NYHETER 2021-06-28

Ungas psykiska hälsa bättre med anpassade metoder

Forskningsstudien TARA vill på sikt ge tonåringar och unga vuxna bättre och mer effektiv behandling vid depression. Dagens metoder är inte fullt anpassade för unga vars hjärnor fortfarande utvecklas. I USA har andra TARA-studier gett lovande resultat.

Eva Henje är överläkare i barn- och ungdomspsykiatri, docent och lektor vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet. Hon har också övergripande forsknings- och utbildningsansvar vid barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Region Västerbotten.

Lovande resultat

Cirka 150 unga har genomgått TARA i USA med lovande resultat sedan starten 2014. I Sverige arbetar forskarna tillsammans med barn- och ungdomspsykiatriska kliniken och Ungdomshälsan i Region Västerbotten och Region Västernorrland.

– Från de amerikanska studierna har vi sett god effekt på depression och ångest och att deltagarna upplever att innehållet är relevant och viktigt för dem. Vi har också undersökt hjärnan med magnetröntgen innan och efter studien och sett förändringar i bland annat områden som har med emotionell reglering att göra, säger Eva Henje.

Kognitiv beteendeterapi och behandling med antidepressiva läkemedel är exempel på behandlingsmodeller som ursprungligen utvecklats för vuxna vilket kan vara orsaken till att de har sämre effekt på unga.

– Många unga får också mer allvarliga biverkningar av läkemedlen jämfört med vuxna. Läkemedelsbehandlingen kan också vara svår att avsluta och jag träffar ibland unga patienter som står kvar på läkemedlen i flera år trots att de fortfarande känner sig deprimerade. Vi hoppas att studien ska bidra till bättre behandling och ge ungdomarna kunskap och egna verktyg som de har tillgång till under hela livet och som gör att de slipper bli deprimerade igen, säger Eva Henje.

Ny behandlingsmodell

Forskningsstudien TARA utvärderar en ny behandlingsmodell för depression hos unga eftersom dagens modeller ursprungligen är skapade för vuxna. Utgångspunkten är inte att fixa eller döva depressionens symptom. Målet är att öka förståelsen för vad depression egentligen är, hur man kan ta hand om sig själv och skapa en trygg grupp där ungdomarna kan träna och få stöd och kontakt.

–Jag ville ge unga verktyg att själva reglera sitt stämningsläge i en trygg grupp och med stöd av vuxna prata om sina upplevelser av att bli deprimerade. Jag ville också hjälpa dem att byta perspektiv och se sig själva som helt normala människor som reagerar på stress, hot och bristande stöd från omgivningen och inte som psykiskt sjuka patienter som behöver läkemedel, berättar Eva Henje.

Region Västerbotten möjliggör initiativ

Kliniska studier är viktiga för vården. Att ha en BUP-klinik som är kopplad till universitetet och som jobbar för att stödja klinisk forskning har varit en förutsättning för att kunna påbörja studien.

– Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken och Ungdomshälsan i region Västerbotten och Västernorrland har varit positiva till den här typen av klinisk forskning trots att det inte skett liknande initiativ tidigare. TARA-projektet har också fått stöd med praktiska saker som lokaler och viss personal, säger Eva Henje.

Viktigt att bidra till ungas välmående

För att som ung förstå sig själv behövs kunskap om hur hjärnan och kroppen fungerar. För att inte bli överväldigad av sina känslor behövs tekniker som kan reglera känslor. Ett exempel är att lära sig andningstekniker eller att jobba med kroppen i rörelse på olika sätt för att skapa lugn och ro inuti.

– Målet är inte att fixa eller döva symptomen utan att förstå varför de är där och vad man kan göra åt dem och lära sig ge och ta emot stöd från andra, säger Eva Henje.

Många unga som drabbas av depression har upplevt olika stressfaktorer, exempelvis bristande vuxenstöd, skolstress, trakasserier, mobbning och våld eller sexuella övergrepp.

– De depressiva symptomen kan vara ett sätt för kroppen och psyket att stänga ner och säga att man inte orkar mer och att livet känns hopplöst, ensamt och outhärdligt. Många har mått dåligt under många år innan de söker hjälp. Det är vanligt att under en lång tid också haft andra svårigheter som ångest, koncentrationssvårigheter, sömnproblem, ätstörningar, självskadebeteende och olika typer av riskbeteenden, säger Eva Henje.

Också många unga oroar sig för de stora frågorna som klimatet, pandemin, massutrotning av djurarter, fattigdom och krig. Det här frågorna är verkliga och äkta framtidshot och många unga beskriver att de bidrar med en känsla av uppgivenhet och övergivenhet.

– Så många unga människor mår dåligt idag och jag upplever att vi vuxna sviker dem om vi inte på djupet lyssnar på deras upplevelser, känner med dem och tillsammans försöker lösa problemen. Det känns meningsfullt och viktigt att unga har kraft och stöd att skapa sin egen framtid, säger Eva Henje.

Tillbaka till nyhetslistan