Slutrapport_MOBEVI

Datum
April 2019

Version
1.2

1(27)

Slutrapport

Projektnamn

Ärende-ID

Mobilitet och transporter för besöksnäringen efter Väg 363 och Vindelälven-
Juhtatdahka (MOBEVI)

00206549

Stödmottagare

Organisationsnummer

Region Västerbotten

16232100-0222

Datum för slutrapport

Beslutad projekttid

2020-01-30

180901 - 191231

Slutrapporten bifogas i Min ansökan när du skickar in din ansökan om slututbetalning. Rapporten
ska skickas in enligt datum i beslut om stöd. Rapporten ska beskriva hur projektet har genomförts
under hela projektperioden. Aktiviteterna ska dock beskrivas utifrån aktuell period. Utfall och
eventuella avvikelser ska kommenteras tillsammans med en redogörelse av vilka åtgärder som har
vidtagits.

Tillsammans med slutrapporten ska en ekonomisk slutredovisning lämnas för projektet. Du skickar
slutrapporten via tjänsten Min ansökan tillsammans med Ansökan om utbetalning inklusive
huvudbok med resultatrapport för aktuell slutredovisningsperiod.

Slututbetalning sker efter Tillväxtverkets godkännande av slutredovisningen och slutrapporten.

Mer detaljerade krav på innehållet i slutrapporten kan förekomma inom olika program och framgår
då i beslutet.

Sammanfatta det slutliga resultatet av projektet i förhållande till ursprunglig plan

Beskriv projektets slutliga resultat i jämförelse med ursprunglig plan.

Signalen från de involverade som kommenterat projektet, och känslan hos arbetsgruppen är, att projektet
uppfyllt förväntningarna och projektplanen väl. Det har varit lyckat och roligt att bedriva och delta i. Det
har blivit uppenbart hur nödvändigt, men komplext det är att förbereda och bibehålla en sådan
bussförbindelse som tagits fram under förstudien. Det återstår en hel del förberedelsearbete under
genomförandeprojektet, och det är också rimligt att vänta med att lägga ned de resurserna tills det finns
visshet om att testet kommer genomföras. Förstudien har visat att det finns en stor uppbackning för och
efterfrågan på testet, och att förutsättningarna att lyckas är goda. Förstudien har genom
tjänstedesignmetoden satt fingret på effektmål, nuläge, användarnas behov och preferenser, praktiska
förutsättningar och sedan identifierat en lösning som är väl värd att testa. Dessutom har förstudien pekat
ut detaljer och lösningar för många av de praktiska arrangemangen kring bussförbindelse och
kringtjänster. Sammanfattningsvis har förstudien gjort det en förstudie bör göra, kanske mer, och definitivt
inte mindre.

2(27)

Sammanfattningsvis är projektmålet till en stor del uppnått och i den mån det inte är uppnåtts, har det
kompenserats med andra resultat som inte var planerade. Vi har under förstudien förberett och förankrat
ett genomförandeprojekt som ska testa en transport- eller mobilitetslösning för besökare, invånare och
matvaror, nämligen Vindelälvsbussen. Det är en lösning som vi har fog för att tro har en god möjlighet att
hålla i längden, och den beskrivs närmare i denna slutrapport och i bilagor/länkar. Vi har samlat in mycket
kunskap om transport- och resandebehovet, tagit hänsyn till många faktorer och begränsningar som
behöver beaktas för att kunna forma en lösning som är relevant för användarna, som fungerar för dem
som ska producera lösningen som är till nytta för exempelvis turismföretag, som har förutsättningar att bli
lätt att motivera för dem som ska finansiera lösningen. Vi har tagit fram flera olika alternativa lösningar,
utvärderat och vidareutvecklat en av dem, börjat planera finansiering, praktiskt genomförande och
kommunikation av genomförandeprojektets försök, och förankrat resultatet bland målgrupp och andra
intressenter.

Bussförbindelsen, kringlösningar och organisationen bakom behöver precis som planerat, testas och
förfinas genom ett pilotprojekt. Försöket är nödvändigt för att samla erfarenheter om hur resande- och
godsunderlaget byggs upp och bibehålls. Försöket är också nödvändigt för att samla in erfarenheter och
synpunkter/feedback från användare och intressenter, för att kunna göra förbättringar som sedan får
bussförbindelsen att verkligen användas av målgruppen och hålla under lång tid framöver. Dessa belägg
för att bussförbindelsen svarar mot verkliga behov, används och kommer fortsätta användas, behövs i sin
tur för att underlätta politiska beslutsfattare att prioritera denna nya trafik efter projektperiodens slut.

Genomförandeprojektet är inte färdigformat på så sätt att det skulle finnas en färdig projektplan, eller att
alla praktiska förberedelser skulle vara gjorda. Så var inte heller planen.  Förberedelserna kommer
fortsätta i början av genomförandeprojektet. Planen var dock att komma något längre i förberedelserna än
vad som blev fallet, detta trots att mängden nedlagda timmar från Region Västerbottens sida blev
flerdubbelt större än planerat.

Datum
April 2019

Version
1.2

3(27)

Beskriv genomförda och pågående aktiviteter under perioden

Använd tabellen nedan för att beskriva aktiviteterna under perioden. Ange periodens kostnad för aktiviteten samt vilket/vilka kostnadsslag som använts. Kommentera eventuella avvikelser från
beslutad budget.

Aktivitet

Siffra med ruta betyder att denna

aktivitet helt eller delvis
genomfördes under den sista
rapporteringsperioden. Övriga
aktiviteter slutfördes under de första
två rapporteringsperioderna.

Periodens
kostnad för
aktiviteten

Kommentera status i genomförandet och eventuella avvikelser från beslutad budget

1 Uppstartsarbete vid Region
Västerbotten och i samarbetet
med Designhögskolan
(installation av medarbetare,
uppstartsmöte med
Designhögskolan med mera)

10 617
Personal

Den 8 augusti 2018 gick projektledaren ut brett med information om att MOBEVI kommer starta den 1
september. Uppstartsarbetet inleddes med interna möten inom Region Västerbotten den 10 och den 21 augusti
2018.

2 Upphandling av designledare,
uppstartsmöte med denne
(samarbete med SVID och Umeå
kommun upphandlingsbyrå)

27 595
Personal
Köp av tjänst

Kontakten med Umeå kommuns upphandlingsbyrå inleddes med en uppdragsbeställning den 3 september 2018.
Direkt efter det påbörjades beskrivningen av uppdraget Designledare och utkast till krav på designledaren, dess
team och meriterande erfarenhet/utbildning, samt beskrivning av krav och kvalitéer i utförandeplanen. Möten
hölls löpande fram tills urvalet gjordes den 26 oktober.

3 Kartläggning av forskning och
tidigare projektresultat som är
relevanta vid utformning av

52 295
Personal

Den intensiva fasen var hösten 2018, med komplettering i februari. Består av arbetstid. Syftet med
kartläggningen tydliggjordes till att ge InUse, och dem också Designhögskolan, en första insyn i aktiviteter av
relevans som pågår i omvärlden och som är viktiga att beakta i utformningen av transport- eller

4(27)

denna transport- eller
mobilitetslösning.
Omvärldsbevakning gällande
bland annat automation och
kombinerad mobilitet. Intensiv
fas på hösten, fortgår därefter.

mobilitetslösningen. I omvärldsanalysen ingår intressentkartläggning som gav input till Aktivitet 4. Några av de
mest närliggande projekten har letts och leds av Jessica Berg vid VTI, som också var medlem i referensgruppen.
Den 23 januari 2019 deltog hon i arbetsgruppsmöte för att berätta om projekten, diskutera skillnader och
likheter och planera fortsatt erfarenhetsutväxling. Vi har inte under denna aktivitet förmått att engagera forskare
inom flera olika fält såsom planerades för under Arbetssätt i ansökan. Däremot har vi engagerat flera olika
discipliner i övrigt, helt i enlighet med Arbetssätt.

4 Komplettering av målgruppen
och parter som kan komma att
producera delar av lösningen.
Säkra deras medgivande till att
bli föremål för förstudien.
Komplettering av andra relevanta
intressenter och formerna för
deras medverkan.

39 634
Personal

Styrgruppen etablerades och utifrån intressentkartläggning identifierades nyckelpersoner för intervju och
workshop. Referensgruppen etablerades. Biosfärområdeskandidatprojektets styrelse identifierades om en viktig
resurs, som innefattar grupper som projektet ännu inte hade varit i kontakt med. Avvikelsen från budget (10 000)
beror på att det gick smidigt att kartlägga intressenterna och att vi funnit stödet och intresset i älvdalen som så
starkt att det inte krävs särskilda insatser för att förankra det faktum att förstudien genomförs. Det har också
varit lätt att få intressenter att medverka i styr- och referensgrupp, ställa upp på intervjuer, workshops med
mera.

5 Kick-off med
projektorganisationen
(projektmedarbetare,
designledare, designhögskolan
och referensgruppen) inklusive
utbildning i designmetod. Vid
behov information till, workshop
med eller utbildning av
målgruppen som studenterna
ska arbeta med.

54 278
Köp av tjänst
Personal
Resekostnade
r

Kostnadsavvikelsen beror på att en resa tog mer tid att planera än en stationär kick-off. I mitten av november 2018
bjöds styrgruppen, projektmedarbetarna, designledaren med team, och de dåvarande deltagarna i referensgrup-
pen till en kick-offresa med buss mellan Umeå och Ammarnäs, med diverse besök och stopp efter vägen och dis-
kussioner i bussen i båda riktningarna samt workshop om utmaningarna på kvällen i Ammarnäs. Programmet som
det slutligen blev efter några sena ändringar bifogades i rapporten till Trafikverket i november 2018. Nio personer
exklusive chauffören deltog, vilket visade sig vara ett lämpligt antal. Deltagarna fick se och träffa en mångfald verk-
samheter och personer som berättade om sina förutsättningar, problem och behov kopplat till besökare och trans-
port av insatsvaror, förädlad mat och varor att sälja i affären/restaurangen. Diskussioner fördes i konferensbussen
och på kvällen framme i Ammarnäs, där InUse med medverkan från SVID höll en två timmars workshop för att ge
input till problemformuleringen i designprocessen. SVID fick dock inleda med en generell beskrivning av nyttan av
och principer för designprocesser. InUse och Region Västerbotten fotograferande under dagarna. Under utvärde-
ringen på slutet av Dag 2 uttryckte alla en belåtenhet med resan och att de såg fram emot den fortsatta processen
och sin medverkan - samtidigt som det fanns en insikt om att det är en mycket komplex situation, med många be-
hov, viljor och olika visioner och förväntningar på projektet. Och att förväntningarna överlag är höga på att pro-
jektet ska leda till något konkret - vilket är helt i enlighet med projektmålen. Resans tyngdpunkt låg på mat-turism

5(27)

och matproduktion, men också event, samisk kultur, friluftsliv och fiske berördes flera gånger. Anteckningar från
resan togs av InUse och Region Västerbotten.

Den avvikelse som gjorts är att tidigare projekt och forskning inte bjöds in till kick-offresan.

6 Medverkan i planering, kick-off
och genomförande av 10 veckors
kursen vid Designhögskolan. Till
exempel samarbete kring
instruktioner till studenterna,
kontaktuppgifter till intressenter,
arbetsgruppens deltagande vid
kick-off, deltagande vid
studiebesök.

355 323
Köp av tjänst,
Personal

Medverkan i planering av kursen började med möte mellan Region Västerbotten och Designhögskolan den 6
september 2018, deras medverkan i upphandlingen, och Designhögskolans, InUse och Region Västerbottens
första möte den 5 november där kursen berördes. Den 24/1-19 hölls ett första möte för att planera samarbetet
med kursen i mer detalj.

I januari 2019 kom en fråga om vi godkände att Designhögskolan under kursen samarbetade med Microsoft i
form av deltagande i en designutmaning. Så blev fallet. Microsoft har följt kursen och gett sin input utifrån
perspektivet Empathy at Scale.

Studentprojektet Aura, en av fyra koncept som skapades för MOBEVI, bjöds in att

presenteras och ställas ut på Microsofts årliga konferens Microsoft Design Day i augusti 2019 i Redmond, Washington.

Region Västerbotten och InUse deltog i utformandet av kursplan och kursguide. Samarbetet med
Designhögskolan var för InUse en stor del av deras Fas 2 Konceptriktningar. Region Västerbotten levererade till
Designhögskolan information om företag och organisationer och/eller personer som är verksamma efter stråket,
detta för att studenterna snabbt kunde komma igång med att kontakta aktörer för planering av fältarbete,
genomförande av intervjuer med mera. Region Västerbotten underlättade också för kursen genom att via styr-
och referensgrupp samt andra kanaler dela en efterlysning på privat boende i stråket för studenterna. Gensvaret
var mycket gott vilket senare visade sig värdefullt. Via boende hos privatpersoner och i samfällighetslokaler i
stråket fick studenterna mycket kontakter med och erfarenheter av personer och turistiska aktiviteter. Den 1
april 2019 presenterade projektledaren på kursens kick-off. Studenternas första fältstudieresa var den 12 till 16
april. Denna kommunicerades av Region Västerbotten bland annat via en artikel.

https://www.regionvasterbotten.se/kollektivtrafik/studenter-fran-designhogskolan-pa-resa-i-vindelalvsdalen-
juhtatdahka

Designhögskolan ordnade en workshop i Rusksele med cirka 40 deltagare, den 29 april, och

arbetade sedan vidare med uppföljande fältbesök och internt arbete i de fyra grupperna. Referens- och
styrgrupperna var också inbjudna till den 29 april och flera deltog. Den 23 och 24 maj höll de fyra
studentgrupperna (som sedan tog fram fyra olika koncept, en var) avstämningsmöten med Region Västerbotten,

6(27)

InUse och Microsoft. Precis innan slutpresentationen den 3 juni bjöd Region Västerbotten studenter och lärare
på lunch i centrala Umeå, dock inte med projektmedel. På slutpresentationen var det god uppslutning från styr-
och referensgrupperna samt från andra aktörer, och den genomfördes på Scharinska Villan i Umeå. Direkt efter
det hölls en evaluering av samarbetet, i mindre grupp. Den 13 juni på styrgruppsmötet i Vindeln deltog Stoffel
Keunen från Designhögskolan och sammanfattade hur kursen hade gått, sett ur designhögskolans synvinkel. Ur
deras och lärandemålens synvinkel var kursen enligt hans bedömning en succé. Studenternas respons under
kursens gång var också väldigt positiva.

7 Designledarens utformande av

den eller de lösningar som ska
testas. Utifrån kursresultat, mål,
intressenters behov,
sammanhang m.m. I nära
samverkan med Region
Västerbotten, andra intressenter
och målgrupp, i en iterativ
arbetsprocess med bl.a.
workshops.

734 539 Köp
av tjänst,
Personal

Varav sista
perioden: 299
689
Här ingår 3
fakturor på
70 000 från
InUse

Designledarens utformande av den eller de lösningar som ska testas, genomfördes enligt InUse plan för
designprocessen. Designprocessen påbörjades hösten 2018 eftersom kick-offresan innefattade intervjuer med
flera intressenter för att förstå deras behov. Processen fortgick med intervjuer och workshop med
nyckelpersoner i december 2018 och januari 2019 samt workshop den 5 februari. I mars gjordes studiebesök i
Ammarnäs i samband med sportlov. Detta ingick i 1 Researchfasen, där problemet utforskas brett genom
omvärldsanalys, genom att förstå effekter och behov (med nyckelpersoner) genom kontextuella intervjuer och
observationer med potentiella användare och andra värdemottagare och genom s.k. kundresekartläggning.

Region Västerbotten kompletterade researchfasen med med intervjuer gällande invånarnas perspektiv, vilket
slutfördes i maj och skickades till InUse i form av text och kartor.

Fas 2 Konceptriktningar innehöll InUse deltagande i Designhögskolans arbete (aktivitet 6)

Sista fasen, Fas 3 Koncept och validering, kom igång ordentligt i juni 2019 och pågick hösten 2019 ut. Internt höll
InUse en innovationsworkshop med flera olika kompetenser i mitten av juni. Under den sista
rapporteringsperioden pågick InUse Fas 3 Koncept och Validering. Där ingick prioritering av koncept,
konceptdetaljering/prototyp, validering med användare, framtagning av lösning och slutdokumentation.
Slutdokumentationen från InUse arbete finns på en hemsida med förstudiedokumentation

https://regionvasterbotten.se/kollektivtrafik/mobilitet-och-transporter-for-besoksnaring-efter-vag-363-
vindelalven-juhtatdahka-mobevi

Tillsammans med filmen är slutdokumentationen en utförlig beskrivning av

konceptet, så långt InUse utvecklade det.

7(27)

För InUse del användes ungefär hälften av timmarna under sista rapporteringsperioden, men faktureringen har
skett löpande under avtalstiden och därför är kostnaderna fördelade relativt jämt på de olika
rapporteringsperioderna. Under den aktuella perioden använde InUse överlägset mest timmar just på Aktivitet
7, medan de tidigare deltagit i andra aktiviteter.

I augusti arbetade InUse hårt med att, utifrån intern innovationsworkshop, kunna presentera alternativa
koncept, för att kunna stämma av dem med olika grupperingar och sedan låta styrgruppen välja ett koncept att
gå vidare med. Den 27 augusti hölls således en workshop om koncepten med samma personer inbjudna som till
Effektmålworkshop och workshops om koncept och idéer, tidigare under förstudien. Under genomgången fick
deltagare prioritera, diskutera och fundera kring hur väl de tre olika koncepten uppfyller effektmål och behov.
Förstudiens referensgrupp kallades till möte med motsvarande innehåll den 4 september och slutligen fick
styrgruppen en presentation (en del hade deltagit redan på workshop 27/8) och fatta beslut om fortsättningen,
den 18 september. Alla tre möten pekade mot samma prioritering: att mobilitets- och transportlösningen ska
vara en skräddarsydd bussförbindelse med möjlighet till transporter av kylt och fryst gods i boxar, som förmedlas
genom noder, och det blev också styrgruppsmötets beslut. Det var alltså en kombination av de två koncept som
ursprungligen hette Upplev Forsarnas Väg och CoolMove och som i slutet av förstudien fick namnet
Vindelälvsbussen. Den idé som ströks var en samåkningslösning med möjlighet att skicka gods med
privatpersoner. I oktober anordnades valideringsdiskussioner med tänkbara användare och värdemottagare. En
diskussion med familjer/besökare boendes i Örnsköldsvik, en med studenter och en pensionär i Umeå, och med
fjällbesökare från Stockholm. Dessutom hölls en diskussion med turismföretagare, fysiskt i Rusksele men med
deltagare från fler platser, och en telefondiskussion med matproducenter. Projektledaren deltog som
medlyssnare över telefon eller lyssnade in sig i efterhand på det som sades. Region Västerbotten hjälpte till med
rekrytering av personer till diskussionerna. Insikter från diskussionerna var att platsbokning, wifi, ström, rena
toaletter, bra arbetsbord och kaffe står ut som extra viktiga. Att många vill kunna följa sin resa i appen och att
kostnaden för resan har betydelse - rabattkategorier behövs. Insikter från företagare var bl.a. att det finns vilja
till att bidra ekonomiskt t.ex. genom reklam, att det finns standardboxar som används vid matleveranser, och att
uppslutning kring en bussförbindelse knyter samman företag efter stråket vilket är positivt i sig.

När InUse detaljeringsarbete och Region Västerbottens bidrag genom aktivitet 9 var klara, kunde InUse och

8(27)

styrgruppen jämföra konceptet med effektmålen. Jämförelsen visar på att Vindelälvsbussen (se filmen och
slutdokumentationen) på flera olika sätt kommer bidra till Fler besökare, Fler internationella besökare, Fler
besökare under olika tider av året, Fler arbetstillfällen längs väg 363, Ökat antal invånare i de mindre orterna,
Fler invånare som använder Vindelälvsbussen vid serviceärenden, och Ökad hållbarhet. Vindelälvsbussen
kommer också påverka användarupplevelsen i positiv riktning i flera olika moment. När det gäller de
prioriterade beteendetyperna så svarar konceptet också väl mot deras preferenser/behov.

8 Fortsatta diskussioner med

forskare - vilka forskningsfrågor
kan bli aktuella, kostnader
förknippat med det, finansierng
genom genomförandeprojekt
eller andra källor?

5000
Personal
Allt på sista
perioden

Den forskare som på förhand engagerats i förstudien och som det fanns medel för att betala ersättning till för
kommentering och resor, har haft liten möjlighet att delta i praktiken. Ur genomförandeprojektets synvinkel är
det viktigt att eventuell forskning som utöver följeforskning bedrivs i anslutning till projektet, svarar på frågor
som blir till nytta för projektmålet. Under projektet medverkade referensgruppens forskare vid två tillfällen men
framför allt för att bägge parter skulle få kännedom om varandras projekt, inte för att planera forskningsfrågor
för genomförandeprojektet. Under förstudien har dock dessa forskningsfrågor varit uppe för diskussion som
relevanta för genomförandeprojektets projektmål: Hur integreras sådan kollektivtrafik som har besökare som
viktig målgrupp in i den allmänna kollektivtrafiken som är riktad mot invånare? Både finansieringsmässigt,
informationsmässigt, politiskt och gällande fordonets och gränsytornas utformning? Utifrån målet fler fast
boende, större sysselsättning, vad är det bästa sättet att få långsiktig hållbarhet i en bussförbindelse som
förbinder många mindre samhällen? Under vilka förutsättningar kan en bussförbindelse ge sidoeffekter som
ökad samverkan, som i sin tur påverkar samhällena positivt? Hur upplever resenärerna sina möten med
medresenärer - besökare å ena sidan, invånare å andra sidan? Vad är avgörande för att vanebilister ska välja en
bussförbindelse framför resa med egen eller hyrd bil för sin semesterresa i ett lågtrafikerat stråk? Hur upplever
sjukresenärer sina bussresor? Hur utvecklas attityderna till bussförbindelsen över tid, bland människor i
samhällena efter stråket och vad förklarar just den utvecklingen? Under vilka förutsättningar upplever olika typer
av resenärer resan som välanvänd tid?

9. Budget och tidsplanering,

planering av praktiskt
genomförande av piloten -
beroende av vilken lösning (eller
lösningarna) är

70 078
Allt på sista
perioden

Personal
Köp av tjänst

Följande praktiska aspekter har berörts under förstudien genom interna diskussioner och kontakter som tagits.
Mycket av detta arbetades fram under en fördjupningsworkshops med personer/organisationer som kommer
vara med om att planera och producera bussförbinselseförsöket: två bussoperatörer, personer från Länstrafiken,
olika kompetenser från Region Västerbotten, kollektivtrafikplanerare från en av kommunerna, Bussgods och en
kylboxtillverkare. Under första workshopen nyttjades en enkel användarresa, där gruppen benade ut vad som
behöver göras bakom kulisserna för att användarens resa ska bli som vi tänkt oss (hur det är tänkt har InUse

9(27)

inklusive
InUse
deltagande i
tilläggsworksh
op anordnat
av RV.

bland annat beskrivit genom en serie illustrationer, som användes som grund för diskussionen).

Tidtabell
För att kunna ta fram grov budget för genomförandeprojektet samt för att förtydliga den nya busslinjen så tog
Region Västerbotten fram en skiss över tidtabell för bussen, som i grova drag presenterades under
slutkonferensen den 5 december. Tidtabellen innebär trafik torsdag till måndag. Den innebär stopp för
godshantering och stopp i de större byarna, men inte vid varje hållplats. Chaufförsbyte kommer ske för att kunna
hålla sig inom kör- och vilotiderna utan att chauffören behöver övernatta på annan ort. Det finns trafik året runt.
De dagar det finns trafik trafikeras alltid en eftermiddagstur som avgår vid 15-tiden från Umeå respektive
Ammarnäs. Morgontur som ansluter till nattåget från Stockholm, samt morgontur från Ammarnäs vid 5-tiden på
morgonen, trafikerar måndag, torsdag, fredag. Ankomst från Ammarnäs till Umeå vid 11-tiden respektive 21-
tiden. Ankomst från Umeå till Ammarnäs vid 13-tiden respektive 21-tiden. Under sommaren och de längre loven
trafikeras morgonturen också lördag och söndag. Denna trafik kan erbjuda resmöjligheter för: Vecko- och
gymnasiependling från inlandet mot kusten. Veckopendling från kusten mot inlandets orter. Service- och vissa
tjänsteresor mellan orterna. Helgresor från inlandet mot kusten. Helgresor från kusten/nattåget mot inlandet,
under högsäsong även andra tider än helg. Bussen kommer stanna vid större byar, men inte vid alla hållplatser
efter stråket. Detta för att hålla ned restiden. Eftersom parkering vid Umeå Busstation och vid Umeå Östra/NUS
är kostsamt, är det viktigt att undersöka möjligheten till ett paketpris med parkering + buss. I annat fall kan de
höga parkeringskostnaderna bli ett argument att köra bil hela vägen särskilt, eftersom stadstrafikkopplingen till
Umeå Busstation är svag. Utifall bussen också plockar upp resenärer vid Umeå universitetssjukhus är problemet
delvis avhjälpt då stadsbussarna kopplar väl till regionbussarna där. Men även i det fallet finns det resenärer som
vill eller behöver ta bil till bussen. Kostnaden för att upphandla och bedriva denna trafik beräknades av
Länstrafiken till cirka 5 miljoner kronor per år.

Kostnader
Genomförandeprojektet kommer ha ett team som förbereder trafikeringen och kringtjänsterna, startar upp dem,
underhåller dem, samlar in erfarenheter och planerar och genomför förbättringar tillsammans med upphandlad
operatör, chaufförer med flera. För att få en grov kostnad för personal, inklusive konsultkostnad, antas
genomförandeprojektet komma igång tidig vår 2021, trafikeringen börja i maj 2022 (upphandling tar minst ett år

10(27)

i anspråk om nya fordon ska införskaffas) och sedan pågå i projektform från maj 2022 till september 2024.
Trafikeringen skulle alltså pågå i knappa två och ett halft år. Projektledaren och kommunikatör arbetar med olika
andelar av sin tjänst under perioden, mer under intensiva faser, mindre under perioder då trafiken antas mera
”rulla på” och insatserna från kansliet vara mindre omfattande. I teamet behövs också designkompetens
upphandlas, som ansvarar för kontakterna med resenärer, godsleverantörer och godsmottagare, och som
arbetar nära kommunikatören. Kostnaden för denna har räknats ut utifrån visst antal % av en heltid, olika under
olika perioder. Personalkostnad och konsultarvode landar på 3,7 miljoner kronor för åren 2021-2024. Där ingår
kostnad för ersättning för timmar hos Länstrafiken och Bussgods för att specifikt arbeta med en bussförbindelse
på detta nya sätt som dock inledningsvis är tidskrävande för alla parter innan arbetssättet blivit rutin.

Den sammanlagda projektkostnaden är beräknad till 15 000 000 kronor för att bedriva projektet 1 mars 2021 till
31 december 2024 samt testverksamhet mellan 1 maj 2022 och 30 september 2024. Beräkningen är
dokumenterad. Det är denna summa finansieringsdiskussionerna kommer att utgå ifrån framöver, och mer
exakta kalkyler kommer tas fram längre fram.

Genomförandeprojektets organisation
Förstudien har studerat organisation för det tvärfunktionella team som kommer arbeta med busslinjen. En
arbetsgrupp bestående av projektledare, kommunikatör och designer sköter det dagliga arbetet på ”kansliet”.
Arbetsgruppens medlemmar kommer planera in gemensamma arbetsdagar så att var och en trots att de arbetar
deltid i projektet, får tillfällen att samarbeta nära och sammanhållet de inplanerade dagarna. En huvudsaklig
arbetsfördelning är: Projektledaren leder det totala projektet, sköter kontakten med intressenter, styrgrupp,
referensgrupp, finansiärer, Länstrafiken, Bussgods och operatör, ser till att diverse förberedelser och
förbättringar verkställs. Designern ansvarar för kontakten med användarna t.ex. resenärspaneler, intervjuer,
enkäter och förslag på ändringar i bussförbindelsen, dess kringlösningar och i kommunikationen om
bussförbindelsen. Kommunikatören ökar målgruppens medvetenhet om tjänsten och hur den används, arbetar
med varumärket, grafisk profil och hur den går igen i digitalt material, fordon, bytespunkter osv, och med den
externa kommunikationen i form av t.ex. artiklar och nyhetsbrev.

Planen är att organisationen i genomförandeprojektet fokuserar på förberedelser för och upprätthållande av

11(27)

trafikering, kringlösningar och förbättringar. Därför kommer de externa personer som engageras i styr- och
referensgrupp, utvidgad arbetsgrupp, att bestå i första hand av befintliga eller framtida finansiärer (såsom
Region Västerbotten), värdemottagare såsom företag inom besöksnäring och matproduktion, och av dem som
producerar lösningen (t.ex. chaufförer och operatör).

Chaufförerna har en särställning därför att deras arbete är en stor del av bussförbindelsen som tjänst.
Förhoppningen är att fordon och arbetssätt ska skapa en bra arbetsmiljö som lockar till att arbeta länge som
chaufför på Vindelälvsbussen. Chaufförerna samlar på sig erfarenheter om vad som fungerar bra och inte för
resenärer och chaufförer. Planen är att de chaufförer som arbetar med denna bussförbindelse blir väl inskolade i
konceptet och bemötande, bildar ett chaufförslag, och ingår i en större arbetsgrupp som innefattar dem som
direkt arbetar med bussförbindelsen: den lilla arbetsgruppen, chaufförer, busstationspersonal, hållplats- och
resecentrumskompetens, personer som har hand om matkassar, fika och lokala mobilitetslösningar (hyrcykel
t.ex.).

Designmetod under implementeringen/testet
Förstudien har genomfört Steg 1-3 i designprocessen enligt Svensk industridesigns uppdelning samt en del av Fas
4. Genomförandeprojektet kommer genomföra slutet av steg 4 Justering och genomförande samt fasen
Implementering. Egentligen kan testperioden anses vara en del av Fas 4, men eftersom testperioden är lång och
testperioden också kommer kommuniceras som en riktig tjänst snarare än som ett tillfälligt test, så betraktar vi
det storskaliga testet som fas Implementering. Slutet på Fas 4 kommer innefatta utvecklandet av en färdig
lösning med alla detaljer lösta för hur bussförbindelsen och kringlösningarna initialt ska fungera. Fas 4 kan
avslutas genom några provrundor för att testa hur resenärernas reskedja och kringlösningarna fungerar i
praktiken, med hjälp av inbjudna resenärer. Efter Fas 4 kommer implementering och där ingår genomförande av
lansering, produktion/trafikering, och kontinuerlig utvärdering. Designern kan i dessa faser vara en aktiv del i
arbetsgruppen med ansvar för kontakten med resenärer och användare, fånga upp problem och frågor samt
kontinuerligt utvärdera och föreslå förbättringar med hjälp av kontakten med resenärer och företag inom
besöksnäring och matproduktion.

Kommunikation -  se aktivitet 12

12(27)

Fordonsförvärv och -egenskaper
Olika alternativ för fordon har diskuterats kopplat till komfortfrågor, varumärke, tidtabell, kapacitet med mera.
Planen är att trafiken sköts av två nya enkeldäckare/normalgolvsbussar med ett mindre bussgodsutrymme med
den utrustning som den planerade kylkedjan förutsätter, samt med en handikappanpassad toalett, som
upphandlas enligt de nya riktlinjer som Länstrafiken och Region Västerbotten arbetar med i skrivande stund. Det
ska finnas totalt 8 platser med bord i bussen samt kaffe/théautomat. Det ska finnas normalmycket eller lite extra
benutrymme. Det finns inte plan på en avdelning extra komfort, då det finns relativt få sittplatser ändå och alla
platser ska ha god komfort. Det skulle också kräva än mer avancerat bokningsstystem. Färg- och ljussättning och
grafik kan anpassas till varumärket. Det finns flera möjligheter t.ex. hemtrevlig känsla eller referenser till natur
och kultur omkring. Komforten kommer troligtvis vara hög för både resenärer och vid chaufförens arbetsplats
men kommer vägas emot kostnader och fordonets återförsäljningsvärde. Det kommer finnas kring 30 sittplatser.
Skulle det periodvis bli fullt på den dedikerade Vindelälvsbussen på en tur, kommer förstärkningsbussar kunna
sättas in. De har då en annan utformning och servicenivå och går heller inte att välja sina platser själv i. Det
behöver kommuniceras tydligt till resenärerna. Resenärer vi pratat med har lyft betydelsen av bokad sittplats, val
av sittplats, ett bra bord vid varje säte, en fräsch toalett, bra wifi och ström, och detta kommer vi försöka
tillmötesgå. Liksom möjlighet att boka plats för sin cykel för frakt i godsutrymmet.

Godshanteringen
Under research och valideringsdiskussioner framgick behovet av att kunna följa sin leverans, kunna lita på att
kyl/fryskedjan håller, att enkelt kunna boka en frakt. Att det är bra om samma gränssnitt som Bussgods kan
användas istället för ”en till app”. Den 20 november anordnade Region Västerbotten en workshop med
arbetsgruppen, Bussgods och ett företag som tillverkar den typen av elförsörjda kyl/fryslådor som är tänkta att
användas i bussförbindelsen. Syftet med workshopen var att förstå vad som krävs för att upprätta en obruten
kyl- och fryskedja som en del av bussförbindelsen Vindelälvsbussen. Under denna workshop framkom mycket
viktigt kring krav på utrustning i bussen, kostnader kring de elförsörjda lådorna, nuläget kring kyl- och frysvaror
vid Bussgods, med mera. Godshanteringen kommer skötas antingen med frigolit/thermolådor med lösningar för
att hålla den rätta temperaturen före, under och efter transporten, eller med en möjligtvis mer kostsam lösning
med strömförsörjda kyl- och fryslådor. Gemensamt för lösningarna är att de inte kan användas för att sänka

13(27)

varornas temperatur, utan endast till att bibehålla temperaturen. Det är viktigt att lösningen beaktar
lastpallstandarden som bussars godsutrymmen är utformad efter, måtten på de livsmedelslådor som är vanligt
förekommande hos fraktkunderna, och en så säker kyl- och fryskedja som möjligt. Om det inte går att garantera
kyl- och fryskedjan till 100 % så bör i alla fall en avsevärd förbättring eftersträvas. Projektet har inte landat i ett
slutligt förslag men lösningen kommer påverka kostnaderna, behovet av strömförsörjning, logistik kring lämning
och hämtning, ledtider, retursystem, och möjligheterna att bevaka temperaturen. Bussgods och de tänkta
noderna som är t.ex. livsmedelsaffärer, kommer vara viktiga samarbetspartners när det gäller lösningen. Under
genomförandeprojektet kommer Bussgods vidareutvecklas som livsmedelstransportör. I den mån nya tjänster
kommer utvecklas (t.ex. tillhandahållande och retursystem för thermoboxar eller nya digitala gränsytor för att
boka och följa leveransen) kommer Bussgods att involveras för att undvika dubbelarbete och säkerställa att det
blir så enkelt som möjligt för kunder, chaufför och Bussgods.

Godshanteringen berördes också med en kort träff i Umeå med en leverantör av en digital plattform för
samordning av samtransporter och persontransporter - Freelway.

Något som kommer behöva utredas närmare är förhållandet mellan resenärers bagage och annat gods. I och
med att planen är att använda godsrumsbussar så är problemet inte så stort, men t.ex. cyklar kan behöva finnas i
lastrummet. Hur säkras tillräckligt med plats för både gods och cyklar? Bagage som tar mycket plats i
bagageutrymmet är ryggsäckar och skidor.

Värdskap
Vid Regional Utveckling, Region Västerbotten är värdskap ett centralt begrepp och det kommer vara aktuellt
också i denna bussförbindelse. Resenärer kommer möta människor då de planerar och genomför sin resa.
Besökare respektive invånare träffar människor i olika utsträckning - telefonkundtjänst, servicepersonal vid
resecentrum, Vindelälvsbussens chaufförer och kontaktpersoner/servicepersonal på de orter som besöks.
Utöver det så interagerar resenären med de digitala gränssnitten, hållplatser/resecentrum och fordon. På
motsvarande sätt kommer godskunderna möta och interagera med personer, digitala gränssnitt och fysiska
miljöer när de nyttjar bussförbindelsen. Värdskap är ett förhållningssätt, konsten att få människor att känna sig
välkomna, att se dem vi möter som våra gäster. Helheten med personliga möten och hur de fysiska miljöerna och

14(27)

digitala gränssnitten fungerar påverkar hur välkommen resenären känner sig. Att resenärerna känner sig
välkomna är viktigt för att bygga upp resandeunderlaget och för att bussförbindelsen ska förbättra människors
vardag. Gott värdskap är en av orsakerna till att projektet organiseras både med en mindre arbetsgrupp och med
en större arbetsgrupp, där bl.a. chaufförerna kommer ingå.

Resenärsmiljöer
Förutom fordonet så är hållplatser och resecentrum en viktig del av helhetsupplevelsen. Genomförandeprojektet
ger möjlighet att förbättra resenärsmiljöerna för både besökare och invånare. Väntetid upplevs ofta som negativt
och det är viktigt att arbeta för en så angenäm väntetid som möjligt. Förutsättningarna kommer vara olika på
olika platser - allt från att initiera upprustning av väderskydd och sittplatser till att förbättra belysning och skylta
upp med Vindelälvsbussen eventuella framtida logotyp. För att detta arbete ska kunna göras professionellt
behöver hållplats- och resecentrumskompetens kopplas till den större arbetsgruppen.

Upphandling
Det är sannolikt att trafiken kommer upphandlas eftersom det inte är sannolikt att trafiken, till en början, skulle
bära sig företagsekonomiskt, och eftersom det är det mest effektiva sättet att göra verklighet av den kunskap
som byggts upp under förstudien vid Region Västerbotten och samarbetspartners. Länstrafiken sköter
upphandlingar på uppdrag av Region Västerbotten och anbud kommer vara möjligt för alla operatörer att lägga.
Upphandlingsprocessen tar ungefär ett år. Det är en ny typ av trafik som kommer upphandlas, så gott om tid
behöver reserveras för att ta fram upphandlingsunderlag och genomföra samråd inför upphandling. I och med
att testperioden är begränsad, kommer avtalstiden vara kortare än normalt, vilket kan höja priset något och blir
en orsak att beakta fordonens återförsäljningsvärde än mer. Det är också möjligt att upphandlingen endast gäller
trafikeringen medan projektägaren äger eller leasar fordonet. Dessa frågor återstår att lösa.

Kringtjänster
Förutom bussförbindelsen och dess trafikering innebär konceptet bland annat att alla som reser bokar plats för
sig och sitt specialbagage och välja platser i samband med biljettköp, att det finns möjlighet att beställa fikakorg
till bussen, att det finns tillgång till kaffe/thé, möjlighet att beställa transport till boendet väl framme, få
matkasse levererad, samt möjlighet att hyra fordon lokalt för att kunna ta sig runt på plats (t.ex. ellådcykel).

15(27)

Under förstudien har lanthandlare efter stråket deltagit i olika former och de är, tillsammans med
matproducenter, chaufförer och operatörer, viktiga samarbetspartners gällande fika, mat och lokal mobilitet.
Logistiken kring fikakorg och matkasse behöver utredas mer tillsammans med dem och med matproducenter
som eventuellt bidrar till innehållet. Hur bokningen görs och förmedlas till dem som plockar ihop och levererar,
om det ska erbjudas begränsat antal alternativ eller ett ”smörgåsbord”. Lanthandlar kommer i många fall att vara
noder för frakterna och detta kräver också fördjupning. Länstrafiken har biljettsystem och befintliga appar och
hemsidor, samt arbetar med möjlighet att boka rullstolsplats och barnsittplats. Denna bussförbindelse kommer
ha nytta av tekniken och det kan vara en stor fördel för resenärerna om välbekanta gränssnitt kan användas för
biljettköp, bokning av kringtjänster och information. Ifall Vindelälvsbussen har en egen informations-,
biljettförsäljnings- och bokningsida, är det bra om den bygger på och är sammanlänkad med Länstrafikens
motsvarigheter. Via den sidan kommer inte utflykter att säljas åtminstone initialt, men tanken är att erbjuda
någon form av karta som synliggör vad som finns att se och göra efter stråket. Det behövs en koppling från
bokning av lokal transport, till dem som ska utföra transporten och då behövs också en minsta förbeställningstid
av den tjänsten. Platser i bussen bör kunna bokas hur nära inpå avgångstid som helst, så länge det finns plats i
den dedikerade bussen eller i inplanerad förstärkningsbuss, men det torde inte vara rimligt att erbjuda val av
sittplats i förstärkningsbussen. Att erbjuda kaffe och thé i linjelagd regional busstrafik är ovanligt och
operatörerna och chaufförerna kommer vara viktiga för att utveckla och bibehålla den servicen. Opetatörerna
och chaufförerna blir också viktiga vid kvalitetssäkring av wifi, ström, tempertur, städning med flera
komfortfaktorer ombord. Lanthandlar eller andra personer kan bli involverade i uthyrning av fordon för att kunna
ta sig runt på plats - vi ser framför oss olika lösningar på olika platser beroende på om det finns en taxirörelse,
beroende på terräng, säsong, förväntat antal besökare, möjlighet att engagera lokal servicepersonal, med mera.
Det är i nuläget oklart vilka delar av bussförbindelsen och kringtjänster som överlag går att upphandla via
Länstrafiken, och om det behövs en annan aktör som ansvarar för kringstjänsterna men samarbetar nära med
den upphandlade trafiken.

Affärsmodell
En viktig fråga är vem som är produktägare, vem som har överblicken över tjänstens olika delar.

Planen är att testet av bussförbindelsen ska ske med en affärsmodell som redan initialt så långt som möjligt

16(27)

efterliknar den framtida trafikens finansiering, kostnader och intäkter. Det är viktigt, eftersom testet behöver ge
erfarenheter som sedan kan användas för att få bussförbindelsen att hålla i längden. Å andra sidan är det
sannolikt att den initiala modellen justeras under testet. Under testperioden ska bussförbindelsen med andra
ord inte konkurrera med privatbil genom pris, på ett sätt som inte är hållbart i längden, utan framför allt genom
komfort, kvalitet, miljövänlighet och så vidare. För en liten grupp är det alltid billigare att dela på
bränslekostnaden på någons bil, så för grupper behöver fördelen med att åka buss framhävas kanske ännu mer:
få sitta tillsammans mitt emot varandra, prata ostört, slippa välja vem som kör och kunna äta och dricka
tillsammans. Bränslekostnaden för ett fordon mellan Umeå och Ammarnäs är cirka 400 kronor enkel resa, och en
bussresa över motsvarande sträcka idag kostar maximalt 296 kronor för enkelbiljett vuxen (det är pristaket och
uppnås vid resor som är 231 km eller längre). 396 kr som maxpris Ammarnäs-Umeå för enkel resa, och att
kilometerkostnaden minskar ju längre resan är, framstår som motiverat. Bokad plats, komforten ombord och
nyttan för samhället av att prismässigt överbrygga de längsta avstånden i länet talar för det. Gällande rabatter är
Länstrafikens rabattkategorier en viktig utgångspunkt, men möjliga speciella rabatter kan studeras vidare, t.ex.
gruppbiljett. Hop on Hop of-biljett har efterfrågats, och det vore i så fall en helt ny typ av biljetts om behöver
kombineras med platsbokningsfunktionen på något sätt. Något som också vore nytt men kan bli nödvändigt, är
ett ekonomiskt incitament att inte använda bussen för dagliga, korta resor, t.ex. för daglig pendling med
morgonturen mellan Umeå och Vindeln. Denna avvägning får göras i senare skede. Gällande fraktpriserna är
Bussgods priser en viktig utgångspunkt. Det är viktigt att priserna är överkomliga för andra resenärer än
välbeställda besökare och turister. Turismföretag har aviserat intresse att bidra ekonomiskt på något sätt, och
förutsättningarna för det behöver studeras närmare och kan komma att påverka biljett- och fraktpriserna.
Resandeunderlaget är viktigt för en hållbar affärsmodell och för bussförbindelsens fortlevnad. Ett viktigt bidrag
till resandeunderlaget är också arbetspendlingsresor och serviceresor. Möjligheten att fler vårdresor styrs till den
direkta busslinjen på ett sådant sätt att bokad tid är anpassad till tidtabell, bör undersökas vidare. Det är inte
sannolikt att regionen, kommuner eller projektmedel, efter testperioden kan subventionera sådant som fikakorg
eller matkasse. För ett verklighetstroget test är det därför bäst att priserna på dessa tjänster täcker kostnaderna
eller täcks delvis med spronsring eller reklam relaterat till stråkets utbud. Projektmedel ska i första hand
användas för att överbrygga perioden då resandeunderlaget byggs upp till god beläggning och ett nytt sätt att
arbeta med busskoncept och resandeunderlag har utvecklats. I vilken grad bussförbindelsens affärsmodell
kopplas ihop med de olika turismföretagens affärsmodeller och verksamhet återstår att utreda, men oavsett så

17(27)

är det viktigt med ett starkt samarbete kring utbudet i stråket och kännedom om bussförbindelsen.

10 Kartläggning av

finansieringskällor för
genomförande av piloten,
beroende på vilken eller vilka
lösningar som ska testas och vad
de kostar

15000
Personal
Varav sista
perioden 10
000

Diskussionen om finansiering har hållits levande i arbets- referensgrupps- och styrgruppsmöten. Vi har
omvärldsbevakat gällande finansiärer som gör eller skulle kunna göra relevanta utlysningar. Biljettintäkter och
möjligt ekonomiskt bidrag i någon form från företag efter stråket har diskuterats ovan under Affärsmodell.

Ett vanligt motiv för en finansiär att utlysa och bevilja projektmedel är att underlätta innovation, utveckling av
nya tjänster och ny infrastruktur. Tillväxtverket skriver exempelvis ” En förutsättning är att investeringen är
tillväxtinriktad och bidrar till en hållbar utveckling för företaget och den aktuella regionen.” ”…projekt som vill
testa ny teknik och nya arbetssätt samt metoder som har betydelse för att utveckla nya lösningar.” Trafikverket
skriver ” Trafikverket driver och finansierar forskning och innovation i syfte att bygga ny kunskap och utveckla nya
lösningar för ett hållbart och tillgängligt Sverige.” Energimyndigheten skriver ”

Forskning och innovation ger ny

kunskap och nya lösningar som gör omställningen möjlig.”

Det försök som förstudien förberett, handlar just om

att testa en ny (transport)tjänst och om att testa ett nytt sätt bygga upp och bibehålla tillräckligt
resandeunderlag och godsunderlag i ett glest befolkat stråk. Testet är viktigt för att den nya transporttjänsten,
bussförbindelsen ska etableras till att börja med och sedan hålla i längden, och fortsätta erbjuda tillgänglighet,
stödja företagens utveckling, göra det lättare att bo och verka i stråket och utveckla och behålla tillgång till
service. Vi genomför förstudien och testet på ett sätt som stärker uppslutning från viktiga aktörer, som sätter
fokus på användaren, på öppenhet för ständiga förbättringar för att öka relevansen och på att locka och behålla
användare/resenärer.

Att projektet testar en ny lösning gör det relevant för många finansiärer att bidra till. Det finns många
dimensioner i projektet som kan motivera en mångfald av finansiärer till att bidra till testet: hållbart resande,
hållbara godstransporter, hållbar turism, friluftsliv, närproducerad mat, måltidsturism, samisk turism,
landsbygdsutveckling, regional utveckling, tillgång till kommersiell och offentlig service, energiomställning,
mobilitet som tjänst (MaaS), design inom kollektivtrafik, digitalisering och lokal mobilitet. Utlysningar och
finansiärer har kartlagts inom dessa fält. Det är viktigt att finansieringsmodellen blir sådan, att det administrativa
kring ansökningar och rapportering inte tar upp för mycket tid från genomförandet av försöket. Det är också
viktigt att finansiärens och projektets mål sammanfaller väl.

18(27)

Möjliga utlysningar och finansiärer för genomförandeprojektet är:

Tillväxtverket Utveckla Service i landsbygder, augusti 2020

https://tillvaxtverket.se/vara-

tjanster/utlysningar/utlysningar/2019-12-02-utveckla-service-i-lands-bygder.html

Trafikverkets finansiering av forskning och innovation, 28 februari, 30 april eller 30 augusti 2020. FoI-portfölj
Planera, särskilt målområdena En utvecklad planering för morgondagens hållbara transportsystem, Utvecklade
trafikslagsövergripande analyser och tillämpning av fyrstegsprincipen samt och Stärkt samverkan i
samhällsutvecklarrollen. Av de prioriterade forsknings- och innovationstemana är genomförandeprojektet
särskilt relevant för: Tillgänglighet i hela landet - fokus på landsbygders tillgänglighet för en växande
besöksnäring och turism, för Steg 1- och 2-åtgärder, metoder, modeller och verktyg, för Social hållbarhet och
inkluderande samhälle, för Omställning till ett hållbart samhälle, för Förutsättningar för kollektivtrafik och
mobilitetstjänster, för Aktiv mobilitet och för Landskap.

https://trafikverket.ineko.se/se/trafikverkets-forsknings-

och-innovationsplan-f%C3%B6r-%C3%A5ren-20192024

Energimyndigheten Pilot- och demoprogrammet mars-april 2020

https://www.energimyndigheten.se/utlysningar/pilot--och-demoprojekt-med-stor-potential-att-stalla-om-
energisystemet/

Länsstyrelsen Västerbotten - Samarbeten för kortare livsmedelskedjor och lokal marknad, Investeringar i kom-
mersiell och offentlig service, Investeringar i rekreation och turism, investeringsstöd för nya jobb på landsbyg-
den.

SVID Design för energieffektiv vardag - inga utlysningar inplanerade

http://designforenergi.se/

19(27)

Naturvårdsverket och Länsstyrelsen - Klimatklivet 10 februari-10 mars, 5-28 maj, 27 augusti-24 september.

http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Bidrag/Klimatklivet/

Region Västerbotten, regionala projektmedel, så kallade 1.1-medel. Ansökningsomgångar har deadline 1 april, 5
augusti och 7 oktober i år.

11 Forankring av den utvalda

eller de utvalda lösningarna, och
av pilotprojektets
genomförande, bland
intressenter och målgrupp

18495
Personal
Allt på sista
perioden

Förankring av den utvalda lösningen har skett genom workshops i augusti-september, genom konferensinbjudan,
konferens, spridande av konferensdokumentation och genom det kommunikationspaket som sprids direkt efter
slutrapportens färdigställande (se under Hur har resultat från projektet spridits externt).

12 Planering av och uppstart av

det externa
kommunikationsarbetet under
genomförandeprojektet för att
maximera sannolikheten för en
framgångsrik pilot

14772
Personal
Allt på sista
perioden

Genomförandeprojektet, försöket, handlar som bekant inte endast om att testa en teknisk lösning eller de olika
momenten i en tjänst. I mångt och mycket handlar försöket om att prova sätt att bygga upp och sedan bibehålla
tillräckligt resandeunderlag för en buss- och godsförbindelse i ett långsträckt, glesbefolkat område. Detta genom
bland annat användarcentrerat och skräddarsytt arbetssätt (tjänstedesignmetod), genom att svara mot många
resandebehov med samma förbindelse, samt genom medveten marknadskommunikation. Denna aktivitet
handlar om delen kring marknadskommunikation. En specifik insats i aktiviteten var en förutsättningslös
diskussion med företaget Tågsemester som lyfter fram tågsemesterdestinationer i Europa och Sverige och som
har samlat många följare till sin facebook-grupp Tågsemester. Detta var relevant eftersom planen är att
morgonturen från Umeå ska ansluta till nattåget från Stockholm. På många sätt är det kommunikationsarbete,
samarbete och den samverkan som bedrivits under förstudien, en viktig del av marknadskommunikationen.
Nyheten om bussförbindelsen når användare genom ”ambassadörer” för den i regionen, i Sverige och i världen.
Även genomförandeprojektet kommer ha sin egen projektkommunikation och kommer nå ut på det sättet.
Utöver det, så kommer det behövas dedikerad marknadskommunikation, kommunikation direkt med
användarna/resenärerna/godskunderna. En kanal att nå individer (förutom dem som bokar och söker upp allt
själv) är de så kallade Experience centers som startas upp successivt i länet genom Region Västerbottens projekt.
En annan kanal är researrangörer. Researrangörerna behöver börja sälja de produkter de förmedlar redan mer
än ett år på förhand, så det kan bli svårt att hinna etablera kontakt med researrangörer inför det första
verksamhetsåret.

20(27)

Under förstudien har relationen mellan tjänstedesign och marknadskommunikation behandlats, och betydelsen
av en egen projektkommunikatör har lyfts. Slutsatsen är att genomförandeprojektets arbetsgrupp behöver både
en projektledare, en kommunikatör med lämplig kompetens/inriktning och tjänstedesignkompetens, och att det
inte alltid kommer gå att skilja de olika sakerna åt. Kommunikationskompetens kan engageras genom att anlita
en lämplig person vid en upphandlad kommunikationsbyrå i projektet, genom att engagera befintliga
kommunikatörer vid Region Västerbotten, eller rekrytera en ny person. Kommunikatören kommer inte arbeta
heltid i projektet. Marknadskommunikationen kommer att innehålla arbete med varumärket Vindelälvsbussen
och hur det förhåller sig till t.ex. Länstrafikens, Bussgods, Region Västerbottens och biosfärområdets varumärken.
Den kommer beröra grafisk profil och hur detta ska speglas i fordonets interiör och exteriör. Den kommer beröra
framtoning och strategier kring kampanjer, och hur marknadskommunikationen ska avgränsas: till att berätta om
hela stråket eller endast om bussförbindelsen? Marknadskommunikationen behöver samordnas med t.ex.
Länstrafikens, Bussgods, destinationsbolags, biosfärorganisationens och turismföretags
marknadskommunikation, samt även med myndigheters kommunikation. De företag som verkar i stråket är en
mycket viktig kanal för att nå ut till resenärer och godskunder och bygga upp resandeunderlag, och även det
omvända gäller. Intryck kommer kunna tas från designstudenternas arbete, som i mångt och mycket berörde
synliggörande av allt som finns att se och göra i stråket. Det är viktigt att resorna säljs också via de ordinarie
kanalerna. Marknadskommunikationen kan röra både resan som en upplevelse i sig, och de olika resmålen.

13 Slutkonferens för förstudien,

vilket förhoppningsvis blir en
upptakt till att arbeta med
ansökan/ansökningar och
genomförande av piloten.

26778
Köp av tjänst
(konferenskos
tnad)
Personal
Resekostnade
r
Allt på sista
perioden

Slutkonferens för projektet anordnades vid Hotell Forsen i Vindeln den 4 december. Syftet med konferensen var
att ge en överblick över projektet och presentera resultatet och hur vi kommit fram till det. Målgruppen var
framför allt regional men också nationell. Det var cirka 30 deltagare och upplevdes av många som en lyckad
konferens. Det var deltagare från turismföretag, lanthandel, destinationsbolag, nationella
myndigheter/finansiärer, en politiker på lokal och regional nivå, kommunala tjänstemän, tjänstemän från
regionen, besökare från projekt med liknande verksamhet, byaföreningar, Länsstyrelsen, Länstrafiken,
operatörsrepresentanter och medarbetare vid biosfärkansliet. Under konferensen presenterades förstudiens
bakgrund och upplägg, resultatet från designstudenternas arbete under kursen Joy of Connecting och hur
resultatet är relevant för projektet och biosfärområdet. Sedan presenterades bussförbindelsekonceptet som nu
fått namnet Vindelälvsbussen (rådgivande omröstning om namnet hölls också under konferensen). Under
konferensen var det premiär för filmen om konceptet Vindelälvsbussen. Det angränsande projektet

21(27)

Upplevelsecenter i Västerbotten presenterades också kort av Region Västerbotten Turism. Efter lunch beskrev
turismföretagare och en lanthandlare hur de ser på konceptets betydelse för sina respektive verksamheter och
för att kunna bo och verka i stråket. Därefter beskrev Tillväxtverkets representant sin syn på projektet i ett större
sammanhang av projekt, och till sist hölls en summering och en gemensam diskussion om arbetet hittills och det
fortsatta arbetet med finansiering och genomförande. I samband med konferensinbjudan och bekräftelse spreds
info om projektet samt om hållbara resealternativ till och från konferensen. Konferensmaterialet inklusive länk
till film och länk till en videoinspelning av hela konferensen, spreds till både deltagare och inbjudna.

Rapportera utfall av indikatorer

Om indikatorer finns med i beslut om stöd så ska dessa följas upp i tabellen nedan.

Indikator

Ackumulerat
utfall

Kommentera ackumulerat utfall utifrån uppsatt målvärde

De olika faserna i enlighet med Arbetssätt,
aktivitetsbeskrivning och tids- och
aktivitetsplan är genomförda.

Se under nästa avsnitt.

Det finns en eller flera tydliga
koncept/lösningar som ska testas.

Se under nästa avsnitt.

De är väl kända bland delar av målgruppen
och bland intressenter och

Se under nästa avsnitt.

Det finns plan för hur testet ska
genomföras, finansieras och hur
resandeunderlaget ska byggas upp.

Se under nästa avsnitt.

Datum
April 2019

Version
1.2

22(27)

Beskriv hur genomförda aktiviteter lett till önskat resultat på kort sikt (effekter på kort sikt).

Bedöm i tabellen nedan och utgå ifrån målen enligt beslut om stöd. Effekter på kort sikt kan exempelvis vara att mål-
gruppen förvärvat ny kunskap som ett resultat av att projektet genomfört utbildningar. Eller t e x antal framtagna
rapporter, antal genomförda utbildningar/seminarier, upprättad inkubator.

Effekter på kort sikt
Projektmålet är Ett förberett,
förankrat och färdigformat genom-
förandeprojekt som piloterar en el-
ler flera transport -
eller mobilitetslösningar för besö-
kare och matvaror för Vindelälven -
Juhtatdahka/Väg 363, en lösning
som har en möjlighet att hålla i läng-
den. Nedan kommenteras läget uti-
från indikatorerna på att projektmå-
let är uppfyllt.

Har till
största del
uppnåtts

Bara vissa
delar har
uppnåtts

Har ej
uppnåtts

Kommentar

De olika faserna i enlighet
med Arbetssätt, aktivitets-
beskrivning och tids- och ak-
tivitetsplan är genomförda.

Vi har genomfört alla aktiviteter och
tillämpat planerat arbetssätt, med
några undantag.

Det finns en eller flera tyd-
liga koncept/lösningar som
ska testas.

De (lösningarna) är väl
kända bland delar av mål-
gruppen och bland intres-
senter.

Lösningen är väl känd bland intres-
senter och bland målgruppen så till
vida att företagare anses ingå i mål-
gruppen. Endast få potentiella rese-
närer känner till lösningen, vilket är
fullt rimligt.

Det finns en plan för hur
testet ska genomföras, fi-
nansieras och hur resande-
underlaget ska byggas upp.

Det finns en plan, mycket har förtydli-
gats under förstudien som var helt
öppet och ovisst före förstudien.

Centrala aspekter på
testets, det vill säga genom-
förandeprojektets genomfö-
rande och dokumentat-
ion/forskning är klarlagda

Se ovan. Forskning hade vi hoppats
kunna fördjupa oss i mer än vad som
blev fallet.

23(27)

Det finns en trovärdig plan
för att genom externt kom-
munikationsarbete (mark-
nadsföring) bygga upp re-
sandeunderlaget under
testet och därigenom stärka
förutsättningarna för imple-
mentering efter genomfö-
randeprojektet.

Se ovan. Det finns en plan som vi tror
på.

Har det funnits några utmaningar och hur har i så fall projektet arbetat med att överbrygga dessa
Komplexiteten och de höga och olika förväntningarna har varit en grundläggande utmaning, men vår upp-
fattning är att vi lyckats balansera mellan de olika förväntningarna och hantera komplexiteten. Kick-offresan
och senare möten med intressenter har varit viktiga för konkretisering av problemet och förståelse för kom-
plexitet, sammanhang och områdets vidsträckthet. Utmaningen fanns med i riskanalysen och hanterades i
designprocessen: ett brett och öppet utforskande av problemet, för att sedan smalna av och definiera pro-
blemet och fokusområdet, för att sedan bredda/öppna upp igen för en stor mängd olika idéer och koncept
till lösning, och slutligen smalna av igen för att detaljera det prioriterade konceptet.

Det har varit en utmaning att få med alla (även invånare) efter stråket eftersom det finns så många olika
möjliga intressenter och det är viktigt att inte väcka besvikelse för att ha blivit bortglömd. Kontakt med invå-
nare hade framför allt studenterna vid Designhögskolan, och invånarperspektivet belystes genom Region
Västerbottens kompletterande intervjuer.

Det var en utmaning att få tag i privatpersoner som ville ställa upp på intervju. Samtidigt var detta helt nöd-
vändigt i tjänstedesignprojektet. Projektledaren gick en utbildning i att leda tjänstedesignprojekt och det
som sades under utbildningen visade sig stämma: människor är inte villiga att utan ersättning lägga någon
eller några timmar av sin fritid på ett ämne som de inte är väldigt engagerade i. Vi kontaktade t.ex. student-
idrottsföreningar och nätverk för utbytesstudenter, men de var inte intresserade av att använda sina kanaler
för dessa efterlysningar. Reglerna för kostnader i projekt tillät inte ersättning i form av biobiljetter, present-
kort eller liknande. Det behövs modeller för att ge kompensation för utebliven fritid när privatpersoner som
inte har ett intresse i projektet ska engageras i projekt. Genom projektmedarbetares privata sociala nätverk
lyckades vi få ihop tillräckligt många personer för gruppintervjuer, men det är inte hållbart i längden.

Det har varit två gränsdragningsdiskussioner. Invånarperspektivet var inte tydligt beskrivet i projektplan
eller i uppdraget till designledaren, så InUse hade inte reserverat tid till intervjuer för att få grepp om
invånares resandemönster. Invånares resande såg vi dock som ett potentiellt viktigt resandeunderlag,
varför Region Västerbotten gjorde några kompletterande intervjuer utifrån invånarperspektivet, med fyra
personer på olika platser i stråket. Det visade sig nyttigt för att förstå vilka av invånares utmaningar
MOBEVI potentiellt skulle kunna svara upp mot. En annan diskussion gälle vem som är användare. I en
designprocess är ofta fokus på den som ska använda en produkt eller tjänst, i detta fall befintliga och
potentiella resenärer samt befintliga eller potentiella godsleverantörer och -mottagare. Det har varit en
diskussion om huruvida turismföretagare och andra som har behov av att besökare kan ta sig till och från
olika platser i Vindelälvsdalen också är användare, eller ”endast” värdemottagare, och till vilken grad de
ska intervjuas under researchfasen och medverka i validering. Region Västerbotten har framhållit att för
användaren/resenären är det viktigt att synkronisera de tjänster som erbjuds i stråket med de
resandemöjligheter som erbjuds till, från och inom stråket, så det är en fungerande och attraktiv helhet.
Dessutom har turism- och andra företagare kunskaper om användaren, som kan vara svår att få tag på
annat sätt än genom att intervjua företagarna. Gränsdragningsproblemet löstes genom att inUse

24(27)

genomförde en diskussion med turismföretagare under valideringsfasen.

En utmaning blev att studenternas arbeten inte motsvarade projektmålet riktigt på det sätt som förhopp-
ningen var. Det påverkade InUse Fas 2 där de räknat med att få in uppslag till koncept som svarar mot pro-
jektmålet. En orsak kan ha varit en sjukskrivning vilket kan ha lett till pressad tidtabell vid Designhögskolan.
Men studenternas arbete är till stor nytta för förstudien trots det, kan komma till än större användning un-
der testfasen och i arbetet med biosfärområdet i stort, och har i vart fall varit till mycket stor nytta för mobi-
lisering för MOBEVI och i biosfärområdet. Studenterna vistades flera dagar efter stråket och bodde med pri-
vatpersoner, i stugor från stuguthyrare eller gästrum, och blev väl omhändertagna av sina värdar. Studenter
beskrev stråket i väldigt positiva ordalag i efterhand, och de som berättade om sina erfarenheter med stu-
denterna var imponerade. På vilket sätt de enskilda studentprojekten är relevanta för MOBEVI presentera-
des under slutkonferensen (se filminspelning på förstudiens hemsida). Studenternas slutpresentation samt
hemsidan som beskriver koncepten i text och film finns länkade från förstudiens hemsida.

En utmaning har varit, som i så många projekt, att få organisationer och personer att lägga tillräckligt med
tid till utvecklingsarbetet. Detta kan vara extra svårt för personer som inte har utvecklingsarbete i sin vanliga
tjänst och som till vardags har ansvar för omfattande verksamhet t.ex. trafikplanering, kundservice och lik-
nande.

Vad kommer projektet att bidra till på längre sikt? (effekter på lång sikt)

Beskriv hur projektets mål på lång sikt ska uppnås och möjligheterna att nå dessa. Beskriv utifrån mål enligt beslut
om stöd. Exempel effekter på längre sikt kan vara beteendeförändringar hos målgruppen.

Effekter på lång sikt

Möjligheterna att 2020-2023 ha genomfört, utvärderat, successivt justerat ett test av en hållbar transport- och
mobilitetslösning osv, och att 2022 och framåt ha implementerat en hållbar transport- och mobilitetslösning
som sprider sig i Sverige - är vi än mer optimistiska med idag än när vi lämnade in ansökan. Detta framför allt
eftersom uppslutningen i stråket och bland potentiella projektfinansiärer är så god. Tidplanen behöver dock
justeras, trafiken kan komma igång under 2021 snarare än 2020.

Beskriv eventuella utmaningar och hur projektet har arbetat med att överbrygga dessa.
Utmaningen framöver blir att hitta en finansieringsmodell för förstudien, sprida medvetenhet
bussförbindelsen betydelse för Vindelälvsdalens utveckling, att få till stånd en tillräckligt lång testperiod
för att även småföretagare ska hinna anpassa sin verksamhet och resandeunderlaget hinner växa, och att
lösningen ska bli långsiktig och inte bara blir ett tillfälligt projekt. Det går inte att utesluta möjligheten att
resandet blir mindre än vi hoppas, men förstudien har förberett för ett test som kommer maximera
chansen att lyckas.

När genomförandeprojektet är igång, blir det en utmaning att forma en projektorganisation, ett arbetssätt
och en kultur som är rolig, trygg, engagerande och meningsfull att vara en del av. Det är viktigt för att
samma personer ska trivas i projektet länge, för ett kreativt och konstruktivt arbetsklimat, och för att få
deltagare att prioritera projektet trots att det finns mycket annat som pockar på uppmärksamhet. Det är
alltså inte endast bussförbindelsen i sig som behöver utformas. Utformningen av den organisation som
ska arbeta med bussförbindelsen är minst lika viktig.

Har projektet nått fram till andra resultat än förväntat?

Beskriv om det finns andra resultat.

25(27)

Se ovan, oväntade och positiva resultat från studenternas arbete.

Att MOBEVI och projektet Experience Centers, tillsammans med Biosfärområdesarbetet och lokala insatser och
engagemang, lett till ökad samordning mellan byar och aktörer. Det är turligt att dessa insatser stärker
varandra, och inte något vi hade räknat med fullt ut.
Aktörer i andra regioner och nationellt, och från Norge, har visat intresse för projektet. Vi har blivit inbjudna att
intervjuas och presenterat projektet i många olika sammanhang, vilket är bra för att sprida kunskapen om
hållbart resande, tjänstedesign, Västerbotten, biosfärområdet, med mera.

Beskriv vad som varit framgångsrikt och mindre framgångsrikt i projektet

Vad har varit framgångsrikt i projektet och vilka faktorer är främst bidragande till detta?
De noggranna förberedelserna inför ansökan var arbetsamma men gav sedan frukt under hela förstudien.
En väl genomarbetad ansökan och projektplan gjorde att projektmålet och aktiviteterna känts aktuella
och konsekventa under hela förstudien. Det gick relativt smidigt att göra designledarupphandlingen och
att ta fram kommunikationsmaterial.

Det är lyckosamt när ett projekt är så efterfrågat som i detta fall, där ett biosfärområde skapats efter
åratal av ansträngningar och samverkan, och det leder till ännu större behov av tillgänglighet, hållbart
resande och transporter och möjligheter att bo och verka i området. Det är också lyckosamt när det finns
så många engagerade personer runtomkring som matar projektet med input och verkar som
ambassadörer. Situationen är troligtvis ganska unik och det torde inte alltid vara lika lätt att skapa ett
engagemang för en bred process. Erfarenheten från vad som händer när människor från många olika
sektorer involveras tidigt kommer vi i alla fall ta med oss till andra projekt, även sådana som inte drivs i
regelrätta designprocesser.

Kick-offresan i början av projektet visade sig väldigt viktig och givande. Det var en stor fördel att många av
de involverade skapade sig en bild av stråket, hur det ser ut där och träffade några av de människor som
bor och verkar där. En resa eller en exkursion i samband med kick-off är därför något vi tar med oss till
kommande projekt och insatser.

Det har inte varit några problem att få förståelse från intressenterna för att förstudien drivs som en de-
signprocess. Den snabbgenomgång om designprocesser som SVID höll under kick-offresan underlättade
också för de mest involverade - vi fick positiv feedback på det. Detta kommer vi också ta med oss, att det
inte finns någon större skepsis mot designprocesser men att det är bra att gå igenom tänket med de invol-
verade.

Vad har varit mindre framgångsrikt i projektet och vilka faktorer är främst bidragande till detta?

Se också ovan under Har det funnits några utmaningar…

Det skulle ha behövts en ännu tydligare avstämning kring projektmålet i relation till lärandemålen när stu-
denter arbetar med ett case som är en del av ett projekt. Det går inte att styra i detalj vilka angreppsätt
studenter väljer eller hur de instrueras, men det finns skäl att lägga tillräckligt med tid och energi på att
säkerställa att båda parter tolkar projektmålet och dess avgränsning på samma sätt samt studentarbetets
relation till det projektmålet på samma sätt. I detta fall fördes många dialoger kring detta men det räckte
ändå inte hela vägen. En rimlig förklaring är att personerna verkar i olika sektorer och kommunicerar

26(27)

olika, att alla involverade har kort om tid, samt en kanske något överdriven optimism att allt kommer
klarna efter hand.

I projektet har vi inte lyckats med den systematiska externa kommunikationen i den grad vi hade hoppats.
Delvis har det varit ett medvetet val, för kommunikationen internt i stråket har varit det viktigaste för en
lyckad förstudie och ett lyckat projekt. Dels har Region Västerbotten använt mångfalt det budgeterade
antalet arbetstimmar på att leda projektet, och därför har det inte funnits tid att engagera sig i extern
kommunikation i önskad omfattning. Den kommunikatör som utsågs till projektet har haft problem med
arbetsbelastning och med att slutföra överenskomna kommunikationsuppgifter, medan projektledaren
inte haft tid över för att kompensera för detta. Mycket extern kommunikation har skett, genom några ar-
tiklar, två pressmeddelanden, flera mejlutskick med bred målgrupp, genom att tacka ja till olika förfråg-
ningar, och att en hemsida skapades på slutet av projektet för att kunna användas och hänvisa till i fort-
sättningen.

Hur har information om projektet spridits externt?

Beskriv hur projektet planerat/genomfört aktiviteter för att sprida information om projektet externt.

•

E-post till bred målgrupp när projektet blev beviljat

•

Pressrelease i början av september 2018

•

Artiklar i samband med uppstart på Designhögskolans, finansiärernas, SKL:s, SVID:s,
biosfärområdets, några kommuners och KOMPIS-nätverkets hemsidor. Många av dessa har
uppdaterat och spridit information vid fler tillfällen under förstudien.

•

Kick-offresan - då besökte vi personer i målgruppen och de fick då information om projektet.

•

Artikel på SVID:s hemsida om kick-offresan

•

Artikel på Region Västerbottens hemsida om kick-offresan, spreds per e-post

•

Genom intervjuer och workshops har information om projektet också spridits

•

Referensgruppens löpande arbete

•

Styrgruppens löpande arbete

•

Styrgrupps- och referensgruppsmedlemmars samt projektmedarbetares insatser i sina respektive
organisationer

•

Presentation vid biosfärprojektets styrelsemöte i början av december 2018.

•

Region Västerbottens monter på konferensen Civitas Forum i Umeå 2018 fokuserade på projektet

•

Presentationer vid två seminarier inom ramen för ESPON september-oktober 2018

•

En aktualitetspunkt och en workshop på Kollektivtrafikens dag den 26 september 2018

•

Presentation under konferensen Friluftsliv december 2018

•

Webbartikel i samband med Designhögskolans kurs och fältbesök våren 2019, spreds per e-post

•

Material till Designhögskolans studenter om caset

•

Designhögskolans information om projektet och studenternas arbete genom projektsidan Joy of
Connecting och genom (den också inspelade) slutpresentationen.

•

Webbartikel och e-post till bred målgrupp i samband med studenternas slutredovisning.

•

Studentprojektet Aura, en av fyra koncept som skapades för MOBEVI, bjöds in att presenteras och
ställas ut på Microsofts årliga konferens Microsoft Design Day i augusti 2019 i Redmond, Washington.

•

Region Västerbottens monter i samband med invigningen av biosfärområdet den 17 augusti 2019,
material förbereddes för det, bla. Ett A4-infoblad, en fotobok och att den presentation som togs fram
för Civitas-konferensen om projektet hösten 2018, skulle visas i montern.

•

Presentation under ett webbinarium om grön mobilitet anordnat av Distriktsentret i Norge, med
målgrupp ”doers” i kommunerne, till stor del planläggare, den 13 september 2019.

27(27)

•

Presentation den politiska Primärkommunala beredningen vid Region Västerbotten den 11 september
2019

•

Presentation för kommuncheferna den 26 september 2019

•

Presentation vid kollektivtrafikens kontaktpersondag den 19 november 2019.

•

Filmen Vindelälvsbussen som beskriver konceptet

•

Tillväxtverket bjöd in Region Västerbotten att sprida information om MOBEVI som ett gott exempel,
som en del av Tillväxtverkets pågående satsning att sprida kunskap om hur användarresan kan
användas som ett verktyg för företagsutveckling. Utmynnar i en artikel om projektet som gott exempel.

•

Intervju med projektledaren i november 2019 av en person som gör en mindre studie av
förutsättningarna att utveckla kollektivtrafiken i Sörmland för att bättre möte besöksnäringens och
specifikt utländska besökares behov. Kontakt till MOBEVI hade förmedlats av SKL.

•

Inbjudan till slutkonferensen, spreds brett

•

Spridning av konferensdokumentationen till alla de inbjudna, inklusive filmen Vindelälvsbussen och
inspelning från konferensen

•

En hemsida för förstudien har skapats som samlar allt kommunikationsmaterial om projektet. Där finns
länkar till Region Västerbottens och Designhögskolans filmer, artiklar, slutpresentationen, denna
slutrapport med mera.

•

I samband med att hemsidan blev klar skickades ett pressmeddelande ut för att berätta om resultatet -
det nyskapade bussförbindelsekonceptet och fortsatt arbete.