Fokus på minskad smittspridning

När de första fallen av covid-19 konstaterades i Västerbotten i början av mars förändrades allt. – Vi satt oavbrutet i telefonen och så fort vi lade på ringde det igen, berättar Jonas Jonsson, hygiensjuksköterska och smittspårare vid Vårdhygien i Region Västerbotten.

Smittspårare
Från början av mars har hygiensjuksköterskorna Andreas Hedman, Pia Nilsson, Jonas Jonsson och Monica Eneslätt arbetat i stort sett heltid med covid-19. Foto: Jan Alfredsson

I Vårdhygiens lokaler, snett ovanför personalmatsalen på Norrlands universitetssjukhus, sitter fyra av regionens sju hygiensjuksköterskor och smittspårare. Två av kollegorna sitter i Skellefteå och en i Lycksele.

– Men vi jobbar mot hela länet och har telefonavstämningar varje dag, säger hygiensjuksköterska Monica Eneslätt.

Ett detektivarbete

Sedan i somras är verksamheten utökad med ytterligare två personer som enbart sysslar med smittspårning av allmänheten. Michaela Hulander och Roger Andersson anställdes av regionens smittskyddsenhet den första juli och sitter i ett rum i Regionens hus i Umeå.

Smittspår
Roger Andersson och Michaela Hulander spårar allmänheten som konstaterats smittade med covid-19.

– Att hitta kontaktuppgifter till personer som är smittade kan nästan vara som ett detektivarbete. Om uppgifterna inte finns i journalerna måste vi till exempel leta efter deras telefonnummer med hjälp av hitta.se, säger Michaela Hulander.

Kunskap och trygghet

Båda har arbetat många år som sjuksköterskor med både vanliga patientkontakter och telefonrådgivning, men varken Michaela Hulander och Roger Andersson hade någon egentlig erfarenhet av att smittspåra.

De lärde sig snabbt av andra kollegor, men främst genom av att lyssna på varandras telefonsamtal, och efter en kort tid hade de upparbetat en rutin för att med kunskap och trygghet samtala med de personer de ringer upp.

Med hjälp av en så kallad klinisk anmälan ställer de ett antal grundläggande frågor till de konstaterat smittade. Det handlar bland annat om symtom, hemort, eventuell riskgrupp samt när, var och hur de kan ha smittats.

Positiva kommentarer

– Den första tiden ringde vi till alla och frågade också efter namn på personer de träffat ett dygn innan de blev sjuka. Det tog jättemycket av vår tid, förklarar Roger Andersson.

– När vi nu ringer har de ofta redan fått svaret och själva ringt till de personer som de varit i kontakt med, säger han.

Trots det relativt allvarliga beskedet som de båda smittspårarna kommer med har de aldrig fått annat än positiva kommentarer från de uppringda.

– En del är oroliga, inte så mycket för sin egen del, men för att de kan ha smittat andra, säger Michaela Hulander.

– Alla tar det på största allvar och tycker det är jätteskönt att få prata med någon, säger Roger Andersson.

Fokus på covid-19

På Vårdhygien har arbetsbördan och stressnivån den senaste tiden minskat avsevärt. Till exempel kan alla fyra hygiensjuksköterskor i Umeå, relativt ostörda, sitta ner och berätta om tiden när allt drog i gång i Västerbotten.

– Det var en väldigt hög arbetsbelastning och vi fick förstärkning av en medarbetare som gått i pension och våra kollegor i Lycksele och Skellefteå gick upp till heltid, minns hygiensjuksköterska Pia Nilsson.

I nästan sex månader har fokus nästan uteslutande legat på corona-pandemin.

– Vi har inte hunnit med så mycket annat än covid-19, säger Monica Eneslätt.

Bra samarbete

Region Västerbotten har haft en lägre andel smittade än andra regioner och antalet avlidna är också bland de absolut lägsta i landet. Något som hygiensjuksköterskorna tycker sig se förklaringar till.

Bland annat har de under en lång tid arbetat nära smittskyddsenheten och det etablerade arbetssättet har gjort det lättare att jobba i tider av kris och pandemi.

– Vårdhygien har också besökt alla kommuner och äldreboenden som haft utbrott av covid-19 och vi har haft ett bra samarbete med de medicinskt ansvariga sjuksköterskorna på kommunerna, säger Pia Nilsson.

Stöd direkt

Att snabbt få provsvaren har också gjort att de omedelbart kunna starta en kartläggning av smittan.

– Redan tidigt i våras började vi ha beredskap varje helg och kunde därför ge stöd direkt och till exempel inte behöva vänta till på måndag, säger Pia Nilsson.

Smittspårning är något som länge ingått i vårdhygiens arbetsuppgifter och, när det inte gäller covid-19, handlar det mest om multiresistenta bakterier, bakteriella tarmsmittor och clostridium, sporbildande tarmbakterier.

Hittar en lösning

– Vi stöttar alla verksamheter, både inom hälso- och sjukvården och vid kommunala boenden, när det gäller smittspårning. De får själva testa och provta patienter och vid positiva svar går vi in, förklarar Monica Eneslätt.

– Eftersom vi snabbt får information från labben kan vi omedelbart gå in och hitta en lösning, allt i syfte att begränsa smittspridningen, säger hon.

I Västerbotten är det varje år fler än 100 fall av motståndskraftiga gula stafylokocker, MRSA, men alla smittspåras inte av Vårdhygien, som smittspårar fall inom vård och omsorg. Övriga smittspåras av MRSA-teamet på infektionsmottagningen.

– Men om det blir MRSA på ett kommunalt särskilt boende kan det bli mer omfattande spårning, säger Jonas Jonsson.

– Det är som ringar på vattnet, vi tittar först på den närmaste omgivningen och sedan går vi vidare, säger Pia Nilsson.

Nya normala

I dag har verksamheten nästan landat i det nya normala, även om ingen vet hur utvecklingen med antalet smittade ser ut och om det kommer en andra våg.

Från att alla under våren arbetat i det närmaste dygnet runt, finns det nu tid över för andra typer av frågor. Men covid-19 är fortsatt det centrala.

– Vi tittar tillsammans med hälso- och sjukvården på olika sätt att bedriva verksamhet utan att riskera en fortsatt smittspridning, avslutar Pia Nilsson.

Tillbaka till nyhetslistan