Sömnstörningar

Sömnbehov och sömnmönster förändras med ålder och varierar även mellan individer. Viktigt med noggrann sömnanamnes inkluderande vanor kring alkohol, koffein, nikotin, andra substanser, läkemedel, användande av digitala medier, mat och motion som kan påverka sömnen. Vid långvarig sömnstörning skall patienten utredas avseende eventuella bakomliggande sjukdomar (exempelvis depression, demens, sömnapné, restless legs).   Många med sömnproblem kan bli hjälpta av bättre förståelse för sin sömn kombinerat med sömnhygieniska råd. Sömndagbok bör fyllas i under 2 veckor för kartläggning innan behandlingsstart och fortsätta under 2 veckor under behandlingstid för möjlighet till adekvat utvärdering.

Behandling vid sömnstörningar

På grund av stor risk för läkemedelsberoende, såväl psykologiskt som fysiologiskt samt risk för biverkningar vid behandling med bensodiazepinliknande preparat rekommenderas ej dessa primärt. Om ett absolut behov föreligger, i samband med exempelvis akut krisreaktion, rekommenderas förskrivning av zopiklon med största försiktighet under en kort period och alltid med plan för avslut. Zolpidem (Stilnoct) rekommenderas ej p.g.a. stor missbruksrisk. Det är mycket populärt bland ungdomar med drogmissbruk. Dessutom förekommer paradoxala reaktioner.

Melatonin vid indikation sömnstörning är i Sverige godkänt som depotberedning (Circadin, Mecastrin) till personer >55 år utanför förmånen. Direktverkande melatonin (tablett Melatonin AGB, tablett Mellozzan, samt Melatonin Orifarm oral lösning) har nyligen godkänts med begränsad förmån till barn och ungdomar 6-17 år med insomni och ADHD där sömnhygienåtgärder varit otillräckliga. Övriga kortverkande melatoninpreparat har endast jetlag som indikation och ingår ej i högkostnadsskyddet. Detta innebär att det för vuxna (och barn som inte uppfyller kriterierna) inte finns något melatoninpreparat med förmån i nuläget. Det finns således ej heller indikation för behandling av vuxna < 55 år med sömnstörning men det förskrivs fortfarande off label utifrån klinisk erfarenhet.

Melatonintabletter på 3 mg (10 st / förpackning) finns numera även att tillgå receptfritt på apoteken. Den vetenskapliga evidensen för melatonins effekt är svag, men det har en fördelaktig biverkningsprofil på kort sikt och frånvaro av tillvänjning/beroende.

Man kan även tänka sig alimemazin (kapsel eller orala droppar) eller prometazin mot sömnproblem. Prometazin har kortare halveringstid än övriga och föredras således främst vid insomningsproblem.