Precisionsmedicin är framtidens sjukvård

Hälso- och sjukvården står inför nya möjligheter att stoppa, backa och bota sjukdomar. Med det kommer dock nya utmaningar. I ett förenat initiativ har sju universitetssjukvårdsregioner gått samman för att ta fram en gemensam färdplan för att främja precisionsmedicin i svensk hälso- och sjukvård.

– Målet är att hälso- och sjukvården i Sverige ska ges förutsättningar att ta vara på den otroliga utveckling som skett det senaste decenniet med nya teknologier, diagnosmetoder och läkemedelsbehandlingar, och därmed erbjuda våra invånare och patienter bästa möjliga stöd för en god hälsa, säger Jonas Claesson, hälso- och sjukvårdsdirektör inom Region Örebro län och ordförande i utvecklingsinitiativets styrgrupp.

Precisionsmedicin är inte bara individuellt anpassad medicin. Det handlar om att förebygga, upptäcka, behandla och följa upp sjukdomar på individnivå eller på delar av befolkningen. Framsteg inom precisionsmedicin beror på den snabba utvecklingen inom olika forsknings- och teknologiområden.

– Det här är helt banbrytande och det handlar om bland annat molekylärbiologi, storskalig genetisk sekvensering och användning av nya avancerade terapier samtidigt som vi nyttjar all den hälsodata vi har inom vården. Då kan vi bli ännu mer träffsäkra i våra beslut och till och med kunna förutspå sjukdom och snabbare sätta in förebyggande stöd och behandling. Vi har stora möjligheter att göra allt detta – men det kräver en omställning av hur vi arbetar inom vården och i dagsläget finns inte riktigt förutsättningarna i sjukvårdssystemet för att ta tillvara på möjligheterna. Det är de förutsättningarna vi vill skapa med det här arbetet vi nu ska göra tillsammans mellan de sju universitetsjukvårdsregionerna, säger Elisabeth O Karlsson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Västerbotten.

Nulägesanalys, identifiera utmaningar och omvärldsspana

Arbetet med färdplanen ska innehålla tre delar. Ett första steg är att ta fram en nulägesbeskrivning för precisionsmedicin i svensk hälso- och sjukvård.

– I det arbetet behöver vi fånga inspel från alla relevanta aktörer och nyckelintressenter, regioner, statliga myndigheter, patientföreträdare, industri och akademi. Nulägessammanställningen beräknar vi vara klara med till årsskiftet och den förväntas ge oss en bra bild över aktuell status, våra styrkor och identifierade utmaningar på lokal, regional och nationell nivå. Nästa steg blir att formulera ett realistiskt nyläge och ta fram en färdplan med konkreta åtgärder. Var vill vi vara om ett, fem och tio år? Vad behöver ske för att det ska bli verklighet? säger Helena Nilsson, utvecklingsledare, Region Örebro län.

– Det finns många bra satsningar på precisionsmedicin och goda arbeten som initierats runt om i landet de senaste åren. Nu är det viktigt att hälso- och sjukvården kommer på banan och tar ett större ägandeskap över den utveckling som sker. Det är vi eniga om i de sju universitetssjukvårdsregionerna och det är det som gör detta initiativ till unikt, avslutar Jonas Claesson.

Fakta

De sju universitetssjukvårdsregioner som initierat färdplansarbetet är:

Region Örebro län: Jonas Claesson, hälso- och sjukvårdsdirektör
Region Stockholm: Anders Ahlsson, hälso- och sjukvårdsdirektör
Region Västerbotten: Elisabet O Karlsson, hälso- och sjukvårdsdirektör
Region Skåne: Jörgen Wenner, biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör
Västra Götalandsregionen: Karin Looström Muth, hälso- och sjukvårdsutvecklingsdirektör
Region Östergötland: Ninnie Borendal Wodlin, vårddirektör
Region Uppsala: Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör

Delar av arbetet finansieras med stöd av Swelife och Vinnova.

Tillbaka till nyhetslistan