Strålbehandling

Många patienter som har cancer får strålbehandling under något skede av sjukdomen. På strålbehandlingen träffar vi varje dag 120–150 patienter och tar emot närmare 2 000 nya patienter varje år från hela norra sjukvårdsregionen. Främst möter vi patienter med prostata-, bröst- och kolorektalcancer. Behandlingstiden varierar stort, mellan en dag och åtta veckor.

Strålbehandling med hög precision

Precision är centralt i strålbehandlingen och metoderna förbättras kontinuerligt. En metod för detta är röntgentäta markörer som läggs in i tumörområdet, oftast med hjälp av ultraljud. För tumörer som syns dåligt på vanlig röntgen kan man då sikta på dessa i stället. Markörerna kan även användas för att följa tumörens rörlighet under själva behandlingen. Dessa metoder innebär att vi kan använda betydligt mindre säkerhetsmarginaler, det vill säga minska strålning till frisk vävnad. Röntgentäta markörer används framför allt vid behandling av prostatacancer, bröstcancer och livmoderhalscancer.

En annan metod för att öka precision är skiktröntgen vid behandlingstillfället. Våra moderna strålbehandlingsapparater innehåller utrustning för detta. Det betyder att vi kan anpassa behandlingen efter patientens anatomi i realtid. Ett exempel på detta är vår behandling av blåscancer, där daglig blåsstorlek styr storleken på området som behandlas. Den förfinade bildgivningen gör att den utrustning som tidigare användes för för att fixera patienten på behandlingsbordet till stor del ersatts av bildtagning i under behandlingen. Fler patienter kan behandlas med så kallad stereotaktisk teknik. Det innebär i korthet att patienten behandlas med höga doser vid få tillfällen (1–5 behandlingar) med hög precision och små säkerhetsmarginaler. Exempel på tumörtyper som behandlas så är hjärnmetastaser, lungtumörer och skelettmetastaser.

Umeå är ett av få centrum i Sverige som behandlar kärlmissbildningar i hjärnan med precision. Vi använder en stereotaktisk teknik med fixeringsutrustning där vi kan lokalisera området utifrån ett tredimensionellt koordinatsystem där patienten är fixerad. Tekniken har utvecklats i samarbete med universitetssjukhusets neurokirurgiska klinik och vi har goda resultat.

AI inom strålbehandling

Vi har som första klinik i landet infört AI-baserad utlinjering av riskorgan för diagnoser som exempelvis huvud-halscancer. Detta gör att vi lättare kan anpassa strålbehandlingen för att minimera biverkningar och frigör läkarresurs till andra arbetsuppgifter. Vi har också börjat använda oss av AI för att skapa utkast till dosplaner. Det frigör resurser för oss att förbättra planerna och ger en genomgående högre plankvalité. Vi har även ett AI-baserat utbildningsstöd för utlinjering av strukturer för våra ST-läkare, som komplement till övrig utbildning för att försäkra oss om att våra utbildningsläkare får en tillräcklig mängdträning.
 

PET-MR är ett viktigt stöd i utvecklingen

På senare år har vi gjort andra stora framsteg i att fokusera strålningen på själva tumören. Vi har utvecklat och förfinat en teknik där vi använder datortomografi, magnetresonanstomografi, MR, och numera också PET-MR för att exakt definiera tumörens läge. På så vis blir förutsättningarna att bara bestråla sjuk vävnad allt bättre.

Vi har som enda klinik i landet en PET-MR-kamera tillgänglig för strålförberedelser och patientnära forskning. Den är ett viktigt stöd i utvecklingen. Den ökar våra förutsättningar att identifiera områden i tumören som kan vara mer motståndskraftiga mot strålning och ger oss samtidigt möjligheter att följa effekten av behandlingen. Vår vision är att från gång till gång anpassa och optimera strålningen efter varje individ.

Minimerar ledtiderna vid sjukhuset

Eftersom våra patienter ofta har långt till sjukhuset arbetar vi ständigt med att minimera de så kallade ledtiderna. En faktor som spelar in är hur omfattande förberedelser som krävs. Tiden från undersökning och planering till behandlingsstart är mycket kort, ibland bara en dag och oftast mindre än en vecka. Vi har inga väntetider till strålbehandlingsavdelningen utan kallar in patienter enligt medicinsk prioritering. 

Multidisciplinära ronder i norra regionen

Hur vi ska behandla våra patienter beslutar vi om i samråd med kollegorna i norra sjukvårdsregionen. Det gör vi på distans via bild och ljud vid så kallade multidisciplinära ronder. Ronderna är särskilt viktiga för vår region med dess befolkningsstruktur och långa avstånd.

Skandionkliniken - ett innovativt sätt att arbeta  

Skandionkliniken i Uppsala är Nordens första anläggning för den avancerade form av behandling som kallas protonterapi.

Protonerna har speciella egenskaper som gör att vi kan bestämma energin i strålningen och på en halv millimeter när styra den till det djup där tumören finns. Så gott som all strålenergi absorberas i tumören vilket gör att kringliggande vävnader inte påverkas. För varje patient gör vi en individuell medicinsk bedömning om protonbehandling är möjligt samt om det är bästa alternativet.

Satsningen är gemensam för de sju regionerna som har universitetssjukhus. Det betyder att onkologer från alla sju kliniker turas om att sköta behandlingarna i Uppsala. Våra läkare har dock det medicinska ansvaret för patienter från norra sjukvårdsregionen och gör alla förberedelser på Norrlands universitetssjukhus.

Skandionkliniken