www.umea.se/landsbygd
Plan för kommersiell service
på Umeå landsbygd
Antagandehandling juni 2019
Plan för kommersiell service på Umeå landsbygd
Antagandehandling juni 2019
Projektgrupp:
Jennie Bergvall Lindström, utvecklingsstrateg landsbygdsfrågor
Annika Myrén, utvecklingsstrateg landsbygdsfrågor
Fredrik Strinnholm, Etableringschef
Kartor, illustrationer och foton:
Umeå kommun där inget annat anges
Omslagsbilder:
Handlar’n i Botsmark, Fotograf: Marie Emanuelsson
Ica Nära Bullmark, Fotograf: Föreningen Furan
Ica Nära Hissjö, Fotograf: Cecilia Holmgren
Holmöns Lanthandel, Fotograf: Jorik Otterbjörk
Sörmjöle Handlar’n, Fotograf: Jörgen Nordlöf
Ica Nära Matboa Tavelsjö, Fotograf: Elina Wikberg
ICA Nära Täfteå, Fotograf: Henrik Mollwing
Ica Nära Blomqvists Överboda, Fotograf: Fredrik Larsson
Programmet på webben: www.umea.se/landsbygd
3
Innehåll
Inledning ....................................................................................................4
Syfte och mål ......................................................................................................4
Beröringspunkter och avgränsning ...................................................................5
Metod och uppföljning .......................................................................................7
Utpekanden ..............................................................................................9
Serviceorter på Umeå landsbygd ......................................................................9
Servicenoder på Umeå landsbygd .....................................................................9
Servicepunkter på Umeå landsbygd ................................................................10
Åtgärder ..................................................................................................12
Beskrivning av kommersiell service i utpekade servicenoder...................18
Bakgrund .................................................................................................21
Regionala serviceprogram ...............................................................................21
Regionalt serviceprogram för Västerbottens län ............................................21
Statliga stöd för kommersiell service ..............................................................21
Kommunala mål för kommersiell service på Umeå landsbygd .................22
Organisation och budget ..........................................................................24
Service .....................................................................................................25
Bilaga 1: Regler för hemsändning i Umeå kommun ..................................26
4
Inl
edn
ing
Inledning
Tillgång till olika former av service är avgörande för att vardagslivet ska fungera, detta gäller var i landet
vi än bor. Förutsättningarna för service skiljer sig dock åt beroende på om du bor i stad, tätort, på lands
bygd eller glesbygd. Långa avstånd, litet och glest befolkningsunderlag skapar utmaningar för lands- och
glesbygders serviceutbud. Detta gör dock att den service som finns på dessa platser blir desto viktigare.
Kommersiell service på landsbygder, till exempel en lanthandel, fyller fler funktioner än att erbjuda dess
kunder dagligvaror: oftast inryms här även post- och paketservice, apoteksombud, möjligheter att ta ut
kontanter och liknande. Dessutom utgör lanthandeln och andra servicegivare naturliga mötesplatser för
såväl boende och verksamma, som besökare och turismföretag. Om en sådan butik läggs ned kan även
förutsättningarna för bygdens övriga serviceutbud försämras. På samma sätt är drivmedelsförsörjning
en viktig förutsättning för lokalsamhället, eftersom att landsbygdsboende i mycket högre utsträckning
är beroende av bil på grund av långa avstånd och i många fall hög arbetspendling.
Samordning mellan offentlig, kommersiell och ideell service är därför väsentligt och detta förutsätter ett
aktivt deltagande från alla parter, inte minst kommunen.
Inom partnerskapet för det regionala serviceprogrammet i Västerbottens län har parterna gemensamt
kommit överens om att varje kommun ska upprätta en kommersiell serviceplan med fokus på lands
bygd. Detta för att öka engagemang, förståelse och kunskap kring service som en del av kommunernas
arbete med hållbar landsbygdsutveckling. Plan för kommersiell service på Umeå landsbygd är ett sätt
för Umeå kommun att tydliggöra sin vision och viljeriktning kring utvecklingen av kommersiell service
på Umeå landsbygd. I serviceplanen lyfts därför orter fram som är strategiskt viktiga för kommunens
varuförsörjning och åtgärder för hur kommunen kan stötta utveckling av kommersiell service.
Syfte och mål
En plan för kommersiell service fungerar som ett verktyg för Umeå kommun i den långsiktiga och
strategiska planeringen av kommersiell serviceutveckling på landsbygden, likväl som ett verktyg att
öka handlingsberedskapen i servicefrågor. På så vis kan serviceplanen vara handledande i olika stöd-
insatser samt skapa ökad kunskap internt och externt kring service som en del i arbetet med hållbar
näringslivs- och landsbygdsutveckling.
En plan för kommersiell service ger dessutom tydliga förutsättningar för att stödberättigande myndig
heter ska kunna ta beslut och prioritera kring ekonomiska stöd till lanthandlare och/eller annan kom
mersiell service på Umeå landsbygd. Dessa myndigheter kan exempelvis vara Länsstyrelsen i Västerbot
ten eller Region Västerbotten.
Plan för kommersiell service på Umeå lansbygd strävar efter att ge en helhetsbild av vilken kommersiell
service som finns tillgänglig på Umeå landsbygd idag, vilken servicenivå som bör uppfattas som rimlig
och hur den nivån kan upprätthållas och/eller utvecklas.
De konkreta och övergripande målsättningarna med framtagandet av serviceplanen är följande:
• Att stärka utvecklingen av dagligvarubutiker och annan kommersiell service på Umeå landsbygd
• Att Länsstyrelsen och andra stödberättigande myndigheter har fullgott underlag för beviljande
av stöd inom kommersiell service för Umeå landsbygd
• Att kunskapen om betydelsen av kommersiell service på Umeå landsbygd höjs och stärks,
internt så väl som externt
5
4
Inl
edn
ing
Inl
edn
ing
Beröringspunkter och avgränsning
Denna serviceplan omfattar endast den kommersiella servicen på Umeå landsbygd, men utbudet av
både offentlig och ideell service, samt till viss del även service inom besöksnäring, har en indirekt verkan
på planen. Olika former av service verkar ofta stärkande med flera gemensamma beröringspunkter.
En utveckling av besöksnäringen på en plats är till exempel kopplat till utvecklingen av servicefunktio
ner på samma plats. På samma sätt berör den offentliga servicen den kommersiella, genom att en väl
fungerande offentlig service ökar platsers attraktivitet för såväl boende som företagare och entrepre
nörer.
I arbetet med plan för kommersiell service på Umeå landsbygd har utbudet av offentlig och ideell
service samt besöksnäring tagits i beaktning vid utpekandet av kommunens serviceorter, servicenoder
och servicepunkter. Förslag på åtgärder, genomförande och serviceplanens fokus i sin helhet berör dock
endast kommersiell service.
Med Umeå landsbygd menas i detta dokument hela kommunen förutom de stora tätorterna Umeå
(inkl. Ersmark och Röbäck), Sävar, Holmsund, Obbola och Hörnefors. Tätorterna är dock centrala i
området kommersiell service då de fungerar som servicegivare för stora delar av kommunens landsbygd.
6
Inl
edn
ing
Metod och uppföljning
I arbetet med serviceplanen har enskilda dialogträffar kring serviceplanering genomförts med Umeås
lanthandlare. Planens innehåll har delvis formats efter vad som kommit upp under dessa möten,
exempelvis aktuella utmaningar men också vad som fungerar bra och därför bör stärkas och/eller
utvecklas. Träffarna har gett en tydligare bild kring de lokala förutsättningarna och förhoppningen är
således att Plan för kommersiell service på Umeå landsbygd är både aktuell och väl förankrad med
kommersiella aktörer på Umeå landsbygd.
Direkt koppling till Program för hållbar landsbygdsutveckling
Plan för kommersiell service på Umeå landsbygd är kopplad till och en del av genomförandet av Pro-
gram för hållbar landsbygdsutveckling i Umeå kommun (antagen av kommunfullmäktige 2018). I och
med service planens antagande ersätts därmed programmets bilaga Planering av varuförsörjning och
kommersiell service, Umeå kommun.
I programmet lyfts serviceplanering som en viktig åtgärd för att stötta utvecklingen av kommersiell
service på Umeå landsbygd:
Inom de närmaste åren är ambitionen att Umeå kommun ska arbeta med att ta fram en
mer konkret serviceplanering med tydliga aktiviteter, där förutom kommersiell service även
kommunal och ev. annan service kan finnas med (…)
1
(…) Ta fram konkret serviceplanering med tydliga aktiviteter samt utveckla möjligheterna inom
service, till exempel hemsändnings bidrag, nya serviceformer och samordning.
2
Plan för kommersiell service på Umeå landsbygd bör revideras i samband med handlingsprogrammets
uppföljning och revidering, och ambitionen är att detta sker varje mandatperiod. Andra händelser
som kan föranleda revidering är ändringar av statliga förordningar omkring stöd till kommersiell
service, samt större förändringar vad gäller utbudet av kommersiell service på Umeå landsbygd.
1 Program för hållbar landsbygdsutveckling i Umeå kommun, s.12
2 Program för hållbar landsbygdsutveckling i Umeå kommun, s.12
Programmet på webben: www.umea.se/landsbygd
7
6
Inl
edn
ing
Inl
edn
ing
© Umeå kommun, Lantmäteri 2019
0
10
kilometer
Kommersiell service
Drivmedel
Dagligvaruhandel
Karta kommersiell service på Umeå landsbygd
8
Utp
ek
an
de
n
Utpekanden
Plan för kommersiell service på Umeå landsbygd pekar ut vilka orter som är strategiskt viktiga för Umeå
kommuns varuförsörjning. I dessa utpekanden används definitionerna
serviceort, servicenod och
servicepunkt. Dessa begrepp har partnerskapet för det regionala serviceprogrammet för Västerbottens
län gemensamt kommit överens om och ska utgöra en resurs vid handläggning av statliga stöd.
Serviceort: centralorten i kommunen med centrala samhällsfunktioner inom utbildning, vård
och omsorg, fritid och kultur samt kommersiell service.
Servicenod: den geografiska ort med omgivande landsbygd som utpekats av kommunen som
särskild strategiskt viktig för tillgången till service. En servicenod erbjuder olika typer av service
och som samordnas med utgångpunkt att stärka serviceutbudet för de som bor, verkar och
besöker noden. Noden ska även fungera som en naturlig mötesplats.
Servicepunkt: Ett lokalt serviceställe i kommunen som erbjuder ett mindre serviceutbud och
utgör en viktig social mötesplats för boende, verksamma och besökande.
(Regionalt serviceprogram för Västerbottens län 2014-2020)
Serviceorter på Umeå landsbygd
Ingen av de orter med kommersiell service på Umeå landsbygd klassificeras som serviceort. Denna
definition används istället för kommunens fem tätorter: Umeå tätort (Ersmark och Röbäck inräknat),
Sävar, Holmsund, Obbola och Hörnefors. I dessa orter finns fullskaliga serviceutbud och stora omland,
vilket gör dom till viktiga serviceförsörjare för Umeå landsbygd.
Servicenoder på Umeå landsbygd
Samtliga nio orter med dagligvarubutiker på Umeå landsbygd är att betrakta som särskilt strategiskt
viktiga för kommunens varuförsörjning, eftersom landsbygden är relativt befolkningstät. Denna
betydelse återspeglas på tre olika nivåer: i lokalsamhället, dess omland samt Umeå landsbygd
i stort. Dessa orter erbjuder olika former av både kommersiell, offentlig och ideell service och utgör
därmed servicenoder.
Den offentliga servicen är framför allt närvarande genom för- och grundskolor, men i Tavelsjö finns även
ett äldreboende, lokaler för hemtjänst samt en privat hälsofilial. I Bullmark finns ett särskilt boende med
daglig verksamhet som drivs av den ideella föreningen Furan. Under sommaren 2019 planeras sex nya
lägenheter vara färdiga i grannorten Bodbyn vilka också kommer drivas i Furans regi.
Ett par av Umeås servicenoder bör lyftas upp som särskilt strategiskt viktiga ur framför allt geografisk
synpunkt och upptagningsområdets storlek. Botsmark är en viktig servicenod för boende i norra delen
av kommunen, där avståndet till närmsta grannort med dagligvarubutik är långt. För att kunna vända
den befolkningssvaga trenden i kommunens norra delar är det därför av stor vikt att det finns en
kommersiell servicegivare som kan möjliggöra och underlätta vardagslivet för de som redan bor där,
men också för de som vill bosätta sig där.
På samma sätt utgör butiken på Holmön ett viktigt nav för boende och är också en förutsättning för
att kunna leva och verka på ön året runt. På ön finns för närvarande ingen offentlig service, men den
ideella servicen är stark och butikens roll som servicegivare bred. Ingen annan ort på Umeå landsbygd
mot svarar Holmön vad gäller avstånd, befolkningsunderlag och geografiskt läge. Ön utgör på så vis en
exceptionell del av Umeå kommun och dess särskilda behov av kommersiell service är viktigt att belysa.
9
8
Utp
ek
an
de
n
Utp
ek
an
de
n
Förutsättningarna för kommersiell service i de utpekade orterna skiljer sig åt, både vad gäller avstånd,
befolkningstäthet, upptagningsområde, utbud av övrig service men också leverantörer och bransch
organisationer. Butiker som drivs genom ekonomiska föreningar i byarna kan sägas ha mer socialt
kapital, vilket är en viktig faktor för butiker på landsbygder.
Ort
Butik
Drivmedel
Bodbyn
ICA Börsen
Ja
Botsmark
Handlar’n Botsmark
Ja
Bullmark
ICA Nära Bullmark
Ja
Hissjö
ICA Nära Hissjö Handel
Ja
Holmön
Holmöns Lanthandel
Nej
Sörmjöle
Handlar’n i Sörmjöle
Nej
Tavelsjö
ICA Nära Matboa
Ja
Täfteå
ICA Nära Täfteå
Nej
Överboda
ICA Nära Blomqvists
Nej
Servicepunkter på Umeå landsbygd
Umeås servicepunkter är starkt kopplade till besöksnäringen och utgörs av kiosker, gårdsbutiker- och/
eller caféer där någon form av kommersiell service förekommer. Dessa punkter utgör viktiga sociala
mötesplatser och besöksmål och kan vara säsongs- som året runt-baserade.
Obemannade drivmedelsstationer utgör också servicepunkter och på Umeå landsbygd finns en sådan
i Brännland och en i Rödå. Hos Kvarken fisk i Täfteå finns en året-runt sjömack och även denna ses som
en servicepunkt.
Etablering av nya och/eller utveckling av servicepunkter
Kommunen ställer sig positiv till att privata och ideella aktörer tar initiativ till serviceetablering på orter
som idag saknar livsmedelsbutik/och eller drivmedel. Detsamma gäller för existerande servicepunkter
om de vill utveckla verksamheten. Det kan exempelvis handla om bygdegårdar, gårdsbutiker eller
sommarkiosker som inrättar enklare utbud av livsmedel och basvaror, eller andra nya sociala mötes-
platser där kommersiell service ingår. På Umeå landsbygd är det nuvarande utvecklingsarbetet i Stöcke
och Holmön goda exempel på just detta.
Häljegård, gårdsbutik och upplevelsegård som är en av Umeå kommuns utpekade servicepunkter. (Foto: Fredrik Larsson)
10
Åtgä
rd
er
10
Utp
ek
an
de
n
Karta servicepunkter på Umeå landsbygd
© Umeå kommun, Lantmäteri 2019
0
10
kilometer
Servicepunkt
11
10
Åtgä
rd
er
Åtgä
rd
er
10
Utp
ek
an
de
n
Åtgärder
Nedan listas ett antal fokusområden med åtgärder där Umeå kommun kan verka stöttande för den
kommersiella utvecklingen på Umeå landsbygd.
1. Statligt ekonomiskt stöd
för kommersiell service på
Umeå landsbygd
Samverka med Länsstyrelsen m.fl.
omkring företagsstöd och andra
stödmöjligheter
Tillgängliggöra uppdaterad information
och vägledning kring hur och var stöd
kan sökas på kommunens hemsida
KSplu (Övergripande planering)
1.1. Lyfta lokala förut sättningar
för kriterier till statligt
kommersiellt stöd
Föra dialog med Länsstyrelsen
Västerbotten samt Region Västerbotten
kring avståndskriteriets utmaningar för
Umeå landsbygd
KSplu (Övergripande planering)
1.2 Hemsändningsbidrag
Tillgängliggöra information om
hemsändningsbidraget och hur det
kan användas genom kommunens
egna hemsida och genom dialog
med lanthandlare
Undersöka om det finns behov/
önskemål hos lanthandlare och boende
att utveckla hemsändnings bidraget
genom andra former än varuleveranser,
exempelvis inköpsresor
Undersöka behov om och ev. genomföra
särskilda informationskampanjer internt
och externt där möjligheterna med
stödet lyfts fram
KSplu (Övergripande planering)
2. Landsbygdssäkra digitalisering
av inköp inom hemtjänsten
Säkra landsbygdsperspektivet och
därmed stärka lanthandeln i beslut som
rör kommersiell service i Umeå kommun
KSplu (Övergripande planering)
3. Samordning och samverkan
Samverka med regionala aktörer i olika
servicesamarbeten, ex. det regionala
serviceprogrammet
Kartlägga och utnyttja de samordnings-
möjligheter som finns mellan ex.
offentlig och kommersiell service
Ta initiativ till och anordna riktade
nätverksträffar för och mellan
Umeås lanthandlare
KSplu (Övergripande planering)
Alla nämnder
(berörda verksamheter)
KSplu, KSnau (Övergripande
planering, Näringsliv)
4. Utveckla nya serviceformer
Genom stöttande insatser som
föreningsrådgivning, personalresurser
och ekonomiska stöd medverka till
utvecklingen av nya serviceformer
tillsammans med lokala aktörer
KSplu, KSnau (Övergripande
planering, Näringsliv)
5. Digitaliseringens möjligheter
för kommersiell service
Skapa gynnsamma förutsättningar för
IT-infrastruktur, ex. genom interna
och externa insatser i IT-infrastruktur-
programmet, rådgivning till lokala
bredbandsföreningar, samarbete
med marknadsaktörer
TN, Umeå Energi
(IT-funktionen, Digitalisering av
verksamhetsutveckling)
12
Åtgä
rd
er
Åtgärd
Aktivitet
Ansvar för åtgärd
6. Utveckla lokal och regional
upphandling av varor och tjänster
Stötta och stimulera den lokala närings
livsutvecklingen på Umeå landsbygd
genom fortsatt dialog kring lokal och
regional upphandling
KSnau (Upphandling)
7. Lyfta fram betydelsen av
kommersiell service på Umeå
landsbygd
Lyfta fram betydelsen av kommersiell
service på Umeå landsbygd, både som
viktiga mötesplatser, som servicegivare
och som möjliggörare för näringsliv,
besöksnäring och lokal utveckling
KSplu, KSnau (Övergripande
planering, Näringsliv)
Aktuella nämndsförkortningar
Kommunstyrelsens planeringsutskott (KSplu)
Kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott (KSnau)
Tekniska nämnden (TN)
Åtgärd 1: Statligt ekonomiskt stöd
för kommersiell service på Umeå landsbygd
För att uppnå en god servicenivå i hela landet finns olika ekonomiska stöd till i första hand dagligvaru-
butiker och drivmedelsstationer i gles- och landsbygder. Dessa stöd lämnas för att upprätthålla en
försörjning med dagligvaror och drivmedel som är tillfredställande med hänsyn till geografiska och
befolkningsmässiga förhållanden. Länsstyrelsen i Västerbotten och Region Västerbotten handlägger
ansökningarna för dessa stöd och bedömer sedan vad som är prioriterat för att nå målen med
landsbygdsprogrammet och målen för regionens utveckling.
För att bli beviljad statligt stöd enligt förordning (2000:284) måste bland annat servicen i ett område
vara gles, samt att kommunen där den sökande bor har planerat varuförsörjningen på ett sådant sätt att
behovet av stöd kan bedömas
1
. Kommersiell serviceplan för Umeå landsbygd ger därmed tydliga förut
sättningar för att lanthandlare och andra kommersiella servicegivare ska kunna beviljas statliga stöd för
kommersiell service på Umeå landsbygd.
Eftersom Umeå är en kommun i tillväxt kan förändringar snabbt ske inom området kommersiell service
på Umeå landsbygd. Det är därför av stor vikt att kommunens serviceplan hålls uppdaterad och aktuell.
Åtgärd 1.1: Lyfta lokala förutsättningar för kriterier till statligt kommersiellt stöd
Enligt 2018 års kriterium måste det vara minst 10 km till närmsta dagligvarubutik för att kunna erhålla
servicebidrag, särskilt driftstöd eller investeringsbidrag. I en tätortsnära landsbygd som Umeå leder det
till att en del butiker inte kan erhålla dessa stöd, vilka annars kan nyttjas för exempelvis investeringar,
tillgänglighetsåtgärder, miljöförbättringar etc. I dagsläget är det butikerna i Bodbyn, Bullmark, Sörmjöle
och Täfteå som inte uppfyller avståndskriteriet och flera av dessa menar att avståndskriteriet utgör
ett stort hinder och hämmar önskade investeringar och utveckling. Butiken i Sörmjöle befinner sig i en
särskilt kritisk situation och om butiken fortsättningsvis ska finnas kvar krävs resurser och ekonomiskt
stöd utifrån.
1 SFS 2000:284
13
12
Åtgä
rd
er
Åtgä
rd
er
Umeå kommun bör därför fortsätta föra dialog med Länsstyrelsen och Region Västerbotten för att
visa på att avståndskriteriet inte upplevs tillämpbart på en sådan tätortsnära landsbygd som Umeå.
Närheten till staden och de större tätorterna utgör en utmaning i sig, genom att Umeå kommuns
lanthandlare konkurrerar med ett större och bredare utbud och genom att många landsbygdsbor
arbetar inom staden och tätorterna och upplever det som smidigast att också handla där på väg hem
från arbetet.
Åtgärd 1.2: Hemsändningsbidrag
Syftet med hemsändningsbidraget är att upprätthålla en tillfredställande varuförsörjning på Umeå
landsbygd. Kommunen kan med detta stöd bidra ekonomiskt till hemsändning av dagligvaror för
boende på landsbygden. I nuläget används stödet regelbundet av majoriteten av Umeå kommuns lant
handlare och i samtal med dessa framkommer det att stödet är mycket uppskattat hos boende/kunder.
Genom stödet kan boende som har längre än 3 km till närmsta dagligvarubutik, eller som av olika skäl
är berättigade till social hemtjänst, få dagligvaror hemlevererade till dörren. I kommunens dialog med
lanthandlare om stödet har framför allt de sociala mervärdena lyfts fram, så som att leveranserna utgör
socialt viktiga möten för dom som beställer hemsändningarna. Hemsändningen fungerar på vissa håll
som ett informellt trygghetsnät, där lanthandlare kontaktar hemtjänstpersonal i de fall som kunder inte
öppnar/svarar när hemsändningen levereras.
Hemsändningsbidraget används på olika sätt i olika kommuner. Det finns exempel där stödet används
till inköpsresor, det vill säga att kunder skjutsas till lanthandeln istället för att få varorna hemlevererade.
I somliga fall erbjuds kunderna även en mindre café-del i butiken där de kan fika och samtala i samband
med inköpen. Inköpsresor som dessa fyller en viktig social funktion för framför allt äldre människor som
löper stor risk för ensamhet. Umeå kommun kan och bör undersöka om liknande eller andra behov
finns hos lanthandlare och kunder på Umeå landsbygd.
Åtgärd 2: Landsbygdssäkra digitalisering
av inköp inom hemtjänsten
Socialtjänsten i Umeå kommun arbetar med en utredning om möjligheterna med att digitalisera
hemtjänstens inköp. Här är det viktigt att säkra landsbygdsperspektivet så att landsbygdens särskilda
förutsättningar beaktas. Kommunen bör sträva efter ett långsiktigt mål där digitala inköp stärker Umeås
lanthandlare genom separata ramavtal för landsbygd och tätorter, eller andra lämpliga avtalsformer.
I samtal med socialtjänsten framkom att den interna kunskapen om hemsändningsbidraget och
dess funktion på Umeå landsbygd i vissa fall är liten. Särskilda informationslyft om bidraget kan
därför behövas, framför allt internt inom kommunen men ett externt informationsarbete kan
också vara positivt.
Åtgärd 3: Samordning och samverkan
Kommunen har ett ansvar att samverka med regionala aktörer och att delta i olika servicesamarbeten,
så som det Regionala serviceprogrammet för Västerbottens län. Dessa regionala aktörer utgörs
exempelvis av Länsstyrelsen Västerbotten, Region Västerbotten, Umeåregionen och Leader-områden.
Kommunen har också en viktig roll i att kartlägga och utnyttja de samordningsmöjligheter som finns på
Umeå landsbygd mellan exempelvis offentlig och kommersiell service.
Under arbetet med serviceplanen har det i dialog med Umeås lanthandlare framkommit att det kan
finnas behov av större kunskapsutbyte och nätverkande lanthandlare emellan. Umeå kommun kan
därför ta initiativ till och anordna nätverksträffar för kommersiella servicegivare på Umeå landsbygd.
Eftersom förutsättningarna för kommersiell service skiljer sig åt mellan kommunens orter och
geografiska områden kan det vara en idé att arrangera mer riktade nätverksträffar, exempelvis
för butiker med liknande utmaningar och möjligheter.
14
Åtgä
rd
er
Åtgärd 4: Utveckla nya serviceformer
Genom olika stöttande insatser som föreningsrådgivning, personalresurser och ekonomiska stöd kan
kommunen medverka till utvecklingen av nya serviceformer tillsammans med lokala aktörer. Det kan
exempelvis vara när ekonomiska föreningar, organisationer eller liknande aktörer på Umeå landsbygd
söker stöd för olika tillväxtarbeten.
Ett gott exempel på detta är Stöckebygdens utveckling som sökt och beviljats medel för sitt arbete
med Mötesplats Stöcke, ett planerat aktivitetshus i Stöcke som inrymmer såväl idrottshall, gym, multi
hall samt funktioner för kommersiell service som café och butik med ett mindre utbud av dagligvaror.
På Holmön planeras också ett utvecklingsprojekt under 2019 med starka kopplingar till
kommersiell service. Även i detta projekt stöttar Umeå kommun med såväl ekonomiska medel,
rådgivning och personalresurser.
Åtgärd 5: Digitaliseringens möjligheter för kommersiell service
Den ökande digitaliseringen och ny teknik erbjuder fler och utvecklade möjligheter att arbeta på
distans, starta nya företag, bedriva e-handel och utveckla nya serviceformer. Obemannade livsmedels
butiker och utlämningsställen för dagligvaror är exempel som prövas runt om i landet och som visar hur
kommersiell service kan etableras på platser där den tidigare inte funnits.
För Umeå landsbygd är god mobiltäckning och snabbt fungerande bredband (fast och/eller mobilt)
centralt för att kunna bedriva handel, och väl fungerande IT-infrastruktur utgör därmed en viktig
pusselbit i utvecklingen av den kommersiella servicen. I detta sammanhang har Umeå kommun en roll
i att skapa gynnsamma förutsättningar för detta. Det kan exempelvis handla om interna och externa
insatser i IT-infrastrukturprogrammet, rådgivning till lokala bredbandsföreningar/byanät eller samarbete
med marknadsaktörer.
Åtgärd 6: Utveckla regional och lokal
upphandling av varor och tjänster
Många av butiksägarna på Umeå landsbygd ser lokal upphandling som en möjlighet att kunna säkra
ekonomin. Idag är det svårt för dessa att delta i offentliga upphandlingar, till exempel på grund av
upphandlingarnas storlek och kraven på logistik. För att stötta och stimulera det lokala näringslivet
och dagligvarubutikerna på Umeå landsbygd är det därför viktigt att kommunen fortsätter att utveckla
den lokala och regionala upphandlingen av varor och tjänster. Genom utbildningar och information
om kommunens inköp, samt ökad dialog mellan kommun och näringsliv kan möjligheterna att delta
i offentliga upphandlingar öka för landsbygdens företagare. Efter sådana upphandlingar kan exempelvis
förskolan, skolan och lokala vårdinrättningar utgöra viktiga kunder för dagligvaruhandeln.
Åtgärd 7: Lyfta fram betydelsen av
kommersiell service på Umeå landsbygd
Att Umeå landsbygd är en tätortsnära landsbygd medför både utmaningar och möjligheter för
boende på landsbygden. För lanthandlare och andra servicegivare på landsbygden innebär det en
hög konkurrens med stadens utbud, vilket riskerar att försvaga köptroheten hos kunder.
Utbudet av kommersiell service är inte bara en attraktivitetsfaktor för bygden, utan kan också
möjliggöra stora delar av annan service. Servicefrågor på landsbygder är därför komplexa, genom
att de olika serviceformerna är beroende av varandra på helt andra sätt än i större tätorter. Vare sig
det är den kommersiella, offentliga eller ideella servicen som försvinner så kan det föra med sig stora
konsekvenser för serviceutbudet i sin helhet. Lanthandeln utgör också en viktig naturlig mötesplats,
knutpunkt och identitetsskapare i bygden, vilket skapar stora sociala mervärden.
15
14
Åtgä
rd
er
Åtgä
rd
er
Den höga andelen arbetspendling och de relativt långa avstånden gör att lokalsamhällen är bilburna
i mycket större utsträckning än stora tätorter. Tillgången till drivmedel är därför central för att boende
och verksamma på Umeå landsbygd ska kunna ha en fungerande vardag. Drivmedelsförsörjning på
Umeå landsbygd bidrar även till att trygga köptroheten och minskar risken för att behöva frakta och
lagra stora mängder bränsle hemma.
Kommunen bär därför en viktig roll i att lyfta upp lanthandlares och andra serviceföretags betydelse för
Umeå landsbygd i stort, både som servicegivare för boende men även som möjliggörare för näringsliv,
besöksnäring och lokal utveckling.
Holmöns Lanthandel, en viktig mötesplats och servicegivare. På bild: café- och biblioteksdel. (Foto: Umeå kommun)
16
Be
skr
ivn
ing a
v k
om
me
rsie
ll s
erv
ice
16
Åtgä
rd
er
© Umeå kommun, Lantmäteri 2019
Folk- och skolbibiliotek
Äldreboende
Hemtjänstlokal
Social träffpunkt för äldre
Öppen förskola, kommunal
Förskola, privat
Daglig verksamhet, privat
0
10
kilometer
Grundskola, kommunal
Offentlig service
Förskola, kommunal
Dagligvaruhandel
Drivmedel
Karta offentlig service på Umeå landsbygd
17
16
Be
skr
ivn
ing a
v k
om
me
rsie
ll s
erv
ice
Be
skr
ivn
ing a
v k
om
me
rsie
ll s
erv
ice
16
Åtgä
rd
er
Beskrivning av kommersiell service
i utpekade servicenoder
Bodbyn
I Bodbyn med omland bor det cirka 305 personer. Hit räknas oftast byarna Växtholm, Degerbyn, Nybyn,
Storliden, Fjäderbäck, Grundbäck samt Åkerbäck. Tidigare fanns här både för- och grundskola, men
idag bedrivs endast förskoleverksamhet. Sommaren 2019 förväntas en gruppbostad för personer med
funktionsvariationer vara färdigbyggd i Bodbyn, vilken drivs av den ideella föreningen Furan.
ICA Börsen i Bodbyn startades 1988 av den ekonomiska föreningen Bodbyns Fastighetsförening.
I butikens anslutning finns även en bränslepump. ICA Börsen drivs genom aktiebolaget Matbörsen AB,
medan själva fastigheten ägs av fastighetsföreningen. Bodbyns Fastighetsförening, som ägs av andels-
ägare fördelade på cirka 84 hushåll, är en stark drivande kraft i bygden och äger förutom butiken även
två mindre villor, så kallade ”pensionärshus”, ett hyreshus, bredbandsnätet samt ett flertal avstyckade
tomter. Fastighetsföreningen utgör ett starkt skyddsnät för ICA Börsens verksamhet.
Botsmark
Med omlandet inräknat bor det idag cirka 338 personer i Botsmark. Här finns en förskola och F3-skola.
På beslut av för- och grundskolenämnden år 2016 går barnen i årskurs 4-6 i Flurkmark skola. I byn finns
en matvarubutik, Handlar’n, som öppnade upp år 2016 efter att den tidigare ICA-butiken lagt ned en
kort tid innan. Butiken inrymmer postutlämning och apoteksombud och i anslutning till denna finns
också en bränslestation.
Från Botsmark är det förhållandevis långt till närmsta butik, vilken ligger i Bygdsiljum, Skellefteå
kommun. Avstånden gör att butiken är mycket viktig för varuförsörjningen i kommunens norra
delar. Det glesare befolkningsunderlaget är utmanande för butikens ekonomi, men genom det långa
avståndet till närmsta butik kan Handlar’n i Botsmark söka statliga stöd som investeringsbidrag och
driftstöd. Butiken har med hjälp av dessa stöd blivit beviljade medel för att investera i nya kylar och
frysar som väntas vara på plats sommaren 2019. Här finns också förhoppningar om att i framtiden
inrätta en café-del för butikens kunder.
Bullmark
Idag bor det cirka 467 invånare i Bullmark med omland. Här finns en förskola, en grundskola, en aktiv
kyrka samt föreningen Furan som sedan många år driver boende och daglig verksamhet för personer
med intellektuella funktionsvariationer. I byn finns Ica Nära Bullmark som utgör såväl apoteks-,
systembolags-, bussgods- och DHL-ombud. Här finns också en drivmedelstation.
På grund av det nära avståndet till grannorten Bodbyn kan Ica Nära Bullmark inte söka statliga stöd.
Detta har i många år utgjort ett stort problem för butiken som önskar kunna göra diverse investeringar
för att utveckla och förbättra verksamheten.
Hissjö
I Hissjö bor idag cirka 491 personer, men med Håkmark och övrigt omland inräknat är antalet närmare
860. Här finns både för- och grundskola och ortens idrottsförening sköter flera idrottsanläggningar
som en konstgräsplan, hockeyrink, beachvolleybollplan, tennisbana och mer.
I Hissjö finns också ICA Nära Hissjö Handel, centralt placerat längs väg 363. Butiken i Hissjö servar ett
stort omland och utgör dessutom ett naturligt handelsstopp för pendlingsstråket mellan Umeå och
Vindeln. I butikens anslutning finns också drivmedel, som nyttjas av en stor mängd arbetspendlare
och yrkeschaufförer.
18
Be
skr
ivn
ing a
v k
om
me
rsie
ll s
erv
ice
Holmön
På Holmön bor 65 stycken året runt boende, men antalet varierar kraftigt mellan årstiderna. Vintertid
tvingas exempelvis en del boende att bo i stan på grund av otillräckliga eller inställda färjeförbindelser.
På sommaren bebos ön av många fritidsboende.
På Holmön finns butiken Holmöns lanthandel som är ombud för post, apotek och systembolag. I butiken
inryms också en biblioteksfilial och en mindre café-del där kunder kan sitta och dricka en kopp kaffe och
fika. Butiken ägs och drivs genom Holmöaffären Ekonomisk Förening (HAEF) som äger samtliga aktier
i Holmöns Lanthandel och har en utsedd bolagsstyrelse som driver butiken. Butiken är en förutsättning
för att kunna leva och verka på Holmön året runt och utgör således en viktig mötesplats och service-
givare för boende och besökare.
Sörmjöle
Idag bor cirka 333 året runt-boende i Sörmjöle, men med omlandet inräknat är det cirka 1 226 personer.
Beläget vid kusten och med sitt relativt korta avstånd till stadskärnan utgör orten ett mycket attraktivt
område för fritidsboende och sommarvistelse. I Sörmjöle finns sedan lång tid tillbaka både för- och
grundskola, men en del ämnen ges idag i Hörnefors. Där finns även närmaste högstadieskola.
I Sörmjöle finns butiken Handlar’n som även inrymmer en restaurang. Butikens nära läge till både
Hörnefors och Umeå skapar stora utmaningar vad gäller köptrohet och butiken befinner sig idag i ett
kritiskt läge. Verksamheten har under de senaste åren gått runt genom att försäljningen ökar kraftigt
under sommarmånaderna, men det gör också butiken väldigt väderberoende. En kall och regnig
sommar är ett hårt slag för butiken.
Sörmjöle uppfyller inte avståndskriteriet för statligt kommersiellt stöd och kan därmed inte ta del av
de ekonomiska stödmöjligheter som finns för landsbygdsbutiker. Om inga förändringar sker är butikens
framtid mycket oviss.
Tavelsjö
I Tavelsjö tätort bor cirka 570 invånare och i omlandet cirka 1 012. Här finns både förskola, grundskola,
äldreboende, hemtjänstlokaler, en kyrka med aktiv församlingsgård och ett träningscenter som drivs
av Tavelsjö Idrottsklubb (TAIK). Starka föreningar som TAIK utgör drivande krafter i bygden med initiativ
som Tavelsjö Halvmaraton och den isbana som plogas upp på Tavelsjön under vintertid. I Tavelsjö finns
också Wärdshuset Prästgården som ägs av föreningen Tavelsjö- och Rödåbygdens utveckling (TuRe)
och där entreprenörer bedriver restaurang- och caféverksamhet året runt.
ICA Nära Matboa i Tavelsjö utgör ombud för såväl post, bussgods, Schenker och DHL, samt Svenska Spel,
Systembolaget och Apoteket. I anslutning till butiken finns även en drivmedelstation. Tavelsjö utgör med
sitt rika serviceutbud en viktig servicenod med stort upptagningsområde, framför allt för kommunens
norra delar.
Täfteå
I Täfteå bor det 1 412 boende och med omlandet inräknat cirka 1 710. Här finns två förskolor och en
grundskola, medan barn i högstadieålder läser i Sävar. Genom Täfteå Idrottsklubb utövas såväl fotboll,
innebandy och längdskidåkning. I Täfteå finns också en rikskänd dansloge. Idrottsklubben äger bolaget
Täfteå Fastigheter AB som med projektet TäfteBo planerar att uppföra ett 50-tal lägenheter i centrala
Täfteå. I Rovögern finns Kvarken fisk, en populär restaurang som driver en nybyggd Sjömack för
personbilar, husbilar och stora båtar. Macken är öppen året runt.
Butiken ICA Nära Täfteå utgör ombud för post, gods och Svenska spel. Butiken planerar att utveckla
verksamheten genom diverse investeringar, bland annat ett pizzakoncept. De planerade lägenheterna
i centrala Täfteå är tänkta att placeras på en fastighet intill butiken.
19
18
Be
skr
ivn
ing a
v k
om
me
rsie
ll s
erv
ice
Be
skr
ivn
ing a
v k
om
me
rsie
ll s
erv
ice
Överboda
Överboda är beläget i kommunens västra del, gränsat till Vännäs kommun. Idag bor det cirka
296 personer på orten, men med omlandet inräknat cirka 451. Det senaste året har det byggts fyra
hus i byn och fler är på gång. I Överboda finns det populära friluftsområdet Stora Stenen som erbjuder
guidade turer och mat för bokade sällskap, grillstuga, sovstuga och barnaktiviteter. Namnet kommer
från det stora flyttblock från istiden som är högt beläget uppe på en ås.
Överboda är en företagstät bygd och här finns både för- och grundskola samt dagligvarubutiken
ICA Nära Blomqvist. Butiken har utgjort en viktig mötesplats i bygden under många år och servar
ett stort omland för både året runt- och fritidsboende. Till exempel levererar butiken inte bara
hem sändningar till Överboda-området, utan har också cirka 1 000 sändningar per år till Vännäs
kommun. Tidigare fanns här en bensin- och dieselpump, men anläggningen är idag inte i bruk då
den anses ligga för nära affärsbyggnaden. Butiken har dock planer på att få anläggningen godkänd
och i bruk igen, speciellt då det under vinterhalvåret är många skotrar som passerar butiken.
Påminnelse från Ica Nära Bullmark.
20
Ko
m
m
una
la m
ål
20
Ba
kgr
un
d
Bakgrund
Regionala serviceprogram
Varje län har tagit fram ett Regionalt serviceprogram (RSP) med det generella målet att stödja och
stimulera arbetet med kommersiell och viss offentlig service i Sveriges gles- och landsbygder. Syftet
med programmen är att samordna insatser mellan regioner, kommuner och näringsliv i detta arbete.
Prioriteringen av statliga stöd till kommersiell service i länens gles- och landsbygder styrs också av
dessa program.
Olika län prioriterar olika insatser i respektive program, detta då förutsättningarna för kommersiell
service skiljer sig åt mellan olika geografiska områden.
Regionalt serviceprogram för Västerbottens län
Västerbottens regionala serviceprogram har utarbetats i ett partnerskap mellan Länsstyrelsen
Västerbotten, Region Västerbotten samt företrädare för länets alla kommuner. Huvudansvarig är
Region Västerbotten. Programmet fungerar som ett styrande dokument för prioriteringar av resurser,
insatser och åtgärder vad gäller tillgången till kommersiell och offentlig service inom Västerbottens
serviceglesa områden. Det övergripande målet med programmet är att:
Skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka i alla delar av länet
genom att främja en tillfredsställande servicenivå utifrån realistiska förutsättningar
och inom rimliga avstånd.
1
Statliga stöd för kommersiell service
Västerbottens regionala serviceprogram ligger också till grund för hantering av statliga stöd för
kommersiell service i länets kommuner. Förutsättningarna för beviljat stöd till kommersiell service
regleras dels av Förordning SFS (2000:284), dels av regionala prioriteringar, samt Landsbygds-
programmet 2014-2020 som sedan 2016 omfattar investeringsbidrag till drivmedelsstationer
och dagligvarubutiker.
1 Regionalt Serviceprogram för Västerbottens län 2014-2020, s.4
21
20
Ko
m
m
una
la m
ål
Ko
m
m
una
la m
ål
20
Ba
kgr
un
d
Kommunala mål för kommersiell service
på Umeå landsbygd
I Översiktsplan Umeå kommun - tematisk tillägg för landsbygden anges Umeå kommuns övergripande
målsättning för hållbar landsbygdsutveckling:
Umeå landsbygd är en attraktiv plats för boende, näringsliv, föreningar och besökare,
där hållbar tillväxt, god livskvalitet och samverkan mellan landsbygdaktörer är i fokus.
Med grund i detta listas fem tematiska målområden som alla har bäring på serviceområdet:
• Skapa attraktiva livsmiljöer genom en hållbar bebyggelsestruktur, som stöttar lokal utveckling,
service och kollektivtrafik. På samma sätt som i staden och tätorterna uppmuntras en blandning
av upplåtelseformer, bostadstyper och storlekar
• Utveckla och stärka det lokala näringslivet som motor för hållbar landsbygdsutveckling
• Säkra tillgång till väl fungerande offentlig service och utöka samordning och samverkan
mellan olika serviceaktörer
• Öka möjligheterna till hållbart resande och robustheten i infrastrukturen för
förbättrad kommunikation
• Främja hållbar tillväxt och god livskvalitet genom aktiv lokal utveckling och lokalt engagemang
Utöver Tematiskt tillägg för landsbygden och dess tillhörande handlingsprogram finns det andra
delar av Umeå kommuns översiktsplan som har bäring för Umeå landsbygds kommersiella service.
Här nedan beskrivs vad som står om varuförsörjning, kommersiell service, handel och serviceplanering
i övriga översiktsplanedelar.
Översiktsplan Umeå kommun - Fördjupning för Umeå
Här beskrivs hur handel och service generellt ska utvecklas inom kommunen.
• ”… Handel och service ska bidra till Umeås fortsatta utveckling och goda möjligheter ska skapas för
etablering av ny handel…”
• ”… Den befintliga handelsstrukturen med en stadskärna, stadsdelsbutiker och tre halvexterna
handelsområden samt landsbygdsbutiker ska utvecklas vidare och stärkas. Dagligvaruförsörjningen
i kommunens olika delar ska tryggas…”
Riktlinjer för Umeås handelsstruktur (utdrag av relevanta riktlinjer):
• Umeås handelsstruktur med en stadskärna, tre till fyra stadsdelsövergripande centrum,
stadsdelscentrum, kommundelscentrum samt landsbygdshandeln ska stärkas.
Riktlinjer för handel i kommundels- och stadsdelscentra (utdrag av relevanta riktlinjer):
• Planeringen ska syfta till ökade förutsättningar för handel i kommundelscentra.
Riktlinjer för varuutbud (utdrag av relevanta riktlinjer):
Dagligvaror:
• Tillgängligheten till dagligvaror är en viktig hållbarhetsfaktor. I det hållbara samhället bör
dagligvarubutiker uppmuntras i samtliga stadsdelar och på landsbygden.
Sällanköpsvaror:
• Uppmuntras i stadskärnan, stadsdelscentra och kommundelscentra.
22
Or
ga
nis
ati
on o
ch bud
get
22
Ko
m
m
una
la m
ål
Översiktsplan Umeå kommun
- vägvisning till planens delar, teman och aktualitet
Här beskrivs utvecklingen av centralorterna Sävar och Hörnefors med flera och deras roll för service
i omlandet. I avsnitt 3.1 Bebyggelseutvecklingen - Bebyggelseutveckling på Umeå landsbygd och
tätorter - Tätorter och stationssamhällen- stärkt roll i omlandet och förutsättningar för hållbart
resande beskrivs att:
”… Tillväxtscenariot är ambitiöst inte minst gällande Hörnefors och Sävar med ett tillväxtscenario
med mer än en dubblerad befolkning på lång sikt. … Ökad befolkning i orterna ger större underlag för
utvecklad service, vilket är viktigt eftersom orterna har ett stort omland och fungerar som servicepunkt
för stora delar av kommunens landsbygd…”
Översiktsplan Umeå kommun
- Tematiskt tillägg, Strandskydd i Umeåregionen
Här beskrivs bland annat utpekade LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen), hur dessa
områden bör användas samt generella urvalskriterier.
”… Urvalskriterier… Som övergripande riktlinje ska ny bebyggelse och verksamheter i strandnära läge
stärka byar med en svag befolkningsutveckling för att skapa arbetstillfällen och utöka underlaget för
bland annat skola, service och affärer i den specifika byn eller närliggande by. Genom en sammanhållen
bebyggelse, som kan bilda underlag för livskraftiga bysamhällen, väntas detta kunna ske…”
Besöksnäring som stimulerar det lokala näringslivet
I Umeå kommun berör planeringen av service även besöksnäringsutvecklingen, där utpekanden av
resurser för utveckling och besöksmål finns i översiktsplanen. En utveckling av besöksnäringen på en
plats är ofta starkt kopplat till utveckling av servicefunktioner på samma plats, det här gäller fram förallt
längs kusten och i älvslandskapet, och därför är utpekande av exempelvis utvecklingsområden för
besöksnäring en viktig aspekt i serviceplaneringen.
23
22
Or
ga
nis
ati
on o
ch bud
get
Or
ga
nis
ati
on o
ch bud
get
22
Ko
m
m
una
la m
ål
Organisation och budget
Kommunstyrelsens planeringsutskott (KSplu) är ansvarig politisk nämnd för frågor som rör landsbygds
utveckling och översiktsplanering. Även budgeten för exempelvis hemsändningsbidrag ligger under
denna nämnd. Kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott (KSnau) är ansvarig politisk nämnd för
frågor rörande näringslivsutveckling.
Verksamheten Övergripande planering har ansvar för bland annat översiktsplanering och landsbygds
utveckling inklusive serviceplanering och här finns en av Länsstyrelsen utsedd kontrollant för
företagsstöd. Umeå näringsliv har ansvar för näringslivsutveckling inklusive besöksnäring och även
här finns en av Länsstyrelsen utsedd kontrollant för företagsstöd.
24
24
Se
rvice
Service
Service-begreppet är brett och kan omfatta flera olika typer av service. Här förklaras vad som menas
med de olika serviceområdena, samt vilka aktörer som bär huvudansvaret för dessa.
Grundläggande service: Enligt utredningen SOU 2015:35, Service i glesbygd, utgör grundläggande kom
mersiell service försäljning av dagligvaror och drivmedel, post- och apoteksservice samt betaltjänster.
Kommersiell service: Den typ av verksamhet som bedrivs i vinstsyfte och som oftast sker i konkurrens
med liknande verksamheter. I ett landsbygdssammanhang handlar det vanligtvis om dagligvarubutiker
och drivmedelsstationer, men kan också handla om exempelvis gårdsbutiker som erbjuder enklare
utbud av livsmedel och basvaror.
Service inom besöksnäring: handlar framför allt om service som rör turism, och även här utgör
gårdsbutiker aktuella och viktiga inslag.
Ideell service: den form av service som utförs av ideella föreningar och organisationer. Det kan
exempelvis handla om anordnande av olika arrangemang, fritidsaktiviteter, studiecirklar eller
hobbyverksamhet. Utbudet av ideell service har stor betydelse för lokalsamhället och människors
känslor av samhörighet, trygghet och gemenskap.
Offentlig service: verksamhet som genomförs eller finansieras med offentliga medel och som
erbjuds och är tillgänglig för allmänheten. Den offentliga servicen bedrivs på tre nivåer; genom staten,
regionen och kommunen.
Statlig service: omfattar bland annat tillgång till polis, försäkringskassa, arbetsförmedling samt närvaro
av statliga myndigheter och verk som exempelvis Länsstyrelsen, Tillväxtverket, Skattemyndigheten,
Trafikverket m.fl.
Regional service: tillhandahålls av exempelvis Länsstyrelser, Regioner och/eller landsting. För Umeå
kommun är det Länsstyrelsen Västerbotten och Region Västerbotten (tidigare Västerbottens läns
landsting) som råder över denna service.
Länsstyrelsen i Västerbotten är regeringens företrädare på länsnivå och verkar för att nationella mål får
genomslag i Västerbotten. Länsstyrelsens uppgifter omfattar bland annat regional tillväxt, landsbygds
frågor, samhällsplanering, natur- och miljövård, klimat- och energifrågor och kris¬beredskap.
Region Västerbotten arbetar huvudsakligen med hälso- och sjukvård samt har det regionala utvecklings
ansvaret i Västerbottens län. Regionen arbetar med fokusområden som regional utvecklingsplanering,
näringsliv och företagande, turism, energi, miljö och klimat, kompetensförsörjning och utbildning,
transport-infrastruktur och kommunikationer, IT-infrastruktur och tillämpningar, förnyelse av samhälls
service, internationellt engagemang och EU-arbete samt regional kulturutveckling.
Kommunal service: omfattar exempelvis skola/förskola, äldrevård, räddningstjänst, bibliotek,
bostads-, bygg- och fastighetsärenden, planärenden, vatten och avlopp, avfall och återvinning,
miljö och hälsoskyddsärenden, energiförsörjning, bredband, service till näringslivet, kultur och fritid.
25
24
24
Se
rvice
Bilaga 1:
Regler för hemsändning i Umeå kommun
I syfte att upprätthålla en tillfredsställande dagligvaruförsörjning på landsbygden lämnar Umeå kommun
bidrag till dagligvarubutiker för hemsändning av dagligvaror. Med dagligvaror menas livsmedel och de
övriga varor som normalt förekommer i en dagligvarubutik.
• Bidrag lämnas för hemsändning till fast boende landsbygdshushåll som har mer än 3 km till
närmaste landsbygdsbutik. Undantag vad gäller avståndsregeln kan göras för hushåll som av
olika skäl är berättigade till social hemtjänst.
• Hemsändning skall i princip ske från närmaste dagligvarubutik, eventuell indelning
i hemsändningsområden bestäms av kommunen.
• Ersättning avser en hemsändning per hushåll och vecka.
• Bidraget är generellt och är för närvarande 200 kr per hemsändningstillfälle.
• Butiken äger rätt att ta ut max 20 kr per kund och hemsändningstillfälle
• Bidraget betalas ut av enheten för Övergripande planering efter redovisning på särskild
blankett. Varje handlare bestämmer om distributionen skall genomföras med eget fordon
eller via entreprenör.
Övergripande planering
Besök: Stadshuset, Skolgatan 31A
Postadress: 901 80 Umeå
090-16 10 00
umea.kommun@umea.se
www.umea.se/kommun
Dölj infoSparad kopia
Detta är sökmotorns sparade kopia av https://www.regionvasterbotten.se/VLL/Filer/Ume%C3%A5.pdf
17 ord som matchar Regional serviceutveckling markerades.
Gå till [ nästa | föregående ] förekomst.
Sidan kan ha uppdaterats sedan sökmotorn indexerade den. Du kan alltid gå till den senaste versionen.