Gå till sidans huvudinnehåll
Kontakt
Lyssna

Debatt: Brister i exportstatistik hotar svensk konkurrenskraft

Bilden av svensk export är skev, då dagens beräkningsmodell inte tar tillräcklig hänsyn till regional fördelning. Det riskerar i sin tur att styra investeringar och stöd för att öka exporten till fel del av landet.

Sveriges tillväxt är beroende av näringslivet och den export som sker genom smarta produkter och tjänster. För att stärka och stötta näringslivets förutsättningar till export är det viktigt att veta var detta exportvärde uppstår. Bara då kan staten och det offentliga göra rätt investeringar i infrastruktur, stimulera rätt insatser inom företagsutveckling och utveckla andra regionala satsningar.

Bilden av den svenska exporten har under lång tid varit skev. Detta på grund av en beräkningsmodell som bygger på en nationalekonomisk analys som inte i tillräckligt hög grad tar hänsyn till den regionala fördelningen av exportvärdet. Med hjälp av en ny och kompletterande metod kan vi konstatera att en mycket större andel av den totala varuexporten är regionalt fördelat jämfört med vad vi tidigare kunnat utläsa.  Regioner har felbedömts med hundratals procents av sin totala export.

Regeringen satsar stort på export. Genom sin nationella exportstrategi och nätverkssatsningen ”Team Sweden” vill regeringen uppnå mål om EU:s lägsta arbetslöshet till år 2020 och en kraftigt ökande export. Vi är övertygade om att exporten har förutsättningar att fortsätta öka, men dagens bild av svensk export stämmer inte överens med verkligheten. SCB:s exportregister består av aggregerade siffror på koncernnivå, vilket innebär att företag som har arbetsställen på fler platser i landet får en missvisande inregistrering till det statistiska underlaget. I en större koncern kan till exempel huvuddelen av produktionen bedrivas på andra orter än där koncernens huvudkontor finns.

Det finns även fall, inom koncerner, där det kan förekomma att man väljer ett av organisationsnumren som formellt får stå för hela exporten respektive importen. Ur ett nationellt perspektiv är detta inget problem, den nationella exporten förblir densamma. Däremot uppstår problem ur de regionala och lokala perspektiven, då bilden av näringslivet ute i landet blir felaktig och beslutsfattare får ett felaktigt beslutsunderlag. Det kan resultera i att statliga insatser blir snedvridna, då exportdata har stor inverkan på hur staten väljer att planera för regional tillväxt och stimulans, bland annat genom infrastruktursatsningar.

Med kunskap om regionala arbetsställen, antal anställda och omsättning kan vi med en ny metod få fram hur stor exporten blir per arbetsställe. Med ens har vi en geografisk spridning av företagens totala export, något som ger en helt ny bild av svensk export.

I Västerbotten uppgick exportvärdet 2015 till 12,6 miljarder kronor enligt SCB:s exportdata. Enligt det kompletterande sättet att mäta skulle Västerbottens exportvärde för samma år istället uppgå till 27,5 miljarder kronor. Ett annat ännu mer tydligt exempel är Gotland där motsvarande sätt att mäta skulle resultera i att Gotlands export skulle stiga från 125 till 856 miljoner kronor under ett år. Enligt det kompletterande sättet att mäta exportdata får 16 av 21 regioner ett ökat exportvärde.

Det är viktigt att komplettera sättet vi mäter export av flera anledningar. Bilden av Sverige stöps om samma sekund vi får upp ögonen för var produktionen och exporten finns. Vi får en klarare uppfattning om vad landsbygd och städer utanför de större städerna bidrar med till vårt land. Likaså blir det lättare att förstå hur staten bör prioritera medel för att stimulera hela landet. Var behövs infrastruktur i form av trafiklösningar, tele- och IT-struktur? Där företagen finns. Var behöver universiteten satsa för att säkra kompetensförsörjningen? Där de exporterande företagen finns. Var behövs närvaro av myndigheter och statlig service? Där export och import sker dagligen.

En fråga som kräver en korrekt bild av hur det regionala näringslivet ser ut är satsningarna på statlig stimulans av trafikinfrastruktur. Enligt den nationella transportplanen för 2018- 2029 framgår tydligt att staten noterat att Sveriges export sväller och att godstransporterna kommer behöva öka under planperioden. Med hänsyn till detta är det än mer angeläget att uppfattningen om var produkter skapas, skördas eller bryts är så nära sanningen som möjligt så att satsningar på infrastruktur sker där de gör nationalekonomisk nytta.

De brister som finns i den nationella exportdata vi förlitar oss på idag innebär ett felaktigt beslutsunderlag som på sikt hotar svensk konkurrenskraft och som slår hårt mot olika landsändar. Vi kan inte vänta längre på att staten ska göra tillräckliga satsningar på den trafikinfrastruktur som krävs för att näringslivet ska kunna nå sin fulla potential. Därför måste vi förtydliga bilden av svensk export och pekar på behovet av en ny beräkningsmodell för regional exportstatistik som ger rätt beslutsunderlag för kommande statliga investeringar.

Erik Bergkvist (S), regionråd Västerbotten

Anders Hjalmarsson, vd Västerbottens Handelskammare

Karin Bodin, vd Polarbrödsgruppen

Leif Thorwaldsson, vd och koncernchef ÅLÖ AB

Martin Ärlestig, Fabrikschef Umeå, Komatsu Forest

Anders Jonsson, vd Rototilt Group AB

Mikael Staffas, director Boliden gruvor

 

Se skillnaderna i exportstatistiken län för län här: Jämförelse SCB och Bisnode exportvärde 2015 per län v4

Skriv ut

19 april, 2018 |
Micaela Löwenhöök
Micaela Löwenhöök
  • Debattartikeln publicerades i Dagens Samhälle den 19-04-2018. Se den här: https://www.dagenssamhalle.se/debatt/scb-siffrorna-styr-exportsatsningar-fel-21618

Kommentarer