NYHETER 2022-06-29

Medicinteknisk pionjär bakom framgångsrik verksamhet

Civilingenjören Olof Lindahl rekryterades 1982 till medicintekniska sektionen vid dåvarande Västerbottens läns landsting. Det blev också starten för en framgångsrik enhet, som med en fot i den hälso- och sjukvårdande verksamheten och den andra i den internationella forskningens framkant, bidrar till att utveckla och digitalisera framtidens hälso- och sjukvård med medicinsk teknik.

Olof Lindahl framför Resonans- och Ramanutrustning för cancerdetektion som utvecklats inom ett pågående forskningsprojekt. Foto: Klas Sjöberg

Ett plåster på ett skrubbat knä, en spruta med vaccin, en undersökning med ultraljud, röntgen eller EKG – vi har alla kommit i kontakt med någon medicinteknisk produkt. I hälso- och sjukvården är medicinsk teknik hela tiden närvarande, och gör det möjligt att diagnostisera och behandla sjukdomar och tillstånd. Det är också ett område som är under ständig utveckling.  

Olof Lindahl var relativt nyutexaminerad civilingenjör när han 1982 rekryterades till medicintekniska sektionen vid dåvarande Västerbottens läns landsting för att leda en grupp som skulle arbeta med konstruktion och utveckling. Det blev också startskottet för Medicinsk teknik, forskning och utveckling, MT-FoU, en enhet som i år firar 40-årsjubileum.

Olof rekryterade mekaniker och byggde upp labb, men snabbt växte behovet av både elektronik- och datorkompetens.

– Datorns utveckling har betytt otroligt mycket för hälso- och sjukvården. Nästan varenda medicinteknisk apparat idag innehåller en dator. För 50–60 år sedan var medicinteknik mer en instrumentverkstad där man lagade skalpeller, peanger och mikroskop. Teknikutvecklingen har gått enormt snabbt, berättar han.

Den dåvarande medicintekniska ledningsgruppen såg tidigt att teknik skulle bli allt viktigare för sjukvården.

– De drev på att det skulle ske mer teknisk utveckling i samarbete med de medicinska disciplinerna. Vi kunde tidigt ansöka om och få medel för fantastiskt intressanta utvecklingsprojekt, säger Olof och berättar om hur gruppen bland annat utvecklade utrustning för att se hur hjärnans varseblivning påverkades hos patienter som genomgick epilepsioperationer, genom att mäta ögonposition och projicera bilder snabbt framför ögonen.

Nära sjukvården

I början av 90-talet bestod sektionen av fem personer med kompetens inom data, elektronik, fysik och mekanik. År 2000 hade avdelningen fått sin nuvarande plats centralt på Norrlands universitetssjukhus och marknadsförde sig bland verksamheterna som en resurs som kunde hjälpa till i kliniska utvecklingsprojekt. Därigenom fick de igång en hel del nya samarbeten.

För ungefär 30 år sedan såg utvecklingsmiljön vid MT-FoU ut så här. På bilden Tomas Bäcklund, som också jobbar kvar på enheten. 

Olof menar att en av framgångsfaktorerna varit just placeringen på sjukhuset, och inte som på många andra platser, där liknande verksamheter inte har en direktkoppling till sjukvården, utan enbart är en universitetsföreteelse.

– Regionen har varit lyhörd för fördelarna med att ha verksamheten här för att bygga upp den medicinska forskningen också vid sjukhuset. Många duktiga medicinska forskare har valt att stanna i Umeå för att det har funnits en bra teknisk infrastruktur i MT-FoU.

Forskning vid MT-FoU

När Olof under 90-talet bestämde sig för att doktorera, gick MT-FoU från att varit enbart en utvecklingsorganisation till att också vara en forskande organisation. 1993 disputerade han som första teknologie doktor i medicinsk teknik vid Umeå universitet i samarbete med Linköpings universitet, något som också gav honom inspiration att bygga vidare på verksamheten.

Han fick via Unikum, som numera heter Uminova Innovation AB, möjlighet att i samarbete mellan universitetet och regionen genomföra ett ramprogram för att identifiera forskningsmöjligheter i medicinsk teknik med koppling till sjukvården. Det resulterade i Vinnova- och strukturfondsmedel för fem forskningsprojekt, som drev fram kommande doktorer i medicinsk teknik. Idag har avdelningen 12–13 disputerade medicintekniker och ungefär 30 medarbetare med nära koppling till universitetet. MT-FoU bedriver tillsammans med samarbetspartners världsledande forskning inom bland annat tryck och flöden kring hjärnan, rörelseanalys, medicinska sensorer, hjärtfrekvensvariabilitet, hjärnavbildning och ultraljudsavbildning.

Framgångar och utmaningar

I arbetet med Uminova fick Olof också upp tankarna på att kommersialisera arbetet, så att det kunde användas av fler än sjukvården i Umeå.

– Flera utvecklingsprojekt har tagits vidare och ett antal nya företag har bildats. Det var en väldigt lärorik resa där vi samverkade med innovationssystemet i länet, berättar Olof om arbetet med att hjälpa medicintekniska produkter ut på marknaden.

I 20 år fortsatte han deltid som affärsutvecklare, men även i fler perioder har Olof varit helt eller delvis borta från MT-FoU. Han har haft professurer vid både Umeå universitet och Luleå tekniska universitet, där han också byggt upp verksamhet inom medicinsk teknik. Han har också varit föreståndare för Centrum för medicinsk teknik och fysik, CMTF, och är idag adjungerad professor i medicinsk teknik vid institutionen för strålningsvetenskaper.

När han 2010 återvände till MT-FoU som chef ledde ett glapp i finansieringen från EU:s strukturfond till att Olof tvingades säga upp ett antal medarbetare:

– Det är en utmaning att leda en verksamhet mot expansion, när den är beroende av extern finansiering i konkurrens med andra regioner och universitet. Verksamheten finansieras idag till mer än 50 procent av externa medel. Vi utvärderas och söker medel för att kunna hålla den nivå av medarbetare vi har. Till regionens stora glädje har vi varit framgångsrika med våra externa ansökningar och kunnat hålla många medarbetare på lite interna pengar, säger Olof med ett leende.

Möjligheter med medicinsk teknik

Olof klev av chefsrollen 2020, men är fortfarande kvar i verksamheten och har nu mer tid för forskning.

– Mitt eget forskningsfokus är medicinska sensorer, där jag framför allt arbetar med att kombinera två mätmetoder; ultraljud och optiska sensorer, för att upptäcka cancer i prostatavävnad.

Under sina många år har han medverkat i långt över 100 olika utvecklingsprojekt. Han har följt den utveckling och förändring som skett inom området medicinsk teknik, inte minst sedan digitaliseringen slagit igenom med full kraft.

– Vår verksamhet har gått från att handla mest om hårdvara: elektronik och mekanik, till att handla om mjukvara och hur vi kan använda befintlig teknik och analysera och visualisera med hjälp av AI. Artificiell intelligens, AI, och maskininlärning är väldigt hett och kommer att revolutionera sjukvården, inte bara här utan i hela världen. Digitaliseringen som helhet sparar enormt mycket pengar och lidande.  

Olofs egen framtidsspaning handlar om vikten av prevention. Han menar att det är svårt men nödvändigt, med tanke på hur vår befolkningspyramid ser ut.

– Det handlar om att ge ökad livskvalitet till medborgarna, så att de inte behöver bli patienter. Med medicinteknik kan vi utveckla enkel monitoreringsutrustning som kan inspirera till god hälsa och förebygga sjukdom. Jag tror att MT-FoU kommer att vara både drivande och delaktig i den utvecklingen. Vi behöver finnas både i specialistvården och i primärvården, som kommer bli än viktigare för att kunna ge nära vård, med teknikens hjälp.

Medicinsk teknik är alltså teknikutveckling med människan i centrum. Under sin grundutbildning fick Olof höra något viktigt för de som arbetar med att utveckla medicinsk teknik: ”Kom ihåg att ni kommer att jobba med människor, som valt att jobba med människor, för att de vill jobba med människor – inte med teknik.”

– Det har jag alltid med mig; att vi utvecklar teknik som ska användas av professioner som har en annan drivkraft än vi – att kunna ägna sig mer åt patienter.

Tillbaka till nyhetslistan