NYHETER 2022-06-14

Vi använder artificiell intelligens på en mängd olika sätt i våra dagliga liv. Det finns i våra smarta telefoner, navigationssystem, sociala medier och så vidare. Det blir också alltmer intressant för den medicinska världen.

Artificiell intelligens, AI, hjälper oss att upptäcka "osynliga" samband som finns i den data som hälso- och sjukvården har. Synliggörandet av de här sambanden kan leda till så kallade tillämpningar, vilka i förlängningen kommer till nytta för patienterna.

Paolo Soda, gästprofessor vid Umeå universitet och knuten till Medicinsk teknik, forskning och utveckling (MT-FoU) på Region Västerbotten, är expert inom området och är sedan i våras i Umeå på deltid för att jobba med frågorna.

Mer kan göras

– Jag kommer att introducera min kompetens inom AI i de projekt som redan är i gång, bland annat via det nystartade kompetenscentret AIM North, AI for Medicine in Northern Sweden. Jag kommer också att diskutera med mina kollegor på MT-FoU och universitetet om utformningen av nya projekt, hur man kan introducera AI i dem och hur vi kan nyttja den stora mängd data som redan är insamlad, berättar Paolo Soda.

Screeningar vid lungcancer eller klassificering av hudskador och diagnosanalys är exempel på AI som redan finns inom det medicinska området. Det är nu betraktat som rutintillämpningar. Men experter på området tror att mer kan göras.

Dags för nästa steg

Så, hur ser läget ut i Västerbotten? Paolo Soda berättar att ett stort arbete har gjorts med att samla in och organisera data under de senaste åren. Men nu är det dags för nästa steg.

– Ni har data och ni har frågor. Nu är tanken att vi ska använda AI för att försöka svara på de här vetenskapliga frågorna, som inte kan besvaras med traditionella verktyg som signal- eller bildbehandlingsmetoder, säger Paolo Soda.

Ett av projekten han är involverad i innehåller bilder av hjärnor. Förhoppningen är att AI ska hjälpa oss att se om bilderna innehåller information som gör det möjligt att upptäcka normaltryckshydrocefalus (NPH), ett neurologiskt tillstånd där överskott av cerebrospinalvätska ansamlas i hjärnkamrarna, vilket leder till neurologiska gångstörningar och demens.

– Ni har en lång erfarenhet av att förstå den här typen av problem med hjälp av signalbehandling och kliniska tester. Men nu är frågan, kan jag utveckla en metod som inte är lika invasiv? Det finns saker vi inte kan se med våra ögon som datorn kan, säger Paolo Soda.

Ett känt exempel är att om du tittar på en gråskalebild kan dina ögon se ungefär femton olika nivåer, datorn däremot kan registrera flera tusen.

Börja från scratch

Till vardags är Paolo Soda professor vid Università Campus Bio-Medico di Roma, ett universitet i stadsdelen Trigoria, i Rom, Italien. Paolo Soda startade arbeta med AI 2004, efter att först ha studerat biomedicinsk teknik. Han byggde då upp en forskargrupp på sin institution, och nu är han i ett liknande läge i Västerbotten.

– Jag hade en upplevelse att starta från scratch när jag var student. Nu är det väldigt spännande att ännu en gång börja om från noll. Jag menar, det är som en utmaning. Det är spännande att börja från början och ge formen till en forskargrupp.

Han har också tagit med sig en masterstudent, Miriana Pastina, och två doktorander, Valerio Guarrasi och Lorenzo Tronchin. Paolo Soda är optimistisk inför deras tid i Umeå, och hoppas på ett utbytesprogram i framtiden.

– Vi börjar med att studenter från Italien kommer hit. Men kanske kan vi under nästa år bjuda in några studenter från Sverige till Italien, avslutar han.

Läs mer om MT-FoU