Aktuell forskning

Vår enhet är kopplad till ett flertal forskningsprojekt med glesbygdsanknytning. Här kan du läsa mer om pågående forskning som vi är involverad i.

För att säkerställa att samhällsrum utvecklas till ett ändamålsenligt och väl accepterat komplement till befintlig vård är det viktigt att ta reda på vilka attityder som finns bland patienter och personal inom primärvården om samhällsrum. Kunskap ska erhållas genom fokusgruppsintervjuer bland personal och en mixad metoddesign med individuella intervjuer med patienter och medföljare/anhöriga. Som underlag konstrueras en enkät som lämnas ut till ett större antal patienter.

Projektet fokuserar på innovationer inom e-hälsa för äldre på landsbygd/glesbygd med det övergripande syftet att förstå de omständigheter där innovationer kan bidra till förbättrad tillgång till vård och stärka samhällsbaserade hälsosystem. Detta studeras genom en multipel fallstudie av samhällsrum i södra Lappland och kan bidra med kunskap om hur innovationer kan förbättra integrationen mellan hälso- och sjukvårdssystemens partners (landsting, kommuner och befolkning).

Projektägare och samarbetspartner

Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet

Projektet syftar till att kartlägga vad som är ’best practices’ i vårdkedjan för personer som lever med långvariga, komplexa sjukdomar samt att utveckla mått på vårdkontinuitet. Intervjuer genomförs med patienter, anhöriga och vård- och omsorgspersonal om vad som är kontinuitet i denna kontext. Projektet bedrivs i tre olika regioner i Sverige, som har valts för att få en spridning mellan norr, söder, glesbygd och storstad (Region Västerbotten, Sydöstra sjukvårdsregionen Kalmar/Kronoberg, och Vårdbolaget TioHundra AB, Stockholms läns landsting).

Projektägare och samarbetspartners

 Karolinska institutet, Linnéuniversitetet, Sydöstra sjukvårdsregionen Kalmar/Kronoberg

Det råder stor brist på allmänläkare och för att kunna öka rekryteringsbasen är det nödvändigt att ta reda på vad som är viktigt vid val av specialistutbildning. En långtidsstudie bland studenter vid läkarutbildningen i Umeå och Uppsala genomförs, där attityder till allmänläkaryrket, till att arbeta i glesbygd och vad som är viktigt vid val av specialistinriktning efterfrågas via enkäter och intervjuer.

Studiens syfte är att utveckla en individanpassad vård baserad på ”Wellbeing Institute for Sparsely Populated Areas” (WISPA) i svensk och indisk glesbygd/landsbygd, samt att utveckla en modell för att stärka och utbilda vårdgivare i glesbygd/landsbygd, för att tillgodose individuella behov hos äldre. Resultatet från studien kan utgöra basen för utveckling och implementering av en modell för ett hälsosamt åldrande.

Projektägare och samarbetspartners

Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet och Ramaiha Medical College, Bangalore, Indien

Doktorandprojekt

Vår enhet är för tillfället involverad i sju doktorandprojekt. Här kan du läsa mer om några av projekten.

Dietist på distans – en utvärdering av internetbaserad dietistbehandling inom hälso- och sjukvård

Bakgrund

Livsstilsrelaterade sjukdomar är en av vår tids största hälsoutmaningar där vårdkontakter ofta är frekvent återkommande. Kostbehandling av dietist har visats vara kostnadseffektivt för behandling av livsstilsrelaterade sjukdomar och minska risken för följdsjukdomar, personligt lidande och förtidig död. Tillgängligheten av dietister är dock begränsad, vilket innebär att många får vänta länge på behandling. Bristen på tillgänglighet innebär också att patienter och dietister kan behöva resa långt för att ett behandlingsmöte ska kunna äga rum.

Internetbaserad dietistbehandling skulle kunna möjliggöra att fler personer fick kvalificerad kostbehandling för livsstilsrelaterade sjukdomar samtidigt som det sannolikt innebär en besparing för samhälle, individ och miljö med mindre resande och ökad tillgänglighet. Det finns få studier gjorda på internetbaserad dietistbehandling, och än färre som undersökt behandlingsutfall.

Projektets syfte

Syftet med doktorandprojektet är att undersöka hur behandlingseffekt och interaktion påverkas när möte mellan dietist och patient äger rum på distans med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (IKT). Projektet genererar kunskap om dietisters och patienters erfarenheter och upplevelser av internetbaserad dietistbehandling av livsstilsrelaterade sjukdomar. Projektet jämför också internetbaserad dietistbehandling med traditionell dietistbehandling ur aspekterna behandlingsutfall, lämplighet och möjlighet till implementering i klinisk verksamhet.

Specifika frågeställningar

  • Finns det skillnader i behandlingsutfall hos dietistpatienter med livsstilsrelaterade sjukdomar som erhåller behandling via internetbaserad dietistbehandling jämfört med traditionell dietistbehandling avseende livsstilsförändring, riskfaktorer och mående?
  • Finns det skillnader i patienters upplevda allians till dietist när behandling sker via internetbaserad dietistbehandling jämfört med traditionell dietistbehandling?
  • Hur upplever patienter internetbaserad dietistbehandling?
  • Vad är dietisters åsikter om internetbaserad dietistbehandling samt vilka förutsättningar och hinder anser det föreligger för att implementera internetbaserad dietistbehandling i ordinarie verksamhet?
  • Doktorandprojektet utgör en betydande del av ett forskningsprojekt som, utöver det som beskrivs i denna projektplan, även innefattar en pilotstudie för den randomiserade interventionsstudien, dietisters upplevelser av internetbaserad dietistbehandling som behandlingsform och förändrad arbetsmiljö samt en hälsoekonomisk studie.

Doktorand: Sarah Persson, institutionen för kost och måltidsvetenskap UmU

Huvudhandledare: Petra Rydén, institutionen för kost och måltidsvetenskap UmU

Bihandledare: Anette Edin-Liljegren, PhD, Institutionen för omvårdnad, UmU, Klas-Göran Sahlén, institutionen för epidemiologi och global hälsa (MedFak) UmU, Jonas Burén, institutionen för kost och måltidsvetenskap UmU

Sarah Persson Dietist
E-post
sarah.persson@umu.se

Fekal inkontinens - poängsystem, livskvalitet och kirurgisk intervention

Doktorand: Louise Almkvist, institutionen för kirurgi- och perioperativ vetenskap, Umeå universitet

Mer information om doktorandprojektet kommer.

Samer och vård i livets slutskede

Bakgrund

Samerna är ett urfolk i Sverige och uppgår till ca 20 000 personer. Vetenskaplig kunskap om hur den samiska kulturen kommer till uttryck i situationer relaterade till döende, död, sorg och vård i livets slutskede saknas. För att kunna utveckla en vård i livets slutskede som är av god kvalitet, behövs kunskap som bygger på människors upplevelser, erfarenheter och önskningar.

Syfte

Syftet med studien är att studera önskemål, prioriteringar, behov och uttryck inom den samiska befolkningsgruppen relaterade till vård i livets slutskede och omhändertagandet därefter. Resultatet förväntas bidra till ökad förståelse för den samiska kulturen hos omsorgs-, hälso- och sjukvårdspersonal, vilket kan leda till att utveckla vården och förbättra bemötandet av samiska patienter vid vård i livets slut.

Doktorand: Lena Kroik, Institutionen för omvårdnad, UmU

Huvudhandledare: Anette Edin-Liljegren, PhD, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, anknuten till LIME (lärande, informatik, management och etik), innovativ vård, KI.

Bihandledare: Krister Stoor, Institutionen för språkstudier, Umeå Universitet, Carol Tishelman, professor, Karolinska Universitetet

Läs mer om projektet 

Publikationer

The past is present - Death systems among the Indigenous Sami in Northern Scandinavia today

Lena Kroik Sjuksköterska
E-post
lena.kroik@regionvasterbotten.se

Sjukstugemodellen

Bakgrund

I norra Sveriges inland finns extrem glesbygd (<1personer/km2) jämfört med hela Sverige (24/km2) och EU (120/km2).  Dessutom har befolkningen en stor andel av de äldsta individerna, ca 10% av befolkningen är över 80 år. För att möta behovet av sjukvård i Lapplands glesbygd har sjukstugor (benämns även Obs-avdelningar i Norrbotten) använts under mer än 100 år. Sjukstugor kan beskrivas som primärvårdsenheter med små sjukhusavdelningar som leds medicinskt av allmänläkarspecialister. Vid dessa avdelningar vårdas patienter med olika åkommor, akut och planerat på samma avdelning och samtidigt. Sjukstugevården i Sverige har inte tidigare studerats vetenskapligt.

Om studien

I en första retrospektiv registerstudie har vi granskat samtliga vårdtillfällen vid sjukstugor och sjukhus för befolkning boende i sjukstugeområden. Vi har tittat på vilka patientgrupper som man valt att vårda på sin sjukstuga och vilka som remitterats till sjukhus.

En intervjustudie har genomförts men ej analyserats än, där läkare som arbetar vid sjukstugor i Norr- och Västerbottens glesbygd, såväl som kollegor med motsvarande funktion på Nya Zeelands sydö har intervjuats avseende sjukstugans roll i samhället och i sjukvårdssystemet, och i synnerhet med avseende på vården av äldre patienter. 

På sikt planeras en prospektiv observationsstudie för att utvärdera sjukstugevården avseende vårdkvalité, patientsäkerhet och hälsoekonomi.

Doktorand: Mante Hedman

Huvudhandledare: Lars Lindholm, Epidemiologen, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin UmU

Bihandledare: Patrik Wennberg, allmänmedicin, inst. för folkhälsa och klinisk medicin, UmU, Kurt Boman, forskningsenheten i Skellefteåinst. för folkhälsa och klinisk medicin, UmU, Margareta Brännström, inst. för omvårdnadsforskning

Mante Hedman Läkare, specialist i allmänmedicin
E-post
mante.hedman@regionvasterbotten.se