Gå till sidans huvudinnehåll Gå till sidans meny
Kontakt
Lyssna

Medier

Länsbibliotekets ursprungliga uppdrag var att bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning, dvs att kommunbiblioteken kunde låna in det material man själv saknade från ett s k värdbibliotek, som för Västerbottens del var Umeå Stadsbibliotek. Detta är en uppgift som genom åren ändrat inriktning men vars syfte varit att verka standardutjämnande. Idag är uppgifterna delvis av annan karaktär och får alltmer en mer övergripande inriktning.

Förutom tryckta medier har folkbiblioteken till uppgift att tillgängliggöra digital information för sina kommuninvånare. Fler och fler s k betaldatabaser (som ej finns fritt tillgängliga på internet) kan nås hemifrån genom inloggning via lånekort/pinkod, s k remote access, vilket avsevärt ökar tillgängligheten för användarna. Under de senaste åren har Länsbiblioteket avsatt en del av sin mediabudget och slutit länsavtal med olika databasvärdar. Fr o m januari 2016 har Länsbiblioteket endast ett par länsavtal och biblioteken tar helt sina kostnader för de databaser de i övrigt väljer att använda.

Samtidigt har olika samarbeten mellan biblioteken i vårt län vuxit fram, vad gäller såväl digitala som fysiska resurser. Detta har resulterat i att vi idag har tre bibliotekskataloger och bibliotekswebbar för folkbiblioteken i stället för femton stycken, och en gemensam katalog och webb för våra tre sjukhusbibliotek. Ett fortsatt samarbete mellan Länsbiblioteket och folkbiblioteken i vårt län är dock viktigt för att säkerställa tillgången på litteratur och information i hela länet, särskilt när det gäller digitala medier och litteratur på andra språk än svenska.

Medieplanering

Medieplanering som metod, är viktigt för att öka kunskaperna om det egna beståndet, om regionens samlade bestånd, fjärrlånepolicy, inköpskriterier, gallringsaspekter samt för att mäta och utvärdera det mediebestånd man erbjuder kommunens invånare,i fysisk som digital form. Är det anpassat till kommuninvånarnas behov och önskemål samt de politiska mål man har för verksamheten? Här kan man precisera vad som ska köpas in och vilka satsningar och förbättringar som ska göras. Med en medieplan kan ett bibliotek profilera sig och inköpsarbetet kan rationaliseras och effektiviseras. Även kontinuiteten för gallringsarbetet kan underlättas och det kan också underlätta för nyanställda om en medieplan finns upprättad. En medieplan bör anslutas till bibliotekets mer övergripande Biblioteksplan och därigenom kontinuerligt ifrågasättas och förändras.

Under 2011 pågick en medieplaneringskurs för barn och unga gemensam för Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtlands län. I bloggen Medieplanering  kan man läsa mer om arbetet med detta.

Med hjälp av Högskolan i Borås har Åsa Söderlind och Gullvor Elf, Svensk Biblioteksförening, gjort en rapport om och en kartläggning av bibliotekens mediestrategiska arbete utifrån normerande dokument. Rapporten heter ”Vi arbetar i medborgarnas tjänst” och det finns en filmad presentation som kan fungera som introduktion om man vill läsa rapporten som en studiecirkel på jobbet.

Många bibliotek har gjort en mediaplan och publicerat denna på sin webbplats men också på den gemensamma webbplatsen Länsbibliotek i samverkan. Här kan man också hitta en ”Verktygslåda” och tips på hur man gör en mediaplan.

 

Nationella bibliotekskataloger

BIBBLAN GUIDAR

Informationstjänst från sveriges bibliotekarier.
BIBBLAN GUIDAR

LIBRIS

I den nationella katalogen LIBRIS kan man söka fritt bland sju miljoner titlar på svenska bibliotek.
LIBRIS

Myndigheten för tillgängliga medier – MTM (tidigare TPB)

I MTM:s bibliotek Legimus.se kan man söka bland över 100 000 titlar och beställa talböcker, punktskriftsböcker och e-textböcker. Talböcker kan endast lånas av personer med särskild behörighet.
Legimus.se

 

Uppdaterad 18 januari, 2017 kl 14:44 av Pia Brinkfeldt