Gå till sidans huvudinnehåll
Kontakt
Lyssna

SWEDAGE – Gunnar Malmberg

– Under 25 år har Europas befolkningsandel över 65 år ökat från 14 till 19 procent. Både omsorgs- och försörjningsbördan är tyngre, men i jämförelse med andra länder i Europa, ser framtiden ljus ut för Sverige, berättar Gunnar Malmberg, professor vid Umeå universitet.

Ökad livslängd – positiv motbild till högre försörjningsbörda

– Under 25 år har Europas befolkningsandel över 65 år ökat från 14 till 19 procent. Både omsorgs- och försörjningsbördan är tyngre, men i jämförelse med andra länder i Europa, ser framtiden ljus ut för Sverige, berättar Gunnar Malmberg, professor vid Umeå universitet.
Hur stor andelen äldre är år 2070 påverkas av exempelvis nuvarande familjepolitik. I länder med låga födelsetal kommer de som är unga 2070 att ha en tyngre försörjningsbörda.
– Vi måste dock se det som en positiv motbild att livslängden ökar med fler friska år, säger Gunnar Malmberg.
Statistiken visar att mer än hälften av de flickor som föds i Danmark idag, blir över 100 år gamla. Livslängden förändras relativt snabbt och har pågått under lång tid. Samtidigt är det stora skillnader och man blir i genomsnitt 20 år äldre i Sverige jämfört med i Slovakien.
Sverige, Norge och Schweiz har längst livslängd, vilket till stora delar hänger samman med livsstil som alkohol- och rökvanor. Risken att övergå till ett fysiskt inaktivt liv är tre gånger större i Sydeuropa jämfört med i Sverige och Schweiz. En annan skillnad är att 74 procent av kvinnorna i Sverige arbetar i åldern 55-64 år, jämfört med bara 37 procent i Belgien.
Ett faktum att vi i snitt behöver jobba fem år längre för att ekonomiskt klara en åldersutveckling där vi lever längre och är friska. Men Gunnar Malmberg menar att människor har olika förutsättningar att jobba längre och hänvisar till stora skillnader i hälsostatus mellan såväl länder som inom länderna.
– De som kan jobba längre är oftast de som har tillräckligt god ekonomi för att se pensionen som en efterlängtad ledighet, säger Gunnar Malmberg.
Han ser också i statistik att ojämlikheterna ökar, att inkomstskillnaderna växer, både mellan länder och inom länderna. Exempelvis är dödsrisken dubbelt så stor för de i Sverige med lägst jämfört med de med högst utbildning.

Text och foto: Mariann Holmberg

Skriv ut

7 oktober, 2014 |
Jörgen Boström
Jörgen Boström

Kommentarer