Gå till sidans huvudinnehåll
Kontakt
Lyssna

Debatt: Vi kräver raka besked – var ska statliga jobben finnas?

”Om man ser på statistiken för de senaste åtta åren har 7 500 statliga jobb skapats i Stockholm, och i många andra län har de kraftigt minskat. Där gäller det nu att vi styr om politiken och att de statliga jobben kommer ut i hela Sverige.” Så sade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht till SVT i februari i […]

”Om man ser på statistiken för de senaste åtta åren har 7 500 statliga jobb skapats i Stockholm, och i många andra län har de kraftigt minskat. Där gäller det nu att vi styr om politiken och att de statliga jobben kommer ut i hela Sverige.”

Så sade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht till SVT i februari i år. Samtidigt går beskedet om flytt av flera Skatteverkskontor från mindre till större städer som en löpeld genom landet. Mer än 500 jobb försvinner från de nio kommuner som vi representerar.

Att gles- och landsbygden i Sverige måste kunna stå på egna ben är det ingen av oss som ifrågasätter. Däremot ställer vi oss frågande till statens syn på landsbygdens framtid, då regeringen å ena sidan förespråkar en decentralisering av myndigheterna medan myndigheterna själva centraliserar sig allt mer. Det är dags att bestämma vilka spelregler som ska gälla.

Som motivering till Skatteverkets_ beslut om flytt av nio kontor har fyra principer redovisats: att man ska finnas där det finns många företag och tillväxt, att kontor ska vara tillräckligt stora för att kunna rekrytera och behålla medarbetare, att kontoren ska ha såväl bred som specialiserad verksamhet samt att effektiv och flexibel arbetsfördelning ska råda mellan kontoren. Motiveringarna är provocerande likväl som ologiska. Var ska Skatteverket i fram­tiden ha sina kontor om det är myndigheten själv som minskar antalet platser som kan leva upp till samtliga av de fyra principerna?

Centralisering ökar inte förutsättningar för tillväxt eller ökar flexibilitet. Vi som inte lever i större städer ges även en tydlig signal från myndigheten att våra kommuner varken har rätt kompetenser eller ett levande och utvecklande näringsliv. Man skapar en ond spiral där ens handlingar på sikt kommer att bidra till just det man påstår sig vilja röra sig bort från – Skatte­verket bidrar själv till sämre förutsättningar för tillväxt.

Att våra mindre städer inte står för tillväxt stämmer inte. Sverige är ett långt land med olika förutsättningar, kompetenser och regionala styrkor. I norra Sverige bryts ny mark inom clean tech, kreativa och kulturella näringar. Ängelholm har av Svenskt Näringsliv i år rankats som åttonde bästa företagsklimat i Sverige.

Om Sverige ska kunna stå konkurrenskraftigt mot en omvärld som närmar sig med varje klick på våra datorer så gäller det att ta till vara på alla styrkor som finns i våra näringar – för visst är det omöjligt att all spetskompetens i Sverige finns i Stockholm, Malmö och Göteborg?

Skatteverket bär inte ansvaret själva för att hela landet ska få bidra till den nationella tillväxten, men debatten behöver utan tvekan lyftas upp på bordet och få ett svar innan det är för sent.

Staten verkar ha bristande_ förståelse för hur dess agerande påverkar kommunernas förutsättningar. För att ge ett exempel så innebär en nedläggningen av Skatteverkets kontor i Lycksele att 30 arbetstillfällen flyttas till Umeå. 30 Lyckselejobb motsvarar 300 arbetstillfällen i Umeå, 5 000 i Stockholm. Som bekant har regeringen signalerat att man vill se en decentralisering av fler myndigheter. Tanken är långt ifrån ny. 2004 gav den då sittande regeringen ett utlåtande till Skatteverket där det regionala ansvaret förtydligades. Man tryckte då på behovet av att få ett samlat grepp om hela landets behov och att flytta arbetstillfällen från överhettade marknader till orter med större behov. Praktiska problem bemöttes med lösningar kopplade till digitaliseringens fördelar. Det är förvånande att det i dag verkar vara helt omöjligt att lösa samma praktiska problem, trots att vi i dag är ännu mer digitaliserade och högteknologiska.

Att inte verka för en ökad decentralisering i Sverige slår hårt mot flera strategiska mål i vårt land, integrationen bland annat. Att alla kommuner i landet ska vara med och ta ansvar för nyanlända och flyktingar är avgörande för att situationen ska vara hållbar. Om det kanske viktigaste instrumentet för en god integration – arbetstillfällen– förs bort från landets mindre kommuner och centraliseras till allt färre större städer minskar sannolikheten för goda integrationsinsatser. För att våra kommuner ska vara attraktiva för många olika människor krävs en diversifierad arbetsmarknad. Diversifieringen innebär en minskad känslighet för konjunktursvängningar, att matchningen mellan kompetenser och arbete underlättas och med det förutsättningar för en lägre arbetslöshet. Det säger sig själv att om trenden med centralisering av statliga jobb ska fortgå så måste vi anta en princip om att alla inte heller ska behöva ta ansvar för och bidra till integrationsarbetet i Sverige. Vi kan inte heller förvänta oss att hela Sverige ska bidra till vår nationella tillväxt och innovationsförmåga över huvud taget.

Slutligen finns det ett argument_ som vi alla kan relatera till, oavsett om man förespråkar en levande landsbygd eller ej: pengar. Varje år betalar staten enorma hyror för sina verksamheter i de större städerna. 2013 gjorde Ekonomistyrningsverket en utredning som visade att staten skulle spara 200 till 400 miljoner kronor om året om fler myndigheter flyttade utanför Stockholms tullar. Samma princip gäller runt om i landet. Hyran för Skatteverkets blivande kontor i de större städerna blir avsevärt mycket högre än i våra mindre kommuner, men inte med resultatet att verksamheterna blir bättre. Det är inte att ta ansvar för våra gemensamma medel.

Statliga jobb bör spridas på ett strategiskt sätt över hela landet. Det är då vår stora diversifiering kommer kunna ge mest tillbaka till vår nation. Att trenden nu, trots att landets regering säger något annat, går åt rakt motsatta hållet bör vara lika oroande för oss som bor i mindre städer som storstadsinvånarna. Att regering och stat blir överens om att hela landet ska ges förutsättningar att få bidra är det bästa för Sverige.

Lilly Bäcklund (s), kommunstyrelsens ordförande Lycksele och  styrelseledamot i Region Västerbottens arbetsutskott

Helena Proos (s), kommunstyrelsens ordförande Enköping

Mikael Löthstam (s), kommunstyrelsens ordförande Hudiksvall

Leif Pettersson (s), kommunstyrelsens ordförande Ludvika

Johan Abrahamsson (m), kommunstyrelsens ordförande Mariestad

Karl-Erik Olsson(s), kommunstyrelsens ordförande Simrishamn

Henrik Tvärnö(s), kommunstyrelsens ordförande Vetlanda

Hans-Göran Johansson(c), kommunstyrelsens ordförande Värnamo

Lars Nyander (m), kommunstyrelsens ordförande Ängelholm

Skriv ut

13 april, 2015 |
Micaela Löwenhöök
Micaela Löwenhöök
  • I en debattartikel i DN Debatt skriver Region Västerbottens Lilly Bäcklund (s) tillsammans med ytterligare åtta politiker från hela landet om vikten av att decentralisera statliga jobb. Debattartikeln publicerades i DN den 11 april 2015.

Kommentarer