Lokala arbetsgrupper (LAG)

Den lokala arbetsgruppen (LAG) tar emot, processar och medverkar till implementering av nationella kunskapsunderlag såsom nationella riktlinjer, vårdprogram och personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp.

Den totala kompetensen i LAG ska representera programområdet och kan vid behov vara multidisciplinär och multiprofessionell; även administratör kan ingå. Rehabiliteringsperspektivet bör ingå i de fall där behovet anses föreligga. Ytterligare kompetenser och perspektiv, exempelvis från den kommunala hälso- och sjukvården, kan vid behov adjungeras liksom patientföreträdare.

I Region Västerbotten finns följande lokala arbetsgrupper (LAG):

 

Lokal arbetsgrupp för Astma-KOL arbetar för att säkerställa att nationella riktlinjer och behandlingsstrategier implementeras. Det övergripande målet är god vård inom astma och KOL i hela Västerbotten. Utveckling av vården inom dessa sjukvårdsområden genom förbättringsarbeten och utbildning är en central del av gruppens arbete. I den Lokala arbetsgruppen finns representanter från länets medicinkliniker, primärvård och kommun.

Ordförande
Thomas Sandström, överläkare & professor medicincentrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Administrativ processledare
Helena Bogseth, utredare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningens stab, Umeå.

Ledamöter
Eva Sunna, astma/KOL-sjuksköterska, medicincentrum, Umeå

Gunnar Lindström, astma/KOL-sjuksköterska & avdelningschef, Bjurholms hälsocentral

Karin Wadell, professor i fysioterapi, spec.fysioterapeut, Medicincentrum Umeå

Katarina Kevnell Cronin, distriktsläkare, Ersboda hälsocentral

Maria Bergh, distriktsläkare Tegs Hälsocentral, ledamot läkemedelskommittén

Maria Larsson, distriktssköterska, astma/KOL-sjuksköterska, Skellefteå kommun

Michal Piwowar, specialistläkare lungmedicin medicin- och rehabklinik, Lycksele

Torbjörn Gustafsson, överläkare, specialist lungmedicin, medicincentrum Umeå/Skellefteå

Yvonne Lindfors, lung-sjuksköterska medicin-geriatrik klinik, Skellefteå

Bo Sundqvist, Distriktsläkare & MLA Vännäs Hälsocentral, ordf. läkemedelskommittén

 

 

Diabetes omfattar flera sjukdomar och behandlas på flera vårdnivåer. Cirka 5 procent av Sveriges vuxna befolkning har diabetes och antalet ökar. Nya och redan beprövade åtgärder behöver prioriteras och användas på ett balanserat sätt, så att hälso- och sjukvårdens resurser används effektivt.

Medlemmar Lokal arbetsgrupp (LAG) diabetes:

Ordförande
Julia Otten, överläkare medicincentrum, Norrlands universitetssjukhus (NUS), Umeå

Administrativ processledare
Katarina Linrin, handläggare hälso- och sjukvårdsförvaltningens stab, Umeå

Ledamöter:
Annelie Sundberg, diabetessjuksköterska medicinmottagning, Skellefteå

Eira Toivanen, diabetessjuksköterska och länssamordnare för diabetes inom primärvård i Västerbotten

Jennie Olofsson, diabetessjuksköterska Anderstorps hälsocentral, Skellefteå

Jenny Prång, diabetessjuksköterska medicin- och rehab mottagningen, Lycksele

Lisa Holmqvist, diabetessjuksköterska diabetesmottagningen, NUS, Umeå

Martin Lagmo, läkare Vännäs Hälsocentral, Umeå

Martin Windling, överläkare medicin och geriatrik, Skellefteå

Meike Harmening, distriktsläkare Åsele hälsocentral, Södra Lappland

Varje år insjuknar upp emot 40 000 personer i Sverige med en nyupptäckt hjärtsvikt. Hjärtsvikt är ett allvarligt och vanligt tillstånd som medför stora negativa konsekvenser för patienten. Besvär som trötthet, andfåddhet och sänkt fysisk kapacitet försvårar för många patienter att utföra vanliga aktiviteter i sitt dagliga liv. Tillståndet är behandlingsbart men underbehandling är vanligt. 200 000 till 300 000 svenskar har hjärtsvikt och dödligheten är hög, i synnerhet inom det första året efter diagnosen. I nuläget finns flera områden i vården vid hjärtsvikt där det finns omotiverade skillnader över landet och mellan patientgrupper. Rätt insatt behandling i ett tidigt skede kommer att ge stor effekt med minskat antal sjukhusinläggningar, förbättrade symtom samt minskad dödlighet.

Lokal arbetsgrupp Hjärtsvikt arbetar för att säkerställa att kunskapsstöd såsom nationella riktlinjer, vårdprogram och vårdförlopp implementeras. Det övergripande målet är att skapa god och jämlik vård inom hela Västerbotten. Utveckling av vården inom detta sjukvårdsområde genom förbättringsarbeten och utbildning är en central del av gruppens arbete. I den Lokala arbetsgruppen finns representanter från länets vårdenheter och primärvård.

Ordförande

Lars Gustafsson, specialist i kardiologi, specialist i internmedicin och överläkare, Medicin-geriatrik, Skellefteå

Processtöd

Katarina Linrin, handläggare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningens stab, Umeå

Marit Danell Boman, strateg, Hälso- och sjukvårdsförvaltningens stab, Umeå

Ledamöter

Ann-Christine Vilhelmsson, överläkare, Vilhelmina Hälsocentral, Vilhelmina

Jenni Fryxell, distriktsläkare, Anderstorp Hälsocentral, Skellefteå

Gun-Britt Rehnström, hjärtsjuksköterska, Medicinkliniken, Skellefteå

Marlene Brännlund distriktssköterska/hjärtsviktssköterska Bjurholms Hälsocentral

Niclas Gran, specialistläkare allmänmedicin, Capio hälsocentral, Umeå

Sonia Collins, distriktsläkare, Vännäs hälsocentral

Ingrid Thure, fysioterapeut hjärt- och kärlmottagningen, Umeå

Artros är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige och antalet sjuka kommer troligen öka då befolkningen blir äldre, har ett högre BMI och är mer stillasittande än tidigare. Långvariga besvär leder ofta till nedsatt livskvalitet.

Diagnosen höftledsartros ställs kliniskt efter en bedömning av anamnes, symtom och status. Artros syns inte på röntgen tidigt i sjukdomsförloppet och bör därför undvikas för att ställa diagnos för att inte grundbehandlingen ska försenas.

Lokal arbetsgrupp för Höftledsartros arbetar för att säkerställa att nationella kunskapsstöd och behandlingsstrategier implementeras. Det övergripande målet är god och jämlik vård inom höftledsartros i hela Västerbotten. Utveckling av vården inom dessa sjukvårdsområden genom förbättringsarbeten och utbildning är en central del av gruppens arbete. I den Lokala arbetsgruppen finns representanter från länets ortopedklinik och primärvård.

Ordförande
Volker Otten, överläkare/medicinsk chef, Rörelseorganens centrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Processtöd
Katarina Linrin, handläggare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningens stab, Umeå

Marit Danell Boman, strateg, Hälso- och sjukvårdsförvaltningens stab, Umeå

Ledamöter
Bertil Ekstedt, distriktsläkare/överläkare, Ursvikens hälsocentral samt Läkemedelscentrum (LMC), Skellefteå

Gunilla Stenmark, fysioterapeut, Rörelseorganens centrum, Norrlands universitetssjukhus (NUS), Umeå

Mimmi Sokka, fysioterapeut, Storuman-Tärnaby hälsocentral, Storuman-Tärnaby

Ulrika Holmgren, specialistsjukgymnast/utvecklingskoordinator, Ersboda hälsocentral, Umeå

Sofia Stridsman, fysioterapeut, Kåge hälsocentral, Skellefteå

Kognitiv sjukdom/demens är ett samlingsbegrepp som snarare beskriver en funktionsnivå än en specifik sjukdom. Vid kognitiv sjukdom försämras kognitiva förmågor, till exempel minne, språkfärdigheter, tidsuppfattning, orienteringsförmåga, omdöme och förmåga att tänka abstrakt, samt genomföra vardagliga sysslor. Utöver dessa symptom kan beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) förekomma. Varje år uppskattas 20 000–25 000 personer insjukna i någon form av kognitiv sjukdom.  Den vanligaste i Sverige är Alzheimers sjukdom, som står för 60–70 procent av samtliga fall. Vaskulär demenssjukdom, frontotemporal demens, lewykroppsdemens och Parkinsons sjukdom med demens är andra kognitiva sjukdomar.

Basal utredning görs i primärvården vid misstanke om kognitiv sjukdom. Utvidgad utredning görs på specialistklinik när personen är under 65 år och vid oklar diagnos.

Grunden för vård och omsorg för en person med kognitiv sjukdom är ett personcentrerat förhållningssätt. Modellen Ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom som Socialstyrelsen tagit fram stödjer detta, och bidrar till samverkan mellan hälso-och sjukvård och socialtjänsten.  

Arbetsgruppen LAG-Kognitiva sjukdomar/demens representeras av olika professioner från specialistvård och primärvård i regionen.

 

Ordförande
Cecilia Lind, överläkare Geriatriskt centrum, Umeå

Processtöd
Anna-Karin Teadotter, vårdutvecklare, Psykogeriatrisk mottagning, Umeå

Ledamöter
Brita Vikström, sjuksköterska demensteam, Geriatriskt centrum, Umeå

Håkan Littbrand, universitetssjukgymnast, Umeå

Kerstin Rahkola, medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS), Umeå Kommun

Linda Dernebro, hälso- och sjukvårdskurator, Geriatriskt centrum, Umeå

Maria L Gustafsson, bitr. universitetslektor/apotekare, Umeå

Mona Holmgren, specialistsjuksköterska Utvecklingsenheten Vård och Omsorg, Skellefteå kommun

Märta Skoglund, distriktsläkare, överläkare, Erikslids hälsocentral

Peter Marklund, överläkare, Medicin-Geriatrik, Skellefteå

Sara Backlund, distriktsläkare, Storuman

 

 

 

 

Kritisk benischemi är den allvarligaste formen av benartärsjukdom med kritiskt låg blodtillförsel till benet och foten så att ischemisk värk i vila och/eller sår uppkommer. Kritisk ischemi förekommer hos cirka 1% av alla svenskar mellan 60-80 år. Många patienter har flera  riskfaktorer och en samsjuklighet med diabetes och hjärt- och kärlsjukdom som leder till komplikationer och skador på nerv och kärl (neuropati, angiopati) och därmed risk för uppkomst av sår, vävnadsdöd och förlust. Tillståndet innebär minskad hälsorelaterad livskvalitet, och kan obehandlat leda till  amputation av extremiteten men även hota patientens överlevnad. Patienter med kritisk ischemi har även ökad risk för hjärtinfarkt och stroke, därmed lägre överlevnad blan dessa patienter.

I nuläget föreligger flera utmaningar i vård och behandling av kritisk benischemi, det finns en risk att dessa  individer identifieras för sent. Många har uttalad och svårbehandlad värk och en del patienter har också svårt att utföra den egenvård de behöver samtidigt som deras behov av samordnade vård- och omsorgsinsatser inte alltid blir tillgodosedda.

Nationellt system för kunskapsstyrning med stöd från staten och Sveriges kommuner och Regioner, leder ett övergripande arbete med att utveckla personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp i syfte att öka jämlikheten och vårdkvaliten baserad på bästa tillgänliga kunskap om vård och behandling. Målgruppen för vårdförlopp kritisk  benischemi är patienter med vilovärk och eller sår/gangrän sedan mer än två veckor. Vårförlopp kritisk benischemi syftar till att identifiera patienter i tidigt skede för att effektivisera vårdkedjan, och optimera vårdresurserna kring dessa individer inom så väl primärvård som sluten vård för att kunna rädda ben och liv.

Lokal arbetsgrupp för Kritisk benischemi i Region Västerbotten arbetar för att säkerställa att nationella kunskapsstöd och behandlingsstrategier implementeras. Målet är god och jämlik vård av kritisk benischemi i hela Västerbotten. En central del av lokala arbetsgruppens arbete är att stödja utveckling av vården av dessa patienter genom förbättringsarbeten och utbildning.

Ordförande

Mari Holsti, överläkare, PhD, medicinsk chef, Kärlkirurgiska sektionen, Umeå

Processtöd

Katarina Linrin, handläggare. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens stab, Umeå

Marit Danell Boman, strateg. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens stab, Umeå

Ledamöter

Amanda S Johansson, läkare, Kirurgisk centrum Södra Lappland, Lycksele

Eira Toivanen, diabetessjuksköterska, länssamordnare för diabetes inom primärvård, Västerbotten

Lars Å Johansson, överläkare Kardiologen Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Martin Lagmo, läkare Vännäs hälsocentral, Umeå

Sonia Collins, läkare akutmottagningen Umeå och Ålidhems hälsocentral, Umeå

Det råder enighet om att ohälsosamma levnadsvanor är en viktig orsak till ohälsa och sjukdom, och att hälso- och sjukvården har en viktig roll i att erbjuda patienterna stöd för en förändring.

Trots enighet och riktlinjer visar Socialstyrelsens utvärderingar att många patienter inte erbjuds det stöd som de behöver. Det finns även stora skillnader både mellan regioner och vårdenheter. Det innebär stora utmaningar: Hur finner en tid i en vårdvardag som ofta upplevs som stressad? Hur nås de grupper som har störst behov? Hur säkerställer vi att stödet ges med full respekt för patientens integritet? Hur kan vården säkerställa att de använder de mest effektiva metoderna?

Lokal arbetsgrupp för Levnadsvanor arbetar för att säkerställa att kunskapsstöd såsom nationella riktlinjer, vårdprogram och vårdförlopp implementeras. Det övergripande målet är att skapa god och jämlik vård inom hela Västerbotten. Utveckling av vården inom dessa sjukvårdsområden genom förbättringsarbeten och utbildning är en central del av gruppens arbete. I den Lokala arbetsgruppen finns representanter från länets vårdenheter och kommun.

Ordförande

Cecilia Edström, fysioterapeut och hälsoutvecklare, Folkhälsoenheten

Processtöd

Katarina Linrin, handläggare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningens stab, Umeå

Marit Danell Boman, strateg, Hälso- och sjukvårdsförvaltningens stab, Umeå

Ledamöter

André Nyberg, docent och fysioterapeut, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, avdelningen för fysioterapi, Umeå universitet

Camilla Sandberg, docent, adj universitetslektor och specialistfysioterapeut, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och Hjärtcentrum, NUS

Cecilia Hellberg, hälsoutvecklare/ leg. dietist, Folkhälsoenheten

Lena Bordeianu, distriktsläkare, utbildare levnadsvanefrågor, MI-instruktör, Tegs hälsocentral

Eva Andersson, patientrepresentant

Eva-Lotta Glader, docent och överläkare, Beteendemedicin, Arbets- och beteendemedicinskt centrum

Erika Brännström, avdelningschef Medicincentrum

Ingela Frän, fysioterapeut och verksamhetsutvecklare, Skellefteå Kommun

Johanna Kuisma Löfbom, medicinsk chef, Kompetenscentrum för Mödra-och barnhälsovård, Region Västerbotten

Kim Öhman, specialistsjukgymnast, Habiliteringscentrum

Lars Hortlund, medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS), Lycksele Kommun

Susann Engström, dietist, Skellefteå Kommun

Ulf Söderström, senior strateg/tandvård, Hälso- och sjukvårdsförvaltningens stab, Umeå

 

Osteoporos (benskörhet) medför en ökad risk att drabbas av frakturer som till exempel höftfraktur, handledsfraktur och kotkompression. Förekomsten av osteoporos ökar med åldern och cirka 50 % av alla kvinnor och 25% av alla män drabbas av en benskörhetsfraktur under sin livstid. Benskörhetsfrakturer kan leda till mycket lidande och förlust av funktioner som att t ex att röra sig självständigt. Osteoporos kan behandlas med läkemedel för att minska risken för benskörhetsfraktur. Med ett strukturerat omhändertagande i vården efter en benskörhetsfraktur, sk frakturkedja kan risken för nya frakturer minska.

Lokal arbetsgrupp (LAG) osteoporos:

Ordförande:
Anna Ramnemark, enhetschef Kliniskt forskningscentrum och överläkare Medicincentrum, Umeå

Administrativ processledare:
Katarina Linrin, handläggare hälso- och sjukvårdsförvaltningens stab, Umeå

Ledamöter:

Bengt Lunnergård, verksamhetschef och distriktsläkare vid Husläkarnas hälsocentral, Umeå

Bertil Ekstedt, överläkare och distriktsläkare vid Ursvikens hälsocentral samt LMC-läkemedelskommitté, Skellefteå

Hanna Lindvert, specialistläkare Tärnaby hälsocentral, Södra Lappland

Johannes Norberg, specialistläkare palliativ medicin, Cancercentrum, Skellefteå

Mats Lundmark, överläkare ortopedi, Umeå

Per Holmberg, fysioterapeut Ortoped-kirurg Rehabcentrum, Skellefteå

Tomas Vikdahl, Verksamhetsutvecklare E-hälsa, Umeå

Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som förekommer hos drygt en halv procent av befolkningen. Sjukdomen är vanligare bland kvinnor än män och de flesta som insjuknar gör det mellan 50 och 70 års ålder. Tidig diagnostik och behandling samt tät monitorering är avgörande för att minska risken för funktionsnedsättning och komplikationer av RA, men i nuläget varierar exempelvis ledtider till första besök i reumatologisk specialiserad vård och andelen nydiagnostiserade som erbjuds strukturerad kontakt med reumatologiska team mellan olika regioner i landet.

Lokal arbetsgrupp för Reumatoid artrit arbetar för att säkerställa att nationella kunskapsstöd och behandlingsstrategier implementeras. Det övergripande målet är god och jämlik vård inom reumatoid artrit i hela Västerbotten. En central del av lokala arbetsgruppens arbete är stödja utveckling av vården av patienter med utvecklad reumatoid artrit genom förbättringsarbeten och utbildning.

Ordförande

Gerd-Marie Alenius, överläkare/utvecklingskoordinator, Reumatologen Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Ledamöter

Anna Södergren, universitetslektor/specialistläkare, Reumatologen Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Cajsa Portin, distriktsläkare primärvård, Backens hälsocentral, Umeå

Eva Öst, sjuksköterska, Reumatologen, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Ewa Berglin, överläkare Reumatologen, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Lars Ångström, specialist fysioterapeut, Reumatologisk dagvård, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Malin Carlsson, chefsassistent, Reumatologen Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Petra Österlund, kurator, Reumatologen, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Viktoria Lundfeldt, arbetsterapeut, Reumatologen dagvård, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Sepsis är ett tillstånd med försämrad organfunktion (kallat organdysfunktion) orsakat av en infektion som i Sverige rapporterats ha en incidens på cirka 800/100 000 individer per år. Kvinnor och män i alla åldrar kan utveckla sepsis, men små barn, äldre individer och personer med kroniska sjukdomar har störst risk att insjukna. Enligt internationella kriterier och konsensus i Sverige bör organdysfunktionen i sepsisdiagnosen fastställas genom en ökning av SOFA (Sequential organ failure assessment) score.

Patienter med sepsis identifieras i alla delar av vården. Flertalet patienter insjuknar utanför sjukhus men diagnostiseras ofta på akutmottagning eller i olika delar av slutenvården. Som regel bör patienter med sepsis vårdas på sjukhus. Sepsisbehandlingen syftar till att kontrollera infektionen med antibiotika och ibland med kirurgi samt att stödja organens funktioner.

Lokal arbetsgrupp sepsis arbetar för att säkerställa att kunskapsstöd såsom nationella riktlinjer, vårdprogram och vårdförlopp implementeras. Det övergripande målet är att skapa god och jämlik vård inom hela Västerbotten. Utveckling av vården inom detta sjukvårdsområde genom förbättringsarbeten och utbildning är en central del av gruppens arbete. I den Lokala arbetsgruppen finns representanter från flera av länets vårdenheter.

 

Ordförande

Urban Johansson Kostenniemi, specialistläkare, Infektionskliniken Umeå

Processtöd

Rebecca Eriksson, handläggare, hälso- och sjukvårdsförvaltningens stab, Umeå

Marit Danell Boman, strateg, hälso- och sjukvårdsförvaltningens stab, Umeå

Ledamöter

Cecilia Johansson, specialistläkare, medicin-Geriatriska kliniken, Skellefteå

Elias Karlsson, överläkare, medicin och rehabmottagning, Lycksele

Eva Lindberg, avdelningschef, akutmottagning, Lycksele

Ferenc Sari, verksamhetschef och medicinskt ansvarig läkare, akutmottagning Skellefteå, närsjukvårdsområde Skellefteå-Norsjö

Jessica Andersson, underläkare leg. ST, primärvården Södra Lappland, Tärnaby sjukstuga.

Karin Parkman, sjuksköterska, ambulanssjukvården Västerbotten

Stroke är ett samlingsnamn för hjärnskador som orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnan. Stroke leder till syrebrist i hjärnan med akuta neurologiska symtom som följd.

Stroke orsakas vanligen av en blodpropp och i en mindre del av fallen av en blödning. Om symtomen beror på ischemi och varar kortare tid än 24 timmar definieras tillståndet som en transitorisk ischemisk attack (TIA). Årligen insjuknar cirka 25 000 personer i stroke och 10 000 i TIA. Strokeincidensen ökar med stigande ålder och fyra av fem patienter som insjuknar är över 65 år. I nuläget har vården av personer med stroke eller misstänkt stroke ett flertal utmaningar. En av dem är att allmänheten har otillräcklig kännedom om symtomen vid stroke och TIA. En annan relaterad utmaning, är att behandling inte alltid kan ges tillräckligt snabbt. Det finns även omotiverade skillnader över landet avseende strokevårdens tillgänglighet och kvalitet.

Lokal arbetsgrupp för Stroke och TIA arbetar för att säkerställa att nationella kunskapsstöd och behandlingsstrategier implementeras. Det övergripande målet är god och jämlik vård inom Stroke och TIA i hela Västerbotten. En central del av lokala arbetsgruppens arbete är stödja utveckling av vården efter stroke genom förbättringsarbeten och utbildning.

Ordförande
Anna Bråndal, fysioterapeut, specialist, med dr. Strokecenter Norrlands universitetssjukhus (NUS), Umeå

Ledamöter

Alexis Kourtopoulos, specialistläkare. Medicin och Geriatrik, Skellefteå

Anneli Jonsson, arbetsterapeut. Strokecenter Norrlands universitetssjukhus (NUS), Umeå 

Anna Lundmark, arbetsterapeut. Paramedicinsk enhet. Lycksele

Anna Renman, sjukgymnast. Rehabiliterings- och strokeavdelning, Lycksele

Bim Emilsson, sjuksköterska. Strokecenter Norrlands universitetssjukhus (NUS), Umeå

Gudrun Johansson, fysioterapeut, specialist, med dr. Neurorehab Sävar, Umeå 

Hanna Törnsten, fysioterapeut. Strokecenter Norrlands universitetssjukhus (NUS), Umeå

Julia Norén Brännström, fysioterapeut. Rehabcentrum medicin Hemrehab, Skellefteå 

Louise Brage, logoped. Logopedmottagningen Norrlands universitetssjukhus (NUS), Umeå

Marie Fredriksson, överläkare. Medicin- och rehab-klinik. Lycksele

Susanne Lundmark, sjuksköterska/Strokekoordinator. Rehabiliterings- och strokeavdelning. Lycksele

Åsa Hansson, undersköterska. Strokecenter Norrlands universitetssjukhus (NUS), Umeå

Uppdrag

Lokal arbetsgrupp för uppföljning vid Covid-19 planerar arbeta för att organisera vården och uppföljningen av personer som drabbats av Covid-19. Det övergripande målet kommer vara god vård för personer med kvarvarande symtom efter Covid-19. Denna ska genomföras utifrån tillgänglig evidens och nationella riktlinjer. Då det är en snabb kunskapsutveckling inom området ligger omvärldsbevakning i uppdraget. Att verka för kompetensutveckling för samtliga berörda professioner utifrån befintligt kunskapsläge kommer också att ingå. Utifrån komplexiteten i sjukdomen planeras den Lokala arbetsgruppen innehålla länsrepresentanter med olika professioner, från olika specialistkliniker, rehabiliteringsavdelningar, primärvård och kommun.

Följande kompetenser är viktiga: Läkare från relevanta specialiteter, inklusive allmänmedicin, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, dietist och kurator/psykolog

Alla delar av vårdkedjan bör vara representerade (Specialistvård, rehabilitering, primärvård, hemrehabilitering, kommunal vård).

Utgångspunkter för LAG i Region Västerbotten

Nedanstående punkter bör beaktas i det regionala/lokala arbetet:

  • En kunskapsbaserad, säker, individanpassad, jämlik/jämställd, tillgänglig och effektiv vård där säkra och effektiva vårdprocesser ska främjas.
  • Specifika förutsättningar för Region Västerbotten bedöms och beaktas i uppdragen för LAG.

Uppdrag för LAG i Region Västerbotten

  • Ta emot, processa och medverka till implementering av nationella/sjukvårdregionala kunskapsunderlag såsom nationella riktlinjer, vårdprogram och personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp.
  • Upprätta implementeringsprocessen: identifiera, initiera, styra och stödja spridning av bästa möjliga kunskap för hälso- och sjukvården och tandvården i patientmötet.
  • LAG uppföljning efter Covid-19 kan samverka med övriga LPO, samverkansgrupper och vid behov med övriga LAG.
  • Vid behov samverka med kommun/socialtjänst och patient-/brukarföreträdare.
  • Följa upp, analysera, rapportera i regelbundna avstämningar till LPO om implementeringsprocessen enligt den fastställda planen för arbetet.

 

Uppdrag Nationell arbetsgrupp (NAG) Uppföljning efter Covid-19

Arbetsgruppens uppdrag är att genomföra:

▪ Omvärldsbevakning inom området uppföljning efter covid-19

▪ Identifiera behov av kunskapsstöd samt kompetensutveckling

▪ Bistå med expertis till Socialstyrelsen vid framtagande av kunskapsstöd som underlag för huvudmännens prioriteringar och för användning i patientmötet (t.ex. processtöd och vård- och behandlingsrekommendationer)

▪ Ta fram beskrivningar av vårdprocesser som vid behov sträcker sig över flera vårdprofessioner och vårdnivåer

Arbetet ska redan från start genomsyras av reflektion över förutsättningar för införande i lokala kontexter och att olika professioner och vårdnivåers erfarenheter och perspektiv tas till vara.

Kompetensutvecklingsuppdraget har påbörjats med planering av webbinarieserie som ska ges via Regionens system (Microsoft stream) för interna utbildningar och för externa (youtube). Ett antal nationella experter är tillfrågade och positiva till att dela med sig av sina erfarenheter. Även lokal kompetens kommer användas. Spridning av information om dessa webbinarier sker via Region Västerbottens webbsida.

Även specifika kurser (tester, behandlingsmetoder) planerar genomföras digitalt eller fysiskt utifrån rekommendationer.

Ordföranden:

Thomas Sandström, professor/överläkare, ledamot NPO Lung- och allergisjukdomar Medicincentrum NUS, Umeå

 

Processtöd:

Katarina Linrin, handläggare kunskapsstyrning Hälso- och sjukvårdsförvaltningens stab

Marit Danell Boman, strateg kunskapsstyrning Hälso- och sjukvårdsförvaltningens stab

 

Ledamöter:

Britt-Marie Stålnacke, professor/överläkare Smärtcentrum, Neuro-huvud-hals-centrum, NUS. Umeå

Birgitta Westring, verksamhetschef Rehabcentrum, Skellefteå

Elin Söderström, fysioterapeut Heimdals Hälsocentral. Skellefteå

Fredrik Valham, specialist i kardiologi samt Internmedicin, överläkare Medicinsk chef, Klinisk Fysiologi, Hjärtcentrum, NUS. Umeå

Helena Millkvist, professionsutvecklare arbetsterapi, FOU/ arbetsterapeut Hand- och plastikkirurgiska kliniken, Umeå

Johan Normark, infektionsläkare och ansvarig för CoVUM, Institutionen för klinisk mikrobiologi Umeå universitet.

Laila Hägg, arbetsterapeut Moröbacke Hälsocentral. Skellefteå

Låtta Hasselgren, specialistsjukgymnast Geriatriskt Centrum NUS, deltidsforskare vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik, UmU. Umeå

Katarina Steinholtz, avdelningschef Stressrehabilitering, Arbets- och beteendemedicinskt centrum NUS, Umeå

Karin Wadell, professor/fysioterapeut Medicincentrum NUS, Umeå. Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Umeå universitet.

Marina Lycksell Isaksson, medicinsk ansvarig för rehabilitering (MAR). Skellefteå kommun.

Marie U Lidgren, bitr verksamhetschef Medicincentrum NUS, Umeå

Maria Sehlin, specialist sjukgymnast, Intensivvårdsavdelningen NUS, Umeå sam professionsutvecklare i fysioterapi, enheten för utbildning, FoU-staben. Umeå

Nighat Farooqi, leg dietist, Med Dr, Medicin - och Geriatriskt centrum NUS, Umeå

Mona Jacobsson, bitr verksamhetschef Neuro-huvud-hals Centrum (NHHC) NUS, Umeå

Ritva Kiiski Berggren, överläkare Centrum för Anestesi, Operation och Intensivvård i Västerbotten, NUS, Umeå

Sandra Scherman, medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). Umeå Kommun.

Sofie Jacobsson, specialist i anestesi och intensivvård, överläkare/chefläkare med beredskapsansvar Hälso- och sjukvårdsförvaltningens stab

Solveig Hällgren, medicinsk chef, Neurorehab/Smärtcentrum, Neuro-huvud-hals Centrum (NHHC) NUS, Umeå

Susann Backlund, biträdande verksamhetschef, Medicinskt centrum Södra Lappland

Tove Eriksson, specialistläkare Stressrehabilitering NUS. Umeå

Veronica Lindberg, logoped Logopedmottagningen NUS. Umeå

 

Adjungerade

Anders Johansson, överläkare/universitetslektor Vårdhygien NUS. Umeå

Deborah Frithiof, överläkare Barn- och ungdomscentrum NUS. Umeå

Den lokala arbetsgruppen (LAG) för våld i nära relationer arbetar strategiskt med att utveckla regionens arbete mot våld i nära relationer. I gruppen sitter experter inom våldsområdet från olika delar av regionens verksamhet. Arbetsgruppen arbetar med vårdprogram, generella rutiner, utbildning, dokumentation, våldsförebyggande insatser och liknande frågor på strategisk nivå. Gruppen bildades under 2015, då under benämningen expertråd.

Lokal arbetsgrupp våld i nära relationer:

Ordförande:
Maria Stefansson

Administrativ processledare:
Sofia Elwér

Lär mer om regionens arbete mot våld i nära relationer: https://www.regionvasterbotten.se/folkhalsa/frihet-fran-vald-i-nara-relationer