1
Serviceplan
Serviceplan för Storumans kommun 2019-2022
Fastställd av kommunfullmäktige 2019-06-11 § xx
Uppföljs årligen av kommunstyrelsen
2
Inledning
Den lokala serviceplanens syfte är att öka engagemang, förståelse och kunskap kring service
som en del av Storumans kommuns hållbara arbete med näringslivs- och
landsbygdsutveckling. Syftet med planen är att servicetillgängligheten vägs in i kommunens
långsiktiga och strategiska planering. Planen är även handledande i stödinsatser.
Denna serviceplan är kopplad till det regionala serviceprogrammet för Västerbottens län,
kommunens översiktsplan, kommunens bredbandsstrategi, strategi för laddinfrastruktur,
kommunens bostadsförsörjningsplan, kommunens trafikstrategi och andra styrdokument.
I serviceplanen finns kommunens serviceorter, servicenoder och servicepunkter beskrivna
samt vilken servicenivå som dessa bör omfatta. Planen ska säkerställa hur man ska
ombesörja grundläggande kommersiell service på landsbygden samt annan viss offentlig
service som lämpligen kan samordnas med kommersiell service.
Bakgrund
En försämrad servicetillgång för kommunmedborgare och för näringslivet i kommunen
påverkar de lokala förutsättningarna för tillväxt. Framtida behov och utmaningar på
framförallt landsbygden kommer att kräva fortsatta insatser inom serviceområdet bl.a.
genom olika insatser för att stärka butiker och drivmedelsstationer med strategisk betydelse
för varuförsörjningen.
Tillgänglighet till service är viktigt för att ta tillvara tillväxtpotentialen i hela länet. För att
säkerställa tillväxt på landsbygden är det viktigt att det finns strategier för både offentlig och
kommersiell service. Det är även viktigt att hitta modeller för samverkan mellan olika
serviceslag för att skapa attraktiva boendemiljöer och nya möjligheter till jobb. En annan
viktig förutsättning för en fungerande service är att det finns en väl genomtänkt infrastruktur
(kollektivtrafik, varutransport, bredband) som underlättar kommunmedborgarnas liv och
som ger möjlighet att kombinera boende och jobb.
Regionalt serviceprogram för Västerbotten
Innehållet i det regionala programmet har utarbetats och förankrats i det breda regionala
partnerskapet med Länsstyrelsen i Västerbottens län, som har huvudmannaskapet, Region
Västerbotten och med företrädare från samtliga kommuners näringslivs- och/eller
utvecklingsavdelningar i Västerbotten. Det regionala serviceprogrammets partnerskap
identifierar och genomför även överenskomna insatser. Identifiering och planering av
programmets insatser utförs årsvis vid gemensamma träffar som arrangeras av
huvudmannaskapet.
Det övergripande målet med länets regionala serviceprogram är att skapa förutsättningar för
människor och företag att bo och verka i alla delar av länet genom att främja en
tillfredsställande servicenivå utifrån realistiska förutsättningar och inom rimliga avstånd.
Programmet ligger till grund för hantering av stöd för kommersiell service. Det regionala
serviceprogrammet har kopplingar till andra program för regional tillväxt.
3
Service
Offentlig service delas in i statlig, regional och kommunal service. Serviceplanen belyser
sambandet mellan offentlig, kommersiell och ideell service.
Statlig service
Den statliga servicen omfattas av bland annat tillgång till polis, försäkringskassa,
arbetsförmedling samt statliga myndigheter och verk som exempelvis Länsstyrelsen,
Tillväxtverket, Skattemyndigheten, Trafikverket m.fl.
Regional service
Det regionala utvecklingsansvaret i Västerbottens län har Region Västerbotten. De arbetar
med fokusområden som regional utvecklingsplanering, näringsliv och företagande, turism
(Västerbottensturism), energi, miljö och klimat, kompetensförsörjning och utbildning,
transportinfrastruktur och kommunikationer, IT-infrastruktur och tillämpningar (IT
Västerbotten), förnyelse av samhällsservice, internationellt engagemang och EU-arbete samt
regional kulturutveckling.
Länsstyrelsen i Västerbotten verkar som en regional del av den svenska statsförvaltningen.
Myndigheten har uppdraget att verka för att nationella mål får genomslag i länet, att
samordna olika samhällsintressen, och att följa och till regeringen rapportera tillståndet i
länet. Länsstyrelsens uppgifter omfattar bland annat regional tillväxt, landsbygdsfrågor,
samhällsplanering, natur- och miljövård, klimat- och energifrågor och krisberedskap.
Kommunal service
I den kommunala servicen ingår många verksamheter som både är obligatoriska och
frivilliga. De viktigaste delarna av kommunal service är tillgång till skola och förskola,
äldrevård och annan omsorg, bibliotek, räddningstjänst, bostads-, bygg- och
fastighetsärenden, planärenden, vatten och avlopp, avfall och återvinning, miljö- och
hälsoskyddsärenden, energiförsörjning, bredband, service till näringslivet, kultur och fritid,
allmänna mötesplatser med mera.
Grundläggande kommersiell service
Enligt utredningen SOU 2015:35, Service i glesbygd, utgör grundläggande kommersiell service
försäljningen av dagligvaror och drivmedel, post- och apoteksservice samt betaltjänster.
Postservice: ta emot, transportera och dela eller lämna ut brev och paket, försäljning av
frimärken och andra postartiklar samt utlämning av körkort.
Apoteksservice: försäljning av receptfria läkemedel och andra apoteksvaror samt utlämning av
receptbelagda läkemedel.
Grundläggande betaltjänster: betalningsförmedling, uttag av kontanter samt hantering av
dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar.
4
Kommersiell service
Utgångspunkten i denna plan är hur kommunen strategiskt ska säkerställa hur man ska
ombesörja grundläggande kommersiell service på landsbygden samt annan viss offentlig
service som lämpligen kan samordnas med kommersiell service. Exempel på offentlig service
som i huvudsak ger kommersiella aktörer fler ben att stå på kan vara kommunal
medborgarinformation (se figur nedan).
För att främja utvecklingen på landsbygden behövs planer för både offentlig och
kommersiell service, service som är viktig för att skapa attraktiva boendemiljöer och nya
möjligheter till jobb. Det är också helt avgörande att det finns en bra infrastruktur (vägar,
bredband via fiber och mobil uppkoppling) på landsbygden för att servicen ska kunna
fungera för både boende och företag.
5
Begrepp och definitioner
När det gäller Förordning (2000:284) om stöd till kommersiell service gäller att stöd får
lämnas i områden där servicen är gles. Stöd kan lämnas för att det i glesbygd och landsbygd
ska kunna upprätthållas en försörjning med dagligvaror och drivmedel som är
tillfredsställande med hänsyn till geografiska och befolkningsmässiga förhållanden.
Glesbygd:
stora sammanhängande områden med gles bebyggelse och långa avstånd till
större orter, sysselsättning och service.
Landsbygd: områden med liknande förhållanden som i glesbygd men med kortare avstånd
till större orter och service
Centralort:
kommunens huvudort.
Tätort:
en ort med minst 200 invånare i samlad bebyggelse med normalt högst 200 m
mellan husen (SCB).
Serviceort: Ur kommunens planeringsperspektiv finns två serviceortsområden, som är
desamma som kommunens tätortsområden: Storuman-Stensele och Tärnaby-Hemavan. I
dessa två områden är den huvudsakliga offentliga och kommersiella servicen belägen.
(Skola, sjukvård, polis, bibliotek, simhall, postombud, bank, systembolag, drivmedel,
detaljhandel etc.)
Servicenod: I kommunen finns två servicenoder, Gunnarn och Slussfors. Dessa noder behövs
för att upprätthålla en grundläggande servicenivå i vår långsträckta kommun. I dessa noder
finns dagligvaruhandel, drivmedel, förskola och skola, hemtjänstpatrull, samt ombud för
post, apotek, systembolag etc.
Servicepunkt: Vid en servicepunkt ska kommunen verka för att möjligheter skapas för
grundläggande service. Servicepunkten ska vara den naturliga mötesplatsen för alla i
bygden. På ett antal platser i kommunen är det lanthandeln som är den naturliga
servicepunkten, i andra byar kan det vara en bygdegård, byastuga eller liknande. Vilken plats
som är den huvudsakliga servicepunkten i en bygd avgörs i dialog mellan kommunen och
bygden.
Tillgänglighet: Hur en servicefunktion kan anses tillgänglig kan variera utifrån människors
behov och preferenser. Även om alltfler tjänster i samhället kan skötas via internet eller med
andra moderna tekniska hjälpmedel så behövs dock fysisk tillgänglighet för att många
tjänster ska kunna utföras. Därför avses begreppet tillgänglighet till servicefunktioner i
denna plan som fysisk tillgänglighet, det vill säga avstånd med bil från bostad till en
servicefunktion.
6
Lägesbeskrivning
Befolkning
I Storumans kommun bor cirka 5 900 personer varav cirka 2 200 i centralorten Storuman.
Medelåldern ligger på 46,9 år. Kommunen är mycket långsträckt med ungefär 25 mil från östra
till västra gränsen. Övriga tätorter är Stensele (ca 500 invånare), Tärnaby (ca 480) och
Hemavan (ca 270). Andelen av befolkningen som väljer att bosätta sig i tätorter ökar. 1970
bodde 46 procent i tätort och 2015 hade andelen ökat till 58 procent i Storumans kommun.
Kommunens storlek innebär långa avstånd till kommersiell och offentlig service i stora delar
av kommunen. Prognosen för Storumans kommun visar att befolkningen kommer att fortsätta
minska under överskådlig framtid, dessutom väntas befolkningen bli allt äldre. Den negativa
befolkningsutvecklingen bröts dock för år 2017 med en ökning på 3 personer, tack vare ett
tydligt överskott på utrikes inflyttningar. Kommunens befolkning utgörs till ca 9 procent av
utrikes födda personer, en andel som alltså ökat de senaste åren. Kommunen har under den
senaste femårsperioden haft ett tydligt överskott vad gäller utrikes inflyttningar, och ett
nästan lika tydligt underskott vad gäller inrikes flyttningar.
Näringsliv
Utvecklingen i kommunens västra del och då framför allt i Hemavan har under de senaste åren
varit positiv. En galleria med nya butiker har etablerat sig i Hemavan, med exempelvis
sportaffär, inredningsbutik, café och systembolag. På andra håll i kommunen ser vi en vikande
trend för detaljhandeln, sannolikt på grund av den ständigt växande internet-handeln. Tack
vare europaväg E12 bör dock förutsättningar för detaljhandel finnas i kommunen tack vare
genomfartsturismen.
Infrastruktur
Utvecklingen av kontanthanteringen har lett till att det i vissa situationer uppstår brist på
kontanter. Dagligvaruhandeln har i viss utsträckning tagit över ansvaret för kontant-
försörjningen, vilket skapar problem bland annat ur säkerhets- och tillgänglighetssynpunkt. En
av anledningarna är att utbyggnaden av det mobila telefon- och bredbandsnätet inte går i
samma takt som avvecklingen av kontanthanteringen. Bankerna tar för givet att folk ska kunna
betala med kort, vilket inte blir möjligt då nätuppkoppling i många situationer inte är möjlig.
Dyra frakter upplevs som ett problem för många handlare både vad gäller inköp och
försäljning.
Servicetillgänglighet och strategiska servicenoder
I kommunen finns det fyra lanthandelsbutiker, i Umfors, Gunnarn, Slussfors och Joeström.
Dessutom finns dagligvarubutiker i Hemavan, Tärnaby, Joesjö och i Storuman två butiker.
Butiken i Stensele stängdes för ett par år sedan. I området söder om centralorten Storuman
saknas butik. Befolkningen i byarna Långsjöby och Pauträsk har tre mil respektive sex mil till
centralorten.
7
Systembolaget finns idag på två orter i kommunen, Storuman och Hemavan. Nya sätt att ordna
hemsändning av varor testas genom ett samarbete mellan ICA och PostNord. Man har även
sett en positiv utveckling för de som valt e-handel. En del generationsväxlingar har skett och
nya ägare med nya visioner tar kunder från en större marknad än Storuman med närliggande
byar. Strategiska servicenoder är Gunnarn och Slussfors där man i dag har matvarubutiker,
drivmedelsstationer, skolor och stationerad hemtjänst.
I Slussfors har landstinget i samarbete med kommunen utvecklat en ny typ av service genom
ett uppbyggt vårdrum där invånarna själva kan ta enklare prover och kontakta sin läkare.
Landstinget bedriver ett projekt för att utveckla detta till ett ”virtuellt samhällsrum” och
etablera ett likadant rum i Gunnarn.
Syfte och mål
Serviceplanen ska leda till ett ökat engagemang, förståelse och kunskap kring service som en
del av kommunens arbete med näringslivs- och landsbygdsutveckling.
Syfte och övergripande mål
Syftet är att serviceplanen ska vara såväl ett verktyg för kommunen som för andra
myndigheter, organisationer och företag i syfte att samla resurser och insatser mot det
gemensamma målet - en god servicenivå i länet. Det övergripande målet är att alla i
kommunen, oavsett kön, ålder eller bostadsort, ska ha en ändamålsenlig tillgång till
dagligvaror och drivmedel. Planen ska bidra till att uppnå målet om god servicetillgänglighet
i länet samt vara vägledande för användandet av stödet till kommersiell service.
Mål för kommunen
Planen ska säkerställa att hela kommunen, speciellt gles- och landsbygd, har tillgång till god
service inom rimliga avstånd. Målsättningen är att servicenivån ska bidra till att fler
människor kan bo kvar och verka i kommunen, att den skapar attraktiva boende- och
näringslivsmiljöer med möjlighet att starta upp och driva företag. Detta bidrar till att fler
människor och verksamheter flyttar in men också attraherar fler att besöka vår kommun.
Delmål
Säkerställa att förutsättningar för nödvändig service finns i utpekade servicenoder
(Gunnarn och Slussfors)
I samverkan med befolkning, civilsamhälle, myndigheter, organisationer och
kommersiella aktörer arbeta för att utveckla och behovsanpassa servicenivån på de
utpekade orterna.
8
Åtgärder
För att uppnå en god servicenivå i hela landet finns olika ekonomiska stöd till i första hand
dagligvarubutiker och bensinstationer i gles- och landsbygder. Stöd kan lämnas för att det i
glesbygd och landsbygd skall kunna upprätthållas en försörjning med dagligvaror och
drivmedel som är tillfredsställande med hänsyn till geografiska och befolkningsmässiga
förhållanden.
Kunskap om stöd
Länsstyrelsen i Västerbotten handlägger ansökningarna om stöd samt bedömer vad som är
prioriterat för att nå målen med landsbygdsprogrammet och de regionala utvecklingsmålen.
1.
Kommunen deltar vid utbildningstillfällen men arrangerar även utbildningstillfällen
tillsammans med Länsstyrelsen i Västerbotten för att säkerställa att kunskapen om
det statliga stödet för kommersiell service för glesa områden är god i kommunen.
2.
Det är viktigt att kommunen ombesörjer att den vägledning som finns på
kommunens hemsida angående hur och var man söker stöd är uppdaterad och
korrekt.
3.
Serviceplan med hemsändningsregler ska delges alla servicegivare i kommunen.
Ansvar för åtgärd: näringslivskontoret
Finansiering av åtgärd: näringslivskontoret
Handläggning och stöd för hemsändningsbidrag
Syftet med hemsändningsbidraget är att trygga varuförsörjningen i kommunens gles- och
landsbygd. Bidraget gäller för livsmedelsbutiker på landsbygden, det vill säga utanför
tätorterna Storuman-Stensele och Tärnaby-Hemavan. Kommunen kan bidra ekonomiskt till
hemsändning av dagligvaror. Hemsändning gäller fast boende i glesbygd.
Policy för hemsändning och hemsändningsbidrag, se bilaga 2.
Ansvar för åtgärd: kommunstyrelsen
Finansiering av åtgärd: kommunstyrelsen i samarbete med länsstyrelsen
Samhällsrum
Tillsammans med Västerbottens läns landsting (via GMC, Glesbygdsmedicinskt centrum i
Storuman) pågår ett arbete för att etablera två samhällsrum i kommunen (Slussfors och
Gunnarn). Dessa rum har stor potential att leverera kvalificerad samhällsservice. I nuläget är
det framför allt sjukvård som levereras men ett långsiktigt arbete pågår för att utveckla
rummens funktion både för sjukvården och andra samhällstjänster.
Servicepunkt
Kommunen erbjuder butiker, byaföreningar och motsvarande parter möjlighet att anmäla
intresse om att etablera och ta ansvar för en servicepunkt. Detta ska regleras i ett avtal som
utformas i dialog mellan kommunen och den lokala part som vill etablera servicepunkten.
9
En servicepunkt ska innehålla minst 3 serviceslag enligt listan nedan. Ersättning till
servicegivaren utgår enligt angivna summor, maximalt stöd till en servicepunkt är 30 000
kronor per år. Serviceslag som kan tillhandahållas är bland annat:
a.
Information om sevärdheter och turistiska attraktioner, 5 000 kr
b.
Föreningsinformation, 5 000 kr
c.
Kommuninformation, 5 000 kr
d.
Tillhandahållande av internetuppkoppling för e-tjänster och liknande samt hjälp till
ovana datoranvändare vid sökning av tjänster, 10 000 kr
e.
Utveckling av mötesplats vars syfte är att stärka den sociala samvaron på orten,
10 000 kr
f.
Plats för laddstation för elbilar, 10 000 kr
g.
Samordning av ”fixartjänster”, 10 000 kr
h.
Samordning av inköpsresor, 10 000 kr
i.
Hjärtstartare, 10 000 kr
Andra serviceslag kan också ingå i avtalen efter överenskommelse.
Ansvar för åtgärd: näringslivskontoret, kommunstyrelsen
Finansiering av åtgärd: kommunstyrelsen via bygdeavgiftsmedel
Systemet med servicepunkter ska utvärderas årligen och revideras vid behov.
10
Kommunens interna arbete
Att löpande kartlägga och inventera behov ger kommunen en bra utgångspunkt för att
arbeta både förebyggande och innovativt för att säkerställa att servicen på landsbygden
både utvecklas och säkerställs.
Åtgärd
Aktivitet
Ansvar för åtgärd
Finansiering
Integrera
servicefrågor i
översiktsplan
Vid revideringen av
kommunens översiktsplan
ska servicefrågorna beaktas
så att det skapas ett
långsiktigt säkerställande av
en fungerande kommersiell
och offentlig service.
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen
Utveckla
samordning av
varudistribution
Utifrån uppkomna behov
arbeta med samordning av
varudistributionen mellan
de olika aktörerna
(servicegivare,
transportörer, kommunen)
Näringslivskontoret
i samarbete med
trafikplanerare och
handläggare
hemsändning
Näringslivskontoret,
projektmedel,
hemsändningsstöd.
Även möjlig
samplanering med
hemtjänst -
inköpsresor
Utveckla
servicenoder
och service-
punkter
Löpande följa upp
förutsättningar för att
bevara och utveckla
servicen i servicenoderna
och de lokala
servicepunkterna
Näringslivskontoret
i samarbete med
kommunstyrelsen
Näringslivskontoret,
projektmedel
Inrättande av
bygderåd, ett
forum för dialog
och samråd
Kartlägga servicebehoven
på landsbygden.
Utvärdera verksamheter på
berörda servicenoder och
servicepunkter.
Återkommande dialoger
med lokala
utvecklingsgrupper i
landsbygdsområdena.
Kommunstyrelsen i
samarbete med
näringslivskontoret
Kommunstyrelsen
Planering, genomförande och utvärdering
Ansvar och kostnader
11
Varje nämnd och utskott ansvarar att inom sitt ansvarsområde vidta åtgärder i planen och
att budgetera för de kostnader som åtgärderna medför. För ersättning till bygderådet och
servicepunktsavtal avsätts bygdeavgiftsmedel årligen i kommunens handlingsplan.
Årlig sammanfattning och redovisning
Kommunstyrelsen har ett samordningsansvar för att årligen följa upp och utvärdera
genomförda åtgärder.
Revidering
Kommunfullmäktige ansvarar för att planen revideras varje mandatperiod.
12
Bilaga 1: Inrättande av bygderåd i Storumans kommun
Samverkansmodell för bygderådet i Storumans kommun. Modellen har tagits fram i med projektet Service i
samverkan med Hela Sverige ska leva.
Syftet med bygderådet i Storumans kommun är att:
-
Skapa ett aktivt samtalsforum mellan byar och kommun.
-
Aktivt arbeta tillsammans för att verkställa utvecklingsarbetet i byarna.
-
Stödja och utveckla samverkan när det gäller bygdefrågor.
Kommunen initierar arbetet under ett år, varefter arbetet och organisationsmodellen ska
utvärderas. Målsättningen är en ökad tillväxt i glesbebyggda områden och förbättrade
möjligheter för människor att leva utanför tätorterna.
Huvudsakliga arbetsuppgifter för rådet är:
-
Att utgöra en plattform för dialog och samråd kring utvecklingsfrågor med betydelse
för byautvecklingen.
-
Att utgöra utvecklingsgrupp för landsbygdsfrågor och projekt som berör dessa frågor.
-
Att vara remissinstans i av allmänintresse för landsbygden.
13
Rådets sammansättning ska i största möjliga mån ge en så bred representation som möjligt
vad gäller ålder och kön bland de som bor på landsbygden. Kommunens
landsbygdsansvariga är föredragande i rådet. Sekreterarskapet är rullande. Rådet ska bestå
av:
-
En representant och en ersättare från vardera av de byautvecklingsgrupper (eller
motsvarande) som anmält intresse. Bygderepresentanten ska representera sitt
geografiska område och ha mandat från byn/området (byn/området får definiera sig
självt).
-
Representanter från kommunstyrelsen.
-
Representant från näringslivskontoret.
-
Adjungerade kommunala tjänstepersoner beroende på vilka frågor som ska tas upp
på mötena.
Rådet sammanträder två gånger per år i Storuman eller Tärnaby.
-
Uppkopplingsmöjligheter ska finnas för deltagande via resfria möten.
-
Ärenden som ska tas upp levereras till sammankallande senast två veckor innan
mötet.
-
Bygderepresentanterna arvoderas med 500 kronor per tillfälle och förening.
Föreningen avgör sedan själv hur pengen fördelas.
14
Bilaga 2: Tillämpningsföreskrifter för stöd till glesbygdsbutiker samt
hemsändningsbidrag
15
Bilaga 3: dagligvaror och drivmedelsanläggningar i Storumans kommun.
DAGLIGVAROR
ORT
GUNNAR
N
JOESTRÖM JOESJÖ
HEMAVAN
TÄRNABY
SLUSSFORS
UMFORS
STORUMA
N
STORUMAN
Serviceort
ja
Ja
ja
ja
Servicenod
ja
ja
Servicepunkt
ja
ja
ja
BUTIKSNAMN
COOP
NORD
JOESTRÖM
S LIVS
NYA
TÄRNAVILT
AB
ICA NÄRA
FJÄLLBODEN
COOP
KONSUM
NÄRA DEJ
GRÄNSLÖST
KÖPCENTER
COOP
ICA
SUPERMARK
ET
Organisationsnumm
er
794000-
1162
916477-
7717
556806-
3928
556614-
1056
794000-
1162
559034-
1599
556558-
8828
764000-
1162
Handlare ålder
kooperati
v
59, 62
29
44, 44
kooperativ
46
45
kooperativ
Handlare kön
kooperati
v
man o
kvinna
man
kvinna o
man
kooperativ
kvinna
kvinna
kooperativ
Folkmängd i
kundupptagningsom
rådet (ca)
400
150
100
300
600
400
50
ca 3000
ca 3000
Omsättning
Dagligvaror
vill ej
uppge
2.9
miljoner
6 miljoner
135 miljoner vill ej uppge 4 miljoner
41,7
miljoner
vill ej
uppge
68,7
miljoner
Hemsändning
Hushåll/vecka
ja
nej
nej
nej
Nej
4
nej
nej
10
Huvudleverantör
Coop
Nord
Axfood,
Menigo
Axfood
ICA
Coop Nord
Nära
Axfood
Coop Nord ICA
Närmsta butik (km) 35 km
Storuman
18 km
Tärnaby
20 km
Joeström
16 km
Umfors
18 km
Joeström
62 km
Storuman
16 km
Hemavan
på orten
ICA
på orten
Coop
16
Möjlighet att ta ut
kontanter (ja/nej)
ja, i
samband
med köp
ja
ja
ja, ICA
banken
kortautomat
finns
ja
ja
ja
ICA banken
Ombud Apotek
(ja/nej)
ja
nej
nej
ja
Nej
ja
nej
nej
nej
Recept/ej recept
ja
nej
nej
ja
Nej
ja
nej
nej
nej
Ombud
systembolaget
(ja/nej)
nej
nej
nej
nej
Ja
ja
nej
nej
nej
Ombud Svenska
spel (ja/nej)
ja
nej
nej
ja
Nej
ja
nej
ja
ja
Ombud Posten
(ja/nej)
nej
nej
nej
ja
Ja
nej
nej
nej
ja
Godsombud (ja/nej) ja
nej
nej
nej
Nej
ja
nej
ja
nej
Pakethantering
nej
nej
nej
nej
Nej
nej
ja
nej
nej
Fiskekort (ja/nej)
ja
ja
ja
ja
Nej
ja
ja
nej
nej
Har drivmedel
(ja/nej)
Q-star
utanför
nej
ja
nej
Nej
Q-star
utanför
ja
nej
nej
DRIVMEDEL
ORT
HEMAVA
N
TÄRNABY SLUSSFORS
UMFORS
JOESJÖ
STORUMAN STORUMAN STORUMA
N
GUNNARN
Serviceort
ja
ja
ja
ja
ja
Servicenod
ja
ja
Servicepunkt
ja
Ja
BUTIKSNAMN
CIRCLE K INGO
QSTAR
GRÄNSLÖST
KÖPCENTER
Nya Tärna
Vilt
QSTAR
INGO
OK
QSTAR
Organisationsnumm
er
556349-
2262
556806-
3928
556349-
2262
kooperativ 556349-
2262
17
Leverantör
Q-star
Skellefteåbr
änslen
Q-star
kooperativ Q-star
Försäljningsvolym/å
r
5,5 kubik
1600 kubik
Stationstyp
obemannad
cistern bara
till skotrar
obemannad obemannad bemannad obemannad
Sedelautomat
(ja/nej)
nej
nej
nej
Nej
nej
nej
nej
nej
Kortautomat
(ja/nej)
ja
ja
ja
Nej
ja
ja
ja
ja
Förnybara
drivmedel
nej
ja
ja
Nej
ja
Annan service
(specificera)
nej
nej
ja, butik
Nej
ja, butik
ja, butik
ja butik
ja, butik
Närmsta
drivmedelsstation
(km)
16 km
Umfors
18 km
Hemavan
62 km
Storuman
16 km
Hemavan
40 km
Tärnaby
på orten
på orten
på orten
35 km
Storuman
Dölj infoSparad kopia
Detta är sökmotorns sparade kopia av https://www.regionvasterbotten.se/VLL/Filer/Storuman.pdf
Inga som matchar Regional serviceutveckling markerades.
Gå till [ nästa | föregående ] förekomst.
Sidan kan ha uppdaterats sedan sökmotorn indexerade den. Du kan alltid gå till den senaste versionen.