Gå till sidans huvudinnehåll Gå till sidans meny
Kontakt
Lyssna

Förbättringskunskap

Förbättringskunskap behandlar en successivt framväxande kunskapsmassa. Den är internationell och har definierats vid bl.a. amerikanska universitet. Man skulle förenklat kunna uttrycka det som ”konsten att ändra”. Själva ordet förbättringskunskap är en översättning av det som William Edwards Deming kallade Profound Knowledge of Improvement. Förbättringskunskap omfattar kunskaper som systemförståelse, metoder att mäta resultat och analysera variation, förändringspsykologi, ledarskap och lärandestyrt förändringsarbete.

Läs mer på:
skl.se
memeologen.se
Handbok i förbättringsarbete


Genombrott

Genombrott är en metod för systematiskt och lärandestyrt förbättringsarbete som har sin förebild i ”Breakthrough Series” utarbetat av The Institute for Health Care Improvement (IHI) i Boston. Metoden bygger på att det finns kunskap som inte tillämpas i tillräckligt stor omfattning i vardagsarbetet och att ny kunskap inte sprids tillräckligt snabbt dvs det är ett angreppssätt för att snabba på spridning av bättre praxis.

Läs mer på:
skl.se
memeologen.se


Exempel på förbättringsarbeten i samverkan mellan landstinget och kommuner i Västerbotten

Barn och ungas hälsa i Västerbotten

Ett förbättringsarbete under 2009-2010. Syftet med förbättringsarbetet var att förbättra för barn och unga med psykisk ohälsa från uppdagat till tillgodosett behov genom att förbättra samverkan och samarbetet mellan de aktörer som kan erbjuda stöd och insatser till målgruppen och deras familjer. De övergripande resultaten från de enheter som deltagit i projektet och tillvägagångssättet kan du läsa mer om i rapporten.

Rapporten: under redigering

Äldres Hälsa – För livet

Temat för förändringsarbetet handlade om att införa ett hälsofrämjande och vårdpreventivt perspektiv för ökat fokus på individen och den professionella relationen mellan den enskilde, dess närstående och individens vård- och omsorgsgivare. Deltagande verksamheter var kommuner, kommundelar och enheter i Västerbottens läns landstings öppen- och slutenvård. De uppvisade resultat i form av mer delaktiga vård- och omsorgstagare och närstående. Arbetet medförde även en ökad följsamhet till systematiska arbetsmetoder samt ökad kvalitet på vård och omsorg i form av minskat antal fallolyckor, färre individer med undernäring och färre individer med urinvägsinfektioner.

Rapporten: under redigering

Uppdaterad 23 mars, 2017 kl 11:10 av Margaretha Hagglund