Gå till sidans huvudinnehåll
Kontakt
Lyssna

Jag jobbar med det: Planeringsingenjör Lenita Hellman

Jag jobbar med det är en intervjuserie om Västerbottens framtids- och bristyrken. Läs om Lenita som jobbar som planeringsingenjör i Skellefteå.

I Västerbotten kommer pensionsavgångarna fram till 2025 vara stora, ca en tredjedel av dagens sysselsatta försvinner, vilket motsvarar drygt 40 000 personer. Samtidigt medför globaliseringen och digitaliseringen att arbetsmarknaden förändras med tjänstesamhällets framväxt och nya affärsmodeller- en utveckling som medför både möjligheter och utmaningar. En av utmaningar är att behovet av rätt kompetenser ökar vilket ställer krav på att utbildningarna motsvarar branschernas behov. ”Jag jobbar med det” är en intervjuserie med människor som jobbar inom Västerbottens brist- och framtidsyrken. ”Jag jobbar med det” ingår i projektet Modell för branschsamverkan och är exempel på hur utbildningsvägarna i länet kan se ut.

 

Varför blev du planeringsingenjör och hur såg vägen dit ut?

Jag gick inte något naturvetenskapligt program på gymnasiet och visste inte vad jag ville göra efter studenten, så jag gick tekniskt basår. På en kemilektion under det året pratade läraren om Ölandsbron och hur vattenkvaliteten i betong påverkar brons livslängd. Det var då jag insåg att det är ganska coolt att man genom att vara förutseende kan påverka så många saker. Jag hade också ett intresse för konstruktioner. Jag hoppade på civilingenjörsprogrammet efter basåret. I min klass var det hälften av studenterna som inte kom från en naturvetenskaplig bakgrund. Det kändes bra att det fanns så många olika bakgrunder till varför man valt utbildningen.

Vad är det bästa med ditt jobb/ starkaste fördelarna?

Att man får vara med i hela processen av ett projekt, från att planera vid ett skrivbord, delta på plats när det byggs och efteråt när det ska utvärderas. Det är ett ganska fritt yrke där man kan planera och anpassa mycket av sin tid själv.

Sen är det ett mycket kreativt arbete så klart! Att det är lätt att få jobb och i princip var som helst i landet och världen är en bonus.

Vilka karriärmöjligheter finns inom yrket?

Alla! Man kan i princip hoppa på vilken bransch som helst. Företag är väldigt positivt inställda till ingenjörer och man får lätt den fortbildning man efterfrågar. Det finns också goda möjligheter att klättra i en organisation. Idag är det nästan uteslutande ekonomer och ingenjörer som blir arbetsledare och chefer i konstruktionsbranschen.

Hur tror du att man skulle kunna få fler att söka sig till yrket?

Det måste bli bättre i grundskolan med matteundervisningen. Barn får inte bli less på matte, det skrämmer bort för många. Matteundervisningen måste bli bättre, roligare och utökad för att vi ska få en bättre grund att stå på i ämnet, då skulle säkert fler söka sig mot civilingenjörsyrket.

Det behövs även bättre marknadsföring av yrket, folk vet ju inte vad en ingenjör gör. Vi behöver konkretisera och kommunicera yrket bättre och till olika målgrupper. Sen tror jag starkt på att vi behöver peppa fler att plugga, jag skulle till exempel inte ha vågat hoppa på en ingenjörsutbildning utan mitt tekniska basår och det självförtroende som det gav mig.

Hur har din syn på yrket förändrats sen du började jobba med det?

Jag trodde att det skulle vara mycket svårare. När jag gick ut på min första praktik var jag väldigt orolig att jag inte skulle kunna jobba ”på riktigt”, men det visade sig ganska snabbt att utbildningen ger mer kompetens än man kan tro. Man tänker inte på det när man är en del av det hela, men hur många människor vet till exempel vad de 15 vanligaste jordarterna heter? Jag har blivit mer stolt över den unika kunskap jag har och att se vad min roll är i det större perspektivet. Det är coolt att se att vi kompletterar varandra med olika kunskaper.

Hur skulle du vilja förändra yrket och branschen du är inom?

Jag skulle vilja se en utveckling med mer samarbete. Det kommer så mycket nya riktlinjer hela tiden från olika myndigheter, aktörer, nivåer etc. Det är ibland svårt att få ihop det hela och mer samsyn behövs. I framtiden måste verksamheter bli bättre att gå in i varandra, även de olika civilingenjörsyrkena.

Finns det andra yrken och branscher som du i din yrkesroll skulle vilja samverka mer med?

Samverkan med utförandet, alltså de som bygger, är viktigt.

Jag tror civilingenjörsyrket har en spännande framtid inom medicin, med alla maskiner och innovativa lösningar som dyker upp där. Sen har jag en idé om att trafiklösningar kommer göras om en hel del i framtiden, och då kommer fler ingenjörer behövas. Tänk till exempel om skolbarnen själva kunde trycka på en särskild knapp när de ska röra sig i ett trafikerat område och att hastighetsbegränsningarna då anpassades efter det just i den stunden? Här kommer både moral och juridik in i bilden. Som jag ser det så är det moral och juridik som sätter gränsen för vilka lösningar civilingenjörerna kan ta fram, så även där har vi intressanta samverkansområden.

Varför väljer du att jobba och bo i Skellefteå, Västerbotten?

Jag trivs i mellanstora städer. Levnadskostnaderna och lönen harmoniserar bra med varandra och man har möjlighet till en betydelsefull och prisvärd fritid.

Skriv ut

26 januari, 2015 |
Micaela Löwenhöök
Micaela Löwenhöök
  • Namn: Lenita Hellman
    Jobbar på: Skellefteå kommun, tekniska kontoret
    Yrke: Planeringsingenjör
    Antal år i branschen: 5år
    Bor: Skellefteå
    Ålder: 31
    Utbildning: Civilingenjörsprogrammet väg och vattenbyggnad som är en 5-årig utbildning
    Fritid: Träna, pyssla, spela spel, politik och föreningsliv

Kommentarer