Gå till sidans huvudinnehåll
Kontakt
Lyssna

Krönika: Digitaliseringen kräver mycket större fokus på ökad kunskap hela livet

Digitaliseringsforskaren Mårten Blix tror att samhället måste göra mer för att klara av omställningen på arbetsmarknaden med anledning av digitaliseringen.

Digitaliseringens effekter på svensk ekonomi och arbetsmarknaden är och kommer fortsätta att vara stor. Och jag vågar påstå att vi har svårt att hinna med i den höga utvecklingstakten – vi som personer likväl som näringsliv och offentlig sektor.

Utmaningarna är visserligen inte lika dramatiska som under den industriella revolutionen, men dagens motsvarighet är jobbpolarisering, en krympande medelklass och ökade löneskillnader. Det kanske låter skrämmande, men resultatet beror på hur våra beslutsfattare väljer att agera de närmsta åren. Om politiker och andra makthavare blir protektionistiska, och underminerar digitaliseringens fördelar, bli effekterna betydligt svårare att hantera.

Vad behöver vi då göra för att digitaliserings intåg ska gå så smidigt som möjligt?

Till att börja med ska vi inte utan vidare tvinga in nya digitala tjänster i analoga skor. Det hämmar investeringar i onödan och bromsar tillkomsten av nya jobb. Människor måste ges möjlighet att se de tydliga fördelarna med digitaliseringen i sin vardag, och här spelar politikens förmåga att applicera digitaliseringens förmågor i välfärden en avgörande roll. Vi gillar det som är tydligt och som vi kan relatera till. Det som är främmande och komplicerat skjuter vi ifrån oss.

Offentlig sektor står inför stora utmaningar att under de kommande åren att hantera ökade kostnader i välfärden. Redan nu börjar kommuner höja skatten. Det blir då extra viktigt att effektivisera och utveckla kvaliteten i välfärdstjänsterna. Här krävs en förmåga att ta till sig nya idéer och arbetssätt, där digitaliseringen kan spela en viktig roll. Interaktionen mellan läkare och patient är ett område som skulle kunna förbättras mycket med digitala verktyg: mätning och uppföljning av medicin, rådgivning m.m. Den snabba demografiska utvecklingen är en möjlighet vi måste utnyttja för just det syftet – nu när vi står inför tidernas kanske största generationsskifte på arbetsmarknaden. Det gäller att passa på! Och faktum är att digitala arbetsmarknader även kan underlätta för invandrare att hitta jobb och utbildning.

Det går inte att stoppa digitaliseringen men om vi försöker finns en risk att anpassningen till den nya arbetsmarknaden blir smärtsam. Den höga skatten på arbete blir en extra ryggsäck för oss alla att bära och ökar motiven att automatisera och ersätta mänsklig arbetskraft med robotar eller genom att köpa tjänster på globala digitala arbetsmarknader. Och så är en nedåtgående spiral ett faktum.

Att skapa bättre förutsättningar för det livslånga lärandet är en annan central ingrediens för anpassning till den nya digitala ekonomin. Vi behöver identifiera vad det är som gör att vi istället för att sitta med samma kompetens hela livet istället tar in nya kunskaper allt eftersom. Risken blir annars att vi får en stor grupp människor som halkar efter.

Dessa är några av de mest centrala åtgärderna för att den digitala övergången ska gå smidigare. Det viktigaste är dock att vi accepterar att digitaliseringen är här, och att vi måste vara öppna för förändringar. Sveriges konkurrenskraft hänger på att vi underlättar den digitala omställningen bland annat genom att förstärka kunskapsinnehållet i arbete. Annars kommer de nya jobben komma för långsamt och därtill vara sämre betalda. Vi ser redan tecken på detta i många OECD länder.

Mårten Blix

Forskare vid Institutet för Näringslivsforskning, tidigare sekreterare i Framtidskommissionen.

Skriv ut

16 juni, 2016 |
Micaela Löwenhöök
Micaela Löwenhöök

Kommentarer