Lat-FYSS

Sammanfattning av lämpliga ordinationer för olika diagnoser enligt FYSS2017
(B = Basaktivitet, A = Aerob (konditionssökande) och M = Muskelstärkande (styrketräning))

Kranskärl-
sjukdom
B, A, M

Aerob fysisk aktivitet 30–60 min 3–5 ggr/vecka med måttlig till hög intensitet. Muskelstärkande 8–10 övningar, 10–15 repetitioner, 1–3 set 2–3 ggr/v med måttlig till hög intensitet. Patienten bör testas individuellt av fysioterapeut innan träningsstart och gärna ske inom hjärtrehabilitering.

Diabetes typ-2
B, A, M

150 minuter aerob fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet per vecka. Helst en aktivitet varje eller varannan dag. Gärna i kombination med styrketräning. Successiv upptrappning till måldos. Motion är basen i behandling och ökar kroppens känslighet för insulin.

Hypertoni
B, A

Aerob fysisk aktivitet 150 minuter/vecka med måttlig intensitet uppdelat på 3–7 tillfällen eller 75 minuter/vecka med hög intensitet uppdelat på 3–5 tillfällen, eller en kombination av båda. Otillräcklig vetenskapligt underlag för att systoliskt blodtryck kan sänkas med styrketräning, däremot effekt på muskelstyrka, midjemått & kroppsfett.

Lipider
B, A, (M)

Aerob fysisk aktivitet 150 minuter/vecka med måttlig intensitet uppdelat på 3-7 tillfällen eller 75 minuter/vecka med hög intensitet uppdelat på 3-5 tillfällen, eller kombination av båda. Detta sänker triglycerider och ökar HDL-kolesterol

Depression
B, A, M

Aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet minst 30 min/tillfälle, måttlig till hög intensitet, 3–5 ggr/v (aerob) och 3 ggr/v (muskelstärkande). Kontraindikation underviktiga personer utan sträng kontroll kopplat till näringsintag.

Ångestsyndrom
B, A, M

Aerob fysisk aktivitet >20 min/tillfälle, måttlig till hög intensitet, 3–4 ggr/v. Komplettera med muskelstärkande fysisk aktivitet 2 ggr/v.

Artros
B, A, M

Aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet under ledning av fysioterapeut 30 min (10+10+10), 3 ggr/v, 6–8 v för effekt. Smärta i början kräver viss anpassning, men ingen fara om smärtan avtar efter träning och inte ökar från dag till dag. Använd gärna smärtlindrande medicin första veckorna. Träning är basen i behandling av artros. La­gom belastning stimule­rar brosknybildande processer i leden. Ökad stabi­litet kring leder, mins­kad vikt och direkt smärtlind­ring av muskel­arbete ligger bakom symtomlind­ringen av träning.

Osteoporos
B, A, M

Muskelstärkande fysisk aktivitet 2–3 ggr/v, 8–10 övningar, 8–12 repetitioner, 2-3 set.   Bör kombineras med annan fysisk aktivitet som belastar skelettet såsom raska promenader och joggning. Även balans- och koordinationsträning 2–3 ggr/v rekommenderas för att minska fallbenägenhet och därmed minska risken för fraktur. Vid manifest osteoporos, speciellt hos äldre, rekommenderas individuellt anpassad styrketräning i kombination med balansträning och promenad i lugn takt. Joggning bör undvikas på grund av ökad risk för fall och fraktur.

Smärta

Personer med större konsekvenser av sin smärta som ex.vis trötthet och/eller funktionsnedsättningar bör inleda träningen på lätt nivå anpassad till individuella hälsoproblem. Målet är att successivt öka träningstoleransen till minst 40 min/vecka uppdelat på minst 20 min 2–3 ggr/v, medel- el hög intensitet.

Kroniska rygg­besvär

Fysisk aktivitet vid långvariga ryggbesvär ökar funktionsförmågan och minskar smärtan. Träningen ska individanpassas av medicinsk expertis och bestå av muskelstärkande fysisk aktivitet och stabilitetsövningar för ländrygg.

Övervikt och fetma
B, A, M

Promenad 20 minuter/dag (10+10), ta alltid trap­porna. Kombineras med dietråd. Indivi­dualisera, öka tid och intensitet successivt. Konditionsträning 45–60 minuter, 2–3 pass/vecka, mins­kar fettmassan med 1 kg per månad. Gärna viktav­lastande aktiviteter som simning, vatten­gymnastik och cykling initialt för bättre compli­ance. Grupp- eller parträning kan stimulera.

KOL
B, A, M

Aerob fysisk aktivitet 150 min/vecka med måttlig intensitet uppdelat på 5–7 tillfällen eller 75 min/vecka med hög intensitet uppdelat på 3–5 tillfällen eller en kombination av båda. Muskelstärkande fysisk aktivitet rekommenderas 2–3 ggr/v, 6–8 övningar, 8–12 repetitioner, 1–3 set. Det är av stor betydelse att minska stillasittandet. Patienter med akut exacerbation rekommenderas ledarstyrd aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet efter förmåga i direkt anslutning till exacerbationen.

Tänk på att: Dosering av fysisk aktivitet bör alltid föregås av bedömning av kondition och muskelstyrka. För optimal effekt ska belastningen stegras under träningsperioden. Bäst effekt uppnås om träningen är ledarledd. Vid svår andnöd kan träningsperioden inledas med muskelstärkande fysisk aktivitet och träning av rörlighet som inte belastar andningen på samma sätt som aerob fysisk aktivitet. Sluten läppandning under aktivitet rekommenderas till samtliga. Om personen sjunker <88% i syrgasmättnad bör intensiteten i träningen sänkas, träningen ske i intervallform eller så kan syrgas tillföras under träningen (konsultation med läkare ska då alltid ske). Vid BMI <22 kg/m2 bör kontakt tas med dietist.

Astma
B, A, M vid mild astma (vid svår astma minskas an­sträng­ningsgrad och belastning)

Aerob fysisk aktivitet 150 min/vecka med måttlig intensitet uppdelat på 3–7 tillfällen eller 75 min/vecka med hög intensitet uppdelat på 3–5 tillfällen eller en kombination av båda. Muskelstärkande fysisk aktivitet rekommenderas 2–3 ggr/v, 8–10 övningar, 8–12 repetitioner, 1–3 set. För bäst effekt på kondition bör hög eller måttlig och hög intensitet kombinerat väljas om tillståndet tillåter. Personer med ansträngningsutlösta andningsbesvär bör ta bronkdilaterande läkemedel före träningen samt värma upp långsamt och stegrat och/eller träna i intervallform. Värmeväxlare kan användas vid träning i kall väderlek. De som värmer upp innan träning blir mindre reaktiva i luftvägarna vid ytterligare ansträngning inom 30 minuter till 3 timmar. Vid ansträngningsutlöst astma bör det undersökas om personen har optimal farmakologisk behandling. Det är viktigt att barn och ungdomar med astma klarar av att vara fysiskt aktiva och inte passiviseras på grund av ansträngningsutlöst astma.

Klimakterie-
besvär
B, A, M

Aerob fysisk aktivitet 150 minuter/vecka med måttlig intensitet eller 75 minuter/vecka med hög intensitet. Börja lugnt med låg dos och intensitet och öka på med tiden. Träning minskar skeletturkalk­ningen som riskerar ske efter klimakteriet.

Äldre
B, A, M

 

Aerob fysisk aktivitet t ex stavgång med minst måttlig intensitet, flera ggr/vecka, 10–60 min/gång, 150 min/vecka. Muskelstärkande fysisk aktivitet, av kroppens större muskelgrupper, 2 ggr/vecka. Det är även viktigt med individanpassad balansträning, vilken kan utföras i kombination med styrketräning och i funktionella rörelser, i grupp eller individuellt. Träningen kompletterar dagliga basaktiviteter som promenad, hushållsarbete, trädgårdsarbete o dyl. Viktigt att bryta långvarigt stillasittande. För friska äldre innebär träning låga risker, betydligt lägre än om man inte tränar. All träning ska påbörjas varsamt så kroppen får möjlighet att sakta anpassa sig till de ökade kraven. För personer med kroniska sjukdomstillstånd eller funktionshinder som inte kan nå rekommendationerna ovan, bör vara så fysiskt aktiv som tillståndet medger. För dessa är det viktigt med individuellt anpassad träning som kontinuerligt följs upp och uppdateras.

Obstipation
B, A

Rask promenad eller jogging (submaximal nivå, puls strax över 110), 30 minuter varannan dag.