Fastställd av kommunfullmäktige i Sorsele kommun 2019-11-25, § 87
Sorsele Kommun
Serviceplan
Serviceplan för Sorsele kommun 2019-2024
Innehåll
I.
II.
III.
IV.
V.
VI.
VII.
VIII.
IX.
Planering, genomförande och utvärdering ..................................................... 10
Inledning
Den lokala serviceplanens syfte är att öka engagemang, förståelse och kunskap kring service och attraktivitet som
en del av Sorsele kommuns hållbara arbete med näringslivs- och landsbygdsutveckling. Syftet med planen är även
att servicetillgängligheten vägs in i kommunens långsiktiga och strategiska planering så som i Sorsele Kommuns
översiktsplan men även i fördjupande översiktsplaner för serviceorterna.. Planen kan även nyttjas som ett verktyg
för att öka handlingsberedskapen i servicefrågor och vara handledande i stödinsatser. Denna serviceplan är
kopplad till det regionala serviceprogrammet för Västerbottens län, kommunens översiktsplan, kommunens
bredbandsstrategi.
I serviceplanen finns kommunens serviceorter, servicenoder, servicepunkter beskrivna samt vilken servicenivå
som dessa bör omfatta i kommersiell service och kommun service.
Bakgrund
En försämrad servicetillgång för kommunmedborgare och för näringslivet i kommunen påverkar de lokala
förutsättningarna för tillväxt. Framtida behov och utmaningar på framförallt landsbygden kommer att kräva
fortsatta insatser inom serviceområdet bl.a. genom olika insatser för att stärka butiker och drivmedelsstationer
med strategisk betydelse för varuförsörjningen.
Tillgänglighet till service är viktigt för att ta tillvara tillväxtpotentialen i hela länet. För att säkerställa tillväxt på
landsbygden är det viktigt att det finns strategier för både offentlig och kommersiell service. Det är även viktigt
att hitta modeller för samverkan mellan olika serviceslag för att skapa attraktiva boendemiljöer och nya
möjligheter till jobb. En annan viktig förutsättning för en fungerande service är att det finns en väl genomtänkt
infrastruktur (kollektivtrafik, varutransport, bredband) som underlättar kommun-medborgarnas liv och som ger
möjlighet att kombinera boende och jobb.
Regionalt serviceprogram för Västerbotten, 2014-2020
Det övergripande målet med länets regionala serviceprogram är att skapa förutsättningar för människor och
företag att bo och verka i alla delar av länet genom att främja en tillfredsställande servicenivå utifrån realistiska
förutsättningar och inom rimliga avstånd. Programmet ligger till grund för hantering av stöd för kommersiell
service. Det regionala serviceprogrammet har kopplingar till andra program för regional tillväxt.
Kommunerna är viktiga aktörer för servicefrågorna dels genom att de är huvudmän för flera servicefunktioner,
att de arbetar med näringslivsutveckling och dels genom deras ansvar för den fysiska planeringen i den egna
kommunen.
Service
Offentlig service delas in i statlig, regional och kommunal service. Serviceplanen ska belysa och ta hänsyn till
sambandet mellan offentlig, kommersiell och ideell service.
Statlig service
Den statliga servicen omfattas av bland annat tillgång till polis, försäkringskassa, arbetsförmedling samt statliga
myndigheter och verk som exempelvis Länsstyrelsen, Tillväxtverket, Skattemyndigheten Trafikverket m.fl.
Grundläggande kommersiell service
Enligt utredningen SOU 2015:35, Service i glesbygd, utgör grundläggande
kommersiell service försäljningen av dagligvaror och drivmedel, post- och
apoteksservice samt betaltjänster.
Postservice: ta emot, transportera och dela eller lämna ut brev och paket,
försäljning av frimärken och andra postartiklar samt utlämning av körkort.
Apoteksservice: försäljning av receptfria läkemedel och andra apoteksvaror
samt utlämning av receptbelagda läkemedel.
Grundläggande betaltjänster: betalningsförmedling, uttag av kontanter
samt hantering av dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar.
Regional service
Det regionala utvecklingsansvaret i Västerbottens län har Region Västerbotten. De arbetar med fokusområden
som regional utvecklingsplanering, näringsliv och företagande, turism (Västerbottensturism), energi, miljö och
klimat, kompetensförsörjning och utbildning, transport-infrastruktur och kommunikationer, IT-infrastruktur och
tillämpningar (IT Västerbotten), förnyelse av samhällsservice, internationellt engagemang och EU-arbete samt
regional kulturutveckling.
Länsstyrelsen i Västerbotten
verkar som en regional del av den svenska statsförvaltningen. Myndigheten har
uppdraget att verka för att nationella mål får genomslag i länet, att samordna olika samhällsintressen, och att följa
och till regeringen rapportera tillståndet i länet. Länsstyrelsens uppgifter omfattar bland annat regional tillväxt,
landsbygdsfrågor, samhällsplanering, natur- och miljövård, klimat- och energifrågor och krisberedskap.
Kommunal service
I den kommunala servicen ingår många verksamheter som både är obligatoriska och frivilliga. Det vi vanligtvis
tänker på när vi menar kommunal service är tillgång till skola/förskola, äldrevård, bibliotek, räddningstjänst,
bostads-, bygg- och fastighetsärenden, planärenden, vatten och avlopp, avfall och återvinning, miljö och
hälsoskyddsärenden, energiförsörjning, bredband, service till näringslivet, kultur och fritid.
Kommersiell service
Utgångspunkten i denna plan är hur kommunen strategiskt ska säkerställa hur man ska ombesörja
grundläggande
kommersiell service
på landsbygden samt annan viss offentlig service som lämpligen kan samordnas med
kommersiell service. Exempel på offentlig service som i huvudsak ger kommersiella aktörer fler ben att stå på
kan vara kommunal medborgarinformation. Se figur.
För att främja utvecklingen på landsbygden behövs planer för både offentlig- och kommersiell service, service
som är viktig för att skapa attraktiva boendemiljöer och nya möjligheter till jobb. Det är också helt avgörande att
det finns en bra infrastruktur (vägar, bredband via fiber och mobil uppkoppling) på landsbygden för att servicen
ska kunna fungera för både boende och företag.
Begrepp och definitioner
Begrepp kan ses som verktyg för att förstå verkligheten. Det finns flera olika sätta att använda begrepp på och
det sätt som väljs har betydelse för hur sammanhang beskrivs. Här presenteras och förklaras kort några av de
begrepp som används i denna plan.
När det gäller Förordning (2000:284) om stöd till kommersiell service gäller att stöd får lämnas i områden där
servicen är gles. Stöd kan lämnas för att det i glesbygd och landsbygd ska kunna upprätthållas en försörjning med
dagligvaror och drivmedel som är tillfredsställande med hänsyn till geografiska och befolkningsmässiga
förhållanden.
Glesbygd:
stora sammanhängande områden med gles bebyggelse och långa avstånd till större orter,
sysselsättning och service.
Landsbygd: områden med liknande förhållanden som i glesbygd men med kortare avstånd till större orter
och service
Centralort:
kommunens huvudort.
Tätort:
en ort med minst 200 invånare i samlad bebyggelse med normalt högst 200 m mellan husen
(SCB).
Serviceort:
en ort som politiker har pekat ut som serviceort för den offentliga och kommersiella servicen
tillgängligheten
Servicepunkt: Vid en servicepunkt ska kommunen ansvara för att förutsättningar skapas så att grundläggande
kommersiell service finns tillgänglig och kan samordnas med viss offentlig service.
Servicepunkten ska vara den naturliga mötesplatsen i byn.
Servicepunkter kan inrättas i bygdegårdar eller hos handlaren i byn som är tillgängliga för
allmänheten. De kan innehålla dator med uppkoppling, café, kontantservice, betaltjänster,
samhällsinformation, datorer. På så sätt kan byns behov av samlingsplats tillgodoses även
Serviceorter
SORSELE
Kommunens centralort ligger i sydost och har en befolkning på ca. 1200 personer. Här finns flera verksamheter
med inriktning mot bland annat förädling av skogsråvara, elektronik, smide och biltestindustri. Centralorten utgör
ett regionalt centrum där många viktiga funktioner finns för service, socialt liv, handel, sjukvård och utbildning.
Centralorten har två idrottsplatser, elljusspår och omfattande skidspår och ledsystem för längdskidåkning
vintertid. Nalovardos friluftsområde med skidanläggning och naturreservat ligger inte längre bort än 15 minuter
med bil.
Ena delen av samhället ligger på en ö mitt i Vindelälven och har många naturnära och attraktiva markområden
som samtidigt erbjuder stor närhet till en kombination av närhet till natur, friluftsliv och god service. I Sorsele
finns kommunens största tillgång till hyreslägenheter där störst efterfrågan finns på mindre lägenheter. Samhället
har två huvudsakliga industriområden i norr och söder där möjlighet för byggnation finns vid behov.
Jordbruksmark som primärt ska användas för jordbruk finns framförallt norr om samhället i anslutning till
Sorselegårdsområdet och i söder vid infarten efter väg E45.
Utvecklingsområden:
Kommunen vill i sin planering framförallt se möjligheterna för utveckling av bebyggelse i anslutning till goda
utemiljöer som samtidigt erbjuder en hög nivå av service och närhet till viktiga samhällsfunktioner.
AMMARNÄS
Ammarnäs är en fjällby belägen i kommunens. nordvästra del i mitten av Vindelfjällens naturreservat Här finns
ca. 200 invånare. De två mest framträdande näringarna är besöksnäring och rennäring. Området har ett rikt
kulturarv av både nybyggarhistoria och samisk historia. I byn bedrivs också forskning vid Vindelfjällens forsk-
ningsstation. Byn har ett aktivt föreningsliv med flera föreningar som har arrangemang över hela året.
Närheten till Vindelfjällen gör att intresset är stort för bland annat skoteråkning, skidåkning, vandring, ridning
och fiske. Detta i kombination med viktiga riksintressen för friluftsliv, obrutna fjäll, rennäring, naturvård och
kulturmiljöer ställer särskilda krav på en samordnad och hållbar utveckling. Vid infarten efter väg 363 finns indu-
strimark med möjlighet till utveckling utifrån behov. Värdefull mark för jordbruk finns framförallt i anslutning
till raningarna kring Vindelån och Tjulåns deltaland. I Ammarnäs finns kommunens starkaste utveckling av
fritidshus med en hög efterfrågan på attraktiv mark. Detta gör också att utvecklingen på fastighetspriser överlag
skiljer sig från kommunen i övrigt.
Utvecklingsområden:
Kommunen ser positivt på serviceutvecklingen med en servicepunkt och vill arbeta för att tillgodose de behov av
byggande som finns utifrån byns förutsättningar
.
BLATTNICKSELE
Blattnicksele ligger på båda sidor av Vindelälven, 2,5 mil nedströms Sorsele och har en befolkning på ca. 220
personer. Här finns mataffär, obemannad bensinmack, campingplats, fritidsanläggningar som tennisbana,
elljusspår och hockeyrink. Det finns även goda kommunikationsmöjligheter med inlandsbanan och väg E45 och
363 som går genom byn.
I Blattnicksele finns ett aktivt föreningsliv och aktivitetshus med gym och samlingslokaler. Planerad mark för
industri finns i anslutning till orten där möjlighet till olika industriella verksamheter finns. Under senare år har det
påbörjats ett generationsskifte, med många inflyttande yngre och barnfamiljer. Framför allt finns en efterfrågan
på fristående hus med god tillgång till garage och förrådsbyggnader/uthus.
Utvecklingsområden:
Kommunen vill utveckla bebyggelsen utifrån byns förutsättningar och befolkning. Planeringen ska utifrån
efterfrågan syfta till att skapa ett område med en servicepunkt, stark bykänsla, närhet till rekreation och kort
pendlingsavstånd till centralorten
SERVICEPLAN - [VÄLJ DATUM]
7
GARGNÄS
By med ca 150 innevånare som ligger i kommunens södra del utmed Gargån, inte långt ifrån mynningen
till Vindelälven. Landskapskaraktären präglas av natursköna omgivningar och i princip hela byn omges av
vatten. Byn har en mycket aktiv byaförening med aktivitetshus och biosalong i egen regi. Närheten till
Gargån, Vindelälven och sjöar ger bra förutsättningar för fiske. Här finns en mathandel och även
kommunens enda flygplats och industri för bland annat trävaror, liksom turistverksamhet med inriktning
på bland annat hundspannsaktiviteter. Industrimark finns utpekad i byns utkanter med möjlighet till eta-
blering av lokaler. I byn finns mindre områden av jordbruksmark som bör prioriteras för jordbruk.
Gargnäs har en stark påverkan från närheten till grannkommunerna och möjligheten till pendling.
Utvecklingsområden:
Kommunens planering ska utgå ifrån att möta de behov som kan uppstå utifrån områdets kontext. Här
finns goda möjligheter att utveckla bebyggelse för särskilda behov och intressen från exempelvis
servicepunkt, besöksnäring, god tillgång till rekreation och fristående byggnader.
Syfte och mål
Serviceplanen ska leda till ett ökat engagemang, förståelse och kunskap kring service som en del av
kommunens arbete med näringslivs- och landsbygdsutveckling. Vilket bland annat medför att servicens
funktioner konkret vägs in i kommunernas långsiktiga och strategiska planering. Planen ska även vara ett
verktyg för att öka handlingsberedskapen i servicefrågor.
Övergripande mål
Serviceplanen ska vara såväl ett verktyg för kommunen som för andra myndigheter, organisationer och
företag i syfte att samla resurser och insatser mot det gemensamma målet - en god servicenivå i länet.
Målet är att kvinnor och män, oavsett etnicitet och ålder, ska ha likvärdig tillgång till dagligvaror och
drivmedel. Planen ska vara ett styrande dokument i syfte att samla resurser och insatser för att uppnå detta
mål om en god servicetillgänglighet i länet samt vara vägledande för användandet av stödet till
kommersiell service.
Mål för kommunen
Sorsele kommun ska säkerställa att hela kommunen, speciellt gles- och landsbygd, har tillgång till god
service inom rimliga avstånd. Målsättningen är att servicenivån ska bidra till att fler människor kan bo kvar
och verka i kommunen, att den skapar attraktiva boende- och näringslivsmiljöer med möjlighet att starta
upp och driva företag. Vidare att fler människor och verksamheter flyttar in men också attraherar fler att
besöka vår kommun.
Delmål
•
Säkerställa att nödvändig service finns i utpekade serviceorter.
•
Utveckla serviceorterna Sorsele, Ammarnäs, Blattnicksele, och Gargnäs med omland/omnejd
SERVICEPLAN - [VÄLJ DATUM]
8
Åtgärder
För att uppnå en god servicenivå i hela landet finns olika ekonomiska stöd till i första hand dagligvaru-
butiker och bensinstationer i gles- och landsbygder. Stöd kan lämnas för att det i glesbygd och landsbygd
skall kunna upprätthållas en försörjning med dagligvaror och drivmedel som är tillfredsställande med
hänsyn till geografiska och befolkningsmässiga förhållanden.
Kunskap om stöd
Länsstyrelsen i Västerbotten handlägger ansökningarna om stöd samt bedömer vad som är prioriterat för
att nå målen med landsbygdsprogrammet och målen för din regions utveckling.
1.
Kommunen deltar vid utbildningstillfällen men även arrangerar utbildningstillfällen tillsammans
med Länsstyrelsen i Västerbotten för att säkerställa att kunskapen om det statliga stödet för
kommersiell service för glesa områden är god i kommunen.
2.
Det är viktigt att säkerställa att kommunen ombesörjer att den vägledning som finns på
kommunens hemsida angående hur och var man söker stöd är uppdaterad och korrekt.
3.
Viktigt att antagen kommersiell serviceplan med hemsändningsregler delges alla servicegivare i
kommunen.
Ansvar för åtgärd
Näringslivsutveckling
Finansiering av åtgärd Näringslivsutveckling
Handläggning och stöd för hemsändningsbidrag
Syftet med hemsändningsbidraget är att trygga varuförsörjningen i kommunens gles- och landsbygd.
Bidraget gäller för livsmedelsbutiker på landsbygden, det vill säga utanför Sorsele tätort. Kommunen kan
bidra ekonomiskt till hemsändning av dagligvaror. Hemsändning gäller fast boende i glesbygd.
Ansvar för åtgärd
Näringslivsutveckling
Finansiering av åtgärd Näringslivsutveckling och Region Västerbotten
Servicepunkt
Kommunen budgeterar årligen för uppdragsersättningar för lokala servicepunkter.
a.
Information om sevärdheter och turistiska attraktioner
b.
Föreningsinformation- mötesplats café sittning
c.
Kommuninformation
d.
Tillhandahållandet av Internetuppkoppling för åtkomst av kommunala och/eller även statliga och
privata tjänster på nätet för boende och besökande. Hjälpa ovana datoranvändare vid sökning av
tjänster.
e.
Utveckling av mötesplats vars syfte är att stärka den sociala samvaron på orten.
f.
Packning och iordningställande av matvarupaket till hemtjänsten för deras brukare.
Kommuner erhåller broschyrställ, anslagstavla, digitalskärm
SERVICEPLAN - [VÄLJ DATUM]
9
Butikens står för 2 m² golvyta, upplåta anslagstavla till ortens föreningar, bekosta internet uppkoppling
och gratis tillgång till Wi-Fi, datorstöd för besökare.
Ansvar för åtgärd
Näringslivsutveckling
Finansiering av åtgärd Näringsliv i samarbete med Länsstyrelsen
Kommunens interna arbete
Att löpande kartlägga och inventera behov ger kommunen en bra utgångspunkt för att arbeta både
förebyggande och innovativt för att säkerställa att servicen på landsbygden både utvecklas och säkerställs.
Åtgärd
Aktivitet
Ansvar för åtgärd
Finansiering
Integrera service-
frågor i
översiktsplan
Vid revideringen av kommunens
översiktsplan ska servicefrågorna
beaktas så att det skapas ett
långsiktigt säkerställande av en
fungerande kommersiell och
offentlig service.
Samhällsbyggnadsavd Samhällsbyggnads-
avd
Utveckla samord-
ning av varudistri-
bution
Utifrån uppkomna behov arbeta
med samordning av
varudistributionen mellan de olika
aktörerna (servicegivare,
transportörer, kommunen, ….)
Näringslivsutv i
samarbete med
ekonomikontoret
Kommunkontoret
Utveckla service-
orter och service-
punkter
Kommunen skall löpande följa upp
förutsättningar för att bevara och
utveckla den kommersiella servicen
i landsbygdens finns på serviceorter
och på de lokala servicepunkterna.
Näringslivsutv
Kommunkontoret
Bygdemedel
Dialog och samråd
mellan kommunens
förtroendevalda och
tjänstemän och
medborgare,
föreningar och
företag som är
verksamma på
landsbygden.
Kartlägga servicebehoven i lands-
bygden.
Utvärdera verksamheter på berörda
serviceorter och service-punkter.
Dialoger med lokala utvecklings-
grupper i landsbygdsområdena bör
även det ske löpande och årligen
ska servicegivare i kommunen
bjudas in till kommunkontoret för
dialog.
Byaforum
Dialogmetoden
Kommunkontoret
Kommunkontoret
Bygdemedel
SERVICEPLAN - [VÄLJ DATUM]
10
Planering, genomförande och utvärdering
Ansvar och kostnader
Sorsele Kommun med kommunchefen med näringslivskontoret ansvarar att inom sitt ansvarsområde
vidta åtgärder i planen och att budgetera för de kostnader som åtgärderna medför.
Årlig sammanfattning och redovisning
Kommunstyrelsen har ett samordningsansvar för att årligen följa upp och utvärdera genomförda åtgärder.
Revidering
Näringslivskontoret ansvarar för att planen revideras varje mandatperiod.
Serviceplanens framtagande
Sorsele Kommun har i översiktsplansarbetet tagit upp servicefrågor - näringslivsfrågor kopplat till
Ammarnäs, Blattnicksele samt Sorsele och Gargnäs.
Fritid- och kultur, turismenheten har jobbat med planen genom Västerbottens Länsstyrelse
utvecklingsprogram samt region Västerbotten samt genom samverkan med Skellefteå regionen i
samverkansgruppen och information genom byaforum.
Sorsele Kommun
2019 -06- 12
Dölj infoSparad kopia
Detta är sökmotorns sparade kopia av https://www.regionvasterbotten.se/VLL/Filer/Sorsele.pdf
3 ord som matchar Regional serviceutveckling markerades.
Gå till [ nästa | föregående ] förekomst.
Sidan kan ha uppdaterats sedan sökmotorn indexerade den. Du kan alltid gå till den senaste versionen.