Gå till sidans huvudinnehåll
Kontakt
Lyssna

Region Västerbotten och kulturen ”stjäl” inga pengar från primärvården

De fem frågor som ställts till mig bygger på att det skulle finnas ett likhetstecken mellan Region Västerbotten och landstinget, vilket är fel.

Det har vid ett flertal tillfällen insinuerats att Region Västerbotten skulle vara orsaken till Västerbottens läns landstings ansträngda ekonomi, det är direkt felaktigt. Samma konspirationsteorier gäller kulturhuvudstadsåret och andra viktiga satsningar som Norrlandsoperan. Misstankarna bygger emellertid på en lika förenklad som felaktig matematik. Utfallet är i själva verket det rakt motsatta då Region Västerbotten syftar till att utveckla vårt län. Region Västerbotten tillför medel, från staten och från EU, till länet och till primärvården genom en rad utvecklingsprojekt för att stärka vården, inte minst i glesbygd.

De fem frågor som ställts till mig bygger på att det skulle finnas ett likhetstecken mellan Region Västerbotten och landstinget, vilket är fel. Region Västerbotten bildades 2008 av länets kommuner och landstinget för att på ett bättre sätt gemensamt utveckla den offentliga välfärden och tillväxten i Västerbotten. Verksamheten finansieras med medlemsavgifter där Västerbotten läns landstings medlemsandel är 48 procent. Vi har också övertagit en rad av landstingets verksamheter, inklusive personal och kostnader.

Den andra farhågan, att kulturen tar pengar från vården, är därför direkt felaktig. Verkligheten är den motsatta. Kultur stärker vårt län, ger hälsa, arbetstillfällen och driver utveckling. Samhällseffekterna i de regioner som varit kulturhuvudstäder tidigare är mycket tydligt utvärderade. När Åbo var kulturhuvudstad 2011 översteg de ekonomiska effekterna alla förväntningar. Produktionseffekterna motsvarande 3 300 heltidsjobb och arrangemangen fick 2,2 miljoner besökare. I Lille i Frankrike som var kulturhuvudstad 2004 ökade gästnätterna med 27%. Arrangemangen gav också enorm exponering i media med de positiva effekter det bidrar till. I Åbo räknas värdet av mediasynligheten till 510 miljoner kronor. Detaljhandeln ökade 10-15% och man fick 510 000 fler besök till turistbyråerna.

Vi ska inte glömma att brist på kulturupplevelser ofta är en av orsakerna till att människor väljer att flytta. Därför är till exempel Norrlandsoperans turnerande verksamhet med 201 föreställningar under 2012 av vital betydelse för kommunerna i länet.

Så till svaren på de fem frågorna.

1) Är det så att ”Regionkolossen” (i jämförelse med Norrbotten) stjäl 350 miljoner kronor per år från länets primärvård?

Svar: Nej. Region Västerbottens totala medlemsintäkter var ganska exakt 300 miljoner kronor 2012. Av dessa stod landstinget för 48 procent. Vi redovisar det i vårt årsbokslut enligt följande: Västerbottens läns landsting stod för medlemsavgifter motsvarande 145,1 miljoner kronor, varav 1,1 miljoner avser Infomix.

2) Hur mycket av landstingets skattemedel har hittills satsats och kommer att satsas på Kulturhuvudstadsåret?

Svar: 0 kronor. Landstinget har inte tillskjutit några extra pengar till Region Västerbotten med anledning av Kulturhuvudstadsåret, medan det ordinarie kulturutbudet givetvis deltar. Region Västerbotten satsar cirka 15-20 miljoner kronor på länsrelaterade projekt i samband med Kulturhuvudstadsåret, till allra största delen finansierat via projektmedel från EU.

3) Hur mycket subventioneras av landstinget till varje biljett på Norrlandsoperan?

Svar: 0 kronor. Norrlandsoperan ligger idag under Region Västerbotten och inga extra medel, utöver medlemsavgiften, tillskjuts från landstinget. Grundinvesteringen från Region Västerbotten är 18,2 miljoner av Norrlandsoperans drygt 100 miljoner i omsättning. Våra satsningar gör att staten möter upp med ganska exakt 52 miljoner kronor (2012). Dessa pengar försvinner samma ögonblick vi själva inte går in med vår del. Investeringen ger exempelvis i nästa steg tillbaka 130 helårsarbeten till vårt län där landstinget får in lite drygt 5 miljoner i form av löneskatter. Det går inte att svara på vad subventionen är per biljett eftersom operan också gör mer av värde för vårt län. Exempelvis har satsningen gjort det möjligt att genomföra 201 välbesökta föreställningar utanför operahuset i Umeå 2012. Många av föreställningarna har riktat sig till barn, unga och äldre och skett på skiftande platser som skolor, daghem och äldreboenden.

4) Hur stort borgensansvar har landstinget avseende Norrtåg och Transitio och dess tågaffärer?

Svar: De 20 landsting som äger Transitio har ett gemensamt borgensåtagande för att skapa mer fördelaktiga finansieringsvillkor vid inköp av tåg. Västerbottens läns landstings andel i denna borgen motsvarade den sista augusti i år är 118 miljoner kronor.

5) En ytterligare fråga som är av intresse för skattebetalarna: Hur stora personalkostnader beräknas under 2013 för tillsvidare- och visstidsanställda i Region Västerbotten?

Svar: Av Region Västerbottens totala kostnader på 300 miljoner uppgick personalkostnaderna till 24 procent 2012. Det exakta utfallet för 2013 torde motsvara samma procentsats.

Jag förstår verkligen att det kan finnas en önskan att ställa vård mot kultur. Men eftersom till och med människors tillfrisknade går så mycket snabbare och bättre när kulturen är med än utan så låter det sig inte göras. Om vi har omtanke om norra Sverige och vill att människor ärligt ska vilja bo här måste vi nog hitta sätt att både klara sjukvård och kultur. Annars kan vi börja nedmonteringen av vår del av Sverige. Det ställer i vart fall jag inte upp på.

 

Erik Bergkvist (S)
Regionråd

Skriv ut

17 november, 2013 |
Jörgen Boström
Jörgen Boström

Kommentarer