Gå till sidans huvudinnehåll
Kontakt

Fotot visar yrkeselever från Skellefteå som tävlar i yrkeskunskap på Dragonskolan.

Lyssna

OECD-rapporten: Kompetensförsörjning

Region Västerbotten har sammanfattat delar av OECD:s territorial review förNorthern Sparsely Populated Areas. Här följer sammanfattningen av kompetensförsörjningsområdet.

Att Västerbotten har många styrkeområden och möjligheter behöver lyftas fram, vilket OECD gör i den nyligt publicerade analysen och kartläggningen om Västerbotten. Samtidigt pekar OECD på de utmaningar som länet har, dvs. en åldrande befolkning och att länet påverkas starkt av urbaniseringstrenden. För att även i framtiden vara en region med stark tillväxt och konkurrenskraft behöver vi gemensamt, och på alla sätt maximera värdet av den potentiella arbetskraften samt bättre koppla unga och de utanför städerna till arbetsmöjligheter. Framtiden behöver mötas proaktivt där olika typer av brist på kompetens hanteras och där matchningen mellan individer, kompetenser och arbetskraftsbehoven är central. OECD lyfter fram ett antal områden att prioritera i detta långsiktiga arbete:

a) Öka flexibiliteten i tillhandahållandet av yrkesutbildningar, samt bygga starkare

länkar mellan utbildningsanordnare och företag för att bemöta

kompetensmatchningsproblem i regionen.

b) Arbeta proaktivt tillsammans med den nationella regeringen för att bemöta brist

på kompetenser I tillhandahållandet av offentliga tjänster ( t ex krisbostäder,

hälsovård och social omsorg), där det finns en ökad efterfrågan och som påverkas

av en åldrande arbetskraft.

c) Utveckla riktade platsbaserade insatser för att lyfta kompetensen och förbättra

sysselsättningsmöjligheterna för unga, samt främja ungas entreprenörskap.

Hur möts rekommendationerna upp i praktiken i Västerbotten?

För det första är det viktigt att tillgången till utbildningar är god, oavsett var i länet man bor, vilken bakgrund man har och vilka färdigheter man har. Det handlar om att genom ett agilt utbildningssystem tillvarata varje individ både genom teoretiska utbildningar och yrkesutbildningar. Yrkesutbildningarna i Västerbotten svarar upp direkt mot de stora kompetensbehov som länet har. Etableringen av T2 i Skellefteå och utbildningar kopplat Teknikparken i Vilhelmina är två aktuella exempel på hur det privata näringslivet tillsammans med kommunernas utbildningsanordnare kraftfullt agerar tillsammans för att möta kompetensbristen. Dessa två, liksom exempelvis utbildningen till bergarbetare i Lycksele, är också tre exempel på satsningar inom Smart industri där utbildningsanordnare och bransch tillsammans arbetar för att utvecklar utbildningar för en ny typ av arbete. Validering är ett annat viktigt utvecklingsområde där det nu sker ett intensivt arbete för att öka kunskapen och antalet genomförda valideringar. Arbetet sker i nära samarbete mellan kommunernas vuxenutbildning, Arbetsförmedlingen, Skolverket och Valideringsdelegationen.

För det andra är det viktigt att beslutfattarna på nationell nivå har god kunskap om Västerbottens behov och förutsättningar inom kompetensförsörjningsområdet. Detta kan vi synliggöra genom en kontinuerlig dialog och påverkan på den nationella politikens utformning. Ett exempel är att försöka få fler yrkeshögskoleutbildningar till länet eftersom denna utbildningsform är ett effektivt sätt att förse arbetsgivare med rätt och efterfrågad kompetens. Ett annat exempel är arbetet som sker inom Kompetensplattformen med ett omfattande mellanregionalt och nationellt samarbete.

Pågående etableringar av privata företag och offentliga myndigheter visar att Västerbotten har en stor potential och att kompetensförsörjningen kan hanteras genom en bred och kraftfull samverkan mellan utbildningsanordnare, branscher, företag, myndigheter. Det möjliggör en långsiktig och hållbar tillväxt där varje individs kompetenser och färdigheter utgör grundplatta för framtiden.

Aurora Pelli och Tobias Thomson, enheten för Näringsliv och samhällsbyggnad vid Region Västerbotten

Skriv ut
20 december, 2017 |
Micaela Löwenhöök
Micaela Löwenhöök