Lokala arbetsgrupper (LAG)

Lokal arbetsgrupp för Astma-KOL arbetar för att säkerställa att nationella riktlinjer och behandlingsstrategier implementeras. Det övergripande målet är god vård inom astma och KOL i hela Västerbotten. Utveckling av vården inom dessa sjukvårdsområden genom förbättringsarbeten och utbildning är en central del av gruppens arbete. I den Lokala arbetsgruppen finns representanter från länets medicinkliniker, primärvård och kommun.

Medlemmar i lokal arbetsgrupp för astma-KOL

Ordförande

Thomas Sandström, överläkare & professor medicincentrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Ledamöter

Eva Sunna, astma/KOL-sjuksköterska, medicincentrum, Umeå

Gunnar Lindström, astma/KOL-sjuksköterska & avdelningschef, Bjurholms hälsocentral

Karin Wadell, professor i fysioterapi, spec.fysioterapeut, Medicincentrum Umeå

Katarina Kevnell Cronin, distriktsläkare, Ersboda hälsocentral

Maria Bergh, distriktsläkare Tegs Hälsocentral, ledamot läkemedelskommittén

Maria Larsson, distriktssköterska, astma/KOL-sjuksköterska, Skellefteå kommun

Michal Piwowar, specialistläkare lungmedicin medicin- och rehabklinik, Lycksele

Torbjörn Gustafsson, överläkare, specialist lungmedicin, medicincentrum Umeå/Skellefteå

Yvonne Lindfors, lung-sjuksköterska medicin-geriatrik klinik, Skellefteå

Bo Sundqvist, Distriktsläkare & MLA Vännäs Hälsocentral, ordf. läkemedelskommittén

Diabetes omfattar flera sjukdomar och behandlas på flera vårdnivåer. Cirka 5 procent av Sveriges vuxna befolkning har diabetes och antalet ökar. Nya och redan beprövade åtgärder behöver prioriteras och användas på ett balanserat sätt, så att hälso- och sjukvårdens resurser används effektivt.

Medlemmar i lokal arbetsgrupp diabetes

Ordförande

Martin Lagmo, läkare Vännäs Hälsocentral, Umeå

Processledare

Katarina Linrin, handläggare, FoUI-staben, Umeå

Ledamöter

Annelie Sundberg, diabetessjuksköterska medicinmottagning, Skellefteå

Jennie Olofsson, diabetessjuksköterska Anderstorps hälsocentral, Skellefteå

Julia Otten, överläkare medicincentrum, Norrlands universitetssjukhus (Nus), Umeå

Lisa Holmqvist, diabetessjuksköterska diabetesmottagningen, Nus, Umeå

Martin Windling, överläkare medicin och geriatrik, Skellefteå

Meike Harmening, distriktsläkare Åsele hälsocentral, Södra Lappland

En generisk nationell modell för rehabilitering och delar av försäkringsmedicinskt arbete skapar förutsättningar för att alla patienter i behov av rehabilitering får ett strukturerat omhändertagande med tidig individuell bedömning, upprättande av rehabiliteringsplan, evidensbaserade åtgärder och uppföljning.

Den generiska modellen ger förutsättningar för en jämlik och kunskapsbaserad rehabilitering med ett personcentrerat arbetssätt. Ett annat syfte är att då rehabiliteringsdelen är utformad utifrån en gemensam struktur kan den lätt implementeras i diagnosspecifika vårdförlopp och vårdprocesser. 

I den generiska modellen ingår delar av det försäkringsmedicinska arbetet som bedömning av förmågan till arbete eller annan sysselsättning, behov av sjukskrivning och behov av koordineringsinsatser för återgång i arbete. Sjukskrivning som en del i vård och behandling kan därför ingå som en åtgärd i rehabiliteringsplanen. 

LAG Generisk modell för rehabilitering arbetar för att säkerställa att nationella kunskapsstöd och behandlingsstrategier implementeras tillsammans med arbetet med patientkontrakt.

Medlemmar i lokal arbetsgrupp för generisk modell för rehabilitering

Ordförande

Christina Wiklund, verksamhetsutvecklare, försäkringsmedicin Region Västerbotten, Umeå

Processtöd

Katarina Linrin, handläggare, FoUI-staben, Umeå

Ledamöter

Ann-Christine Vilhelmsson, medicinsk chef och överläkare, Vilhelmina sjukstuga hälsocentral, Vilhelmina

Ingrid Olofsson, arbetsterapeut, Rehabcentrum, Skellefteå

Karin Åberg, projektledare, Habiliteringscentrum

Lisa Norrman, sjukgymnast, Vindelns hälsocentral, Vindeln

Sandra Scherman, medicinsk ansvarig rehab (MAR), Umeå Kommun, Umeå

Varje år insjuknar upp emot 40 000 personer i Sverige med en nyupptäckt hjärtsvikt. Hjärtsvikt är ett allvarligt och vanligt tillstånd som medför stora negativa konsekvenser för patienten. Besvär som trötthet, andfåddhet och sänkt fysisk kapacitet försvårar för många patienter att utföra vanliga aktiviteter i sitt dagliga liv. Tillståndet är behandlingsbart men underbehandling är vanligt. 200 000 till 300 000 svenskar har hjärtsvikt och dödligheten är hög, i synnerhet inom det första året efter diagnosen. I nuläget finns flera områden i vården vid hjärtsvikt där det finns omotiverade skillnader över landet och mellan patientgrupper. Rätt insatt behandling i ett tidigt skede kommer att ge stor effekt med minskat antal sjukhusinläggningar, förbättrade symtom samt minskad dödlighet.

Lokal arbetsgrupp Hjärtsvikt arbetar för att säkerställa att kunskapsstöd såsom nationella riktlinjer, vårdprogram och vårdförlopp implementeras. Det övergripande målet är att skapa god och jämlik vård inom hela Västerbotten. Utveckling av vården inom detta sjukvårdsområde genom förbättringsarbeten och utbildning är en central del av gruppens arbete. I den Lokala arbetsgruppen finns representanter från länets vårdenheter och primärvård.

Medlemmar i lokal arbetsgrupp hjärtsvikt

Ordförande

Lars Gustafsson, specialist i kardiologi, specialist i internmedicin och överläkare, Medicin-geriatrik, Skellefteå

Processtöd

Katarina Linrin, handläggare, FoUI-staben, Umeå

Ledamöter

Ann-Christine Vilhelmsson, överläkare, Vilhelmina sjukstuga hälsocentral, Vilhelmina

Gun-Britt Rehnström, hjärtsjuksköterska, medicinkliniken, Skellefteå lasarett, Skellefteå

Jenni Fryxell, distriktsläkare, Anderstorp hälsocentral, Skellefteå

Katarina Ekenstedt, hjärtsviktssjuksköterska, hjärt- kärlmottagningen, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Marlene Brännlund, distriktssköterska/hjärtsviktssköterska, Bjurholms hälsocentral, Bjurholm

Sonia Collins, distriktsläkare, Vännäs hälsocentral, Vännäs

Adrian Söderström, underläkare ST, Medicinskt centrum södra Lappland, Lycksele lasarett, Lycksele

Therese MA Andersson, specialistläkare kardiologi, Kardiologen, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Artros är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige och antalet sjuka kommer troligen öka då befolkningen blir äldre, har ett högre BMI och är mer stillasittande än tidigare. Långvariga besvär leder ofta till nedsatt livskvalitet.

Diagnosen höftledsartros ställs kliniskt efter en bedömning av anamnes, symtom och status. Artros syns inte på röntgen tidigt i sjukdomsförloppet och bör därför undvikas för att ställa diagnos för att inte grundbehandlingen ska försenas.

Lokal arbetsgrupp för Höftledsartros arbetar för att säkerställa att nationella kunskapsstöd och behandlingsstrategier implementeras. Det övergripande målet är god och jämlik vård inom höftledsartros i hela Västerbotten. Utveckling av vården inom dessa sjukvårdsområden genom förbättringsarbeten och utbildning är en central del av gruppens arbete. I den Lokala arbetsgruppen finns representanter från länets ortopedklinik och primärvård.

Medlemmar i lokal arbetsgrupp för höftledsartros

Ordförande

Volker Otten, överläkare/medicinsk chef, Rörelseorganens centrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Processtöd

Katarina Linrin, handläggare, FoUI-staben, Umeå

Ledamöter

Bertil Ekstedt, distriktsläkare/överläkare, Ursvikens hälsocentral samt Läkemedelscentrum (LMC), Skellefteå

Gunilla Stenmark, fysioterapeut, Rörelseorganens centrum, Norrlands universitetssjukhus (NUS), Umeå

Mimmi Sokka, fysioterapeut, Storuman-Tärnaby hälsocentral, Storuman-Tärnaby

Ulrika Holmgren, specialistsjukgymnast/utvecklingskoordinator, Ersboda hälsocentral, Umeå

Kognitiv sjukdom/demens är ett samlingsbegrepp som snarare beskriver en funktionsnivå än en specifik sjukdom. Vid kognitiv sjukdom försämras kognitiva förmågor, till exempel minne, språkfärdigheter, tidsuppfattning, orienteringsförmåga, omdöme och förmåga att tänka abstrakt, samt genomföra vardagliga sysslor. Utöver dessa symptom kan beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) förekomma. Varje år uppskattas 20 000–25 000 personer insjukna i någon form av kognitiv sjukdom.  Den vanligaste i Sverige är Alzheimers sjukdom, som står för 60–70 procent av samtliga fall. Vaskulär demenssjukdom, frontotemporal demens, lewykroppsdemens och Parkinsons sjukdom med demens är andra kognitiva sjukdomar.

Basal utredning görs i primärvården vid misstanke om kognitiv sjukdom. Utvidgad utredning görs på specialistklinik när personen är under 65 år och vid oklar diagnos.

Grunden för vård och omsorg för en person med kognitiv sjukdom är ett personcentrerat förhållningssätt. Modellen Ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom som Socialstyrelsen tagit fram stödjer detta, och bidrar till samverkan mellan hälso-och sjukvård och socialtjänsten.  

Arbetsgruppen LAG-Kognitiva sjukdomar/demens representeras av olika professioner från specialistvård och primärvård i regionen.

Medlemmar i lokal arbetsgrupp för kognitiv svikt demenssjukdomar

Ordförande

Vakant

Processtöd

Jasmine S Olofsson, vårdutvecklare, Psykogeriatrisk mottagning, Umeå

Ledamöter

Håkan Littbrand, universitetssjukgymnast, Umeå

Kerstin Rahkola, medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS), Umeå Kommun, Umeå

Lina Zetterholm, distriktsläkare, Ersboda hälsocentral, Umeå

Maria L Gustafsson, bitr. universitetslektor/apotekare, Umeå

Mona Holmgren, specialistsjuksköterska, utvecklingsenheten vård och omsorg, Skellefteå kommun, Skellefteå

Märta Skoglund, distriktsläkare, överläkare, Erikslids hälsocentral, Skellefteå

Sara Backlund, distriktsläkare, Storuman

Sara Lundsten, demenssjuksköterska, Geriatriskt centrum, Umeå

Kritisk benischemi är den allvarligaste formen av benartärsjukdom med kritiskt låg blodtillförsel till benet och foten så att ischemisk värk i vila och/eller sår uppkommer. Kritisk ischemi förekommer hos cirka 1% av alla svenskar mellan 60-80 år. Många patienter har flera  riskfaktorer och en samsjuklighet med diabetes och hjärt- och kärlsjukdom som leder till komplikationer och skador på nerv och kärl (neuropati, angiopati) och därmed risk för uppkomst av sår, vävnadsdöd och förlust. Tillståndet innebär minskad hälsorelaterad livskvalitet, och kan obehandlat leda till  amputation av extremiteten men även hota patientens överlevnad. Patienter med kritisk ischemi har även ökad risk för hjärtinfarkt och stroke, därmed lägre överlevnad blan dessa patienter.

I nuläget föreligger flera utmaningar i vård och behandling av kritisk benischemi, det finns en risk att dessa  individer identifieras för sent. Många har uttalad och svårbehandlad värk och en del patienter har också svårt att utföra den egenvård de behöver samtidigt som deras behov av samordnade vård- och omsorgsinsatser inte alltid blir tillgodosedda.

Nationellt system för kunskapsstyrning med stöd från staten och Sveriges kommuner och Regioner, leder ett övergripande arbete med att utveckla personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp i syfte att öka jämlikheten och vårdkvaliten baserad på bästa tillgänliga kunskap om vård och behandling. Målgruppen för vårdförlopp kritisk  benischemi är patienter med vilovärk och eller sår/gangrän sedan mer än två veckor. Vårförlopp kritisk benischemi syftar till att identifiera patienter i tidigt skede för att effektivisera vårdkedjan, och optimera vårdresurserna kring dessa individer inom så väl primärvård som sluten vård för att kunna rädda ben och liv.

Lokal arbetsgrupp för Kritisk benischemi i Region Västerbotten arbetar för att säkerställa att nationella kunskapsstöd och behandlingsstrategier implementeras. Målet är god och jämlik vård av kritisk benischemi i hela Västerbotten. En central del av lokala arbetsgruppens arbete är att stödja utveckling av vården av dessa patienter genom förbättringsarbeten och utbildning.

Medlemmar i lokal arbetsgrupp kritisk benischemi

Ordförande

Mari Holsti, överläkare, PhD, medicinsk chef, Kärlkirurgiska sektionen, Umeå

Processtöd

Katarina Linrin, handläggare, FoUI-staben, Umeå

Ledamöter

Amanda S Johansson, läkare, Kirurgisk centrum Södra Lappland, Lycksele

Lars Å Johansson, överläkare Kardiologen Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Martin Lagmo, läkare Vännäs hälsocentral, Umeå

Sonia Collins, läkare akutmottagningen Umeå och Ålidhems hälsocentral, Umeå

Det råder enighet om att ohälsosamma levnadsvanor är en viktig orsak till ohälsa och sjukdom, och att hälso- och sjukvården har en viktig roll i att erbjuda patienterna stöd för en förändring.

Trots enighet och riktlinjer visar Socialstyrelsens utvärderingar att många patienter inte erbjuds det stöd som de behöver. Det finns även stora skillnader både mellan regioner och vårdenheter. Det innebär stora utmaningar: Hur finner en tid i en vårdvardag som ofta upplevs som stressad? Hur nås de grupper som har störst behov? Hur säkerställer vi att stödet ges med full respekt för patientens integritet? Hur kan vården säkerställa att de använder de mest effektiva metoderna?

Lokal arbetsgrupp för Levnadsvanor arbetar för att säkerställa att kunskapsstöd såsom nationella riktlinjer, vårdprogram och vårdförlopp implementeras. Det övergripande målet är att skapa god och jämlik vård inom hela Västerbotten. Utveckling av vården inom dessa sjukvårdsområden genom förbättringsarbeten och utbildning är en central del av gruppens arbete. I den Lokala arbetsgruppen finns representanter från länets vårdenheter och kommun.

Ordförande

Cecilia Edström, fysioterapeut och hälsoutvecklare, Folkhälsoenheten

Ledamöter

André Nyberg, docent och fysioterapeut, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, avdelningen för fysioterapi. Umeå universitet.

Camilla Sandberg, docent, adj universitetslektor och specialistfysioterapeut, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och Hjärtcentrum, NUS.

Camilla Björnehall, patientrepresentant, Funktionsrätt Västerbotten

Cecilia Hellberg, hälsoutvecklare/ leg. dietist, Folkhälsoenheten

Erika Brännström, avdelningschef/fysioterapeut, Medicincentrum, Umeå

Ingela Frän, fysioterapeut och verksamhetsutvecklare, Skellefteå Kommun.

Johanna Kuisma Löfbom, medicinsk chef, Kompetenscentrum för Mödra-och barnhälsovård, Region Västerbotten.

Katarina Steinholtz, avdelningschef Arbets- och beteendemedicinskt centrum Västerbotten, Umeå

Karin Sunnegårdh, Tandvårdsstrateg, Region Västerbotten.

Viktoria Johansson, Fysioterapeut, Vuxenhabilitering råd och stöd Umeå

Lars Hortlund, medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS), Lycksele Kommun

Lena Bordeianu, distriktsläkare, utbildare levnadsvanefrågor, MI-instruktör, Tegs hälsocentral

Mai-Greth Abramsson, verksamhetschef, Närsjukvårdsområde S Lappland

Sabina Sjölund, Sjuksköterska, Arbets- och beteendemedicinskt, Umeå

Susann Engström, dietist, Skellefteå Kommun

Osteoporos (benskörhet) medför en ökad risk att drabbas av frakturer som till exempel höftfraktur, handledsfraktur och kotkompression. Förekomsten av osteoporos ökar med åldern och cirka 50 % av alla kvinnor och 25% av alla män drabbas av en benskörhetsfraktur under sin livstid. Benskörhetsfrakturer kan leda till mycket lidande och förlust av funktioner som att t ex att röra sig självständigt. Osteoporos kan behandlas med läkemedel för att minska risken för benskörhetsfraktur. Med ett strukturerat omhändertagande i vården efter en benskörhetsfraktur, sk frakturkedja kan risken för nya frakturer minska.

Medlemmar i lokal arbetsgrupp för osteoporos

Ordförande

Anna Ramnemark, enhetschef, Kliniskt forskningscentrum och överläkare, Medicincentrum, Umeå

Processtöd

Rebecca Eriksson, handläggare, FoUI-staben, Region Västerbotten

Ledamöter

Hanna Lindvert, specialistläkare, Tärnaby sjukstuga, södra Lappland

Johannes Norberg, specialistläkare palliativ medicin, Cancercentrum, Skellefteå

Mats Lundmark, överläkare ortopedi, Umeå

Per Holmberg, fysioterapeut ortoped-kirurg Rehabcentrum, Skellefteå

Tomas Vikdahl, verksamhetsutvecklare e-hälsa, Umeå

Monica Berggren, överläkare, Geriatriskt centrum, Umeå

Bertil Ekstedt, överläkare, Läkemedelscentrum och distriktsläkare, Ursvikens hälsocentral

Michael Stenvall, adj. osteoporoskoordinator, vårdutvecklare, Geriatriskt centrum, Umeå

Nina Johansson, adj. osteoporoskoordinator, avdelningschef, Rehabcentrum, Skellefteå

Palliativ vård innebär att lindra lidande och främja livskvalitet för patienter med livshotande sjukdom. Detta sker under beaktande av fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. I vården ingår även stöd till patientens närstående. I nuläget finns det omotiverade skillnader i den palliativa vården, med ojämn tillgång till vård såväl geografiskt som diagnosmässigt.

Ett palliativt förhållningssätt tidigt i sjukdomsförloppet, parallellt med eventuell livsförlängande behandling, har visat sig vara bra för patienter, närstående och vårdpersonal.

Lokal arbetsgrupp palliativ vård arbetar med implementering av Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp palliativ vård. Övergripande mål med vårdförloppet är ökad jämlikhet och kvalitet, genom att bland annat öka kunskapen om att identifiera patienter med palliativa vårdbehov, erbjuda berörda patienter och närstående samtal om förväntat sjukdomsförlopp, prognos och behandlingsintention (Samtal vid allvarlig sjukdom) samt bidra till att fler patienter får tillgång till ett strukturerat palliativt omhändertagande. Dessa åtgärder förväntas öka andelen patienter som får tillgång till bättre palliativ vård.

Ordförande

Henrik Ångström, överläkare, palliativ medicin, Umeå

Processtöd

Birgitta Renström, handläggare kunskapsstyrning

Rebecca Eriksson, handläggare kunskapsstyrning 

Ledamöter

Ann Lindqvist-Åstot, överläkare, Geriatriskt centrum, Umeå

Anne Andersson, överläkare, Cancercentrum

Anne Hörnqvist, sjuksköterska, Palliativa konsulteamet, Skellefteå

Ann-Ger Töyrä, medicinskt ansvarig sjuksköterska, Umeå kommun

Carola Ludvigsson, sjuksköterska, Palliativt utvecklingsuppdrag, Umeå kommun

Frans Nilsson, medicinsk chef, Barn- och ungdomscentrum, Umeå

Helen Berggren, överläkare, palliativ medicin, Skellefteå

Jenni Fryxell, distriksläkare, Skellefteå

Johan Philipsson, sjuksköterska, palliativa konsultteamet, Umeå

Kitty Jogeby, specialistsjuksköterska, palliativt uppdrag, Storumans kommun

Linda Bålhammar, sjuksköterska, palliativa konsultteamet Lycksele

Mari Öhlund, arbetsterapeut, Skellefteå kommun

Oksana Renström, medicinskt ansvarig sjuksköterska, Malå kommun

Sara Backlund, distriktsläkare, Dorotea

Sofia Andersson, sjuksköterska, forskare, lektor, institutionen för omvårdnad, Umeå universitet

Sofia Kemi, specialistläkare, Medicincentrum, Umeå

Ylva Nyberg, avdelningschef, Kirurgiskt centrum Södra Lappland

Åse Ring, distriktsläkare, Holmsund

Kommunikatör

Petra Olgarsson, kommunikationsstab, Umeå

Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som förekommer hos drygt en halv procent av befolkningen. Sjukdomen är vanligare bland kvinnor än män och de flesta som insjuknar gör det mellan 50 och 70 års ålder. Tidig diagnostik och behandling samt tät monitorering är avgörande för att minska risken för funktionsnedsättning och komplikationer av RA, men i nuläget varierar exempelvis ledtider till första besök i reumatologisk specialiserad vård och andelen nydiagnostiserade som erbjuds strukturerad kontakt med reumatologiska team mellan olika regioner i landet.

Lokal arbetsgrupp för Reumatoid artrit arbetar för att säkerställa att nationella kunskapsstöd och behandlingsstrategier implementeras. Det övergripande målet är god och jämlik vård inom reumatoid artrit i hela Västerbotten. En central del av lokala arbetsgruppens arbete är stödja utveckling av vården av patienter med utvecklad reumatoid artrit genom förbättringsarbeten och utbildning.

Medlemmar i lokal arbetsgrupp reumatoid artrit

Ordförande

Gerd-Marie Alenius, överläkare, reumatologisk klinik, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Administrativt stöd

Malin Carlsson, chefsassistent, reumatologisk klinik, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Ledamöter

Anna Södergren, universitetslektor/specialistläkare, reumatologisk klinik, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Carolina Emdin, distriktsläkare, Ålidhems hälsocentral, Umeå

Eva Öst, sjuksköterska, reumatologisk mottagning, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Ewa Berglin, överläkare, reumatologisk klinik, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Helena Rantatalo, avdelningschef rehab, Rehabcentrum, Skellefteå

Lars Ångström, specialist fysioterapeut/utvecklingskoordinator, reumatologisk klinik, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Linnea Brolin, kurator, reumatologisk klinik, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Pernilla Degerfeldt, sjuksköterska, Rehabcentrum reumarehab, Skellefteå

Lokal arbetsgrupp för Schizofreni arbetar för att säkerställa att nationella kunskapsstöd och behandlingsstrategier implementeras. Det övergripande målet är att skapa god och jämlik vård för patienter diagnosticerade med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd i hela Västerbotten. En central del av lokala arbetsgruppens arbete är att stödja utvecklingen av vården för patienter diagnosticerade med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd samt stödet till närstående genom förbättringsarbeten och utbildning.

Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd inkluderar flera olika diagnoser: schizofreni, schizoaffektivt syndrom, kroniska vanföreställningssyndrom, korta och övergående psykoser samt ospecificerad icke-organisk psykos. Den allvarligaste och vanligaste formen av tillståndet är schizofreni. Vid det första insjuknandet i psykos är det svårt att på förhand säga hur sjukdomen kommer att utveckla sig, det vill säga vilka som kommer att få schizofreni eller annan diagnos.

Knappt en halv procent av befolkningen har en schizofrenidiagnos, vilket motsvarar cirka 50 000 individer. Förekomsten är högre i storstadsområden, bland utrikesfödda och i socioekonomiskt utsatta områden. Cirka 1500–2000 individer insjuknar varje år i schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd i Sverige, av vilka uppemot 800 individer får diagnosen schizofreni. Vanligaste ålder för insjuknande i schizofreni är 18–30 år. En del individer får tidiga symtom före insjuknandet. Enstaka fall av tydliga insjuknanden hos yngre tonåringar förekommer. Kvinnor insjuknar oftast något senare i livet än vad män gör.

Ordförande

Helena Lindström, vårdutvecklare Psykiatrisk klinik, Södra Lappland

Processtöd

Katarina Linrin, handläggare, FOUI-staben, Region Västerbotten

Ledamöter

Anders Henrysson, psykiatrisjuksköterska Psykiatrisk mottagning 2, Skellefteå

Annelie Brändström, överläkare Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning, Umeå

Helena Savolainen, avdelningschef Psykiatrisk klinik, Umeå

Johnny Möller, psykiatrisjuksköterska Psykiatrisk mottagning unga vuxna, Skellefteå

Lars Nygren, överläkare Psykiatrisk klinik, Skellefteå

Neda Dimova-Bränström, Leg. psykolog Psykosmottagning, Umeå

Niclas Färnlund, psykiatrisjuksköterska Psykiatrisk jour- och bedömningsenhet, Skellefteå

Amanda Portström, PTP-psykolog Psykiatrisk klinik, Södra Lappland

Lokal arbetsgrupp för Sekundärprevention vid kranskärlssjukdom arbetar för att säkerställa att nationella riktlinjer och behandlingsstrategier implementeras. Det övergripande målet är att minska återinsjuknande och död i hjärtsjukdom och hjärtrelaterad ohälsa för patienter med kranskärlssjukdom i hela Västerbotten.

I Sverige lever cirka två miljoner människor med någon form av hjärtkärlsjukdom vilket motsvarar 20 procent av befolkningen. Den vanligaste manifestationen är kranskärlssjukdom. Omhändertagandet av patientgruppen sker inom de flesta vårdnivåerna och av ett stort antal olika yrkeskategorier. Betydande skillnader avseende organisation och behandlingsmål mellan sjukhusanknuten hjärtrehabilitering och uppföljning inom primärvård och skillnader som beror av geografi, demografi och socioekonomi belyser sammanfattningsvis behovet av en nationell riktlinje för hur vi tillsammans förbättrar sekundärprevention och minskar risken för återinsjuknande i hela landet.

Sekundärprevention, dvs. behandling av riskfaktorer inklusive ohälsosamma levnadsvanor, är en väsentlig del av behandlingen för patienter med kranskärlssjukdom. Behandlingen syftar till att minska återinsjuknande och död samt att förbättra patienternas livskvalitet.

Ordförande

Camilla Sandberg, universitetsfysioterapeut, Hjärt-kärlmottagning Umeå

Processtöd

Rebecca Eriksson, handläggare, FOUI-staben, Region Västerbotten

Ledamöter

Anna Forsfjäll, överläkare, Medicinsk och geriatrisk klinik, Skellefteå

Carolina Emdin, distriktsläkare, Ålidhems hälsocentral, Umeå

Henrik Hagström, underläkare AT specialistkompetens, Kardiologisk avdelning, Umeå

Inger Wiklund Åberg, avdelningschef, Rehabcentrum, Umeå

Jessica Eklund, sjuksköterska specialfunktion, Medicinsk mottagning, Skellefteå

Joel Hedberg, fysioterapeut, Rehabcentrum reumarehab, Skellefteå

Linnea Sandqvist, sjukgymnast, Paramedicinsk enhet, Lycksele

Marie Jinder, medicinsk chef, Medicinsk och geriatrisk klinik, Skellefteå

Therese Larsson, sjuksköterska specialfunktion, Medicinsk mottagning, Skellefteå

Sepsis är ett tillstånd med försämrad organfunktion (kallat organdysfunktion) orsakat av en infektion som i Sverige rapporterats ha en incidens på cirka 800/100 000 individer per år. Kvinnor och män i alla åldrar kan utveckla sepsis, men små barn, äldre individer och personer med kroniska sjukdomar har störst risk att insjukna. Enligt internationella kriterier och konsensus i Sverige bör organdysfunktionen i sepsisdiagnosen fastställas genom en ökning av SOFA (Sequential organ failure assessment) score.

Patienter med sepsis identifieras i alla delar av vården. Flertalet patienter insjuknar utanför sjukhus men diagnostiseras ofta på akutmottagning eller i olika delar av slutenvården. Som regel bör patienter med sepsis vårdas på sjukhus. Sepsisbehandlingen syftar till att kontrollera infektionen med antibiotika och ibland med kirurgi samt att stödja organens funktioner.

Lokal arbetsgrupp sepsis arbetar för att säkerställa att kunskapsstöd såsom nationella riktlinjer, vårdprogram och vårdförlopp implementeras. Det övergripande målet är att skapa god och jämlik vård inom hela Västerbotten. Utveckling av vården inom detta sjukvårdsområde genom förbättringsarbeten och utbildning är en central del av gruppens arbete. I den Lokala arbetsgruppen finns representanter från flera av länets vårdenheter.

Ordförande

Urban Johansson Kostenniemi, specialistläkare, infektionsklinik, Norrlands universitetssjukhus

Processtöd

Rebecca Eriksson, handläggare, FoUI-stab

Ledamöter

Cecilia Johansson, specialistläkare, medicin och geriatrik, Skellefteå lasarett

Elias Karlsson, överläkare, medicin- och rehabmottagning, Lycksele lasarett

Eva Lindberg, avdelningschef, akutmottagning, Lycksele lasarett

Ferenc Sari, verksamhetschef och medicinskt ansvarig läkare, akutmottagning, Skellefteå lasarett

Jessica Andersson, underläkare leg. ST, Tärnaby sjukstuga

Karin Parkman, sjuksköterska, ambulanssjukvård Västerbotten

Långvarig smärta definieras som smärta som kvarstår eller upprepas under en period längre än tre månader. Den medför ofta stort lidande för individen och är ett omfattande folkhälsoproblem globalt. I Sverige rapporterar cirka 20 procent av den vuxna befolkningen att de har svår eller medelsvår långvarig smärta. Vid långvarig smärta har smärtans funktion som varningssignal ofta upphört, den har blivit dysfunktionell och behöver då betraktas som ett sjukdomstillstånd i sig snarare än som ett symtom på bakomliggande sjukdom. Det kan också röra sig om smärttillstånd som kvarstår trots behandlingar mot underliggande sjukdom eller skada, eller resttillstånd efter givna behandlingar. Handläggning och vård av patienter med långvarig smärta har på många håll uppenbara brister och är ojämlik inom både primärvård och specialiserad vård.

Det övergripande syftet med vårdförloppet är att stödja hälso- och sjukvården att ge vård på adekvat nivå och erbjuda evidensbaserade behandlingar i mötet med vuxna patienter med långvarig smärta.

Ordförande

Gunilla Stenberg, universitetslektor och sjukgymnast, Robertsfors hälsocentral

Processtöd

Britt Nystedt, chefsassistent, primärvård nord

Rebecca Eriksson, handläggare kunskapsstyrning

Ledamöter

Anna Unneby, smärtsköterska, ortopedavdelning, Umeå

Britt-Marie Stålnacke, professor och överläkare, Neuro- huvud- halscentrum

Bodil Brännlund, kurator, Stenbergska hälsocentral, Lycksele

Helena Hultman, arbetsterapeut, Erikslids hälsocentral, Skellefteå

Johan Bjerkefeldt, psykolog, Smärtcentrum, Umeå

Lars Ågren, överläkare, anestesi operation IVA, Skellefteå

Linnéa Svärd, arbetsterapeut, Sorsele sjukstuga hälsocentral

Margareta Bergström, sjukgymnast specialist, Smärtcentrum, Umeå

Mehmed Novo, överläkare, Neuro- huvud- halscentrum

Sandra Dahlström, kurator, Rehabcentrum reumarehab, Skellefteå

Jenna Kahari, underläkare, Robertsfors hälsocentral

Kommunikatör

Petra Olgarsson, kommunikationsstab, Umeå

Stroke är ett samlingsnamn för hjärnskador som orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnan. Stroke leder till syrebrist i hjärnan med akuta neurologiska symtom som följd.

Stroke orsakas vanligen av en blodpropp och i en mindre del av fallen av en blödning. Om symtomen beror på ischemi och varar kortare tid än 24 timmar definieras tillståndet som en transitorisk ischemisk attack (TIA). Årligen insjuknar cirka 25 000 personer i stroke och 10 000 i TIA. Strokeincidensen ökar med stigande ålder och fyra av fem patienter som insjuknar är över 65 år. I nuläget har vården av personer med stroke eller misstänkt stroke ett flertal utmaningar. En av dem är att allmänheten har otillräcklig kännedom om symtomen vid stroke och TIA. En annan relaterad utmaning, är att behandling inte alltid kan ges tillräckligt snabbt. Det finns även omotiverade skillnader över landet avseende strokevårdens tillgänglighet och kvalitet.

Lokal arbetsgrupp för Stroke och TIA arbetar för att säkerställa att nationella kunskapsstöd och behandlingsstrategier implementeras. Det övergripande målet är god och jämlik vård inom Stroke och TIA i hela Västerbotten. En central del av lokala arbetsgruppens arbete är stödja utveckling av vården efter stroke genom förbättringsarbeten och utbildning.

Ordförande
Anna Bråndal, fysioterapeut, specialist, med dr. Strokecenter Norrlands universitetssjukhus (NUS), Umeå

Ledamöter

Alexis Kourtopoulos, specialistläkare. Medicin och Geriatrik, Skellefteå

Anneli Jonsson, arbetsterapeut. Strokecenter Norrlands universitetssjukhus (NUS), Umeå 

Anna Lundmark, arbetsterapeut. Paramedicinsk enhet. Lycksele

Anna Renman, sjukgymnast. Rehabiliterings- och strokeavdelning, Lycksele

Bim Emilsson, sjuksköterska. Strokecenter Norrlands universitetssjukhus (NUS), Umeå

Gudrun Johansson, fysioterapeut, specialist, med dr. Neurorehab Sävar, Umeå 

Hanna Törnsten, fysioterapeut. Strokecenter Norrlands universitetssjukhus (NUS), Umeå

Julia Norén Brännström, fysioterapeut. Rehabcentrum medicin Hemrehab, Skellefteå 

Louise Brage, logoped. Logopedmottagningen Norrlands universitetssjukhus (NUS), Umeå

Marie Fredriksson, överläkare. Medicin- och rehab-klinik. Lycksele

Susanne Lundmark, sjuksköterska/Strokekoordinator. Rehabiliterings- och strokeavdelning. Lycksele

Åsa Hansson, undersköterska. Strokecenter Norrlands universitetssjukhus (NUS), Umeå

Uppdrag

Lokal arbetsgrupp för uppföljning vid covid-19 planerar arbeta för att organisera vården och uppföljningen av personer som drabbats av covid-19. Det övergripande målet kommer vara god vård för personer med kvarvarande symtom efter covid-19. Denna ska genomföras utifrån tillgänglig evidens och nationella riktlinjer. Då det är en snabb kunskapsutveckling inom området ligger omvärldsbevakning i uppdraget. Att verka för kompetensutveckling för samtliga berörda professioner utifrån befintligt kunskapsläge kommer också att ingå. Utifrån komplexiteten i sjukdomen planeras den Lokala arbetsgruppen innehålla länsrepresentanter med olika professioner, från olika specialistkliniker, rehabiliteringsavdelningar, primärvård och kommun.

Följande kompetenser är viktiga: Läkare från relevanta specialiteter, inklusive allmänmedicin, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, dietist och kurator/psykolog

Alla delar av vårdkedjan bör vara representerade (specialistvård, rehabilitering, primärvård, hemrehabilitering, kommunal vård).

Utgångspunkter för LAG i Region Västerbotten

Nedanstående punkter bör beaktas i det regionala/lokala arbetet:

• En kunskapsbaserad, säker, individanpassad, jämlik/jämställd, tillgänglig och effektiv vård där säkra och effektiva vårdprocesser ska främjas.
• Specifika förutsättningar för Region Västerbotten bedöms och beaktas i uppdragen för LAG.

Uppdrag för LAG i Region Västerbotten

• Ta emot, processa och medverka till implementering av nationella/sjukvårdregionala kunskapsunderlag såsom nationella riktlinjer, vårdprogram och personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp.
• Upprätta implementeringsprocessen: identifiera, initiera, styra och stödja spridning av bästa möjliga kunskap för hälso- och sjukvården och tandvården i patientmötet.
• LAG uppföljning efter covid-19 kan samverka med övriga LPO, samverkansgrupper och vid behov med övriga LAG.
• Vid behov samverka med kommun/socialtjänst och patient-/brukarföreträdare.
• Följa upp, analysera, rapportera i regelbundna avstämningar till LPO om implementeringsprocessen enligt den fastställda planen för arbetet.

Uppdrag Nationell arbetsgrupp (NAG) Uppföljning efter covid-19

Arbetsgruppens uppdrag är att genomföra:

• Omvärldsbevakning inom området uppföljning efter covid-19
• Identifiera behov av kunskapsstöd samt kompetensutveckling
• Bistå med expertis till Socialstyrelsen vid framtagande av kunskapsstöd som underlag för huvudmännens prioriteringar och för användning i patientmötet (t.ex. processtöd och vård- och behandlingsrekommendationer)
• Ta fram beskrivningar av vårdprocesser som vid behov sträcker sig över flera vårdprofessioner och vårdnivåer

Arbetet ska redan från start genomsyras av reflektion över förutsättningar för införande i lokala kontexter och att olika professioner och vårdnivåers erfarenheter och perspektiv tas till vara.

Kompetensutvecklingsuppdraget har påbörjats med planering av webbinarieserie som ska ges via Regionens system (Microsoft stream) för interna utbildningar och för externa (youtube). Ett antal nationella experter är tillfrågade och positiva till att dela med sig av sina erfarenheter. Även lokal kompetens kommer användas. Spridning av information om dessa webbinarier sker via Region Västerbottens webbsida.

Även specifika kurser (tester, behandlingsmetoder) planerar genomföras digitalt eller fysiskt utifrån rekommendationer.

Medlemmar i lokal arbetsgrupp för uppföljning efter covid-19

Ordförande

Thomas Sandström, professor/överläkare, ledamot NPO Lung- och allergisjukdomar Medicincentrum NUS, Umeå

Processtöd

Katarina Linrin, handläggare kunskapsstyrning Hälso- och sjukvårdsförvaltningens stab

Marit Danell Boman, strateg kunskapsstyrning Hälso- och sjukvårdsförvaltningens stab

Ledamöter

Britt-Marie Stålnacke, professor/överläkare Smärtcentrum, Neuro-huvud-hals-centrum, NUS. Umeå

Birgitta Westring, verksamhetschef Rehabcentrum, Skellefteå

Elin Söderström, fysioterapeut Heimdals Hälsocentral. Skellefteå

Fredrik Valham, specialist i kardiologi samt Internmedicin, överläkare Medicinsk chef, Klinisk Fysiologi, Hjärtcentrum, NUS. Umeå

Johan Normark, infektionsläkare och ansvarig för CoVUM, Institutionen för klinisk mikrobiologi Umeå universitet.

Laila Hägg, arbetsterapeut Moröbacke Hälsocentral. Skellefteå

Låtta Hasselgren, specialistsjukgymnast Geriatriskt Centrum NUS, deltidsforskare vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik, UmU. Umeå

Karin Wadell, professor/fysioterapeut Medicincentrum NUS, Umeå. Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Umeå universitet.

Marina Lycksell Isaksson, medicinsk ansvarig för rehabilitering (MAR). Skellefteå kommun.

Marie U Lidgren, bitr verksamhetschef Medicincentrum NUS, Umeå

Maria Sehlin, specialist sjukgymnast, Intensivvårdsavdelningen NUS, Umeå sam professionsutvecklare i fysioterapi, enheten för utbildning, FoU-staben. Umeå

Ritva Kiiski Berggren, överläkare Centrum för Anestesi, Operation och Intensivvård i Västerbotten, NUS, Umeå

Sandra Scherman, medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). Umeå Kommun.

Susann Backlund, biträdande verksamhetschef, Medicinskt centrum Södra Lappland

Tove Eriksson, specialistläkare Stressrehabilitering NUS. Umeå

Veronica Lindberg, logoped Logopedmottagningen NUS. Umeå

Adjungerade

Anders Johansson, överläkare/universitetslektor Vårdhygien NUS. Umeå

Deborah Frithiof, överläkare Barn- och ungdomscentrum NUS. Umeå

Den lokala arbetsgruppen (LAG) för våld i nära relationer arbetar strategiskt med att utveckla regionens arbete mot våld i nära relationer. I gruppen sitter experter inom våldsområdet från olika delar av regionens verksamhet. Arbetsgruppen arbetar med vårdprogram, generella rutiner, utbildning, dokumentation, våldsförebyggande insatser och liknande frågor på strategisk nivå. Gruppen bildades under 2015, då under benämningen expertråd.

Lokal arbetsgrupp våld i nära relationer:

Ordförande:
Maria Stefansson

Administrativ processledare:
Sofia Elwér

Lär mer om regionens arbete mot våld i nära relationer: https://www.regionvasterbotten.se/folkhalsa/frihet-fran-vald-i-nara-relationer