NYHETER 2022-04-11

Isvaksbadande elever hjälper forskare

Kan iskalla bad hjälpa forskare att få mer kunskap om en ovanlig hjärtsjukdom? Det är förhoppningen när ett forskarteam tagit hjälp av ett gäng högstadieelever.

Anna Lundström

En solig dag häromveckan kunde man se, eller framför allt höra, 23 niondeklassare hoppa rakt ner i en vak på Nydalasjön i Umeå. Aktiviteten var en del av en idrottslektion för att uppleva hur det känns att gå igenom isen. På plats fanns även ett forskarteam som mätte EKG på eleverna, som en del i en större studie om en ovanlig hjärtsjukdom.

Forskning kopplat till autonoma nervsystemet

Anna Lundström är ST-läkare vid Norrlands universitetssjukhus och doktorand vid Umeå universitet och ansvarig för studien. I studien får friska elever bada i iskallt vatten för att forskarna ska mäta det autonoma nervsystemets reaktioner med EKG. Studien är ett samarbete mellan Region Västerbotten och Institutionen för klinisk vetenskap på Umeå universitet.

– Vi har ett samarbete med de här två skolklasserna och syftet är att studera det autonoma nervsystemets påverkan på hjärtat i samband med bad. Vår förhoppning är att resultaten senare kan användas i en större studie om en ovanlig ärftlig hjärtsjukdom, långt QT-syndrom, säger Anna Lundström. 

En sjukdom med anor från 1600-talet

Långt QT-syndrom (LQTS), är en genetisk hjärtsjukdom som orsakar svimningar vid fysisk aktivitet. Sjukdomen är ovanlig och ungefär 1 på 2000 har den. Tidigare forskning har visat att här i Västerbotten har man en founderpopulation med en gemensam anfader/moder som levde för cirka 400 år sedan. Utifrån denna individ har sedan sjukdomen ärvts vidare geografiskt längst Ångermanälvens samt dess biflöden. Detta gör att Långt QT-syndrom verkar vara lite vanligare här än i andra delar av världen.  

– Om man har anlag för eller har sjukdomen så vet man i regel om det, säger Anna Lundström.

Kombinerad skolidrott med forskning

Förutom Anna Lundström är också Urban Wiklund, Marcus Karlsson och Karolina Jonzén från forskarteamet på plats vid isvaken. Elevernas lärare är den som kontrollerar säkerheten vid varje bad. Emellanåt hörs höga rop när eleverna hoppar i det iskalla vattnet, där de får svara på ett antal frågor för att den initiala chocken ska lägga sig och de ska lugna ner sig lite.  

– Vi vill att de helst är stilla en stund för att utrustningen ska kunna mäta hjärtfrekvensen så bra som möjligt, säger Anna Lundström. 

För tre år sedan genomfördes en datainsamling vid ett annat isvaksbad. Den gången blev det för mycket störningar i EKG-registreringen.  

– Nu har vi finjusterat tekniken så att allt ska fungera, berättar Anna Lundström. 

Resultatet av studien är planerat att publiceras under hösten 2022. 

Text och foto: Sofia Johansson

Tillbaka till nyhetslistan