Kulturdoulor skapar trygghet och bygger broar

I flera år har kulturdoulorna i länet varit en trygghet och ett stöd för kvinnor som inte talar svenska före, under och efter en förlossning. Fartuun Mohamed brinner för att hjälpa kvinnor och har varit kulturdoula i Lycksele ända sedan projektets början hösten 2015.

En kulturdoula är en kvinna som har egen erfarenhet av förlossning och är tränad i att ge stöd och information under graviditet, förlossning och den första tiden efteråt. Hon är etablerad i Sverige och har samma språk, ursprung, kultur och tradition som patienten. Eftersom hon tolkar språk och signaler utifrån ett kulturellt perspektiv ökar förutsättningarna för en bra dialog under förlossningen.

När Eva Karlsson som är barnmorska på Lycksele lasarett skulle rekrytera kulturdoulor till Lyckseleområdet kom hon att tänka på Fartuun Mohamed. Eva var Fartuuns barnmorska och var med när hon födde två av sina barn. Tack vare att de båda talade swahili fick de bra kontakt och kunde lära känna varandra.

Fartuun uppfyller alla krav och när Eva frågade om hon ville börja arbeta som kulturdoula tackade hon ja utan att tveka.

– Jag fick börja med att gå en sex veckors kurs i Umeå med träff en gång i veckan. Jag fick bland annat lära mig om tystnadsplikt, preventivmedel, omskärelse och dess konsekvenser, sjukdomar i samband med graviditet och ord som är vanliga vid förlossning, berättar Fartuun Mohamed.

Vill bli barnmorska

När Fartuun inte arbetar som kulturdoula är hon undersköterska inom hemtjänsten, något hon valde att utbilda sig till efter att hon blev kulturdoula.

– Det bästa med att vara kulturdoula är att jag har lärt mig jättemycket. Jag kommer ihåg första gången jag fick vara med i ett operationsrum, det var en bra erfarenhet. Jag vill vidareutbilda mig till sjuksköterska och så småningom till barnmorska för då kan jag hjälpa ännu fler kvinnor. Att hjälpa andra känns viktigt för mig, säger Fartuun Mohamed.

Kulturdoulan ger inte bara stöd och information till kvinnan utan tar även hand om hennes närmaste.

– Det gäller att kunna skapa ett förtroende i familjen så att de respekterar mig och lyssnar på det jag säger. Det brukar fungera bra, berättar Fartuun Mohamed.

– Vissa kvinnor som kommer till förlossningen och ska föda är ensamma, då är kulturdoulan någon de kan prata med och få extra bra stöd av, säger Eva Karlsson.

Ny ansvarig i Lycksele

Eva som varit ansvarig för kulturdoulorna i Lycksele har nyligen lämnat över ansvaret till sin kollega Veronica Bjuhr som också hon är barnmorska.

– Kulturdoulorna är det bästa som har hänt förlossningsvården! När kvinnan kan slappna av och känna sig trygg under en förlossning så uppstår mindre komplikationer och det blir en trevligare upplevelse för alla inblandade. Det känns roligt att arbeta vidare med detta, säger Veronica Bjuhr.

Eva Karlsson (tv) och Veronica Bjuhr (th).
Eva Karlsson (tv) och Veronica Bjuhr (th).

Utvärdering gav goda resultat

För att utvärdera projektet fick personal som jobbat med kulturdoula, kulturdoulor som haft uppdrag och kvinnor som fått hjälp svara på en enkät under hösten 2018.

Bland annat frågade man hur samarbetet mellan vårdpersonal och kulturdoula fungerat, om kulturdoulan har mött några svårigheter och hur kvinnan som fått hjälp upplevde att det fungerade.

Samtliga svar är positiva vilket Maria Trotsman, barnmorska vid kvinnokliniken i Umeå och projektledare för Kulturdoula Västerbotten, tycker är glädjande.

– Jag hoppas att kulturdoulorna blir en permanent del av verksamheten. Jag anser att det är något vi som offentlig sektor ska erbjuda, alla har rätt till en god och jämlik hälso- och sjukvård oavsett bakgrund, säger Maria Trotsman.

Bygger broar

Förutom att vara ett stöd under graviditet och förlossning hjälper kulturdoulorna många kvinnor att komma in i det svenska samhället, exempelvis genom att följa med till öppna förskolan.

– Kulturdoulan gör ett viktigt integrationsarbete när hon bygger broar mellan kulturer och skapar en djupare förståelse för varandra, säger Eva Karlsson.

Vid projektets början var det tolv utbildade kulturdoulor som tillsammans talade nio språk, nu fyra år senare finns det 26 kulturdoulor som tillsammans talar 42 språk. Språken som dominerar är arabiska, dari/persiska, somali, tigrinja och sorani/badinani/kurmanji.

Projektet startade i Umeå och Lycksele och har nu spridit sig till fler orter. Kulturdoulor erbjuds i Skellefteå, Umeå, Vilhelmina, Sorsele, Storuman och Lycksele både inom öppen och sluten vård. Under 2018 hade kulturdoulorna 194 uppdrag.

– Jag mötte en gång en kvinna i förlossningsvärkar som var nyanländ. Vi kunde inte kommunicera. Jag kallade in en kulturdoula för att få hjälp. Det var fantastiskt att se hur den här kvinnan öppnade sig och ändrade sinnesstämning så fort kulturdoulan kom, och hon kunde göra sig förstådd och förstå. Kulturdouolornas arbete gör verkligen nytta, avslutar Maria Trotsman.

Tillbaka till nyhetslistan