Gå till sidans huvudinnehåll Gå till sidans meny
Kontakt
Lyssna

Länsbibliotekets historia

Länsbiblioteket i Västerbottens utveckling under 1900- och 2000-talen:

1900 Olika bibliotekstyper växer fram i Sverige under 1800- och 1900-talen, t ex församlingsbibliotek, sockenbibliotek och föreningsbibliotek. Senare slås dessa ihop med kommunala folkbibliotek efter amerikanska förebilder

1937 Moderna stadsbibliotek etableras, t ex Sundsvall 1896, Malmö och Sthlm 1927, Umeå 1937 då staden tar över föreläsningsföreningen Minervas boksamling.

1920- och 1930-tal Staten uppmuntrar samarbete mellan folkbibliotek och börjar med statsbidrag i blygsam omfattning till folk- och sjukhusbibliotek. Två bibliotekskonsulttjänster inrättas nationellt och genom dessa får staten bättre insyn i bibliotekens arbete och kan driva på utvecklingen.

1930- och 1940-tal Då många kommuner fortfarande är mycket små beslöt staten att inrätta centralbibliotek i alla län för att mindre kommuner skulle kunna få kompletterande medieförsörjning från centralbiblioteken (senare länsbibliotek, enligt dansk förebild). Centralbiblioteken samlokaliserades som regel med länets största stadsbibliotek. 1930 fick Malmö och Karlstad sina och 1931 Luleå och Eskilstuna.

1946 fick Umeå sitt centralbibliotek som knöts till Umeå stadsbibliotek vars stadsbibliotekarie även blev länsbibliotekarie. En fjärrlånebibliotekarie skötte utlån och depositioner tillsammans med kanslist.

1960-tal Landets alla länsbibliotek kompletteras med 3 Lånecentraler (Stockholm, Malmö och Umeå) för att komplettera folkbiblioteken med mer ovanlig och specifik litteratur. För länsbiblioteket i Västerbotten ansvarar nu en avdelningschef.

1970- och 1980-tal Biblioteksverksamheten utvecklas och breddas betydligt och 1974 får Sverige en ny kulturpolitik som uppmärksammar eftersatta gruppers behov och kulturinstitutionerna regionaliseras. Statens kulturråd inrättas med en särskild avdelning för litteratur och bibliotek.

1976 Inrättade Länsbiblioteket i Västerbotten en länsdepå i Umeå, dit kommunbiblioteken kunde skicka övertaliga böcker. Länsdepån utgjorde grundbestånd i Norrlands depåbibliotek som inrättades 1983 och som 2003 omvandlades till Sveriges depåbibliotek.

1978 Utredningen Regionala biblioteksuppgifter resulterade i nya arbetsuppgifter och bemanningen vid Länsbiblioteket i Västerbotten utökas med en barnkonsulenttjänst.

1980-tal I samklang med ovanstående utökas länsbibliotekets verksamhet ytterligare och 1985 finns i Västerbotten förutom en avdelningschef, 2 assistenter och en mediekonsulent (tidigare fjärrlånebibliotekarie), en barnbibliotekskonsulent, en social bibliotekskonsulent samt en konsulent med ansvar för Västerbottenslitteratur, totalt 7.0 tjänst.

Den viktigaste frågan på 1980-talet var datoriseringen på kommunbiblioteken. Investeringarna var stora och man sökte kommunöverskridande samarbeten, trots det tog arbetet flera år. Västerbotten blev det första länet i landet där samtliga huvudbibliotek datoriserades. Här bidrog länsbiblioteket genom att söka utvecklingsmedel från stat och länsstyrelse. I samband med detta kom även bibliotekssamarbeten över kommungränser att etableras genom att Åsele -Dorotea-Vilhelmina delar katalog och server. Vindeln -Vännäs -Bjurholm gör samma sak men delar även på en bokbuss som transporterar beställningarna.

1992 Länsbiblioteket i Västerbotten byter huvudman, från Umeå kommun till Västerbottens läns landsting.

1996 Sverige får en Bibliotekslag (1996:1596) som anger att varje län bör ha ett länsbibliotek, som landstingen ansvarar för. Länsbiblioteken ska anta biblioteksplaner för verksamheten, samverka med andra huvudmän samt bistå folk- och skolbibliotek i deras strävan att ge god biblioteksservice.

1999 Länsbiblioteket i Västerbotten får ansvar för att inrätta Kultur i vården genom sjukhusbibliotek i Umeå, Lycksele och Skellefteå. Efter några år inrättas Alva Kultur på Norrlands universitetssjukhus med ansvar för kulturaktiviteter vid alla tre sjukhus i länet.

2009 Kulturutredning som förslår en ny modell för det statliga anslaget till regional kulturverksamhet.

2011 Kungliga biblioteket får ett nytt uppdrag som innebär att man har ett samordnings- och utvecklingsansvar för hela den svenska bibliotekssektorn. Uppdraget innebär bland annat att utöva nationell överblick, främja samordning, fördela bidrag, samla in statistik och arbeta med kvalitetsarbete tillsammans med länsbiblioteken.

2011 Länsbiblioteket i Västerbotten byter huvudman från Västerbottens läns landsting till Regionförbundet i Västerbottens län. Samverkansmodellen startar 2011 och Västerbottens län går med 2012.

2012 Förslag till ny, omarbetad bibliotekslag är ute på remiss och väntas träda i kraft 1 januari 2014.

2013 Ny Litteraturutredning “Läsandets kultur” presenteras. Tre lånecentralen blir en med nytt namn, Sveriges depå och lånecentral, med fortsatt placering i Umeå.

2013 under våren genomförs en översyn av konsulentverksamheten vid Regionens kulturenhet.

2014  Ny bibliotekslag gäller från 1 januari (Prop. 2012/13:147)

Ett kvarts sekel i Västerbotten (publicerad i BiS 2008:2)

Elsi Ekstedts artikel ger en bild av hur ett län på ett systematiskt sätt utvecklade sin biblioteksverksamhet i en tid före Internet. Men det är också nu datoriseringen träder in i biblioteksvärlden.

Elsi EkstedtElsi Ekstedt var chef för länsavdelningen vid Umeå stadsbibliotek 1974-1992 och länsbibliotekarie 1993-1996.

Ett kvarts sekel i Västerbotten

Uppdaterad 10 januari, 2017 kl 21:43 av Pia Brinkfeldt