NYHETER 2024-10-23

15 kliniska forskare får tre miljoner kronor vardera i spjutspetsmedel från Region Västerbotten, för att ytterligare stärka excellent forskning.

Sedan 1995 har regionen årligen avsatt medel för så kallad spjutspetsforskning för att säkra Västerbottens och norra sjukvårdsregionens tillgång till högspecialiserad vård, och därmed behålla universitetssjukvården vid Norrlands universitetssjukhus.

– Det är viktigt för oss att det finns särskilt starka och långsiktigt framgångsrika och produktiva forskargrupper för att säkra upp generationsväxlingar utan att den vetenskapliga produktionen minskar. Spjutspetsmedlen ska stödja starka projekt där framtidens forskningsledare kan utbildas, och särskilt innovativa projekt drivna av juniora forskare, säger Göran Larsson, FoU-direktör.

Medlen ges till projekt som efter den treåriga satsningen kan utvecklas ytterligare för att vara nationellt och internationellt konkurrenskraftiga. Sedan starten för 29 år sedan har 123 projekt tilldelats medel i elva utlysningar. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade idag om vilka 15 projekt som får spjutspetsmedel för perioden 2025–2027.

De får spjutspetsmedel 2025–2027

Richard Palmqvist, professor och överläkare vid Laboratoriemedicin, ska undersöka tarmflorans roll vid tjock- och ändtarmscancer för att kunna bidra till en bättre och mer individanpassad vård.

Tjock- och ändtarmscancer drabbar årligen runt 6000 personer i Sverige och har en koppling till både genetiska faktorer och livsstil. Richard Palmqvist vill undersöka tarmflorans roll för hur sjukdomen utvecklas och fortskrider. Genom att analysera patientprover, inklusive avförings- och tumörprover, studeras bakteriernas arvsmassa för att kartlägga deras samband med cancer. Forskarna kommer även att använda innovativa modeller för att förstå bakteriers interaktion med värdceller. Målet är att identifiera bakteriella markörer som kan användas för diagnos, prognos och behandling, samt utveckla framtida terapier som påverkar tarmfloran och därmed kan implementeras snabbare än traditionella läkemedel.

Magnus Domellöf, professor och överläkare vid Barn- och ungdomscentrum, ska undersöka om bättre näringsintag hos gravida kvinnor och spädbarn kan minska risken för kognitiva och neuropsykiatriska problem längre fram i livet.

Ungefär 20 procent av alla svenska barn drabbas av kognitiva och neuropsykiatriska problem, som ADHD och inlärningssvårigheter. Magnus Domellöf ska undersöka om förbättrat näringsintag hos gravida kvinnor och spädbarn kan minska risken för sådana problem hos barnen senare i livet. I studien NorthPop följs 10 000 gravida kvinnor och deras barn och forskarna ska identifiera näringsbrister och deras effekter på barns utveckling genom avancerade metoder och AI. De kommer också att undersöka specifika kosttillskott och deras inverkan på för tidigt födda barn, med syfte att förbättra tillväxt och utveckling. Resultaten kommer att bidra till framtida nationella och internationella rekommendationer för gravida och barn, och bidra till att minska risken för näringsbrister och inlärnings- och neuropsykiatriska problem hos barn.

Christina West, professor och överläkare vid Barn- och ungdomscentrum, vill öka kunskapen om sambandet mellan olika faktorer för risken att drabbas av allergiska sjukdomar.

Allergiska sjukdomar drabbar vart tredje barn och får stora konsekvenser på både hälsa och livskvalitet. Risken att insjukna beror på ett komplext samspel mellan faktorer i arv och omgivning. Christina West ska undersöka hur omgivningsexponeringar före och efter covid-19, samt riktade behandlingar med mikrober och kost påverkar immunsystemets utveckling och allergirisk. Genom NorthPop följs 10 000 barn och deras mödrar genom enkäter, hälsodata och biologiska prover. Forskarna ska också genomföra kliniska prövningar kring mjölkallergi, och utebliven exponering för mammans vaginal- och tarmflora hos barn födda med kejsarsnitt. De stora datamängderna ska analyseras med AI-metoder. Genom att få ökad kunskap om allergirisk, är förhoppningen att kunna erbjuda riktade behandlingar till riskgrupper. Resultaten kan på sikt ligga till grund för förbättrade möjligheter att förebygga och behandla allergiska sjukdomar.

Daniel Öhlund, biträdande universitetslektor och specialistläkare vid Cancercentrum, vill med fokus på den stödjevävnad som omger cancerceller, utveckla metoder för diagnostik och behandling av cancer i bukspottkörteln.

Bukspottkörtelcancer är en av de mest dödliga cancerformerna, som ofta diagnostiseras sent med begränsade möjligheter till botande behandling. Daniel Öhlund fokuserar i sin forskning på den stödjevävnad som omger cancerceller och dess roll i tumörens utveckling. Forskarna vill också hitta strategier för att tidigt kunna diagnostisera och sedan följa sjukdomen genom att mäta nivåer av fragment av stödjevävnad i blodet. Genom att identifiera komponenter i stödjevävnaden som är särskilt viktiga för cancercellernas tillväxt och överlevnad, vill forskarna utveckla nya läkemedel som kan blockera dessa interaktioner. Den långsiktiga målsättningen är att förbättra behandlingen och prognosen för patienter med bukspottkörtelcancer.

Fatima Pedrosa Domellöf, professor och överläkare vid Ögonkliniken, vill genom motståndskraftiga gener i ögonmusklerna kunna utveckla nya läkemedel för muskeldystrofier.

Muskeldystrofier är svåra, medfödda muskelsjukdomar som orsakar stort lidande och för tidig död. Idag finns ingen effektiv behandling för muskeldystrofier. Ögonmusklerna har en oväntad motståndskraft mot dessa sjukdomar, och Fatima Pedrosa Domellöf har i tidigare forskning identifierat en gen i ögonmusklerna som kan hjälpa de övriga musklerna och förlänga livet hos zebrafiskar med muskeldystrofi. Genom att studera generna i både ögonmuskler och benmuskler hos människor, med hjälp av tekniker som CRISPR/Cas9 och RNA-sekvensering, hoppas forskarna kunna identifiera nya molekyler som kan ge samma effekter som de skyddande generna och på sikt utveckla nya läkemedel för muskeldystrofier.

Sebastian Mukka, universitetsöverläkare vid Rörelseorganens centrum, vill undersöka olika behandlingsmetoder vid höftfrakturer med syftet att minska komplikationer som djupa protesinfektioner och förbättra patienternas livskvalitet.

Höftfrakturer drabbar 18 000 personer i Sverige varje år, och är ett växande problem i takt med en åldrande befolkning. Lårbenshalsen är den vanligaste höftfrakturen, och majoriteten med felställd fraktur behandlas med en så kallad halvprotes i höftleden. Genom två nationella registerbaserade randomiserade studier ska Sebastian Mukka bland annat jämföra två olika typer av bencement som fungerar som fogmassa för protesen. Förhoppningen är minskat lidande och risk för komplikationer efter kirurgi, genom att identifiera vilken typ av behandling som ger bäst resultat för patienter med frakturer på lårbenshalsen.

Pernilla Lundberg, professor och specialisttandläkare vid Specialisttandvården, ska studera immunförsvarets celler som själva bidrar till bennedbrytning för att hitta metoder för att bromsa tandlossningssjukdom.

Bakteriebeläggningar på tänderna orsakar tandköttsinflammation. Det kan leda till parodontit, tandlossning, som drabbar var tionde svensk. Hos vissa fortsätter vävnadsnedbrytningen trots behandling. Pernilla Lundbergs forskning fokuserar på att förstå hur kroppens immunförsvar i stället för att försvara mot bakterier, bryter ned tandstödjande vävnad. Genom att studera detta fenomen, som kallas felanpassad immunitet, undersöker forskarna hur risken för allvarlig parodontit och periimplantit kan förutsägas genom blodprov och genetiska analyser. Målet är att utveckla nya behandlingar som bromsar bennedbrytning och visa risk för sjukdom så att insatser kan ges i tid, vilket skulle kunna förbättra tandhälsan för många patienter.

Annika Idahl, universitetslektor och överläkare vid Centrum för obstetrik och gynekologi, vill undersöka om äggledaroperation för att minska risken för äggstockscancer orsakar för tidigt klimakterium.

Äggstockscancer är en allvarlig sjukdom som ofta upptäcks sent, och årligen drabbar cirka 700 kvinnor i Sverige. Det saknas effektiv screening, och kvinnor med ärftlig risk rekommenderas att operera bort både äggstockar och äggledare. Annika Idahls forskningsprojekt undersöker om borttagning av endast äggledarna i samband med operation av livmodern, så kallad hysterektomi, kan minska risken för äggstockscancer utan att orsaka för tidigt klimakterium. I studien jämförs kvinnor som opererat bort äggledarna med de som inte gjort det, med fokus på hormonella förändringar genom att mäta nivåer av follikelstimulerande hormon. Resultaten kommer ha betydelse för kvinnor som står inför beslut om att operera bort äggledarna för att minska sin risk för äggstockscancer.

Tufve Nyholm, professor och sjukhusfysiker vid Centrum för informationsteknik och medicinsk teknik, vill förbättra precisionen i strålbehandling för prostatacancer.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige, och strålbehandling är den vanligaste behandlingen för högriskprostatacancer. Tufve Nyholms forskning syftar till att förbättra precisionen i strålbehandlingen genom att fokusera dosen på de mest aggressiva tumörområdena. Genom avbildning med MR- och PET-teknik undersöks vilka delar av tumörerna som syns och hur detta kan kopplas till aggressivitet. Projektet inkluderar internationellt samarbete för att analysera bildbiomarkörer, och målet är att kunna identifiera patienter som behöver intensifierad behandling. Resultaten kan förbättra både behandlingens effekt och det diagnostiska flödet för prostatacancerpatienter.

Jonatan Salzer, universitetslektor och överläkare vid Neuro-huvud-halscentrum, ska undersöka om kortison fungerar mot virus på balansnerven.

Vestibularisneurit är en sjukdom som drabbar 350 personer i Sverige varje år, och kan orsaka långvariga balansproblem. Trots årtionden av forskning är det fortfarande oklart om kortisonbehandling hjälper vid denna sjukdom eller inte. Jonatan Salzers projekt kommer att genomföra en randomiserad studie där patienter med vestibularisneurit får en tio dagar lång kortisonkur eller placebo. Patienternas symtomskattning vid yrsel kommer att mätas, men också balansfunktion, biomarkörer i blod- och ryggmärgsvätska samt funktionell MRI. Resultaten kommer att visa om kortisonbehandling fungerar och ha stor betydelse för hur sjukdomen kommer att behandlas i framtiden. Resultaten kommer också att ge mer kunskap om varför man får sjukdomen och de patologiska processerna i balansnerv och hjärna utvecklas över tid efter insjuknande.

Johan Normark, universitetslektor och specialistläkare vid Infektionskliniken, ska studera hur immunsystemet återskapas efter behandling med läkemedel som utplånar B-celler.

Många patienter behandlas idag med läkemedel som påverkar immunsystemet och särskilt dess möjlighet att tillverka antikroppar. B-cellsutplåning används för att behandla autoimmuna sjukdomar och cancer, men det påverkar också kroppens förmåga att bilda antikroppar och svara på infektioner och vaccin. Johan Normark vill förstå hur immunsystemet återskapas efter sådan behandling. Med hjälp av avancerad metodik kan forskarna analysera vilka specifika antikroppar som bildas, deras tredimensionella struktur och de delar på molekylen som kommunicerar med resten av immunsystemet. Genom detta hoppas man kunna förbättra behandlingen för immunsupprimerade patienter och stärka deras försvar mot infektioner.

Karin Forsberg, universitetslektor och specialistläkare vid Neuro-huvud-halscentrum, vill öka kunskapen om ALS för att hitta nya sätt för individanpassad och effektiv behandling mot sjukdomen.  

Mellan 220 och 400 personer i Sverige insjuknar i ALS varje år. Det saknas idag botande behandling mot sjukdomen, som gör att muskler förlamas och döden inträffar inom tre år för de flesta patienter. Man vet ännu inte hur sjukdomen uppkommer och sprids i centrala nervsystemet (CNS). Karin Forsberg fokuserar i sin forskning på felveckade proteiner, särskilt i SOD1-genen, som klumpar ihop sig i nervceller och orsakar celldöd, men också på mutationer i andra gener och proteiner. Genom studier av vävnadsprover från ALS-patienter och deras familjer undersöks sjukdomens spridning i centrala nervsystemet och hur olika mutationer påverkar sjukdomens uppkomst och utveckling. Genom projektet vill forskarna hitta nya behandlingsmål som kan bidra till bättre precisionsmedicinska verktyg för att ge individanpassad och effektiv behandling för ALS, men också för andra neurodegenerativa sjukdomar.

Hanna Nyström, universitetslektor och överläkare vid Kirurgcentrum, ska kartlägga växtsätt hos levermetastaser från tjock- och ändtarmscancer för att kunna ge behandling som förbättrar överlevnad för patienterna som drabbas.  

Tjock- och ändtarmscancer är en av de vanligaste cancerformerna och en tredjedel av patienterna får spridning till levern. Metastaserna kan växa på olika sätt och det avgör hur det går för patienterna efter en operation, som är enda möjligheten till varaktig behandling. Hanna Nyström vill undersöka arvsmassans uttryck för att förstå vilka skillnader som finns mellan växtmönstren och om det kan finnas nya mål för skräddarsydd behandling. Genom avancerad bildteknik och blodprover ska forskarna också undersöka om det finns sätt att klassificera dessa mönster. Det övergripande målet är att fler patienter ska kunna bli friska från sin sjukdom.   

Mattias Brunström, biträdande universitetslektor och ST-läkare vid Hjärtcentrum, vill förbättra riktlinjer för behandling och uppföljning av högt blodtryck.

Högt blodtryck är den främsta orsaken till hjärt-kärlsjukdom och död i Sverige och globalt. Trots detta baseras behandlingsrekommendationer huvudsakligen på data från medelålders individer, och det saknas kunskap om optimala blodtrycksnivåer hos unga, blodtryckets utveckling över tid, och effekterna av behandling hos de äldsta. Genom att analysera svenska hälsoregister och de unika befolkningsstudierna i norra Sverige vill Mattias Brunström besvara dessa frågor. Forskarna kommer att undersöka det optimala blodtrycket hos unga, hur blodtrycksmönster kopplas till risk för hjärtsjukdom, effekten av screening för högt blodtryck samt effekten av in- och utsättning av blodtryckssänkande läkemedel hos äldre. Målet är att förbättra riktlinjer för uppföljning och behandling av högt blodtryck för såväl yngre som äldre patienter, vilket kan bidra till bättre kliniska beslut och framtida interventionsstudier.

Jussi Jokinen, professor och överläkare vid Vuxenpsykiatriska kliniken, vill genom att studera neurobiologi utveckla träffsäkra behandlingar för att förebygga sexualbrott.

Jussi Jokinen undersöker de neurobiologiska orsakerna till tvångsmässigt sexuellt beteende, CSBD, och pedofil störning, PeD, samt utvecklar nya behandlingsmetoder. Forskarna fokuserar på stress- och oxytocinsystemen hos dessa patienter genom epigenetiska analyser för att kartlägga ändringar i arvsmassan. De ska också studera ett läkemedel som har visat preliminär god effekt för CSBD, samt för patienter med PeD undersöka effekten av ett läkemedel och kognitiv beteendeterapi i en kontrollerad studie och genomföra intervjuer med anhöriga för att förstå deras behov av insatser från vården. Målet är att förbättra vården och utveckla träffsäkra behandlingar för att förebygga sexuella övergrepp.