Gå till sidans huvudinnehåll Gå till sidans meny
Kontakt
Lyssna

Gemensam arkitektur

IKT-arkitektur kan definieras som övergripande krav som ska möjliggöra att olika system och system delar kan kopplas ihop, att man återanvänder så mycket som möjligt så man inte uppfinner hjulet på nytt hela tiden. Det ska vara så enkelt som möjligt att bygga ut och ersätta delar av IKT-landskapet.

Delprojektet IKT-arkitektur har tagit fram en rapport i form av ett beslutsunderlag för fortsatt arbete som finns här: https://drive.google.com/file/d/0B7cbsWUk5S92YjlQeDllcDhTVGs/view?usp=sharing

De sammanfattande slutsatserna är:

  • Systeminventering är starten för att etablera ett känt nuläge/en känd arkitektur över nuläget utifrån vilken en målarkitektur kan tas fram. Systeminventering är därför en del av arkitekturarbetet.
  • Systeminventering som upprätthåller en ständigt aktuell bild över systemkartan är mycket arbetskrävande om det inte införs administrativa system och arbetssätt som underlättar kontrollen/gör att en bild av nuläget kan skapas med rimlig arbetsinsats. I annat fall blir resultatet engångsinsatser vars inventeringar ger en bild som snabbt blir inaktuell. Flera av deltagarna har i den systeminventeringstest vi gjort märkt att det tar lång tid att få fram informationen. Svar från/möten med systemansvariga dröjer och i en del fall verkar man inte få fram informationen överhuvudtaget.
  • Att få träffas och diskutera dessa frågor med andra utanför den egna organisationen upplevdes givande.
  • Arkitekturarbete är nödvändigt för att skapa bra interoperabilitet/integrationer och har en stor kostnadsreducerande/effektivitetshöjande effekt över tid. Det är däremot svårt att räkna hem investeringar i IKT-arkitektur på ett kameralt vis då den ju till stor del kommer att förhindra kostnader/ge nyttor som är svåra att tydligt kvantifiera och härleda till just arkitekturen. Detta sker dessutom över en lång tidsperiod.
  • Decentralisering av anskaffning av IKT-stöd till verksamheterna innebär att de krav som ställs på IKT-stödet utifrån IKT-arkitekturen hos de flesta aktörer har en låg eller åtminstone oklar vikt när de ställs mot verksamheternas egna krav.
  • Organisationernas mognad, förståelsen för, ambitionerna kring och mängden resurser avsatta för arbete med IKT-arkitektur varierar stort mellan aktörerna i regionen. Vi vet  inte på vilken nivå aktörernas generella samarbetsambitioner inom IKT-området finns.

Uppdaterad 10 april, 2017 kl 13:54 av Andreas Skog