Gå till sidans huvudinnehåll
Kontakt
Lyssna

Behövs det samhällsplanering för att åka skidor?

– Besöksnäringen måste ses som en del av näringslivet. Vi jobbar också med regional utveckling för att utveckla länet, säger Annika Sandström, tf länsturistchef för VästerbottensTurism vid heldagseminariet - Behövs det samhällsplanering för att åka skidor?

– Besöksnäringen måste ses som en del av näringslivet. Vi jobbar också med regional utveckling för att utveckla länet, säger Annika Sandström, tf länsturistchef för VästerbottensTurism vid heldagseminariet – Behövs det samhällsplanering för att åka skidor?

 Ett 30-tal representanter från turistdestinationer, politiker, civila samhället, Umeå universitet, länsstyrelsen Västerbotten och organisationer i länet träffades 10 juni för att diskutera besöksnäringen vid Region Västerbottens seminarium på temat ”tillväxtskapande samhällsplanering”.

Att samhällsplanering är viktigt för att bygga upp en livskraftig besöksnäring var alla överens om. Och för att uppnå målet behövs ett bättre samspel mellan regionala strategier och planer och lokala översiktsplaner och strategier, menar Maud Ericsson, projektledare vid Region Västerbotten.

Daniel Levisson, analytiker vid Region Västerbotten, presenterade de senaste siffrorna för gästnätterna i riket och länet. Västerbotten hade en bättre utveckling än Norrbotten förra året och en 6, 1 procentig ökning i antalet hotellnätter jämfört med riket i övrigt. 2014 hade riket 56 miljoner gästnätter totalt och länet 1,5 miljoner.

– Det finns ett regionalt värde för länets turism. Den är konsumtionsbaserad mer än produktionsbaserad. I dag finns 164 företag som har fått företags-och investeringsstöd från länsstyrelsen, men det är svårt att beräkna hur många som jobbar direkt med besöksnäringen.

De flesta tar bilen till Hemavan

Elisabeth Jonsson, Visit Hemavan/Tärnaby berättar att de är en turistdestination med stort behov av samhällsplanering. I området finns det 1200 fast bosatta och de tar emot 105 000 gäster per år. 75 procent under snöperioden och 25 procent under barmarksperioden. 50 procent är icke kommersiella gäster, inte turister som bor i egna stugor. Turismen omsatte 269 miljoner kronor i området under 2013 och fritidshusgäster 98 miljoner kronor.

– 90 procent av våra gäster kommer med bil därför behövs bra vägar och 10 procent med flyg till Hemavan. Storflygplatsen i Mo i Rana ligger bara en timme bort från Hemavan. Den kommer att öka våra möjligheter att även nå internationella gäster. Det är sällan att det är som bra för turisterna är dåligt för de bofasta, säger Elisabeth Jonsson.

Sonja Eliasson, miljö- och samhällsbyggnadschef, Storumans kommun, berättade om att det kommer att behövas 200-400 bostäder i Tärnaby-området om det blir en etablering av gruvan i Rönnbäcken.

­– Vi planerar boende fritidshus i Tärnaby där det också går att bo permanent. Det är inte många som bygger permanent boende i dag. Vi vill inte ha övergivna områden, säger Sonja Eliasson.

Dieter Müller, professor vid Institutionen för geografi och ekonomisk historia vid Umeå universitet, menar att turismen även omfattar fritidshusboenden, affärsresande och besök av släkten.

– Det är inte så ofta vi tänker på det. Det är vanligt att falla tillbaka på en stereotyp bild av turism. Det handlar om att planera för människor på väg. Det är ett problem för kommunerna som ska planera för de boende och inte för de som är på väg – turisterna. En annan utmaning är alla osynliga innevånare som bor periodvis i till exempel i länets fjällkommuner Dorotea, Vilhelmina och Storuman men inte är skrivna där. SCB har till exempel valt att inte presentera statistik över fritidshus längre, då många bor permanent i sina fritidshus.

– Det är konservativt att tänka en röst och en plats. Istället borde de vi tänka en människa och tio röster. Fritidshusägare borde kunna få rösta på den plats där de vistas ofta under året. Landsbygden saknar en röst i dag, säger Dieter Müller.

Region Skåne vill vara en attraktiv region

Seminariet avrundades med Anne-Lie Mårtensson från Region Skåne som jobbar med Strukturbild Skåne och deras 33 medlemskommuner för att göra deras region attraktiv både för att besöka och bo i. De jobbar med att utveckla samspelet i hela Skåne. Det öppna Skåne- RUS 2014- hur Skåne ska uppfattas år 2020.

– Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur. Vi har enats om en gemensam strukturbild. Det har inte varit smärtfritt men vi går framåt. Det finns komplexa flyttmönster i Skåne. Trenden är att Simrishamn förlorar boenden trots att det är en populär ort.

Strukturbild Skåne började 2005 som ett projekt. Den politiska styrgruppen ta fram gemensamma strategier, hela tiden varit ett prövande.

– 2011 började vi med strategierna. De antogs 2013, nu jobbar vi med att konkretisera dem, säger Anne-Lie Mårtensson.

Seminariet om behovet av samhällsplanering för att stärka besöksnäringen är en del i ett projekt som Region Västerbotten driver tillsammans med några av länets kommuner. Projektet som fått pengar av Tillväxtverket har syftet att öka samspelet mellan lokal och regional planering.

Vad har du fått för en ny insikt från seminariet i dag? 

JeanetteOlofsson

Jeanette Olofsson, Projektsamordnare, Destination South Lapland

– Jag tycker att kontrasten i att lyssna på hur de jobbar i Skåne kontra hur vi jobbar i Västerbotten, med tanke på hur olika geografi vi har, vad gäller både avstånd och storlek på orterna, var mycket intressant. Jag tror det finns mycket att lära från andra regioner där de jobbar med andra metoder och arbetssätt, där kan vi ta till oss goda idéer. Det behövs mer samordning och dialog mellan det lokala och det regionala som kan bidra till tillväxt i länet och hur de lokala och regional utvecklingsstrategierna kan integreras. VästerbottensTurism ökade samverkan och samordning med destinationerna är en jättebra början.

MathiasHaglund_low

Mathias Haglund, kommunstyrelsens ordförande, Vindelns kommun
– En mycket inspirerande framställning av vad som kan göras med god planering och gemensamma krafter. Vi fick en bättre förståelse för besöksnäringens potential och varför det är viktigt att agera efter förutsättningarna redan i ett tidigt skede. Att Granö Beckasin framhålls som ett positivt exempel på utveckling i vårt län känns extra roligt.

niclasbromark

Niclas Bromark, länsidrottschef för Västerbottens idrottsförbund
– Det finns många likheter mellan besöksnäringen och idrotten. Båda spelar viktiga roller i regionens utveckling, men har trots det fortfarande relativt svag ställning i det regionala utvecklingsarbetet. Båda spänner över flera sektorer, genererar värden som ofta är långsiktiga och indirekta och deras effekter är därför svåra att mäta. Här finns mycket outnyttjad potential som kan tas tillvara genom ökad samverkan

Skriv ut

15 juni, 2015 |
Jörgen Boström
Jörgen Boström

Kommentarer