NYHETER 2025-02-26

Region Västerbottens sammanställning över bemanningskostnader 2024 visar att kostnaderna för hyrpersonal har minskat med 6 procent, eller med 17 miljoner kronor, jämfört med 2023. Det är framför allt inom primärvården som användningen av hyrläkare och hyrsjuksköterskor minskar.

Region Västerbottens mål är att kostnaden för hyrpersonal ska uppgå till högst 2 procent av regionens egna personalkostnader år 2027 och just nu ligger denna siffra på 4,1 procent. Förra året minskade kostnaderna för hyrpersonal med 17 miljoner kronor, från 306 miljoner kronor 2023 till 289 miljoner 2024. Hyrbemanning ska endast användas vid tillfälliga arbetstoppar och vakanser, när andra alternativ inte är möjliga.

– Vi ser en positiv trend där hyrbemanning minskar inom flera områden. Primärvården, inte minst i norra länsdelen och i södra Lappland, har utmaningar kring bemanning och tillgänglighet, men vi arbetar på flera plan med rekrytering, arbetssätt och arbetsmiljö och det går framåt. Det är inom primärvården som vi nu ser den största minskningen, säger Isabell Zemrén, områdeschef för Närsjukvård södra Lappland och som leder regionens styrgrupp för arbetet med att minska hyrbemanningen.

Isabell Zemrén, områdeschef för Närsjukvård södra Lappland.

Gör flera saker samtidigt

Region Västerbotten arbetar med flera åtgärder för att minska beroendet av hyrbemanning. Det nationella avtalet som man anslöt sig till våren 2024, är ett viktigt led i arbetet för att få bättre kontroll och följsamhet och på olika sätt begränsa köp av hyrpersonal. Men det går inte bara att begränsa hyrbemanningen, fler behöver också välja att ta anställning hos regionen.

– Vi behöver arbeta med flera saker samtidigt. Allt hänger ihop. Vi ska ha en god arbetsmiljö och erbjuda schysta arbetsvillkor. Vi behöver utveckla våra arbetssätt, samarbeten och flöden. Vi jobbar med utveckling och för ökad tillgänglighet. Ledarskap och medarbetarskap är också viktiga delar, säger Camilla Andersson, områdeschef för Närsjukvård Skellefteå.

Camilla Andersson, områdeschef för Närsjukvård Skellefteå.

Bärande tankar i regionens kompetensförsörjningsstrategi är att behålla och utveckla den befintliga personalen och samtidigt behöver man rekrytera ny personal.

– Det finns ingen universallösning som fungerar överallt inom regionen, varje verksamhet är unik. Det finns lokala förutsättningar och behov som skiljer sig åt. De bästa lösningarna på hur vi ska bygga en hållbar verksamhet, de finns hos chefer och medarbetare på varje enskild arbetsplats. Samtidigt kan vi inspireras och lära av mycket av varandra, säger Isabell Zemrén.

En del verksamheter har lyckats få tidigare hyrpersonal att övergå till att bli regionanställda. Ett exempel är barn- och ungdomspsykiatrin i Lycksele och Umeå, där man anställt fler fasta läkare under året. Även Medicincentrum samt infektionskliniken vid Norrlands universitetssjukhus har båda lyckats med att få till en mer stabil och hållbar bemanning. Här har chefer och medarbetare tillsammans jobbat med olika områden för att utveckla verksamheten och stärka attraktiviteten för sina arbetsplatser.

Utveckling tillsammans i Skellefteå

Inom primärvården i Skellefteå finns sedan ett par år tillbaka ett utvecklingsarbete kallat Livskraft tillsammans. Målet är att förbättra kompetensförsörjningen och tillgängligheten till primärvården i den norra länsdelen. Man vill gemensamt skapa attraktiva arbetsplatser där medarbetarna trivs och det finns möjlighet att utvecklas. Det handlar också mycket om verksamhetsutveckling av processer, flöden och arbetssätt.

Anderstorps hälsocentral är ett exempel på en enhet som lyckats minska andelen hyrläkare och rekryterat fler fast anställda. Antalet hyrlinjer har halverats, man har gått från 4–5 till 2–3 hyrläkare per vecka. Man har rekryterat ST-läkare och lyckats anställa några som gjort delar av sin ST-tjänst vid Anderstorp. Dessutom har man också rekryterat ytterligare en till specialistläkare. Avdelningschef Anette Brännström berättar att det är flera saker som samverkat för att man nu ser den här positiva utvecklingen.

– Vi jobbar med arbetsmiljön och har en levande dialog på arbetsplatsen, samtidigt jobbar vi med att utveckla verksamheten och att erbjuda en god vård. Den ekvationen är inte alltid så lätt och det gäller att hålla i arbetet hela tiden, säger hon.

Prevention, prioriteringar och flöden

 Apropå att utvecklas tillsammans så har Anderstorp inspirerats av kollegorna på Erikslids hälsocentral och hur de utvecklat sitt akutflöde.

– Vi har gjort förändringar i strukturen i olika arbetssätt och då bland annat försökt effektivisera akutflödet. Erikslid har gjort ett fint arbete här som vi har utgått ifrån och justerat efter våra lokala förhållanden. Vi har också jobbat med medicinska prioriteringar samt tittat på hälsovalet, vad innebär egentligen vårt uppdrag och var behöver vi lägga vår kompetens för våra patienters skull? Primärvården ska ju vara lättillgänglig och för att kunna vara det behöver vi jobba med vårt unika grunduppdrag som är prevention. Får vi till det här så påverkar det i alla led – primärvården, akuten, sjukhuset och även kommunen, säger Anette Brännström.

Arbetet med att utveckla verksamheten innefattar alla yrkeskategorier på Anderstorps hälsocentral. Anette säger att det är viktigt man se på helheten, att det handlar om våra gemensamma patienter och att alla yrkeskategorier behövs på en hälsocentral för att den ska vara framgångsrik.

– Medarbetarna är otroliga på att hitta lösningar och komma med idéer. Att man trivs på sitt jobb är också avgörande, trots att utmaningarna är stora inom primärvården. Medarbetarsamtalen säger att man trivs på Anderstorps hälsocentral och det är en väldigt god grund att bygga verksamheten på, säger Anette Brännström.

Fakta

I slutet av 2023 inleddes ett samarbete mellan alla Sveriges regioner med syfte att kraftigt minska beroendet av hyrpersonal i vården. Man upphandlade gemensamt ett nationellt avtal för hyrbemanning, som regionerna anslutit sig succesivt till sedan årsskiftet 2023/2024. Region Västerbotten gick in i det från och med den 1 april 2024. Avtalet innehåller bland annat gemensam prissättning för olika bemanningstjänster i vården, kortare avropstider och att regionerna avropar bemanningstjänster på ett mer likvärdigt sätt.

Målet med arbetet är en ökad trygghet och kontinuitet för patienterna, en långsiktigt stabil bemanning och bättre förutsättningar att utveckla hälso- och sjukvårdens verksamheter. 

SKR:s årsrapport över bemanningskostnaderna inom hälso- och sjukvården för 2024 visar att samtliga regioner redovisar en minskning utgifter för hyrbemanning. Det är en minskning med 35, 8 procent, motsvarande 3,3 miljarder kronor under 2024 jämfört med 2023. Andelen inhyrd personal i relation till egen personal inom hälso- och sjukvården har minskat från 5,1 procent till 3,1 procent, en nedgång med 2 procent.

Läs mer på skr.se

Se även: regionvasterbotten.se/minskadhyrbemanning