Infektioner som sprids mellan djur och människor (zoonoser)

Sorkfeber (Nephropathia epidemica)

Sorkfeber är en virussjukdom som sprids via skogssork. Smittspridning från skogssork till människa sker framför allt via inandning av damm som förorenats av sorkars urin och avföring eller via direktkontakt med saliv, urin eller avföring. Det anmäldes 36 fall under 2023, jämfört med 154 fall under 2022. Antalet sjukdomsfall hos människa varierar från år till år och beror till stor del på antalet sorkar. Ungefär vart tredje år infaller en topp. Rekordåret 2007 rapporterades 807 fall av sorkfeber från länet.

• Sorkfeber på 1177.se
• Sorkfeber- nationell sjukdomsstatistik från Folkhälsomyndigheten

Harpest (Tularemi)

Harpest orsakas av bakterien Francisella tularensis som kan infektera över 200 olika djurarter. I Sverige sprids infektionen till människor huvudsakligen via myggbett, men även genom kontakt med sjuka djur eller via inandning av bakterieförorenat damm. Beroende på smittvägen utvecklas olika symtom. Året 2023 var ett år med många fall av harpest i länet, 180 fall diagnostiserades under året, jämfört med 111 fall året innan.

• Harpest på 1177.se
• Harpest- nationell sjukdomsstatistik från Folkhälsomyndigheten

TBE (Tick Borne Encephalitis)

TBE är en hjärninflammation som orsakas av ett virus och kan spridas till människan via fästingbett där värddjuret främst är gnagare och hjortdjur.  Det finns vaccin men inget specifikt behandlande läkemedel som är verksamt mot TBE-virus, utan behandlingen inriktas mot patientens symtom.

I Sverige är sjukdomen vanligast i Svealand och Götaland. Smittan har de senaste årtiondena spridits sig västerut och norrut längs ostkusten.  Enstaka fall rapporteras även från Gävleborg och Västernorrland. Ett fall har rapporterats i Västerbotten under 2024 som bedöms ha smittats i Västerbotten. Kartan nedan visar kommuner med hög förekomst av TBE. Fästingen som kan bära på TBE finns spridd i Sverige och den finns även längs Västerbottens kustland.

De flesta som smittas av TBE blir inte sjuka, men av de som smittas utvecklar cirka 10–30 procent symtom på TBE. De flesta får då en influensaliknande sjukdomsbild med feber och muskelvärk 2–28 dygn efter fästingbett. Dessa symtom brukar gå över efter 4–7 dagar. En del av dessa drabbas (20–30 procent) av en andra fas av sjukdomen ungefär inom en vecka och då med symtom på hjärn- och/eller hjärnhinneinflammation med hög feber, svår huvudvärk, förvirring och emellanåt kramper och förlamningar. En del insjuknar direkt med allvarliga symtom utan föregående period med influensaliknande symtom.

Vaccination rekommenderas till de som vistas i områden där TBE-viruset finns.

• TBE på 1177.se
• TBE- nationell sjukdomsstatistik från Folkhälsomyndigheten
• Om vaccination mot TBE på 1177.se

 Källa FoHM och SCB

Borrelia

Borreliainfektion orsakas av en bakterie och kan spridas via fästingar. Det finns behandling men inget vaccin. Vanligaste tidpunkten för diagnos är 14 dagar efter bettet då en rodnad i huden nått en storlek om minst fem centimeter i diameter. Tidigare i förloppet kan en hudinfektion med borrelia vara svårt att skilja från en reaktion på fästingbettet.

Borrelia kan även efter ett par veckor till månader ge symtom från centrala nervsystemet; hjärnhinneinflammation, utstrålande smärtor, förlamning (främst i ansiktet). Symtomfri och lindrig infektion kan självläka men vid tydliga symtom går det bra att behandla med antibiotika. Förekomsten av borrelia i Västerbotten är betydligt lägre än i de södra delarna av landet. Sjukdomen är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen och därför saknas övergripande statistik över sjukdomsfall.  Vanligen sker smitta i Sverige efter vistelse i vistelse i mellersta och södra Sverige.

Borrelia på 1177.se