Storuman

Inledning

Den lokala serviceplanens syfte är att öka engagemang, förståelse och kunskap kring service
som en del av Storumans kommuns hållbara arbete med näringslivs- och
landsbygdsutveckling. Syftet med planen är att servicetillgängligheten vägs in i kommunens
långsiktiga och strategiska planering. Planen är även handledande i stödinsatser.

Denna serviceplan är kopplad till det regionala serviceprogrammet för Västerbottens län,
kommunens översiktsplan, kommunens bredbandsstrategi, strategi för laddinfrastruktur,
kommunens bostadsförsörjningsplan, kommunens trafikstrategi och andra styrdokument.

I serviceplanen finns kommunens serviceorter, servicenoder och servicepunkter beskrivna
samt vilken servicenivå som dessa bör omfatta. Planen ska säkerställa hur man ska
ombesörja grundläggande kommersiell service på landsbygden samt annan viss offentlig
service som lämpligen kan samordnas med kommersiell service.

Bakgrund

En försämrad servicetillgång för kommunmedborgare och för näringslivet i kommunen
påverkar de lokala förutsättningarna för tillväxt. Framtida behov och utmaningar på
framförallt landsbygden kommer att kräva fortsatta insatser inom serviceområdet bl.a.
genom olika insatser för att stärka butiker och drivmedelsstationer med strategisk betydelse
för varuförsörjningen.

Tillgänglighet till service är viktigt för att ta tillvara tillväxtpotentialen i hela länet. För att
säkerställa tillväxt på landsbygden är det viktigt att det finns strategier för både offentlig och
kommersiell service. Det är även viktigt att hitta modeller för samverkan mellan olika
serviceslag för att skapa attraktiva boendemiljöer och nya möjligheter till jobb. En annan
viktig förutsättning för en fungerande service är att det finns en väl genomtänkt infrastruktur
(kollektivtrafik, varutransport, bredband) som underlättar kommunmedborgarnas liv och
som ger möjlighet att kombinera boende och jobb.

Regionalt serviceprogram för Västerbotten

Innehållet i det regionala programmet har utarbetats och förankrats i det breda regionala
partnerskapet med Länsstyrelsen i Västerbottens län, som har huvudmannaskapet, Region
Västerbotten och med företrädare från samtliga kommuners näringslivs- och/eller
utvecklingsavdelningar i Västerbotten. Det regionala serviceprogrammets partnerskap
identifierar och genomför även överenskomna insatser. Identifiering och planering av
programmets insatser utförs årsvis vid gemensamma träffar som arrangeras av
huvudmannaskapet.

Det övergripande målet med länets regionala serviceprogram är att skapa förutsättningar för
människor och företag att bo och verka i alla delar av länet genom att främja en
tillfredsställande servicenivå utifrån realistiska förutsättningar och inom rimliga avstånd.
Programmet ligger till grund för hantering av stöd för kommersiell service. Det regionala
serviceprogrammet har kopplingar till andra program för regional tillväxt.

Service

Offentlig service delas in i statlig, regional och kommunal service. Serviceplanen belyser
sambandet mellan offentlig, kommersiell och ideell service.

Statlig service

Den statliga servicen omfattas av bland annat tillgång till polis, försäkringskassa,
arbetsförmedling samt statliga myndigheter och verk som exempelvis Länsstyrelsen,
Tillväxtverket, Skattemyndigheten, Trafikverket m.fl.

Regional service

Det regionala utvecklingsansvaret i Västerbottens län har Region Västerbotten. De arbetar
med fokusområden som regional utvecklingsplanering, näringsliv och företagande, turism
(Västerbottensturism), energi, miljö och klimat, kompetensförsörjning och utbildning,
transportinfrastruktur och kommunikationer, IT-infrastruktur och tillämpningar (IT
Västerbotten), förnyelse av samhällsservice, internationellt engagemang och EU-arbete samt
regional kulturutveckling.

Länsstyrelsen i Västerbotten verkar som en regional del av den svenska statsförvaltningen.
Myndigheten har uppdraget att verka för att nationella mål får genomslag i länet, att
samordna olika samhällsintressen, och att följa och till regeringen rapportera tillståndet i
länet. Länsstyrelsens uppgifter omfattar bland annat regional tillväxt, landsbygdsfrågor,
samhällsplanering, natur- och miljövård, klimat- och energifrågor och krisberedskap.

Kommunal service

I den kommunala servicen ingår många verksamheter som både är obligatoriska och
frivilliga. De viktigaste delarna av kommunal service är tillgång till skola och förskola,
äldrevård och annan omsorg, bibliotek, räddningstjänst, bostads-, bygg- och
fastighetsärenden, planärenden, vatten och avlopp, avfall och återvinning, miljö- och
hälsoskyddsärenden, energiförsörjning, bredband, service till näringslivet, kultur och fritid,
allmänna mötesplatser med mera.

Grundläggande kommersiell service

Enligt utredningen SOU 2015:35, Service i glesbygd, utgör grundläggande kommersiell service
försäljningen av dagligvaror och drivmedel, post- och apoteksservice samt betaltjänster.

Postservice: ta emot, transportera och dela eller lämna ut brev och paket, försäljning av

frimärken och andra postartiklar samt utlämning av körkort.

Apoteksservice: försäljning av receptfria läkemedel och andra apoteksvaror samt utlämning av
receptbelagda läkemedel.

Grundläggande betaltjänster: betalningsförmedling, uttag av kontanter samt hantering av

dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar.

Begrepp och definitioner

När det gäller Förordning (2000:284) om stöd till kommersiell service gäller att stöd får
lämnas i områden där servicen är gles. Stöd kan lämnas för att det i glesbygd och landsbygd
ska kunna upprätthållas en försörjning med dagligvaror och drivmedel som är
tillfredsställande med hänsyn till geografiska och befolkningsmässiga förhållanden.

Glesbygd:

stora sammanhängande områden med gles bebyggelse och långa avstånd till
större orter, sysselsättning och service.

Landsbygd: områden med liknande förhållanden som i glesbygd men med kortare avstånd

till större orter och service

Centralort:

kommunens huvudort.

Tätort:

en ort med minst 200 invånare i samlad bebyggelse med normalt högst 200 m
mellan husen (SCB).

Serviceort: Ur kommunens planeringsperspektiv finns två serviceortsområden, som är
desamma som kommunens tätortsområden: Storuman-Stensele och Tärnaby-Hemavan. I
dessa två områden är den huvudsakliga offentliga och kommersiella servicen belägen.
(Skola, sjukvård, polis, bibliotek, simhall, postombud, bank, systembolag, drivmedel,
detaljhandel etc.)

Servicenod: I kommunen finns två servicenoder, Gunnarn och Slussfors. Dessa noder behövs
för att upprätthålla en grundläggande servicenivå i vår långsträckta kommun. I dessa noder
finns dagligvaruhandel, drivmedel, förskola och skola, hemtjänstpatrull, samt ombud för
post, apotek, systembolag etc.

Servicepunkt: Vid en servicepunkt ska kommunen verka för att möjligheter skapas för
grundläggande service. Servicepunkten ska vara den naturliga mötesplatsen för alla i
bygden. På ett antal platser i kommunen är det lanthandeln som är den naturliga
servicepunkten, i andra byar kan det vara en bygdegård, byastuga eller liknande. Vilken plats
som är den huvudsakliga servicepunkten i en bygd avgörs i dialog mellan kommunen och
bygden.

Tillgänglighet: Hur en servicefunktion kan anses tillgänglig kan variera utifrån människors
behov och preferenser. Även om alltfler tjänster i samhället kan skötas via internet eller med
andra moderna tekniska hjälpmedel så behövs dock fysisk tillgänglighet för att många
tjänster ska kunna utföras. Därför avses begreppet tillgänglighet till servicefunktioner i
denna plan som fysisk tillgänglighet, det vill säga avstånd med bil från bostad till en
servicefunktion.

Lägesbeskrivning

Befolkning

I  Storumans  kommun  bor  cirka  5 900  personer  varav  cirka  2 200  i  centralorten  Storuman.
Medelåldern ligger på 46,9 år. Kommunen är mycket långsträckt med ungefär 25 mil från östra
till  västra  gränsen.  Övriga  tätorter  är  Stensele  (ca  500  invånare),  Tärnaby  (ca  480)  och
Hemavan (ca 270). Andelen av befolkningen som väljer att bosätta sig i tätorter ökar. 1970
bodde 46 procent i tätort och 2015 hade andelen ökat till 58 procent i Storumans kommun.
Kommunens storlek innebär långa avstånd till kommersiell och offentlig service i stora delar
av kommunen. Prognosen för Storumans kommun visar att befolkningen kommer att fortsätta
minska under överskådlig framtid, dessutom väntas befolkningen bli allt äldre. Den negativa
befolkningsutvecklingen bröts dock för år 2017 med en ökning på 3 personer, tack vare ett
tydligt överskott på utrikes inflyttningar. Kommunens befolkning utgörs till ca 9 procent av
utrikes födda personer, en andel som alltså ökat de senaste åren. Kommunen har under den
senaste  femårsperioden  haft  ett  tydligt  överskott  vad  gäller  utrikes  inflyttningar,  och  ett
nästan lika tydligt underskott vad gäller inrikes flyttningar.

Näringsliv

Utvecklingen i kommunens västra del och då framför allt i Hemavan har under de senaste åren
varit positiv. En galleria med nya butiker har etablerat sig i Hemavan, med exempelvis
sportaffär, inredningsbutik, café och systembolag. På andra håll i kommunen ser vi en vikande
trend för detaljhandeln, sannolikt på grund av den ständigt växande internet-handeln. Tack
vare europaväg E12 bör dock förutsättningar för detaljhandel finnas i kommunen tack vare
genomfartsturismen.

Infrastruktur

Utvecklingen  av  kontanthanteringen  har  lett  till  att  det  i  vissa  situationer  uppstår  brist  på
kontanter.  Dagligvaruhandeln  har  i  viss  utsträckning  tagit  över  ansvaret  för  kontant-
försörjningen, vilket skapar problem bland annat ur säkerhets- och tillgänglighetssynpunkt. En
av  anledningarna  är  att  utbyggnaden  av  det  mobila  telefon-  och  bredbandsnätet  inte  går  i
samma takt som avvecklingen av kontanthanteringen. Bankerna tar för givet att folk ska kunna
betala med kort, vilket inte blir möjligt då nätuppkoppling i många situationer inte är möjlig.
Dyra  frakter  upplevs  som  ett  problem  för  många  handlare  både  vad  gäller  inköp  och
försäljning.

Servicetillgänglighet och strategiska servicenoder

I kommunen finns det fyra lanthandelsbutiker, i Umfors, Gunnarn, Slussfors och Joeström.
Dessutom finns dagligvarubutiker i Hemavan, Tärnaby, Joesjö och i Storuman två butiker.
Butiken i Stensele stängdes för ett par år sedan. I området söder om centralorten Storuman
saknas butik. Befolkningen i byarna Långsjöby och Pauträsk har tre mil respektive sex mil till
centralorten.

Systembolaget finns idag på två orter i kommunen, Storuman och Hemavan. Nya sätt att ordna
hemsändning av varor testas genom ett samarbete mellan ICA och PostNord. Man har även
sett en positiv utveckling för de som valt e-handel. En del generationsväxlingar har skett och
nya ägare med nya visioner tar kunder från en större marknad än Storuman med närliggande
byar. Strategiska servicenoder är Gunnarn och Slussfors där man i dag har matvarubutiker,
drivmedelsstationer, skolor och stationerad hemtjänst.

I Slussfors har landstinget i samarbete med kommunen utvecklat en ny typ av service genom
ett uppbyggt vårdrum där invånarna själva kan ta enklare prover och kontakta sin läkare.
Landstinget bedriver ett projekt för att utveckla detta till ett ”virtuellt samhällsrum” och
etablera ett likadant rum i Gunnarn.

Syfte och mål

Serviceplanen ska leda till ett ökat engagemang, förståelse och kunskap kring service som en
del av kommunens arbete med näringslivs- och landsbygdsutveckling.

Syfte och övergripande mål

Syftet är att serviceplanen ska vara såväl ett verktyg för kommunen som för andra
myndigheter, organisationer och företag i syfte att samla resurser och insatser mot det
gemensamma målet - en god servicenivå i länet. Det övergripande målet är att alla i
kommunen, oavsett kön, ålder eller bostadsort, ska ha en ändamålsenlig tillgång till
dagligvaror och drivmedel. Planen ska bidra till att uppnå målet om god servicetillgänglighet
i länet samt vara vägledande för användandet av stödet till kommersiell service.

Mål för kommunen

Planen ska säkerställa att hela kommunen, speciellt gles- och landsbygd, har tillgång till god
service inom rimliga avstånd. Målsättningen är att servicenivån ska bidra till att fler
människor kan bo kvar och verka i kommunen, att den skapar attraktiva boende- och
näringslivsmiljöer med möjlighet att starta upp och driva företag. Detta bidrar till att fler
människor och verksamheter flyttar in men också attraherar fler att besöka vår kommun.

Delmål

Säkerställa att förutsättningar för nödvändig service finns i utpekade servicenoder
(Gunnarn och Slussfors)

I samverkan med befolkning, civilsamhälle, myndigheter, organisationer och
kommersiella aktörer arbeta för att utveckla och behovsanpassa servicenivån på de
utpekade orterna.

Åtgärder

För att uppnå en god servicenivå i hela landet finns olika ekonomiska stöd till i första hand
dagligvarubutiker och bensinstationer i gles- och landsbygder. Stöd kan lämnas för att det i
glesbygd och landsbygd skall kunna upprätthållas en försörjning med dagligvaror och
drivmedel som är tillfredsställande med hänsyn till geografiska och befolkningsmässiga
förhållanden.

Kunskap om stöd

Länsstyrelsen i Västerbotten handlägger ansökningarna om stöd samt bedömer vad som är
prioriterat för att nå målen med landsbygdsprogrammet och de regionala utvecklingsmålen.

Kommunen deltar vid utbildningstillfällen men arrangerar även utbildningstillfällen
tillsammans med Länsstyrelsen i Västerbotten för att säkerställa att kunskapen om
det statliga stödet för kommersiell service för glesa områden är god i kommunen.

Det är viktigt att kommunen ombesörjer att den vägledning som finns på
kommunens hemsida angående hur och var man söker stöd är uppdaterad och
korrekt.

Serviceplan med hemsändningsregler ska delges alla servicegivare i kommunen.

Ansvar för åtgärd: näringslivskontoret
Finansiering av åtgärd: näringslivskontoret

Handläggning och stöd för hemsändningsbidrag

Syftet med hemsändningsbidraget är att trygga varuförsörjningen i kommunens gles- och
landsbygd. Bidraget gäller för livsmedelsbutiker på landsbygden, det vill säga utanför
tätorterna Storuman-Stensele och Tärnaby-Hemavan. Kommunen kan bidra ekonomiskt till
hemsändning av dagligvaror. Hemsändning gäller fast boende i glesbygd.

Policy för hemsändning och hemsändningsbidrag, se bilaga 2.

Ansvar för åtgärd: kommunstyrelsen
Finansiering av åtgärd: kommunstyrelsen i samarbete med länsstyrelsen

Samhällsrum

Tillsammans med Västerbottens läns landsting (via GMC, Glesbygdsmedicinskt centrum i
Storuman) pågår ett arbete för att etablera två samhällsrum i kommunen (Slussfors och
Gunnarn). Dessa rum har stor potential att leverera kvalificerad samhällsservice. I nuläget är
det framför allt sjukvård som levereras men ett långsiktigt arbete pågår för att utveckla
rummens funktion både för sjukvården och andra samhällstjänster.

Servicepunkt

Kommunen erbjuder butiker, byaföreningar och motsvarande parter möjlighet att anmäla
intresse om att etablera och ta ansvar för en servicepunkt. Detta ska regleras i ett avtal som
utformas i dialog mellan kommunen och den lokala part som vill etablera servicepunkten.

En servicepunkt ska innehålla minst 3 serviceslag enligt listan nedan. Ersättning till
servicegivaren utgår enligt angivna summor, maximalt stöd till en servicepunkt är 30 000
kronor per år. Serviceslag som kan tillhandahållas är bland annat:

Information om sevärdheter och turistiska attraktioner, 5 000 kr

Föreningsinformation, 5 000 kr

Kommuninformation, 5 000 kr

Tillhandahållande av internetuppkoppling för e-tjänster och liknande samt hjälp till
ovana datoranvändare vid sökning av tjänster, 10 000 kr

Utveckling av mötesplats vars syfte är att stärka den sociala samvaron på orten,
10 000 kr

Plats för laddstation för elbilar, 10 000 kr

Samordning av ”fixartjänster”, 10 000 kr

Samordning av inköpsresor, 10 000 kr

Hjärtstartare, 10 000 kr

Andra serviceslag kan också ingå i avtalen efter överenskommelse.

Ansvar för åtgärd: näringslivskontoret, kommunstyrelsen
Finansiering av åtgärd: kommunstyrelsen via bygdeavgiftsmedel

Systemet med servicepunkter ska utvärderas årligen och revideras vid behov.

Kommunens interna arbete

Att löpande kartlägga och inventera behov ger kommunen en bra utgångspunkt för att
arbeta både förebyggande och innovativt för att säkerställa att servicen på landsbygden
både utvecklas och säkerställs.

Åtgärd

Aktivitet

Ansvar för åtgärd

Finansiering

Integrera
servicefrågor i
översiktsplan

Vid revideringen av
kommunens översiktsplan
ska servicefrågorna beaktas
så att det skapas ett
långsiktigt säkerställande av
en fungerande kommersiell
och offentlig service.

Kommunstyrelsen

Utveckla
samordning av
varudistribution

Utifrån uppkomna behov
arbeta med samordning av
varudistributionen mellan
de olika aktörerna
(servicegivare,
transportörer, kommunen)

Näringslivskontoret
i samarbete med
trafikplanerare och
handläggare
hemsändning

Näringslivskontoret,
projektmedel,
hemsändningsstöd.
Även möjlig
samplanering med
hemtjänst -
inköpsresor

Utveckla
servicenoder
och service-
punkter

Löpande följa upp
förutsättningar för att
bevara och utveckla
servicen i servicenoderna
och de lokala
servicepunkterna

Näringslivskontoret
i samarbete med
kommunstyrelsen

Näringslivskontoret,
projektmedel

Inrättande av
bygderåd, ett
forum för dialog
och samråd

Kartlägga servicebehoven
på landsbygden.

Utvärdera verksamheter på
berörda servicenoder och
servicepunkter.

Återkommande dialoger
med lokala
utvecklingsgrupper i
landsbygdsområdena.

Kommunstyrelsen i
samarbete med
näringslivskontoret

Kommunstyrelsen

Planering, genomförande och utvärdering

Ansvar och kostnader

Bilaga 1: Inrättande av bygderåd i Storumans kommun

Samverkansmodell för bygderådet i Storumans kommun. Modellen har tagits fram i med projektet Service i

samverkan med Hela Sverige ska leva.

Syftet med bygderådet i Storumans kommun är att:

Skapa ett aktivt samtalsforum mellan byar och kommun.

Aktivt arbeta tillsammans för att verkställa utvecklingsarbetet i byarna.

Stödja och utveckla samverkan när det gäller bygdefrågor.

Kommunen initierar arbetet under ett år, varefter arbetet och organisationsmodellen ska

utvärderas. Målsättningen är en ökad tillväxt i glesbebyggda områden och förbättrade

möjligheter för människor att leva utanför tätorterna.

Huvudsakliga arbetsuppgifter för rådet är:

Att utgöra en plattform för dialog och samråd kring utvecklingsfrågor med betydelse

för byautvecklingen.

Att utgöra utvecklingsgrupp för landsbygdsfrågor och projekt som berör dessa frågor.

Att vara remissinstans i av allmänintresse för landsbygden.

Rådets sammansättning ska i största möjliga mån ge en så bred representation som möjligt

vad gäller ålder och kön bland de som bor på landsbygden. Kommunens

landsbygdsansvariga är föredragande i rådet. Sekreterarskapet är rullande. Rådet ska bestå

av:

En representant och en ersättare från vardera av de byautvecklingsgrupper (eller

motsvarande) som anmält intresse. Bygderepresentanten ska representera sitt

geografiska område och ha mandat från byn/området (byn/området får definiera sig

självt).

Representanter från kommunstyrelsen.

Representant från näringslivskontoret.

Adjungerade kommunala tjänstepersoner beroende på vilka frågor som ska tas upp

på mötena.

Rådet sammanträder två gånger per år i Storuman eller Tärnaby.

Uppkopplingsmöjligheter ska finnas för deltagande via resfria möten.

Ärenden som ska tas upp levereras till sammankallande senast två veckor innan

mötet.

Bygderepresentanterna arvoderas med 500 kronor per tillfälle och förening.

Föreningen avgör sedan själv hur pengen fördelas.

Bilaga 3: dagligvaror och drivmedelsanläggningar i Storumans kommun.

DAGLIGVAROR

ORT

GUNNAR
N

JOESTRÖM JOESJÖ

HEMAVAN

TÄRNABY

SLUSSFORS

UMFORS

STORUMA
N

STORUMAN

Serviceort

Servicenod

Servicepunkt

BUTIKSNAMN

COOP
NORD

JOESTRÖM
S LIVS

NYA
TÄRNAVILT
AB

ICA NÄRA
FJÄLLBODEN

COOP
KONSUM

NÄRA DEJ

GRÄNSLÖST
KÖPCENTER

COOP

ICA
SUPERMARK
ET

Organisationsnumm
er

794000-
1162

916477-
7717

556806-
3928

556614-
1056

794000-
1162

559034-
1599

556558-
8828

764000-
1162

Handlare ålder

kooperati
v

59, 62

44, 44

kooperativ

Handlare kön

kooperati
v

man o
kvinna

man

kvinna o
man

kooperativ

kvinna

kooperativ

Folkmängd i
kundupptagningsom
rådet (ca)

400

150

100

300

600

400

ca 3000

Omsättning
Dagligvaror

vill ej
uppge

2.9
miljoner

6 miljoner

135 miljoner vill ej uppge 4 miljoner

41,7
miljoner

vill ej
uppge

68,7
miljoner

Hemsändning
Hushåll/vecka

nej

Nej

nej

Huvudleverantör

Coop
Nord

Axfood,
Menigo

Axfood

ICA

Coop Nord

Nära

Axfood

Coop Nord ICA

Närmsta butik (km) 35 km

Storuman

18 km
Tärnaby

20 km
Joeström

16 km
Umfors

18 km
Joeström

62 km
Storuman

16 km
Hemavan

på orten
ICA

på orten
Coop

Möjlighet att ta ut
kontanter (ja/nej)

ja, i
samband
med köp

ja, ICA
banken

kortautomat
finns

ICA banken

Ombud Apotek
(ja/nej)

nej

Nej

nej

Recept/ej recept

nej

Nej

nej

Ombud
systembolaget
(ja/nej)

nej

Ombud Svenska
spel (ja/nej)

nej

Nej

nej

Ombud Posten
(ja/nej)

nej

Godsombud (ja/nej) ja

nej

Nej

nej

Pakethantering

nej

Nej

nej

Fiskekort (ja/nej)

Nej

nej

Har drivmedel
(ja/nej)

Q-star
utanför

nej

Nej

Q-star
utanför

nej

DRIVMEDEL

ORT

HEMAVA
N

TÄRNABY SLUSSFORS

UMFORS

JOESJÖ

STORUMAN STORUMAN STORUMA

GUNNARN

Serviceort

Servicenod

Servicepunkt

BUTIKSNAMN

CIRCLE K INGO

QSTAR

GRÄNSLÖST
KÖPCENTER

Nya Tärna
Vilt

QSTAR

INGO

QSTAR

Organisationsnumm
er

556349-
2262

556806-
3928

556349-
2262

kooperativ 556349-

2262

Leverantör

Q-star

Skellefteåbr
änslen

Q-star

kooperativ Q-star

Försäljningsvolym/å
r

5,5 kubik

1600 kubik

Stationstyp

obemannad

cistern bara
till skotrar

obemannad obemannad bemannad obemannad

Sedelautomat
(ja/nej)

nej

Nej

nej

Kortautomat
(ja/nej)

Nej

Förnybara
drivmedel

nej

Nej

Annan service
(specificera)

nej

ja, butik

Nej

ja, butik

ja butik

ja, butik

Närmsta
drivmedelsstation
(km)

16 km
Umfors

18 km
Hemavan

62 km
Storuman

16 km
Hemavan

40 km
Tärnaby

på orten

35 km
Storuman