Vilhelmina

Innehåll

Inledning .......................................................................................................... 2

II.

Syfte och mål .................................................................................................. 2

Övergripande mål ....................................................................... 2

Mål för kommunen .................................................................... 2

Delmål .......................................................................................... 2

III.

Bakgrund ........................................................................................................... 3

Regionalt serviceprogram för Västerbotten, 2014-2018 ...... 3

IV.

Service ................................................................................................................ 3

Statlig service ............................................................................... 3

Regional service .......................................................................... 4

Kommunal service ..................................................................... 4

Kommersiell service ................................................................... 4

Begrepp och definitioner ............................................................................. 5

VI.

Lägesbeskrivning ............................................................................................... 7

VII.

Syfte och mål .................................................. Fel! Bokmärket är inte definierat.

Övergripande mål ......... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Mål för kommunen ...... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Delmål ............................ Fel! Bokmärket är inte definierat.

VIII.

Åtgärder............................................................................................................ 10

Kunskap om stöd ..................................................................... 10

Handläggning och stöd för hemsändningsbidrag................ 11

Matkassar och system för hantering av dessa samt andra
digitala lösningar ........... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Minskad klimatpåverkan genom samordning av

transporter ..................... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Inventering av miljöskulder för drivmedelsanläggningar

som ägs av enskilda näringsidkare .. Fel! Bokmärket är inte

definierat.

IX.

Kommunens interna arbete ............................................................................. 11

Planering, genomförande och utvärdering ..................................................... 13

Ansvar och kostnader .............................................................. 13

Årlig sammanfattning och redovisning ................................. 13

Revidering .................................................................................. 13

SERVICEPLAN - [VÄLJ DATUM]

Inledning

Den lokala serviceplanens syfte är att servicetillgängligheten vägs in i kommunens långsiktiga och
strategiska planering. Planen ska även nyttjas som ett verktyg för att öka handlingsberedskapen i
servicefrågor och vara handledande i stödinsatser.

Denna serviceplan är kopplad till det regionala serviceprogrammet för Västerbottens län, kommunens
översiktsplan samt andra kommunala strategier och planer som näringslivs- och besöksnäringsprogram,
bredbandstrategi mfl.

Syfte och mål

Serviceplanen ska leda till ett ökat engagemang, förståelse och kunskap kring service som en del av
kommunens arbete med näringslivs- och landsbygdsutveckling. Vilket bland annat medför att servicens
funktioner konkret vägs in i kommunernas långsiktiga och strategiska planering. Planen ska även vara ett
verktyg för att öka handlingsberedskapen i servicefrågor.

Övergripande mål

Serviceplanen ska vara såväl ett verktyg för kommunen som för andra myndigheter, organisationer och
företag i syfte att samla resurser och insatser mot det gemensamma målet - en god servicenivå i länet.
Målet är att kvinnor och män, oavsett etnicitet och ålder, ska ha likvärdig tillgång till dagligvaror och
drivmedel. Planen ska vara ett styrande dokument i syfte att samla resurser och insatser för att uppnå detta
mål om en god servicetillgänglighet i länet samt vara vägledande för användandet av stödet till
kommersiell service.

Mål för kommunen

Vilhelmina kommun ska säkerställa att hela kommunen, speciellt gles- och landsbygd, har tillgång till god
service inom rimliga avstånd. Målsättningen är att servicenivån ska bidra till att fler människor kan bo kvar
och verka i kommunen, att den skapar attraktiva boende- och näringslivsmiljöer med möjlighet att starta
upp och driva företag. Vidare att fler människor och verksamheter flyttar in men också attraherar fler att
besöka vår kommun.

Delmål

Nästansjö och Lomsjökullen med omland.

utvecklas och eventuellt nya verksamheter startas.

SERVICEPLAN - [VÄLJ DATUM]

Bakgrund

En försämrad servicetillgång för kommunmedborgare och för näringslivet i kommunen påverkar de lokala
förutsättningarna för tillväxt. Tillgänglighet till service är viktigt för att ta tillvara tillväxtpotentialen i hela
länet. För att säkerställa tillväxt på landsbygden är det viktigt att det finns strategier för både offentlig och
kommersiell service. Framtida behov och utmaningar på framförallt landsbygden kommer att kräva
fortsatta insatser inom serviceområdet bl.a. genom olika insatser för att stärka butiker och
drivmedelsstationer med strategisk betydelse för varuförsörjningen.

I en kommun som Vilhelmina där besöksnäringen står för en betydande del av ekonomin ska den lokala
servicen inte bara motsvara medborgarnas krav utan är också en viktig faktor för att uppfattas som en
attraktiv ort att besöka eller flytta till. Butiken i byn är ett nav, inte enbart för de tillhandahåller livsmedel
och drivmedel utan även som mötesplats för de som bor i området, som en plats där man som besökare
kan få viktig information och en plats där både lokalbefolkning och besökare sammanstrålar på ett
naturligt sätt.

Regionalt serviceprogram för Västerbotten, 2014-2020

Innehållet i det regionala programmet har utarbetats och förankrats i det breda regionala partnerskapet
under ledning av Region Västerbotten som har huvudmannaskap och med företrädare från samtliga
kommuners näringslivs- och/eller utvecklingsavdelningar i Västerbotten. Det regionala
serviceprogrammets partnerskap identifierar och genomför även överenskomna insatser. Identifiering och
planering av programmets insatser utförs årsvis vid gemensamma träffar som arrangeras av huvudmanna-
skapet.

Det övergripande målet med länets regionala serviceprogram är att skapa förutsättningar för människor
och företag att bo och verka i alla delar av länet genom att främja en tillfredsställande servicenivå utifrån
realistiska förutsättningar och inom rimliga avstånd. Programmet ligger till grund för hantering av stöd för
kommersiell service. Det regionala serviceprogrammet har kopplingar till andra program för regional
tillväxt.

Kommunerna är viktiga aktörer för servicefrågorna dels genom att de är huvudmän för flera
servicefunktioner, att de arbetar med näringslivsutveckling och dels genom deras ansvar för den fysiska
planeringen i den egna kommunen.

Service

Offentlig service delas in i statlig, regional och kommunal service. Serviceplanen ska belysa och ta hänsyn
till sambandet mellan offentlig, kommersiell och ideell service.

Statlig service

Den statliga servicen omfattas av bland annat tillgång till Polis, Försäkringskassa, Arbetsförmedling samt
statliga myndigheter och verk som exempelvis Länsstyrelsen, Tillväxtverket, Skattemyndigheten
Trafikverket m.fl.

SERVICEPLAN - [VÄLJ DATUM]

Regional service

Det regionala utvecklingsansvaret i Västerbottens län har Region Västerbotten. De arbetar med
fokusområden som regional utvecklingsplanering, näringsliv och företagande, turism
(Västerbottensturism), energi, miljö och klimat, kompetensförsörjning och utbildning, transport-
infrastruktur och kommunikationer, IT-infrastruktur och tillämpningar (IT Västerbotten), förnyelse av
samhällsservice, internationellt engagemang och EU-arbete samt regional kulturutveckling.

Länsstyrelsen i Västerbotten verkar som en regional del av den svenska statsförvaltningen. Myndigheten
har uppdraget att verka för att nationella mål får genomslag i länet, att samordna olika samhällsintressen,
och att följa och till regeringen rapportera tillståndet i länet. Länsstyrelsens uppgifter omfattar bland annat
regional tillväxt, landsbygdsfrågor, samhällsplanering, natur- och miljövård, klimat- och energifrågor och
krisberedskap.

Kommunal service

I den kommunala servicen ingår många verksamheter som både är lagstadgade och frivilliga. Det vi
vanligtvis tänker på när vi menar kommunal service är tillgång till skola/förskola, äldrevård, bibliotek,
räddningstjänst, bostads-, bygg- och fastighetsärenden, planärenden, vatten och avlopp, avfall och
återvinning, miljö och hälsoskyddsärenden, energiförsörjning, bredband, service till näringslivet, kultur och
fritid.

Kommersiell service

Utgångspunkten i denna plan är hur kommunen strategiskt ska säkerställa hur man ska ombesörja
grundläggande kommersiell service på landsbygden samt annan viss offentlig service som lämpligen kan
samordnas med kommersiell service. Exempel på offentlig service som i huvudsak ger kommersiella
aktörer fler ben att stå på kan vara kommunal medborgarinformation. Se figur.

För att främja utvecklingen på landsbygden behövs planer för både offentlig- och kommersiell service,
service som är viktig för att skapa attraktiva boendemiljöer och nya möjligheter till jobb. Det är också helt
avgörande att det finns en bra infrastruktur (varutransporter, vägar, bredband via fiber och mobil
uppkoppling) på landsbygden för att servicen ska kunna fungera för både boende och företag.

SERVICEPLAN - [VÄLJ DATUM]

Grundläggande kommersiell service
Enligt utredningen SOU 2015:35, Service i glesbygd, utgör

grundläggande kommersiell service försäljningen av dagligvaror
och drivmedel, post- och apoteksservice samt betaltjänster.

Postservice: ta emot, transportera och dela eller lämna ut brev

och paket, försäljning av frimärken och andra postartiklar samt
utlämning av körkort.

Apoteksservice: försäljning av receptfria läkemedel och andra

apoteksvaror samt utlämning av receptbelagda läkemedel.

Grundläggande betaltjänster: betalningsförmedling, uttag av
kontanter samt hantering av dagskassor för näringsidkare och

ideella föreningar.

Begrepp och
definitioner

Begrepp kan ses som verktyg för att förstå verkligheten. Det finns flera olika sätta att använda begrepp på
och det sätt som väljs har betydelse för hur sammanhang beskrivs. Här presenteras och förklaras kort
några av de begrepp som används i denna plan.

När det gäller Förordning (2000:284) om stöd till kommersiell service gäller att stöd får lämnas i områden
där servicen är gles. Stöd kan lämnas för att det i glesbygd och landsbygd ska kunna upprätthållas en
försörjning med dagligvaror och drivmedel som är tillfredsställande med hänsyn till geografiska och
befolkningsmässiga förhållanden.

Glesbygd:

stora sammanhängande områden med gles bebyggelse och långa avstånd till större orter,
sysselsättning och service.

Landsbygd: områden med liknande förhållanden som i glesbygd men med kortare avstånd till större

orter och service

Centralort:

kommunens huvudort.

Tätort:

en ort med minst 200 invånare i samlad bebyggelse med normalt högst 200 m mellan
husen (SCB).

Serviceort:

centralorten i kommunen med centrala samhällsfunktioner inom utbildning, vård och
omsorg, fritid och kultur samt kommersiell service (kommunens huvudort).

Servicenod:

den geografiska ort med omgivande landsbygd som utpekats av kommunen som särskild

strategiskt viktig för tillgången till service. En servicenod erbjuder olika typer av service
och som samordnas med utgångpunkt att stärka serviceutbudet för de som bor, verkar

och besöker noden. Noden ska även fungera som en naturlig mötesplats.

SERVICEPLAN - [VÄLJ DATUM]

Lägesbeskrivning

Vilhelmina är Sveriges tionde största kommun till ytan och omfattar ca 8500 km

. I kommunen bor ca

6 750

(2018) personer och befolkningstätheten är ca 0,8 invånare per km

. Kuriosa i sammanhanget är att

Vilhelmina kommun är ca 2000 km

större än Stockholms län men enbart ca 2,5 % deras

befolkningsmängd. Under de senaste 50 åren har befolkningsmänden minskat och även om inflyttningen
till kommunen 2017 var större än utflyttningen var dödstalen högre än födelsetalen och inflyttningen
kompenserade inte för detta utan befolkningsmängden minskade. Befolkningen koncentreras alltmer till
vissa områden i kommunen vilket får tillföljd att redan glest befolkade områden blir allt glesare. Allt färre
arbetsföra ska försörja fler äldre som inte arbetar vilket gör att det blir svårare att upprätthålla nivån på
samhällsservicen. Köptroheten i kommunens glesare områden minskar också då många dagpendlar in till
tätorten, befolkningens ökade mobilitet och den ökade e-handeln gör att många köper sina varor utanför
kommunen. Allt detta innebär givetvis stora utmaningar för att upprätthålla en god service i hela
kommunen då det gäller såväl kommunal som kommersiell service på årsbasis.

I Vilhelmina har vi haft en byggboom under de senaste 10 åren och man beräknar idag att det finns ca
3700 fritidshus. Ökningen av fritidshus i fjälldalarna har medfört att säsongerna förlängs och att
besöksantalet ökat markant. Utöver det så lockas många tillfälliga besökare till området för skidåkning,
skoterkörning och vandring på fjället. Längs Vildmarksvägen färdades ca 25 000 fordon under sommaren
och hösten 2018. Under högsäsong ökar befolkningen i fjälldalarna temporärt till omkring 20 000-25 000
personer vilket för med sig både möjligheter och utmaningar. Ett större kundunderlag skapar
affärsmässiga möjligheter att upprätthålla och utveckla den kommersiella servicen även under lågsäsong
samtidigt som det också ställer andra krav på sortiment, öppentider, extrapersonal etc. Näringsidkare såväl
i fjälldalarna som inne i tätorten vittnar om att turismen är det som upprätthåller förutsättningarna för att
kunna ge service till ortsbefolkningen. Köptroheten hos besökarna upplevs också som större än
ortsbornas.

De förväntade effekterna av klimatförändringar är för Vilhelminas del mildare vintrar med kortare
snösäsong, längre växtsäsong och mer extrem nederbörd. Kortare vintersäsonger på andra håll i Sverige
och världen kan samtidigt öka kommunens attraktivitet som besöksmål. Inom kommunen finns redan
idag flera företag inom besöksnäringen som hållbarhetsgranskat sin verksamhet för att kunna motsvara
kundernas ökade efterfrågan på hållbara upplevelser. Besökarnas ökade medvetenhet kring klimatfrågor
ställer även nya krav på service exempelvis i form av laddstolpar för elbilar och klimatneutrala transporter
av livsmedel och varor.

Grundläggande kommersiell service är därmed en viktig planeringsfråga för kommunen av flera
anledningar; för att upprätthålla service till våra medborgare trots en glesnande befolkning med allt högre
medelålder, för att skapa förutsättningar för annat företagande i kommunen, för att öka förutsättningar för
att det stora antal som idag har fritidshus i området ska välja att utöka tiden de vistas i vår kommun
alternativt flytta hit och sist, men inte minst, för att tillhandahålla en god service för besökare. Samtidigt
ska även servicen svara upp mot ökade krav på miljömässig hållbarhet.

En grön översiktsplan

, Göp, beslutades av Kommunfullmäktige i december 2018 som bygger på

flerkärnighet som en förutsättning för en hållbar utveckling. Kommunen har tre utpekade kärnområden,

Den könsmässiga fördelningen är ca 3400 män och ca 3300 kvinnor (2018)

https://www.vilhelmina.se/bygga-bo-och-miljoe/oeversiktsplaner/groen-oeversiktsplan-vilhelmina-kommun/

SERVICEPLAN - [VÄLJ DATUM]

Vilhelmina tätort med omland, Kultsjödalen samt Vojmådalen inom vilka Vilhelmina kommun vill
bibehålla och öka såväl kommunal som kommersiell service. I Göp utpekas sju av kommunens orter,
Vilhelmina, Malgovik, Nästansjö, Saxnäs, Klimpfjäll, Kittelfjäll och Dikanäs som sk servicenoder vilket
innebär att service i första hand ska lokaliseras till dessa. I den lokala serviceplanen utpekas till största del
samma orter. Undantag är Malgovik där det idag inte finns varken dagligvarubutik eller drivmedel samt
Nästansjö som enbart har drivmedel. Däremot tillkommer Stalon och Lomsjökullen som utpekade
servicepunkter.

Utöver det som utpekas i Göp och serviceprogrammet har kommunen även planer på att inrätta
samhällsrum i Saxnäs och Kittelfjäll där det ska finnas möjligheter till att utföra tjänster via internet eller
att tillfälligt arbeta från orten.

Kommunerna är viktiga aktörer för att uppnå en hållbar energianvändning i samhället och för att nå upp
till den nationella viljeinriktningen om fossiloberoende fordonsflotta till 2030. För att minska
fossilberoendet på vägarna, skapa förtroende för laddfordon och skapa god rörlighet i hela kommunen
fastställde kommunfullmäktige 20171211 om en strategi för laddinfrastruktur, Strategi för
laddinfrastruktur - 2030

. Målet för 2030 är att det aldrig ska vara längre än 80 km mellan laddplatserna.

Tillgänglighet - nuläge

Den kommunala servicen är idag framför allt koncentrerad till de servicenoder som utpekats i Göp.
Framför allt i tre orter, Vilhelmina, Saxnäs och Dikanäs finns en mer omfattande service. Där finns
exempelvis skola från förskoleverksamhet till högstadium, äldreomsorg och distriktssköterska samt olika
typer av fritidsanläggningar.

Då det gäller tillgängligheten till kommersiell service för våra medborgare är den relativt god. 68 % har
mindre än en mil till dagligvarubutik med fullsortiment. 66 % till serviceställe med posthantering och
ungefär lika många till drivmedel. Tillgången till kontantuttag och betalningsförmedling är något sämre
men samtidigt så har den digitala utvecklingen och möjligheterna till alternativa betalningsmedel ändrat
villkoren drastiskt. Nedanstående tabell har sammanställts med information från Pipos; Tillväxtverkets
verktyg för serviceanalys. Utgångspunkten för sammanställningen är de typer av kommersiell service som
innefattas i den definition som satts på nationell nivå.

Servicetyp/utförare

Antal

ställen

Avstånd/andel av befolkningen

< 10

10-20

20-30

30-40

> 40 km

Kontantuttag

59%

12%

13%

10%

Betalningsförmedling

57%

12%

11%

15%

Dagskassehantering

57%

15%

Dagligvaror, Fullsortiment

68%

18%

10%

Dagligvaror, Ej fullsortiment

58%

11%

15%

Posttjänster

66%

15%

12%

Drivmedel

65%

15%

13%

För mer information, kontakta Vilhelmina Kommun kansli

SERVICEPLAN - [VÄLJ DATUM]

Utmaningar och utvecklingsmöjligheter

En utgångspunkt i det arbete som görs i kommunen bör vara vetskapen om att det, enligt Tillväxtverket,
är svårt att bedriva en butik med god lönsamhet om man har en omsättning under 10 miljoner kronor per
år och att 40 % av de butiker i Sverige som beviljas statligt stöd kommer inte ens upp i 5 miljoner kronor i
omsättning.

Ur medborgarperspektiv bör kommunens insatser syfta till att bibehålla den goda tillgängligheten till
kommersiell service som finns idag. Det finns en utbredd oro bland företagen om försämrad service,
exempelvis då det gäller pakets- och godshantering och insatser kommer även att bidra till att man stödjer
andra näringars utveckling då den grundläggande servicen även är en förutsättning för att upprätthålla och
utveckla annan verksamhet i glesbygd. För att åstadkomma detta bör de insatser som kommunen
genomför möta de utmaningar som näringsidkarna står inför samt att stödja deras möjligheter att ta vara
på de möjligheter som den växande besöksnäringen bidrar till på ett bra sätt. Kommunens insatser bör
anpassas utifrån varje enskild näringsidkares behov så långt det är möjligt. Företagen skiljer sig åt, för vissa
är dagligvaror och drivmedel den huvudsakliga verksamheten medan andra även har andra ben att stå på
som turism och lokal produktion av livsmedel. Vissa äger sina fastigheter och drivmedelsanläggningar
medan vissa hyr av kommunen.

En utmaning är hanteringen av dagskassor då servicen för detta har försämrats. Under en övergångsperiod
finns det inte förutsättningar för butikerna att helt övergå till elektroniska betalmedel och kommunen bör
bevaka utvecklingen både då det gäller bankerna och aktörer som Loomis.

För de näringsidkare som äger sina drivmedelsanläggningar kan det finnas dolda problem i form av
miljöskulder. Det kan innebära svårigheter exempelvis i samband med ägarskifte. Det är en utmaning som
behöver hanteras för att kunna upprätthålla service på lång sikt.

Tillstånd och tillsyn, såväl hantering som avgifter är en viktig fråga för de som driver dagligvarubutiker
och drivmedelanläggningar då de omfattas av flera olika typer av tillstånds- och tillsynspliktiga
verksamheter. Det är viktigt att kommunens service och bemötande av företagen är så smidig som möjligt.

I fjälldalarna ser man ett ökat behov av att kunna ladda elbilar och näringsidkarna i fjälldalarna anser att
det är en utmaning att man inte kan tillhandahålla detta i nuläget. Det finns också en utbredd rädsla hos
företag i besöksnäringen för att turister i framtiden ska välja bort Vilhelmina då bil idag är en förutsättning
för att besökarna ska ta sig till och från området. Det finns en beslutad, kommunal strategi med utpekade
platser för placering av laddstationer vilket kan underlätta för aktörer som vill investera i laddinfrastruktur.
Det utgör en ny typ av kommersiell service som antingen kan komplettera utbudet hos befintliga företag
eller ske genom satsningar som görs av helt nya aktörer. Den höga investeringskostnaden för laddstationer
kombinerat med låga energipriser som gör att avkastningen blir låg är dock ett hinder som måste
överbryggas.

Den ökade e-handeln medför att pakethanteringen ökar behovet av utrymme i butikerna och även att mer
tid måste läggas på denna arbetsuppgift. Samtidigt är det också den ökade volymen en viktig pusselbit då
det gäller att upprätthålla en god service även till företagen då det ökar förutsättningarna för kommersiella

SERVICEPLAN - [VÄLJ DATUM]

transporter av gods. Samordning av pakettransporter skulle minska klimatpåverkan då det idag går många
lastbilar som är halvtomma. Bristen på samordning ställer också krav på näringsidkarna kring att hantera
olika system och leveranstider. En utvecklingsmöjlighet är därför att genomföra insatser för att öka
samordningen.

Höga inköpspriser och ett snävt utbud av vad som är tillgängligt för butikerna att köpa in innebär
utmaningar för näringsidkarna. Turistsäsongerna är för korta för att öka volymerna nämnvärt på årsbasis
och därmed göra det möjligt att komma åt såväl lägre priser som bredare utbud. Höga inköpspriser
medför att utpris till kund inte blir konkurrensmässiga samt att man på grund av sin litenhet inte får
tillgång till ett brett sortiment från leverantören som kan motsvara kundernas efterfrågan. De toppar av
besökare som uppstår vid påsk ökar inte intäkterna i motsvarande grad eftersom vinsten äts upp av
kostnader för extrapersonal och svinn på grund av svårigheten att beräkna efterfrågan. Samtidigt är
köptroheten hos besökarna stor. En utvecklingsmöjlighet och ett sätt att öka lönsamheten för de enskilda
butikerna kan vara att tillhandahålla tjänsten matkassar som kan hämtas även efter att butiken har stängt.
Då kan stugägare och andra besökare skicka sin beställning, betala i förväg och hämta när de kommer upp
sent på kvällen eller efter att de varit ute på olika aktiviteter dagtid. Det ökar också känslan av bra service
och kan även minska behovet av arbetskraft under högsäsong.

Ökad digitalisering är både en utmaning och en möjlighet. Idag finns lösningar på marknaden, koncept,
som kan öka både lönsamhet och tillgänglighet av kommersiell service. Exempel på detta är obemannade
matbutiker, butiker som har en kombination av bemannade och obemannade öppentider och olika typer
av mobila shoppinglösningar. Utmaningen är att näringsidkarna ska ha kunskap och ekonomiska
möjligheter att dra nytta av dessa.

Åtgärder

För att uppnå en god servicenivå i hela landet finns olika ekonomiska stöd till i första hand dagligvaru-
butiker och bensinstationer i gles- och landsbygder. Stöd kan lämnas för att det i glesbygd och landsbygd
skall kunna upprätthållas en försörjning med dagligvaror och drivmedel som är tillfredsställande med
hänsyn till geografiska och befolkningsmässiga förhållanden.

Kunskap om stöd

Region Västerbotten är huvudman för den regionala serviceplanen och handlägger driftsstöd och
hemsändningsbidrag medan Länsstyrelsen i Västerbotten handlägger ansökningarna om investeringsstöd
Kommunen deltar vid utbildningstillfällen men kan även arrangera egna utbildningstillfällen tillsammans
med regionala myndigheter för att säkerställa att kunskapen om det statliga stödet för kommersiell service
för glesa områden är god i kommunen.

1. Det är viktigt att säkerställa att kommunen ombesörjer att den vägledning som finns på

kommunens hemsida angående hur och var man söker stöd är uppdaterad och korrekt.

2. Viktigt att antagen kommersiell serviceplan med hemsändningsregler delges alla servicegivare i

kommunen.

Ansvar för åtgärd