Gå till sidans huvudinnehåll
Kontakt
Lyssna

Politiskt ledarskap för regional utveckling- om regionreformen

2017 lägger regeringens indelningskommitté fram ett reformförslag för Sveriges regioner. De som vill har möjlighet att bilda ny regioner till 2019, men 2023 kommer Sveriges regionkarta se helt annorlunda ut.

 

2017 lägger regeringens indelningskommitté fram ett reformförslag för Sveriges regioner. De som vill har möjlighet att bilda ny regioner till 2019, men 2023 kommer Sveriges regionkarta se helt annorlunda ut.

För norra Sverige skulle en regionreform innebära en sammanslagning av de fyra nordligaste länen Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten.

Under många år har många utredningar gjorts om regionreformer. I dagsläget finns ett antal regioner, bland annat Västra Götaland, Västerbotten och Jämtland och Skåne. Det som är gemensamt för regionerna är att de förvaltar det regionala utvecklingsansvaret.

Regeringen sa 2009 att regioner skulle bildas underifrån, alltså på initiativ av länen själva. Idag har man landat i att det inte är framkomligt att jobba så, besluten om nya regioner behöver delvis komma uppifrån.

SKL tar tydlig ställning

Lisbet Mellgren, expert för regional utveckling vid SKL, framhåller flera fördelar med regionförstoringar. SKL:s politiker har gett en tydlig signal att man ska fortsätta att driva frågan vilket lett till att SKL uppvaktat regeringen. Det politiska gensvaret blev att regeringen också vill driva linjen om större regioner.

Enligt SKL:s Lisbet Mellgren är den främsta drivkraften för regionförstoring demokratiaspekten.

– Jag tror att regionala företrädare har bättre koll på läget än enskilda statliga tjänstemän.

Regionerna har möjlighet att ta fram material och strategier som tar till vara på fler intressen och som är tydligare och starkare underlag mot den statliga nivån. Exempel är trafikplanering, arbetsmarknadsplanering, bostadsmarknader, klimatstrategier m.m.

SKL har även pekat ut ett antal områden som kan vara problematiska i samband med en regionförstoring, bland annat diskussionen om vem som har vilket ansvar och hur större regioner ska kunna ta tillvara på de mycket mindre kommunerna.

Sjukvården och regionfrågan

Enligt SKL ger regionförstoringar bättre förutsättningar för klinisk forskning, ökade resurser för investeringar i lokaler och ny teknik, mer likvärdig vård, bättre förutsättningar för personalförsörjningen, större skatteunderlag, utrymme för kraftsamlingar och prioriteringar, starkare analyskapacitet och effektivare politiska beslutsprocesser. Man framhåller också att regionerna får större utrymme att höras nationellt och internationellt.

Sjukvården i Sverige präglas av tuffa ekonomiska förutsättningar. SKL tror att det regionala utvecklingsarbetet är en av lösningarna:

– Att jobba med det regionala utvecklingsansvaret och den regionala attraktiviteten ökar skattekraften, vilket är ett sätt att förbättra vårdens förutsättningar, sa Lisbet Mellgren.

Men större regioner löser inte alla utmaningar inom vården. Frågan om e-hälsa och innovationsupphandling är två frågor som SKL specifikt pekar ut som kvarliggande utmaningar. Större regioner kan även innebära ökade avstånd till viss specialistvård.

Flera uppmuntrar till regionbildning

Både Skåne och Västra Götaland har genomgått regionsammanslagningar.

I Västra Götaland har regionbildningen möjliggjort ett ökat samarbete mellan kommunerna och näringslivet, vilket stärkt regionens ställning mot staten och EU.

– En region bildar vi inte för att slåss om de medel vi redan har, utan för att få tillgång till nya, sa Christina Jonäng (C), regionråd vid Västra Götalandsregionen.

I Skåne har man valt att lägga in hälsa- och sjukvårdsfrågorna under det regionala utvecklingsansvaret. Man har även jobbat mycket intensivt med att sitta regional samsyn, vilket resulterat i att regionens alla kommuner ställt sig bakom fem gemensamma strategier för regional tillväxt. Skåne poängterar även att regionernas betydelse blir allt större i EU. Att stå enade ger ökade mandatet i Bryssel.

– Det gäller att inte stirra sig blind på regionens kostnader, vi får ju tillbaka tio gånger mer när medlen växlas upp av EU-pengar, sa Christine Axelsson(s), ordförande Regionfullmäktige, Region Skåne. Sedan är det avgörande att förstå att utan regional utveckling blir det inte heller några pengar till sjukvård.

Halland har bildat region, men är till skillnad från Västra Götaland och Skåne inte en sammanslagning av flera mindre regioner.

Den politiska kulturen är viktig för att det ska funka, sa Gösta Bergenheim (m), f.d.regionstyrelsens ordförande i Halland. Det behövs ett tydligt mandat både för tjänstemannaorganisationen och politiken.

Indelningskommittén

I början av juni utsåg regeringen en indelningskommitté. Kommitténs uppdrag är att föreslå en ny läns- och landsindelning. Den nya indelningen ska föra med sig en antal fördelar och ha en bättre anpassning till den demografiska och näringspolitiska geografin.

Förslaget ska innebära väsentligt färre län och landsting än det finns idag, vilket kan innebära 40-60 procent färre län. Kommittén kommer föra dialog med berörda parter, men enligt regeringen är en regionreform snarare något som länen kan se som något som kommer att ske, inte eventuellt att ske.

2023 ska en regionreform vara gjord. Landsting och län som vill bilda region tidigare ges en chans att göra det redan 2019. Kommitténs förslag på kommer redovisas senast i augusti 2017.

Även länsstyrelsernas organisation ingår i kommitténs arbete. Åtgärder för länsstyrelsernas effektivitet, resurser och verksamhet ska göras och analys av om länsstyrelserna ska finnas på fler ställen än residensorterna.

Kommittén besöker Västerbotten 9 november.

För mer information:

Micaela Löwenhöök

Kommunikatör

070-316 37 01

micaela.lowenhook@regionvasterbotten.se

Skriv ut

30 september, 2015 |
Jörgen Boström
Jörgen Boström
  • Ansvarskommitténs (föregångare till indelningskommittén) definition av en regions storlek och innehåll:
    - 1-2 miljoner invånare
    - Ett regionsjukhus
    - Ett universitet med forskningsresurser
    - Möjlighet att vara arbetsmarknadsregion
    - Kapacitet att återsamla statliga myndigheter

  • Regionernas ansvar idag:
    - länets utveckling
    - insatser för gemensamma strategier
    - fördela tillväxtmedel
    - Transportinfrastruktur
    - Kultur
    - Kollektivtrafik
    - Kompetensplattformar

    Vad som kan bli regionernas ansvar:
    - Integration
    - Kompetensutveckling
    - Arbetsmarknadsfrågor
    - Infrastruktur inklusive bredband
    - Innovationsfrågor

Kommentarer