NYHETER 2021-03-09

Måndagen den 9 mars 2020 blev något av en startpunkt för länets coronapandemi, även om arbetet med att förbereda Region Västerbotten på en kommande pandemi pågått ända sedan början av året.

På måndagen kom provsvaret som visade att fem personer fått covid-19, efter en resa i norra Italien. Vid den efterföljande, välbesökta och direktsända presskonferensen klev tillförordnad smittskyddsläkare Gunilla Persson första gången fram som en av regionens talespersoner. Det skulle bli många gånger till.

De direktsända presskonferenserna var viktiga i kommunikationen till både media och allmänhet.

– Det kändes som om hela länet lite hade hållit andan i väntan på Västerbottens första fall. Det blev skidresenärerna som kom i fokus, men i efterhand förstår vi att smittan kom in från många olika håll till Sverige och vårt län, säger Gunilla Persson.

Samhällsspridning i länet

Veckorna och månaderna därefter följde mängder av pressmeddelanden och presskonferenser hölls varje vecka. Region Västerbotten höjde också beredskapsläget, både på lokal och regional nivå.

Det lades även stora resurser på att kommunicera de rekommendationer, förhållningsregler och restriktioner som följde i pandemins spår, både internt i regionen och externt till västerbottningarna. En omfattande kommunikationsinsats som har fortsatt sedan dess.

Kampanjen, Tack för din omtanke, sågs i hela länet, i tidningar, informationsblad i olika kommuner, bussar i Skellefteå och Umeå, digitalt och i sociala medier.

– Tillsammans har vi orkat hålla i kommunikationen och genom det nått ut med våra budskap. Det har varit en utmaning i en händelse som pågått så länge och där det varit ett sådant tryck på kommunikation som pandemin innebär, säger kommunikationsdirektör Malin Åberg.

Smittan begränsades

Antalet bekräftat smittade ökade under våren och i april konstateras en bekräftad samhällsspridning av covid-19 i hela Västerbottenden. Den 3 april kom det första fallet på ett vård- och omsorgsboende i länet och den 6 april avled den första personen till följd av sjukdomen. Från och med nu skickades också dagliga uppdateringar ut, till följd av vårdläget.

– Behovet av information är enormt i en situation där så mycket är nytt och okänt. När nyhetssändningarna präglades av tragiska skildringar från omvärlden var det viktigt att ofta uppdatera hur läget i Västerbotten utvecklades, säger Gunilla Persson.

– Bland annat kunde vi berätta om att samarbetet mellan vårdhygien och den kommunala vården bidrog till att smittan kraftigt kunde begränsas i äldrevården och att Västerbotten hade låg dödlighet jämfört med andra regioner.

För vårdhygien har corona-året 2020 varit fylld med allt från inledande smittspårning, ständig kontakt med media och en omfattande intern information om bland annat uppdaterade förhållningsregler och hygienrutiner.

Samarbetar dagligen

– Det har varit ett år med väldigt mycket arbete för oss, sju dagar i veckan. Arbetsamt, men också roligt, eftersom vi har känt att vi gjort nytta. Förutom att skriva och uppdatera rutiner efter ny kunskap så samarbetar vi dagligen med väldigt många medarbetare om att hitta praktiska lösningar under covid-19, säger Anders Johansson, hygienöverläkare vid vårdhygien.

Vårdhygien har under året gett råd till både den högsta ledningen och andra chefer, men minst lika viktigt har varit att samtidigt jobba nära och hitta lösningar tillsammans med alla de medarbetare som utför vårdarbetet i praktiken.

– Jag vill tacka både mina egna medarbetare på vårdhygien som har sträckt sig till sin yttersta förmåga under en lång tid nu, och alla våra samarbetspartners inom regionen och ute i kommunerna för bra samarbete trots hård press. Vi är väldigt bra på att samarbeta i Västerbotten, det ska vi vara stolta över, säger Anders Johansson.

Hela hälso- och sjukvården, inte bara de verksamheter som tog hand om covid-patienter, påverkades enormt mycket av pandemin.

– Under våren visste vi nästan ingenting om vad vi hade framför oss och vi förberedde oss för det värsta. Samtidigt minskade det vanliga inflödet av alla patienter i stort sett överallt, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Brita Winsa.

– Sedan visade det sig att vi drabbades relativt lindrigt av pandemin och efter sommaren började en hel del verksamhet återgå till det normala, även om inflödet av remisser fortsatte vara lägre, säger hon.

Brist på material

Tidigt uppstod det brist på material, det saknades bland annat plasthandskar, handsprit och skyddsförkläden och regionens serviceorganisation ställde om stora delar av sin organisation, roller och arbetssätt och tvingades tänka utanför boxen. En åtgärd var en egen tillverkning av plastförkläden i Skellefteå och Umeå.

Region Västerbotten startade en egen tillverkning där regionanställda som inte arbetar i vården, färdigställde upp emot tusen förkläden varje dag.

När antalet inneliggande patienter i april nådde sin topp befarades det att det skulle bli brist på vårdplatser vid länets sjukhus. Pressen och arbetsbördan för vårdpersonalen var och är hög.

– Det har varit ett otroligt jobbigt år, där jag har imponerats av det sätt på vilket våra medarbetare tar ansvar och ställer upp för att vi ska kunna hjälpa våra patienter, säger Johan Thunberg, verksamhetschef inom anestesi, operation och intensivvård Västerbotten.

– Det har varit rörande att se med vilken omtanke alla försöker hjälpa till för att vi ska lyckas med den utmaning som pandemin har inneburit.

En framgångsfaktor

Den 15 juni drog egenprovtagningen i gång, ett framgångsrikt samarbete med ett lokalt företag, sprunget ut tidigare klamydiatestning. Den första tiden provtogs cirka 1 000 personer per vecka och i dag kan det handla om fler än 14 000.

– Vår lättillgängliga provtagning med drop-in och att kunna registrera sig digitalt, har varit en framgångsfaktor. Vi har genom det fått en god översikt i vår databas med kontaktuppgifter som underlättar vid smittspårning, säger Stephan Stenmark, som i början av sommaren åter började arbeta som smittskyddsläkare.

Region Västerbotten var också snabba med att anställa egna smittspårare, vid sidan av medarbetarna vid vårdhygien och smittskydd som normalt har de arbetsuppgifterna.

Smittspårning på heltid

I juli anställdes två smittspårare på heltid, vilket då räckte med tanke på antalet smittade. Men under senhösten steg smittspridningen och antalet anställda utökades.

Roger Andersson och Michaela Hulander var två av de första som anställdes som smittspårare.

Från oktober och framåt arbetar nu cirka 60 personer på hel- eller deltid med att smittspåra, vilket varit en hjälp i arbetet med att minska smittspridningen.

Under sommaren och tidig höst såg läget ut att stabilisera sig, men under senhösten drog pandemin i gång igen. I samråd med Folkhälsomyndigheten beslutade Region Västerbottens smittskyddsläkare om skärpta råd för alla som bor eller vistas i länet, samt verksamheter och arbetsgivare.

– Vi tänkte hela tiden under hösten på att smittspridningen skulle öka igen och sjukvården förberedde sig och tog under hösten höjd för att det kunde bli upp till samma nivå som under våren, säger Stephan Stenmark.

Klarat av vården

Under januari ökade smittspridningen kraftigt och sjukvården började under februari bli hårt belastad, vilket är läget just nu.

– Vi har hela tiden klarat av all akutvård, all cancervård och regionvård, men en hel del annat har skjutits upp och dessutom finns det nog vård som döljer sig där ute i befolkningen eftersom man sökt vård i mindre utsträckning, säger Brita Winsa.

Vaccination gör skillnad

Den andra ökningen under senhösten berodde troligtvis på ökade inomhusaktiviteter och kallare väder. Den tredje ökningen i januari berodde helt på den brittiska virusmutationen, menar Stephan Stenmark.

– Det kommer hela tiden nya förutsättningar under en pandemi, men vi överraskades av att det gick så fort i Skellefteå och Lycksele. I mars var fokus på virus från Italien och nu var det på resande från Storbritannien. Men det var nog så att viruset redan fanns i Sverige utan att vi kände till det.

Sedan någon månad tillbaka har vaccinationen i länet startat och regionen följer vaccinationsplanen utifrån leveranserna av vaccin och befinner sig just nu i fas 2.

– Vi skalar succesivt upp vaccinationen och det kommer att göra skillnad i antalet fall, smittspridning och belastning på sjukvården, säger vaccinationssamordnare Ronny Lestander.

Påfrestande tid

Britt-Marie Hansson är undersköterska på intensivvårdsavdelningen på Skellefteå lasarett och ser tillbaka på en krävande tid.

­– Det har satt sina spår. Jag minns särskilt starkt den oro och rädsla jag kände från början. Kommer skyddsutrustningen att fungera? Nu vet vi ju att den gjorde det, men varje pass på covid-IVA har varit psykiskt påfrestande, säger Britt-Marie Hansson.

– Det går nog inte att föreställa sig och jag kommer aldrig, aldrig att glömma det här året. Samtidigt har vi upplevt mycket stöd, åtminstone inledningsvis då vi fick stor uppbackning från närsamhället, bland annat med matleveranser från företag. Nu är det inte så mycket sådant längre.

Britt-Marie Hansson har fotograferats i sin skyddsutrustning av sjukhusfotograf Klas Sjöberg. Projektet Pandemins hjältar dokumenterar en tid och berättelserna från människorna bakom maskerna.

Hon har precis fått sin andra vaccinationsdos och känner sig hoppfull.

– För min egen del ser jag ljuset i tunneln. Nu hoppas jag bara att vaccinationen kommer i gång på allvar så att vi kan återgå till en normal tillvaro. Men vi är nog många som kommer att behöva lång återhämtning, säger Britt-Marie Hansson.

Effekter redan nu

Ett år har gått och trots ett fantastiskt arbete av hälso- och sjukvårdens personal, kraftiga restriktioner och en påbörjad vaccination, är det ännu inte över. Världen, Sverige och Västerbotten befinner sig fortfarande i en pandemi.

– Men vi ser redan nu effekterna av vaccinationen och går också mot ett sommarhalvår med troligtvis en lugnare fas. Våren kommer att präglas av både rekommendationer och förhållningsregler, även om dessa kanske inte behöver vara lika skarpa hela tiden, säger Stephan Stenmark.

Tacksam och stolt

Under året som kommer tror Stephan Stenmark att vi kan se en succesiv stabilisering, även om själva sjukdomen finns kvar.

– Den försvinner inte och vi måste hantera den som en stadigvarande sjukdom som vi troligtvis måste fortsätta att vaccinera oss mot, säger han. En del nya vanor som att ha mer digitala möten och resa mindre i jobbet är både mer effektiv och bra för miljön.

– Vi kommer troligtvis också att vara bättre på vanliga hygienrutiner, det har vi nytta av hela tiden.

Också tillförordnad regiondirektör Tommy Svensson tycker sig kunna se början av slutet och en möjlighet till återhämtning för att skapa kraft att hantera effekterna av pandemin.

– Jag är oerhört tacksam och stolt över allas insatser. Vi är alla trötta och slitna men ger inte upp och kommer att fixa detta, det är jag övertygad om. Vi gör vårt jobb, vi gör det bra och det ska vi alla vara stolta över, avslutar Tommy Svensson.