Gå till sidans huvudinnehåll
Kontakt
Lyssna

Kreativa miljöer i hela Västerbotten ger kraft

Att vara ett land med rika naturtillgångar kan såväl vara en lycka som en förbannelse – det beror på hur man förvaltar såväl kapitalet som naturresurserna.

Just nu hörs mer eller mindre starka röster om våra naturtillgångar, där gruvindustrin står i fokus. Debatten om hur infrastrukturen runt denna ska finansieras, var arbetskraften kommer ifrån och hur mycket som ska återställas av naturen efteråt är på vissa håll intensiv, på andra håll som exempelvis på regeringsnivå, tyvärr i det närmsta obefintlig. Att vara ett land med rika naturtillgångar kan såväl vara en lycka som en förbannelse – det beror på hur man förvaltar såväl kapitalet som naturresurserna.

Men rika naturtillgångar kan också vara av ett helt annat slag än de vi ser i marken, berget eller skogen. Jag tänker på naturtillgångar i form av människans idéer, kreativa förmåga, kulturella visioner och konstnärliga skapande. Dessa naturtillgångar är, förutom att vara förhållandevis väldigt miljö- och klimatmässigt hållbara långsiktigt, också en oändlig resurs som skapar attraktiva och öppna samhällen. Helt enkelt en kraft och tillgång som bara väntar på att få tas i bruk i mycket högre grad.

Även om forskningen på kulturområdet gärna hade fått vara större så finns den där; Jenny Johannisson på Bibliotekshögskolan i Borås, David Karlsson i Göteborg och Pier Luigi Sacco som ofta anlitas i Halland. David Karlsson lyfter exempelvis Throsbys cirkelmodell som visar på den potential kulturområdet besitter och vilka ekonomiska, arbetsmarknads- och exportmässiga och tänkbara möjligheter som finns om vi satsar på området. Ju längre ut i cirkeln man kommer, desto lättare är det att mäta det ekonomiska värdet, men grunden bygger på centrum, hjärtat.

Teorin är mycket enkel. Tänk er ett centrum med tre ringar runt om. I centrum finns själva hjärtat, en kreativ kärna, med kulturskapare som musiker, skådespelare, filmare, dansare, författare och konstnärer. I ringen närmast dessa hittar vi kulturella näringar som film, gallerier, förlag och TV-serier. Därefter kommer den kreativa industrin exempelvis reklam, design, mode och dataspel. Och i yttersta ringen finns den kulturrelaterade näringen som mp3-spelare, mobiltelefoner, turism och DVD-spelare. Ringarna är beroende av varandra men grundar sig i en kärna av kulturskapare ut i en industri, som i dagsläget sägs omsätta mer än Europas bil- och kemiska industri sammantaget. Bilden visar att de offentliga medel som i dag investeras i kulturen, precis som många företag får investeringsmedel, skattelättnader och liknande, inte bara är en investering för ett öppet, kreativt och demokratiskt samhälle utan också en krasst ekonomisk välplacerad investering.

Med denna vetskap, hur förvaltar vi då i Västerbotten dessa våra tillgångar? I resurstilldelning, i förmågan att lyfta blicken och se hela Västerbotten som ett och i det politiska sammanhanget om de olika verksamheterna som finns i olika delar av länet. Tjänar vi på att ställa det ena mot det andra – eller ännu värre, inte ens prata verksamhet utan fokusera frågan till ort? Givetvis inte, men handen på hjärtat är det precis det som ofta händer; kust mot inland, Skellefteå mot Umeå, den ena mot den andra. En debatt som ärligt talat är dömd att misslyckas samma sekund som den lyfts och innebär att vi missar chanser, arbetstillfällen och resurser som står oss till buds. Och den fruktsamma överläggning och diskussion om utvecklingsverksamhet i länet tenderar att utebli och reduceras till ett geografiskt problem om plats.

Det vi behöver är att tillsammans verkligen ta hand om den kraft som finns i Västerbotten, för att på det sättet skapa arbetstillfällen, kreativa miljöer och en ”exportvara” som fler borde få ta del av. Västerbotten är ett fantastiskt kulturlän och genom att satsa på hjärtat, oberoende av geografisk placering, skapar vi också förutsättningar för ringarna runt omkring att växa. Förutom att ge medborgarna ännu mer av kultur, är vi med och formar en grogrund för kreativa och innovativa näringar skapade av människor bosatta i alla delar och hörn av vårt län. Dessutom bygger vi en framtid där de gropar som eventuellt kommer på köpet är smilgroparna.

Nina Björby (S)

ordförande Kulturberedningen, Region Västerbotten

Skriv ut

28 november, 2012 |
Jörgen Boström
Jörgen Boström

Kommentarer