Södra Lappland

Södra Lappland har valts ut som ett modellområde där region, kommuner och andra intressenter ska testa arbetssätt för omställning av hälso-, sjukvårds- och omsorgssystemen mot en god och nära vård.Nationellt finns ett mål om att bygga om sjukvårdssystemet på en tidsperiod om 10–15 år. I Västerbotten är målet att få det gjort inom 4–5 år.

Liknande modellområden finns i de övriga norra regionerna och alla har av socialdepartementet fått pengar för att genomföra projektet.

Uppdraget för modellområdena är:

  • Skapa organisationsmodeller och arbetssätt för omställning av hälso-, sjukvårds- och omsorgssystemen som underlättar samverkan mellan såväl offentliga aktörer, privata parter och civilsamhället.
  • Utreda möjligheterna till gemensam systematisk datainsamling och strukturering av denna.

Skapa en gemensam struktur för utvärdering och FoU.


Katarzyna Wikström, projektledare för God och nära vård i södra Lappland.

– Vi har goda förutsättningar för att lyckas och att gå i bräschen för den här historiska omställningen av hälso- och sjukvården. Södra Lappland är ett lagom stort område med jämnstora kommuner, med lång och god erfarenhet av att samverka tillsammans. Vi har lång erfarenhet av att utveckla lösningar för att överbrygga avstånd och skapa trygghet och delaktighet i kontakten med våra patienter, säger Katarzyna Wikström, projektledare för God och nära vård i södra Lappland.

Några av utmaningarna är en befolkning med relativt hög medelålder och stora avstånd. Det bor ca 40 000 människor i Södra Lappland, varav cirka 10 000 bor i Lycksele kommun. Alla andra får åka för att ta sig till något av sjukhusen.

Nära samverkan

– Vi kan inte göra på det sätt vi gjort hittills. Vi kan inte leva på sjukhus utan behöver ställa om till en god och nära vård som finns där befolkningen är. Den måste bygga på primärvård och kommunal vård, säger Peter Berggren, områdeschef Närsjukvård Lycksele/södra Lappland.

Samarbetet med kommunerna är helt avgörande för att kunna erbjuda jämlik vård och omsorg i hela länet och på flera områden har detta bidragit till mer utvecklade välfärdstjänster till invånarna. Ett exempel är de virtuella hälsorummen dit invånare i glesbygd kan gå för att göra en hälsoundersökning och ha kontakt med läkare och sjukvårdspersonal, helt digitalt på distans.

– Vi ska också utveckla samverkan inom området social välfärd och hälsa. Samverkan inom vård- och omsorg kan också innebära att gemensamt nyttja digitala lösningar, underlätta kompetensförsörjning och en ökad klinisk forskning, säger Katarzyna Wikström.

Möjligheter med digitalt stöd

Det finns många kroniska sjukdomar där man med utvecklad teknik och digitala lösningar skulle kunna förhindra inläggning på sjukhus, t.ex. hjärtsvikt, diabetes och kol. Andra områden med stor utvecklingspotential att förenkla är läkemedelshanteringen samt att förhindra ”onödiga” besök som skulle ha kunna gjorts digitalt istället.

– Rådgivning eller enkla undersökningar bör man erbjudas att göra på distans men valet ska vara patientens. Där det går att använda digitala lösningar blir avståndet irrelevant. Det öppnar upp för att göra södra Lappland mer attraktivt att bo i. Finns det intressanta jobb och bra service även i glesbygden då kommer fler att välja att bosätta sig här, säger Peter Berggren.

Ett annat intressant område med stor potential här är samverkan kring utvecklingen av samhällsrum och vilken service som kan erbjudas där.