ska ha en naturlig möjlighet

att delta i inkubator- och acceleratorverksamhet

• att tillvarata möjligheter med ökad digitalisering,

automation och robotisering

Initiering av insatser och uppföljning
av utvecklingen

För en ökad innovationskraft inom livsmedelssektorn
behövs ett stärkt samarbete mellan företagen i sek-
torn. Kunskap som genereras på universitet och forsk-
ningsinstitut behöver tas tillvara i livsmedelssektorn
och aktörerna i det innovationsstödjande systemet
behöver stärka sin närvaro i branschen. Region Väs-
terbotten arbetar med att stärka innovationsstödsyste-
met samarbetar med universitet och forskningsinstitut
kring frågor som rör innovation. Region Västerbotten
tar ett samlat ansvar för att i samverkan med berörda
intressenter initiera insatser och följa upp utvecklingen
i området.

Förklaringen till låg rankning är utmaningar med en stor andel
små företag och att livsmedelssektorn utgörs av flera bran-
scher utan inbördes samverkan. Likaså är livsmedelforskning
spridd på många olika lärosäten och institutioner. Förädlings-
industrin har oftast fokus på snabbt återbetalande produktut-
veckling i stället för långsiktiga satsningar. Bidragande orsak
är också små ekonomiska satsningar på livsmedelsforskning,
både i jämförelse med andra länder och andra branscher inom
Sverige.

Tydliga framgångsfaktorer för forskning och innovation är
samverkan, hög utbildningsnivå och stärkt koppling till ex-
port. Enligt data för Västerbottens län, framtagen av UC Af-
färsinformation, hade endast 0,3 procent av de produceran-
de livsmedelsföretagen fler än 20 anställda 2018 (8 av 3000
företag), (handel, restaurang och storkök ej medräknat). För
riket är andelen betydligt större, 13 procent. Länets större
livsmedelsindustrier är också jämförelsevis små i ett nationellt
och internationellt perspektiv. Endast ett fåtal livsmedelsfö-
retag är verksamma på en exportmarknad. Västerbotten har
ett fåtal större företag med egen forskning och utveckling och
den samlade kraften i den stora gruppen små företag är än så
länge outnyttjad.

Forskning och innovation i norra Sveriges
värdekedja för livsmedel

Livsmedelsproduktion och konsumtion i arktisk miljö
Västerbottens läge nära polcirkeln ger speciella förutsättning-
ar för livsmedelsproduktion. Vintrarna är kalla, mörka och
långa och sommarnätterna ljusa. Landskapet domineras av
fjäll och skog och den odlade marken utgör endast en mycket
liten del av ytan. Mycket av den forskning som bedrivs i Sve-
rige och EU kring livsmedelsproduktion grundar sig förhållan-
den som ser mycket annorlunda ut. Därför är en stärkt forsk-
ning som utgår från de norrländska förutsättningarna mycket
viktig. Bland annat behövs forskning på miljö- och klimatbe-
lastning med nordliga förhållanden och nya och mer härdiga
grödor behöver utvecklas. Norra Sverige förväntas påverkas
kraftigt av klimatförändringar och mer kunskap behövs om
hur primärproduktionen i jordbruks-, skogs-, fjällandskap och
vattendrag kan anpassas till ändrade förutsättningar. Även
distributions- och konsumtionsmönster påverkas av de natur-
givna förutsättningarna.

Forskningsinstitutet RISE har undersökt innovationspoten-
tialen för några värdekedjor inom livsmedel i Norra Sverige:
mjölk, renkött, nötkött, får- och lammkött, potatis, odlade bär,
köksväxter och vilda bär. RISE konstaterar att samtliga stude-
rade värdekedjor har tillväxtpotential genom innovation och
lyfter röding och vilda bär för deras än så länge blygsamt nytt-
jade potential.

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

Skogsbär - en resurs som väntar på innovationer
Bären som plockas i Västerbotten har ett uppskattat värde på
cirka 180 miljoner kronor per år och kommer på andra plats ef-
ter mjölk när man ser till det rena råvaruvärdet och i regionen
finns en av Europas viktigaste produktion av vilda bär. Idag
exporteras råvaran ut ur länet och till andra länder, nästan
helt utan förädling och här finns en mycket stor potential till
innovation. Det kan handla om att utveckla nya plocktekniker,
att ta fram nya produkter och bygga upp en ny industri kring
regionens bärresurs. Ett antal bärutvecklingsprojekt pågår i
regionen.

Fisk - innovationer inom foder och restströmmar
Regionen är också en förhållandevis stor producent av odlad
fisk. Även landbaserade odlingssystem kan vara en möjlighet
att undersöka. Utvecklingsarbete pågår med att skapa fisk-
foder av skogsavfall. Även fiskproduktionens sidoströmmar
innehåller värdefulla komponenter som fetter och proteiner
som kan få nya användningsområden. Utmaningarna handlar
främst om långdragna processer för odlingstillstånd och att
investeringarna kräver stort kapital.

Möjligheter med digitalisering, automation
och robotisering

Digitalisering ger företagens en möjlighet att stärka sin kon-
kurrenskraft. Västerbotten har ett av världens mest utbyggda
bredbandsnät och många använder internet dagligen. Den
digitala mognaden är hög och i de flesta internationella index
får Sverige en topposition, om än med ett stadigt krympande
försprång. Artificiell intelligens (AI) har länge varit på tapeten
och genombrott är på gång inom allt från uppkopplade växt-
hus, tänkande inköpslistor, optimerad energianvändning till
minskat svinn och djurhälsa.

En annan del är automatisering och robotisering. Idag an-
vänds robotar vid många gårdar för mjölkning och automation
för utfodring och gödselhantering men också för styrning av
värme, vatten och ventilation i lagårdar och växthus. I livs-
medelsindustrin används automation för styrning av proces-
ser och robotar till moment som tidigare tog längre tid och
medförde risk för arbetsskador. Autonoma och självkörande
truckar är en självklarhet inom industrin och utveckling pågår
av autonoma jordbruksmaskiner och transporter i det allmän-
na vägnätet. Andra delar är GPS-styrning och fjärranalys vid
odling via sensorer som kan vara handhållna, traktor- eller
drönarburna eller via satellit, även system för övervakning av
djur med digitala verktyg.

Öka den digitala mognaden
Att använda digitala tjänster är en möjlighet för effektivisering
av företagets processer. Digitala tjänster möjliggör försäljning
men också marknadsföring direkt till konsument. Restaurang-
ernas digitala erbjudanden växer med försäljning av måltider
och upplevelser med hemleverans och digital vägledning i till-
lagning och provsmakning. Professionella kockar och inspira-
törer kan nå ut digitalt oberoende av plats. Virtuella besök kan
bli vanligt hos länet producenter och förädlare.

Stärkta samverkansytor för forskning och
innovation

Regionen saknar en självklar plattform för innovation och
utveckling för livsmedelssektorn där forskare och näringsliv
kan mötas. I intervjuer och workshopar i samband med livs-
medels-strategins analysfas uttryckte forskare från Umeå
Universitet och SLU att de saknar en arena eller nätverk där
de kan komma i kontakt med både andra forskarkollegor och
aktörer inom näringslivet för att gemensamt planera för större
forsknings- och utvecklingsprojekt och att skapa en bredare
kapacitet för att söka och få forskningsmedel från nationella
och internationella utlysningar.

Fakta: Hållbar animalieproduktion -
SustAinimal

Centrumbildningen SustAinimal ska öka kunskapen
om vilken roll de livsmedelsproducerande djuren kan
i framtidens hållbara animalieproduktion. Satsning-
en finansieras av FORMAS och SLU Röbäckdalen är
nordlig nod.

Fakta: Lantbruk medfinansierar forskning

Sveriges och de norrländska lantbrukarna bidrar till
forskning och innovation för utveckling och tillväxt.
Framför allt större företag, avsätter en mindre del av
försäljning eller omsättning till forskningsstiftelser. En
del företag deltar också aktivt i forsk-ningsprojekt.
Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) är lantbrukarnas
egen stiftelse för medfinansiering av forskning för lant-
bruksföretagens positiva utveckling och tillväxt. Regi-
onal jordbruksforskning för norra Sverige (RJN) är ett
FoU-program i samarbete mellan näringarna och SLU.
Programmet beviljar stöd till forskning och utveckling
av jordbruket och dess förutsättningar i ett norrländskt
klimat.

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

Fakta: Regionala innovations- och
forskningsresurser

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och institutionen
för norrländsk jordbruksvetenskap i Umeå bedriver sedan
länge en stark forskning riktat till primärproducenterna.
SLU bedriver försöksverksamhet och rådgivning inom
växtodling, mjölk- och köttproduktion samt trädgårdsod-
ling för norra Sverige på Röbäcksdalen. Vid SLU finns ock-
så institutionen för vilt, fisk. De har, förutom den forskning
inom ekologi de bedriver, i samarbete med Umeå universi-
tet studerat hur viltköttet används i hushållen.

Institutionen för kost och måltidsvetenskap på Umeå
universitet bedriver en omfattande utbildningsverk¬sam-
het inom gastronomi och kostvetenskap. Forsk¬ningspro-
jekt pågår inom mat i besöksnäringen, arktisk gastronomi,
offentlig måltidsverksamhet, hälsa och barn och ungdo-
mars syn på mat och måltider. Institutionen driver också
regionala utvecklingsprojekt i samarbetet med näringslivet.

Arktiskt Forskningscentrum (Arcum) är en tvärveten-
skaplig forskningsmiljö kring frågor som rör Arktis. Arcum
har bland annat undersökt livsmedelssäkerhet i Arktis.

Umeå plant Science Center (UPSC) arbetar med
grundläggande växtgenetiska frågor, som också kan till-
lämpas för livsmedelsgrödor. Genom att det är skogsfakul-
teten vid SLU som är samarbetspart, har tillämpningarna
så här långt främst gällt skogliga frågor. Utöver de ovan
nämnda finns också forskningsområden vid Umeå uni-
versitet som har anknytning till livsmedel, men också mer
allmänna forskningsaktiviteter som kan vara till nytta för
livsmedelsbranschen.

Designhögskolan som forskar och undervisar kring in-
dustridesign, kan vara en samarbetspart vid utformning
av till exempel förpackningar. Institutionen för dataveten-
skap har bland annat forskning inom robotteknik och del-
tog bland annat i ett EU-projekt där en plockningsrobot
för paprika i växthus utvecklades.

Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin bedri-
ver forskning kring livsstil och sjukdomar, där kosten ofta
har stor betydelse.

Handelshögskolan i Umeå har forskning kring konsu-
mentbeteende och värdekedjor. De statliga forskningsinsti-
tuten är viktiga resurser för innovation i livsmedelssektorn.

RISE I Umeå planerar de kommande åren för en fortsatt
expansion i norra Sverige med särskilt fokus på Västerbot-
ten och Umeå, med ytterligare ca 100 tjänster. Ett inno-
vationspartnerskap har i september 2020 undertecknats
mellan RISE och Region Västerbotten i september 2020,
där ett av fokusområdena är livsmedel.

Totalförsvarets forskningsinstitut i Umeå, FOI, be-
driver forskning inom bland annat civilt försvar och kris-
beredskap.

Utöver forskning och utvecklingsverksamhet finns ett
antal innovationsstödsaktörer och inkubatorer som sam-
finansieras av universiteten, kommunerna och Region
Västerbotten i olika konstellationer och som i högre grad
kan utgöra ett stöd för att utveckla livsmedelsföretagan-
de i regionen som Uminova Innovation, LTU Science
city med Idea, Lab Skellefteå, eXpression, Umeå
Biotech Incubator och SLU Green Innovation Park
i Uppsala med ambition om att öppna en nordlig hub vid
SLU Umeå

Livmedelföretagen har också behov av samverkansytor men
företagens behov är ofta mer ”hands on”. Det kan handla om
rådgivning om kundrelationer, om automation, digitalisering
och logistik, om nya sätt att paketera eller kunskap om olika
finanseringsmöjligheter. RISE betonar i sin rapport behovet
att synliggöra de mindre företagens behov och att stärka sam-
verkan med övriga delar av norra Sverige och koppla upp regi-
onen mot nationella nätverk inom livsmedel.

På vissa platser i landet finns livsmedelsinriktade inkubatorer
för företag i uppstartsfas och företagsacceleratorer som stöd-
jer existerande företag med deras utvecklingsbehov. Norra
Sverige saknar dock både acceleratorer och inkubatorer som
riktar sig specifikt mot livsmedelsföretag.

Sweden Food Arena
På nationell nivå finns Sweden Food Arena som är ett reger-
ingsinitiativ för ökad samverkan mellan aktörer inom livsmed-
elsbranschen för en innovativ, hållbar och konkurrenskraftig
livsmedelssektor. Arenan har utarbetat en agenda med mis-
sionen att unika svenska mervärden ska väljas av medvetna
konsumenter världen över. Västerbotten har representation i
Sweden Food Arena genom Norrmejerier, Polarbröd och LRF.
regler och villkor, förutom att vara en grund för säkra och
hälsosamma livsmedel, också ska stödja målet om en kon-
kurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produk-tionen
ökar. Nationella myndigheter har i uppdrag att titta på hur la-
gar, regler, villkor kan utvecklas och förenklas. För företaga-
ren ska det vara lätt att göra rätt.

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

4:2 Ett behovsanpassat utbildningsutbud

Målbild 2030

Det finns ett utbildningsutbud inom jordbruks- och
livsmedelssektorn som motsvarar näringens behov dit
allt fler ungdomar och vuxna söker sig

Jordbruks- och livsmedelssektorn har är väl försörjd på
utbildad arbetskraft.

För att nå målen behövs insatser för

• samverkan mellan utbildningsanordnare och

livsmedelsbranschen för att överblicka näringens

behov, anpassa utbildningsutbudet och skapa en

tydlig kommunikation om utbildningsmöjligheterna

• att stärka det digitala utbildningsutbudet
• att minska fördomsfulla föreställningar om manliga

och kvinnliga jobb i livsmedelssektorn

• att utrikesfödda i större utsträckning ska söka sig

till utbildningar för arbeten i livsmedelssektorn

• särskilda insatser för kompetensförsörjning till
slakterier

Initiering av insatser och uppföljning
av utvecklingen

Det finns många olika typer av utbildningsanordnare
inom livsmedelssektorn. Gymnasie- och yrkesutbild-
ningar erbjuds av kommuner och privata aktörer. Hö-
gre utbildning anordnas av universiteten. Folkhögsko-
lor och studieförbund med flera anordnar utbildningar
för vuxna. Även arbetsförmedlingen arbetar med kom-
petensförsörjning till livsmedelsbranschen. För att ska-
pa behovsanpassat utbud och en tydlig kommunikation
till målgrupperna behövs en god samverkan mellan ut-
bildningsanordnare och företrädare för livsmedelssek-
torns olika grenar. Region Västerbotten har ett samlat
regionalt ansvar för att analysera kompetensbehovet
och att verka för att arbetsmarknadens kompetensbe-
hov tillfredsställs och tar ett samlat ansvar för att i nära
samverkan med berörda intressenter initiera insatser
och följa utvecklingen för livsmedelssektorns kompe-
tensförsörjning

Brist på utbildad arbetskraft

Det råder stor brist på utbildad arbetskraft inom flera livs-
medelsyrken, exempelvis jordbruk, slakt, styckning, föräd-
ling och industri. Såväl företagare som branschföreträdare
oroas över sektorns framtida kompetensförsörjning. Se även
avsnittet Ökad attraktionskraft i livsmedelssektorn. För att

möta behovet av arbetskraft behövs utbildningar anpassas
och utvecklas i hela utbildningssystemet från gymnasie- och
vuxenutbildningar, till yrkesutbildningar och högre utbild-
ning. Konkurrensen om eleverna är hård och både livsmedels-
branschen utbildningsanordnare behöver arbeta med att öka
sektorns attraktivitet.

Fler behöver gå livsmedelsintriktade
gymnasie- och yrkesutbildningar

Gymnasierna utbildar färre än arbetsmarknadens behov. An-
talet sökande till restaurang- och livsmedelsprogrammet är
färre än tillgängliga platser och två av länets fyra planerade
program startade inte 2020. Även programmet för hotell och
turism har lågt söktryck. Efterfrågan på serveringspersonal
är svårbedömt kopplat till effekter av pandemin och många
arbetssökande utan utbildning konkurrerar om jobben som
butikssäljare, enligt arbetsförmedlingen.

En positiv vändning har skett för de lantbruksinriktade pro-
grammen vid Forslundagymnasiet. På fem år har antalet an-
tagna mer än fördubblats. Trots ökat söktryck till utbildningar
med inriktning mot lantbruk, bedömer Arbetsförmedlingen
att befintliga gymnasieplatser inte täcker arbetskraftsbehovet
de närmaste fem åren.

Utbildning till slaktare och styckare saknas i länet. Det är ett
lågt söktryck till yrkesprogrammen, trots att de ofta leder till
en anställning. Lärlingsutbildning erbjuds inom flera olika
områden och för att sänka trösklarna till yrkesutbildningar
erbjuder gymnasieskolor i Västerbotten introduktionskurser.
College i samverkan med näringslivets parter finns inom tek-
nik, vård och omsorg, men ännu inte inom livsmedelsrelatera-
de utbildningar.

För att försörja livsmedelssektorn med utbildad arbetskraft
behövs insatser för att fler ska välja en livsmedelsinriktad
gymnasie- eller yrkesutbildning.

Utbildning av vuxna nödvändigt för att
täcka behoven

Även utbildning för vuxna och fortbildning av redan yrkes-
verksamma är nödvändigt för att möta branschernas kompe-
tensbehov. Eldrimner erbjuder kurser och utbildningar och
erbjuder stöd och inspiration för nya och etablerade mathant-
verkare. Samernas utbildningscenter i Jokkmokk har YH-ut-
bildning i samiskt mathantverk. Vindelns Folkhögskola, har
startat något de kallar Allmänna kockskolan. Forslundagym-
nasiet erbjuder YH-utbildning till Driftledare lantbruk och två

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

nya utbildningar Trädgårdsmästare - frilandsodling och för-
ädling, Trädgårdsmästare - ledarskap, skötsel och underhåll
av gröna miljöer. Arbetsmarknadsutbildningar kan ordnas av
Arbetsförmedlingen utifrån efterfrågan. YrkesVux är ett an-
nat alternativ.

Högre utbildning inom livsmedel

Högre utbildning är avgörande för branschens innovations-
förmåga. SLU i Umeå ger kursen Grovfoder - odling och
utfod-ring på grundläggande nivå, flera forskarutbildnings-
kurser och utbildar ett antal doktorander. SLU bedriver också
den tvååriga utbildningen Management of Fish and Wildlife
Population.

Umeå universitet och Institutionen för kost- och måltidsve-
ten-skap ansvarar för grundutbildningarna Dietistprogram-
met, Gastronomiprogrammet och Kostvetarprogrammet.
Institutionen för kost- och måltidsvetenskap utbildar också
hem- och konsumentkunskapslärare. Dessutom finns Master
och magisterkurser och utbildning på forskarnivå. Institutio-
nen erbjuder även en lång rad av kurser relaterade till hälsa,
kost och måltid.

Många andra utbildningar och kurser är relevanta för utveck-
ling av länets livsmedelsproduktion, allt från ekonomi, handel,
design, hälsa med mera. LTU erbjuder utbildningar inom pro-
cess, teknik, mekanik, logistik med mera, vilket är avgörande
kunskap för innovation och utveckling inom livsmedelssek-
torn.

Kompetensförsörjningen till slakteri
behöver stärkas

Det finns sedan länge en stor brist på både slaktare och
styckare i hela landet och även slakterierna i Västerbotten
har mycket svårt att hitta utbildad personal. Om inte slakten
fungerar påverkar det hela kött- som mejeriindustrin och även
förädlingsledet. Det behövs fortsatta insatser för att hitta lös-
ningar på kompetensförsörjningen till slakterier.

Möjliggör ökat digitalt lärande

Det finns en outnyttjad potential inom många områden när
det gäller plats- och tidneutrala lärandeformer inte minst i
gles- och landsbygd där avstånden till närmaste skola eller fy-
siska utbildningsmiljö är lång.

Attrahera nya grupper

Män och kvinnor
Livsmedelsbranschen har olika grenar som är antingen kvin-
no- eller mansdominerade vilket är ett hinder i kompetensför-
sörj-ningen. Branschen behöver tillgång till hela arbetskrafts-
utbudet och utbildningsanordnare behöver fortsätta arbetet
kommunicera att jobben i livmedelsektorn passar både för
kvinnor och män. Vid gymnasievalet spelar social bakgrund
och kön stor roll. För att elever ska våga bryta normer krävs
utveckling av studie- och yrkesvägledning

Utrikesfödda
En viktig grupp är de utrikesfödda, vare sig de är nyanlända
eller har bott här ett tag. Många av dem är unga människor i
arbetsför ålder och kan bidra till arbetskraften i hela livsmed-
elssektorn och de kan behöva riktade satsningar för att hitta
utbildningarna som leder till jobb i livsmedelssektorn.

Kurser, rådgivning och stöd

Ett stort antal aktörer erbjuder kurser och bedriver rådgivning
och stöd till människor som vill starta eller utveckla ett befint-
ligt företagande i livsmedelssektorn. Den kan handla om allt
från odling, djurskötsel, mathantverk, livsmedelsteknik till en-
treprenörskap med affärsplaner, marknadsanalys och många
andra områden. Rådgivning och stöd är viktiga funktioner för
en utvecklad livsmedelsnäring. Stöd- och rådgivningssyste-
met beskrivs mer utförligt i avsnittet om stärkt konkurrens-
kraft där också behovet av insatser beskrivs.

Regional övergripande samordning behövs
för livsmedelssektorns kompetensförsörjning

Utbildningslandskapet är snårigt. Det finns olika utbildnings-
vägar och ett stort antal utbildningsanordnare på olika nivåer.
Förändringar sker kontinuerligt då nya utbildningar öppnas
medan andra stängs. Landskapet är svåröverblickbart inte
bara för den som behöver en utbildning utan också för stu-
die- och yrkesvägledare och utbildningsanordnarna själva.
Utbudet av utbildningar är stort men inte alltid anpassat till
behovet och analyser av vilka glapp och brister som finns be-
hövs. När utbildningsplatserna inte fylls är det också viktigt
att utbildningsanordnare inte konkurrerar om samma elever.
En samordnad kommunikation om utbudet skulle förenkla för
utbildningarnas målgrupper att orientera sig om möjligheter-
na. Den som vill utbilda sig med målet att jobba inom livsmed-
elssektorn ska inte missa chansen för att det inte gick att förstå
vilka möjligheter som finns. För att hantera kompetensförsörj-
ningsutmaningen krävs en välfungerande samverkan, dels
mellan olika utbildningsanordnare, och dels mellan anordnare
och livsmedelsnäringen.

Regional livsmedelsstrategi 2021-2030

Samspel med andra strategier och mål

• Livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb och hållbar

tillväxt i hela landet, Regeringen.

Länk

• Regional utvecklingsstrategi (RUS), Västerbotten

- en attraktiv region där olikheter skapar utvecklingskraft,

Region Västerbotten.

Länk

• Länsstyrelsen Västerbotten. Skogsprogram Västerbotten.

Länk

• Regional energi- och klimatstrategi 2020 - Tillsammans

för klimatet, Länsstyrelsen Västerbotten.

Länk

• Klimatanpassa Västerbotten - Regional vägledning och

handlingsplan för klimatanpassning, Länsstyrelsen

Västerbotten.

Länk

• Världens bästa hälsa och mest jämlika hälsa, Region
Västerbotten.

Länk

• Folkhälsans utveckling - årsrapport 2020,
Folkhälsomyndigheten.

Länk

• Globala målen, FN:s utvecklingsprogram (UNDP).

Länk

• Sveriges Miljömål, Naturvårdsverket.

Länk

• Hållbara Västerbotten - åtgärdsprogram med miljömålen

i sikte 2019-2025, Länsstyrelsen Västerbotten.

Länk

Mer mat - utvecklingen vi vill se

• Skafferiet mellan kust och fjäll, underlagsmaterial till den

regionala livsmedelsstrategin, Region Västerbotten.

Länk

• Jordbruksstatistisk sammanställning 2020,
Jordbruksverket.

Länk

Hållbar efterfrågan på närproducerade
livsmedel

Fler väljer mat från Västerbotten
• Småskalig livsmedelsproduktion och försäljningsvägar,

underlagsrapport till den regionala livsmedelsstrategin,

Länsstyrelsen Västerbotten.

Länk

• Kännedoms- och attitydmätning, Svenskmärkning AB.

Länk

• Svensk konsumtions miljöpåverkan (PRINCE),
Naturvårdsverket.

Länk

Mer närproducerad mat i de offentliga köken
• Mat i Offentliga Kök, underlagsrapport till den regionala

livsmedelsstrategin, Region Västerbotten.

Länk

• Lokalproducerat viktigast när Norrlandskommuner köper

mat, Norrmejerier.

Länk

Lokal mat i restauranger och en ökad måltidsturism
• Kartläggning av länets måltidsturism, Region

Västerbotten Turism, 2020.

Kontakt:

kajsa.aberg@regionvasterbotten.se

• Trendrapport 2020 Måltidstrender, Visit Sweden.

Länk

Minskat matsvinn - för miljö, klimat och plånbok
• Matavfall i Sverige, Naturvårdsverket, 2018.

Länk

• Fler gör mer -Handlingsplan för minskat matsvinn 2030,

Livsmedelsverket, 2018.

Länk

• Svinnreducerande åtgärder i butik, Naturvårdsverket.

Länk

• Kartläggning av matsvinnet i primärproduktionen,

Nordiska ministerrådet.

Länk

• Fakta om offentliga måltider 2019 - Kartläggning av

matsvinn i kommunalt drivna förskolor, skolor och

äldreboenden. Livsmedelsverket.

Länk

Hållbar produktion och försörjning

Skydd av mark och vatten för livsmedelsproduktion
• Fysisk planering för ökad livsmedelsproduktion,

underlagsrapport till den regionala livsmedelsstrategin,

Länsstyrelsen Västerbotten.

Länk

• Jordbruksstatistisk sammanställning 2020,
Jordbruksverket.

Länk

• Samerna - ett folk och urfolk, Regeringen.

Länk

En livsmedelsproduktion som bidrar till en rik natur
och kulturmiljö och minskad klimatbelastning
• Ett rikt odlingslandskap, underlagsrapport till den

regionala livsmedelsstrategin, Länsstyrelsen

Västerbotten. Kontakt:

kajsa.berggren@lansstyrelsen.se

• Miljö-klimat-energi, underlagsrapport till den regionala

livsmedelsstrategin, Länsstyrelsen Västerbotten.

Kontakt:

elin.soderberg@lansstyrelsen.se

• Så klarar det svenska jordbruket klimatmålen, Kungliga

svenska ingenjörsvetenskapsakademin.

Länk

• Mätmetoder och indikatorer för att följa upp

konsumtionens klimatpåverkan, Naturvårdsverket.