Goda och lärande exempel

Här hittar du lärande exempel på Nära vård. Exemplen är indelade i de perspektivskiften som Nära vård fokuserar på.

Från fokus på organisation till fokus på person och relation

 

I Storuman samarbetar regionen och kommunen för att hjälpa personer psykisk ohälsa och riskbruk. Varannan onsdagskväll mellan klockan 17 och 21 kan personer med psykisk ohälsa eller riskbruk få hjälp vid en öppen mottagning på Storumans sjukstuga. Samarbetet mellan Region Västerbotten och Storumans kommun inleddes för något år sedan när Timo Järpeskog, kurator vid sjukstugan och Lars-Erik Klason vid socialtjänstens öppenvård mötte folk i behov av stöd och hjälp. Men ofta hade patienterna svårt att hinna med besöken under dagtid.

– Vi ville erbjuda en tillgänglig vård som finns när människorna behöver den och kan komma, inte att de måste passa vårdens vanliga tänk, 7–16, berättar Timo Järpeskog.

Fördelar:

Låg tröskel för att söka hjälp gör att människor får hjälp i tid

Samverkan gör att man kan hjälpa personen med helheten

Utvecklande för medarbetarna

Framgångsfaktorer:

Samverkan mellan regionen och kommunen

Se saker ur invånarens perspektiv

 

Från isolerade vård- och omsorgsinsatser till samordning utifrån personens fokus

 

Samarbetet i Åsele blev vändningen för familjen

En mamma hade kämpat länge för att hennes dotter som har autism kombinerat med andra diagnoser skulle få rätt hjälp. När familjen flyttade till Åsele kom vändningen.

Diagnoserna som familjens dotter har påverkar henne både psykiskt och fysiskt. Familjen har tidigare haft flera kontakter inom vården och omsorgen, som inte har samverkat med varandra.

Mamman berättar om hur det kunde vara:

– Ibland sa läkaren att hon måste röra på sig mer medan psykologen sa att hon måste vara hemma och vila. Nu sitter alla på samma möte och vi kan prata om det, säger hon.

Hälsa, lärande och trygghet

Mötena som beskrivs är ett samarbete i Åsele mellan primärvården, skolan och socialtjänsten som kallas för HLT-team. HLT står för hälsa, lärande och trygghet. Det är en samverkansmodell som finns i flera kommuner i länet.

I Åsele träffas teamet regelbundet för att gå igenom, planera och samordna olika insatser som behöver göras för barn och familjer i behov av stöd.

– Nu får jag vara mamma i stället för vårdgivare, säger dotterns mamma.

Hjälps åt med olika perspektiv

Helena Enfeldt är kurator vid Åsele sjukstuga. Hon är positiv till samarbetet.

– Ibland kräver arbetssättet lite mer från oss i stunden, men i det långa loppet tjänar alla på detta. Familjerna och ungdomarna får hjälp i tid så det inte hinner bli jättejobbigt, säger Helena Enfeldt. Vi hjälps åt med våra olika perspektiv och då blir det otroligt bra.

Möten sker både med och utan de familjer som får stöd. Målet är en snabb och samordnad hjälp. HLT-teamen är ett exempel på god och nära vård, som du kan läsa mer om i texten intill.

Stöd till hela familjen

Familjen träffar HLT-teamet ungefär en gång i månaden, beroende på hur dottern mår. Det är dotterns behov som avgör vilka som ingår i teamet, men även hennes mamma har fått mycket stöd.

– Teamet bryr sig även om hur jag mår. De ser vikten av att jag som mamma kan vara pigg och stark för att vara ett bra stöd till mina barn. Det här är första gången jag känner att vården och omsorgen verkligen lyssnar på mig och försöker ställa sig i mina skor, berättar hon.

 

 

Förändringsresan för Ögonmottagningen i Lycksele började för cirka tio år sedan när mottagningen hade jättelånga köer. Medarbetarna började diskutera lösningar tillsammans med målsättningen att hitta arbetssätt som fungerade över tid. Lösningen blev att slå ihop besöken hos läkare och sjuksköterskan vilket innebar att allt klarades av under ett och samma besök. Den förändringen gjorde att de nu kan boka in betydligt fler patienter under mottagningstiden.

De som ska opereras för gråstarr får också sin tid i samband med mottagningsbesöket. En tid som stäms med patienten vilket innebär väldigt få av- och ombokningar.

Fördelar med arbetssättet:

Minskad administrativ tid för medarbetare

Få av- och ombokningar

Kronikergrupper slipper besöka lasarettet flera gånger

Behövs ingen operationsplanerare och att medarbetarna inte behöver lägga tid på att svara i telefon när patienter ringer och frågar när det är deras tur att komma på besök eller opereras.

Mer tid kan läggas på själva vården

Patienterna får vård i rätt tid

Framgångsfaktorer:

Alla medarbetare tänker tillsammans

Avsätta tid för att hitta lösningar

Arbeta långsiktigt och var uthålligt

 

Från reaktiv till proaktiv och hälsofrämjande

 

Egenmonitorering innebär att patienten följer upp värden med stöd av digital teknik hemifrån, eller från annan vald plats. Det handlar om objektiva värden såsom blodtryck och vikt, men även subjektiva självskattningar såsom mående-dagbok och smärtskattning. Data tillgängliggörs vårdgivaren som kan följa om värdena avviker från det normala.

Här kan du se en kort film om hur egenmonitorering förändrade Maggi Abrahamssons livssituation. 

 

Dela med dig

Har du ett lärande exempel som du vill dela med dig av? 
Maila: victoria.bertilsson@regionvasterbotten.se