Gå till sidans huvudinnehåll
Kontakt
Lyssna

Nytt service- och underhållssystem kan eliminera störningar i järnvägstrafiken



En helt ny metod gör det enklare att sätta in rätt underhållsåtgärder i rätt tid och på rätt plats så att störningar i trafiken minimeras. Metoden har tagits fram i anslutning till Region Västerbottens projekt BGLC, Bothnian Green Logistic Corridor.

En helt ny metod gör det enklare att sätta in rätt underhållsåtgärder i rätt tid och på rätt plats så att störningar i trafiken minimeras. Metoden har tagits fram i anslutning till Region Västerbottens projekt BGLC, Bothnian Green Logistic Corridor.

– Näringslivet är absolut beroende av fungerande järnvägssystem och varje urspårning får enorma konsekvenser. Här är ett lysande exempel på kunskap som Trafikverket skulle kunna tillämpa, säger Erik Bergkvist (S), regionråd, Region Västerbotten.

Metoden går ut på att samla och kombinera data från flera olika system och genom en analys göra en riskbedömning. På så sätt kan underhållspersonalen sätta in underhållsåtgärder i rätt tid och på rätt plats så att kapacitetssänkande driftstörningar minimeras.

Rapporter om bristande underhåll
Järnvägstransporterna har ökat under det senaste decenniet och väntas öka ytterligare i och med högre energikostnader och EUs skärpta utsläppskrav. Detta kommer att ställa stora krav på våra järnvägssystem.
– Det är riktigt trångt på järnvägen i norra Sverige och alternativa transportvägar om olyckan är framme är för små. Den urspårning som skedde Jämtland i januari 2011 innebar fyra dagars avbrott med mångmiljonkonsekvenser och det tog två veckor innan banan fungerade fullt ut, säger Erik Bergkvist.

Ulla Juntti, vid Luleå Tekniska Universitet och aktivitetsledare inom BGLC-projektet, arbetar just nu tillsammans med ett forskarlag vid Järnvägstekniskt Centrum i Luleå.
– Idag samlas det in enorma mängdsd data från olika övervakningssystem men de ”pratar” inte alltid med varandra, vilket medför att det är svårt att se helheten.

Samlar data från flera olika system 

I den metod som forskarlaget nu utvecklar, kombineras data från flera olika system. Informationen analyseras, riskbedöms och presenteras visuellt genom grafer eller kartor.
 Metoden identifierar geografiskt läge med hjälp av de data som insamlats och som är lägesbestämt samt system/komponenter som förorsakar mest driftstörningar.
– Det kan till exempel vara att spårväxlarna på stationen i Krokvik längs Malmbanan förorsakar 25 procent av alla störningar och förseningar. Detta stjäl kapacitet från tågtrafiken och kan medföra att tåg måste ställas in och att kunder och gods ej kommer fram i rätt tid, säger Ulla Juntti.

Eliminerar problemen

Genom att analysera vad som orsakar dessa 25 procent störningar och förseningar och genom att underhålla eller bygga bort problem kan spåret frigöras för mer trafik. Det kan handla om att bygga ett extra spår, där vagnar med orunda hjul kan växlas ut (sådana som med tidens gång ändrat profil eller fått kross-sår), vilket i värsta fall kan medföra att rälsen går av eller att tåg spårar ur. Metoden säkerställer också att de åtgärder som vidtas gagnar alla parter, är kostnadseffektiva och mätbara. Ett välfungerande underhåll kan leda till stora kostnadsbesparingar. Men det handlar också om säkerhet – passagerarnas och underhållspersonalens arbetsmiljö och välbefinnande.

Läs rapport om konsekvenser vid urspårning: http://www.norrbotniabanan.nu/upload/239/Avbrott_slutrapport_110902.pdf
Läs om andra urspårningar: http://regionvasterbotten.se/startsida/ursparningar-har-hant-forr-och-kommer-handa-igen/

FÖR MER INFORMATION:
Erik Bergkvist (S), regionråd, Region Västerotten, 070 618 68 55
Ulla Junttiulla.juntii@ltu.se, telefon 070-336 19 91
Carina Aschan, projektledare BGLC,  carina.aschan@regionvasterbotten.se, 070-431 07 61

Presskontakt:
Victoria Skeidsvollvictoria.skeidsvoll@regionvasterbotten.se, 070-616 57 88

Skriv ut
21 november, 2013 |
Jörgen Boström
Jörgen Boström
  • FAKTA Kiruna-Riksgränsen
    Ulla Juntti
    , Luleå Tekniska Universitet och aktivitetsledare inom BGLC-projektet, arbetar just nu tillsammans med ett forskarlag vid Järnvägstekniskt Centrum i Luleå.
    Metoden visar på ett pedagogiskt sätt var man skall sätta in åtgärderna för att minska tågförseningar. Modellen har testats på sträckan Kiruna-Riksgränsen, vilket är en känd ”flaskhals” med dagliga transporter av stora mängder malm på enkelspår. Redan idag är kapaciteten begränsad och om eller när Northlands gruvbrytning i Pajala startar måste alla åtgärder vidtas för att öka kapaciteten.
Järnvägstransporterna har ökat bara under det senaste decenniet och väntas öka ytterligare i och med högre energikostnader och skärpta utsläppskrav (EUs Vitbok, minskade utsläpp med 60 procent fram till 2050). Detta kommer att ställa stora krav på våra järnvägssystem.

    BGLC
 – Bothnian Green Logistic Corridor leds av Region Västerbotten. I projektet samarbetar 29 partner från fem länder för att utveckla den Botniska korridoren med förgreningar.
    I arbetet ingår bland annat kartläggning av flaskhalsar, tester av ny teknik och analyser av korridorens ekonomiska effekter. Långsiktigt strävar projektet att knyta samman råvarorna i norra Skandinavien med marknaderna i centrala Europa och världen. Projektet är finansierat av EU.
    Läs mer på: http://www.bothniangreen.se

Kommentarer