Gå till sidans huvudinnehåll
Kontakt
Lyssna

Digitala larm ger tryggare liv i hemmet

Digitala trygghetslarm är nödvändigt och ger högre trygghet för brukare och minskad stress hos hemtjänstens medarbetare. En mer avancerad teknik kräver dock ändrade rutiner högre kunskap vid installation och underhåll.

Digitala trygghetslarm är nödvändigt och ger högre trygghet för brukare och minskad stress hos hemtjänstens medarbetare. En mer avancerad teknik kräver dock ändrade rutiner högre kunskap vid installation och underhåll.

Niclas Brissmalm är områdeschef och ansvarig för digitala trygghetslarm i Karlskrona kommun. Han har också uppdrag som kunskapsstöd för Sveriges kommuner och landsting i frågor om trygghetslarm.
Som en förberedelse inför en nödvändig digitalisering av trygghetslarm besöker Niclas Brissmalm Sveriges alla 21 län. Torsdag den 27 november deltog han i seminarium för medarbetare i Västerbottens kommuner som arbetar med omsorg, trygghetslarm, IT och säkerhet.

Kartläggning tillsammans med de som känner till behovet
Karlskrona inledde arbetet med digitalisering av trygghetslarm genom att göra en nulägeskartläggning. Niclas Brissmalm berättar att det vanliga är att IT-chefen, säkerhetschefen och ofta socialchefen träffas och själva gör en kartläggning.
– Men då missar man de som har den verkliga kunskapen om hur det fungerar och de behov som finns.
Istället tycker Niclas Brissmalm att man ska ta med områdeschefen för hemtjänsten och undersköterskan som verkligen vet hur det funkar. Ekonomi- och verksamhetsansvarige är nödvändiga att ha med i processen utifrån att idéerna sen ska förankras i politiken.

Samarbete för högre kompetens
En förändring med digitaliseringen är att installationerna ofta blir mer komplicerade. Niclas Brismalm menar att man därför bör koncentrera installationsansvaret på färre händer, som får rutin och kan lösa de problem som uppstår.
– Om en kommun har väldigt få installationer är det bättre att gå samman om en funktion för båda kommunerna, för det är dyrt när det inte funkar.

För lite tid hos brukarna
För hemtjänstpersonalen i Karlskrona går halva arbetstiden åt till administration och bilkörning, vilket inte överensstämmer med föreskrifterna som säger att 80 procent av tiden ska vara förlagd hos brukarna.
– Med digitala trygghetslösningar är det möjligt att minska bilåkandet och stanna lite längre på ett ställe, säger Niclas Brismalm.
Som exempel nämner han trygghetskamera som ett sätt att minska bilkörning och används GPS-tjänst för medarbetarna, har de sinsemellan lättare att göra upp om vem som är närmast när ett besöka av mer akut karaktär inträffar.

Trygghetskamera ger bättre sömn
Ett faktum är också att trygghetskamera nattetid kan förbättra sömnen då många larm uppstår direkt efter att nattlig tillsyn har ägt rum.
– Många känner oro för att någon de inte känner ska gå in i hemmet medan de sover och somnar därför inte förrän efter att hemtjänstpersonalen har varit där, säger Niclas Brissmalm.
Ett annat område för digital lösning är exempelvis att indikera om en blöja behöver bytas.
– Det är snudd på kränkande för både personal och brukare att en främmande person känner på blöjan som man har mellan benen. Dessutom går det att se individuella samband mellan intag av dryck och toalettbehov. Kanske kan det till och med vara ett sätt att slippa blöja helt och hållet.

Onödig felsökning vid operatörsbyte
Ett stort bekymmer är dock att människor när som helst kan byta mobilabonnemang, internetleverantör eller plötsligt bestämma sig för att ta bort det vita telefonjacket utan att tänka på att det kan påverka larmfunktionen.
– Vi lägger ner många timmar varje veckan på att felsöka och då det visar sig att en person tackat ja till ett erbjudande per telefon utan att förstå konsekvenserna, säger Niclas Brissmalm.

För att lyckas med digitalisering av trygghetslarm ger Niclas Brissmalm tips om att bland annat: informera chefer och ansvariga, belysa utmaningar och möjligheter för politiken, göra tydliga rutiner och processkartor, se till att sprida rätt information och samarbeta med andra kommuner.

Skriv ut
27 november, 2014 |
Jörgen Boström
Jörgen Boström

Kommentarer