Gå till sidans huvudinnehåll
Kontakt
Lyssna

Fjärrundervisning kan räddas i glesbygden hävdar SKL

Många små skolor hotas av nedläggning när glesbygden avbefolkas. De har framför allt svårt att rekrytera kompetent personal i alla ämnen. Därigenom kan skolorna inte erbjuda sina elever all den undervisning som de har rätt till. Men problemet kan mötas med ny teknik, skriver Maria Stockhaus, ordförande för utbildningsberedningen, SKL i ett debattinlägg i Computer Sweden.

Många små skolor hotas av nedläggning när glesbygden avbefolkas. De har framför allt svårt att rekrytera kompetent personal i alla ämnen. Därigenom kan skolorna inte erbjuda sina elever all den undervisning som de har rätt till. Men problemet kan mötas med ny teknik, skriver Maria Stockhaus, ordförande för utbildningsberedningen, SKL i ett debattinlägg i Computer Sweden.

Att använda ny teknik för att bedriva undervisning på distans kan vara ett sätt att för mindre skolor i glesbygden att överleva. Situationen idag är sådan att var tredje skola har färre än 100 elever. Och antalet små skolor minskar. Om fler små skolor försvinner riskerar stora delar av Sverige att utarmas. Därför är regeringens förslag att tillåta fjärr- och distansundervisning ett steg i rätt riktning. Tyvärr är förslaget starkt präglat av inskränkningar kring de möjligheter som finns med undervisning på distans.

Möjligheten att erbjuda lärare attraktiva tjänster med tillräckligt många timmar, är betydligt mindre i glesbygd. Samtidigt har alla elever i Sverige rätt till en bra undervisning, oavsett var de bor.

I Vilhelmina kommun pågår redan fjärrundervisning i vissa ämnen. På Saxnäs byskola, med 12 mil in till centralorten, kan elever läsa spanska – trots att spansklärare saknas på skolan. Där ger en spansklärare undervisning genom en videokonferensanläggning.

Läs hela debattinlägget på SKL:s web: http://www.skl.se/press/debattartiklar/fjarrundervisningen-kan-radda-skolor-i-glesbygden

 

 

 

 

 

 

 

Skriv ut
14 juni, 2013 |
Jörgen Boström
Jörgen Boström

Kommentarer