Gå till sidans huvudinnehåll
Kontakt
Lyssna

Kultur mot rasism med Umeå2014 och Region Västerbotten

Invigningen av kulturhuvudstadsåret Umeå 2014 bar en tydlig samisk prägel. Mer än 55 000 personer besökte arrangemanget. Men det blev en fest med bitter eftersmak när samerna utsattes för rasistiska och kränkande kommentarer. På onsdagen arrangerade Region Västerbotten och Umeå kulturhuvudstad 2014 ett seminarium i Visby där kultur mot rasism diskuterades.

Invigningen av kulturhuvudstadsåret Umeå 2014 bar en tydlig samisk prägel. Mer än 55 000 personer besökte arrangemanget. Men det blev en fest med bitter eftersmak när samerna utsattes för rasistiska och kränkande kommentarer. På onsdagen arrangerade Region Västerbotten och Umeå kulturhuvudstad 2014 ett seminarium i Visby där kultur mot rasism diskuterades.

Det enda positiva med händelsen är att vi fått igång en debatt, tycker Nina Björby (S) kulturberedningens ordförande i Region Västerbotten.

Sven-Olov Edvinsson, vice ordförande i Kulturhuvudstadsutskottet, är besviken.
– En skamfläck att utsättas för det här. Men i förlängningen kanske det visar sig att händelserna blir den nyttigaste lärdomen under hela året.

Michael Lindblad, ordförande i Umeå Sameförening och en del av det samiska konstnärliga rådet för Umeå 2014, anser att det trots allt finns positiva saker att hitta i det inträffade.
– Vi får se det som hände som en läroprocess. Kommunen har åtminstone visat att Umeå är en del av Sapmi. Frågor om samerna diskuteras och hålls vid liv.

Anne Woulab, producent för Sapmi Today, påpekar också det faktum att aldrig förr har så många samer vistats samtidigt i Umeå som under invigningen. Många var dessutom klädda i samiska högtidsdräkter vilket synliggjorde dem på ett helt annat sätt än vad som är vanligt.
– Vi märktes. Ungefär som om vi alla skulle ha haft en grön näsa.

Woulab påminde även om den okunskap övriga svenskar har om samer och det ointresse staten visar.
– Till och med i presentationen av detta seminarium finns felaktigheter. Där står att vi sedan urminnes tider blivit osynliggjorda, men det är under de senaste 200 åren som vi blivit det efter våra rättigheter försvann.

Anette Löf, forskare på Cesam, hade synpunkter på att inte samerna gavs möjlighet till delaktighet tidigt i planeringsarbetet av Umeå 2014.
– Vi behöver granska vilka förutsättningar de egentligen gavs.

Michael Lindblad uttryckte sig ödmjukt.
–  Samtalsklimatet med kommunen och arrangörerna har varit bra. Men man kan alltid ställa sig frågan hur vi skulle göra i dag? När Tromsö påbörjade en kampanj för vinter-OS var de samiska organisationerna med från första början. Fast å andra sidan har samerna en starkare ställning i Norge än vad som är fallet här i Sverige. När det gäller Umeå 2014 kan man ju fråga vem som utnyttjat vem?

Eva Conradzon, projektledare för Umeå Sameförening och en del av det samiska konstnärliga rådet för Umeå 2014, belyste den dåliga utbildning om samerna som våra svenska barn får i skolan.
– Under den samiska veckan, som infaller under sportlovet, träffar jag många barn. Nästan alla visar stort intresse att lära sig mer om samerna och den samiska kulturen. Men i skolundervisningen nämns nästan ingenting. Hur mycket barnen får lära sig hänger helt och hållet på enskilda lärares engagemang. Om skolbarnen fick lära sig mer om samerna skulle förmodligen också kunskapen och förståelsen förbättras.

För mer information:

Thomas Hartman

Kommunikationschef Region Västerbotten

070- 666 49 95, thomas.hartman@regionvasterbotten.se

Maja Rintala

Kommunikatör Umeå 2014

070-612 01 41, maja.rintala@umea2014.se

Presskontakt:

Micaela Molin

Kommunikatör Region Västerbotten

070- 316 37 01, micaela.molin@regionvasterbotten.se

Skriv ut
3 juli, 2014 |
Micaela Löwenhöök
Micaela Löwenhöök

Kommentarer