Gå till sidans huvudinnehåll
Kontakt
Lyssna

Tre röster om framtidens jord- och skogsbruk

Vad tror en SLU-student, en fårbonde och en regionchef för LRF om framtidens jord- och skogsbruk? Och vad tror de är framgångsfaktorerna och utmaningarna för att kompetensförsörjningen inom branscherna ska bli starkare? I tre korta intervjuer ges svar från tre helt olika ingångar.

Jord- och skogbruket är en av Västerbottens viktiga basnäringar men branschen upplever det svårt att attrahera kompetenser. Behovet är stort av både de som kan driva ett lantbruk med 100 mjölk- eller köttdjur men också de som väljer att vidareutveckla föräldrarnas gård till exempelvis en småskalig lokalproducerande verksamhet i linje med hållbarhetstrenden. Länets gymnasieutbildningar inom skogs- och lantbruk har svårt att fylla utbildningsplatserna och naturbruksprogram riskerar att läggas ned. För att klara kompetensutmaningen krävs ett samlat grepp mellan branschen och utbildningsanordnare men även med våra folkvalda politiker. Genom dialog och synliggörande av branschens möjligheter men också utmaningar kan nya vägar skapas som skapar konkurrenskraft och stärker Västerbottens jord- och skogsbrukare med rätt kompetenser.

Tre personer med olika ingångar till näringen har delat med sig av sina tankar kring framtidens jord- och skogsbruk.

Gustav Nord, Student vid Skogshögskolan i Umeå, jägmästarprogrammet

Vad är den största dragningskraften till skogsbranschen?

För mig är den största dragningskraften skogen i sig. Framtiden är grön och skogen kommer ha en betydande roll i vår framtida försörjning. Kravet på hållbarhet gör skogen till en ganska ideal råvara, redan idag går det att göra tyger av träfiber och vad vi kan göra imorgon kan vi bara spekulera om. Det gör att jag lockas av skogen.

Vad tror du är den största utmaningen för rekryteringen till branschen?

Det finns en stämpel på skogsbranschen, en förlegad stämpel. Jag tror att skogsbranschen för många verkar gammaldags. Den moderna framtidsbranschen som skogen är behöver bli bättre på att visa upp sig.

Hur ser branschkontakten ut under din utbildning?

Vi har mycket kontakt med branschen i utbildningen. Genom studiebesök på företag, föreläsningar med medarbetare från olika bolag både i lektionssal och i skogen. Sedan har vi varje år Märgträffen, en branschdag organiserad av studentkåren.

Mats Granath, regionchef LRF Västerbotten

Varför finns det en brist av arbetskraft inom jordbruket?

Mycket handlar om att det finns en förlegad syn på vad jord- och skogsbruk är och att många inte känner till allt om hur näringen utvecklas. Studie- och yrkesvägledare kan ha svårt att ge en aktuell bild av näringen till unga på grund av detta. Även mediabilden påverkar.

Vad görs i Sverige för att förstärka böndernas förutsättningar?

Från LRF:s sida arbetar vi mycket med de näringspolitiska förutsättningarna, t.ex. varför svenskt jordbruk alltid måste dras med ojämlika villkor jämfört med konkurrenterna utomlands och hur vi kan lyfta fördelar med det inhemska jordbruket.

Kan du ange en framgångsfaktor som kan bidra till en lösning på jordbrukets kompetensförsörjningsproblem?

Dels handlar det om att ändra bilden hos unga. Kan man lyfta att det handlar om viktiga lösningar för det hållbara samhället så tror jag att fler kan bli intresserade. Sedan behövs andra former för att enklare hitta relevanta utbildningar för ”karriärbytare”.

Regina Olofsson, fårbonde på Bergsåkersgården i Lövsele

Vad gör att du valde det här yrket?

När jag och min man fick chansen att ta över gården så tvekade vi inte. Det är ett otroligt roligt jobb med stora utmaningar och känslan att jobba ute med djur och natur är fantastisk. När vi började så såg vi många utvecklingsmöjligheter för gården och en uppåtgående trend för både ekologiskt och närproducerat.

Hur ser du på morgondagen, vad är vägen för småskaliga bönder?

Fler unga bönder behövs verkligen och det gäller att hitta sin egen väg som man trivs med och se utvecklingsmöjligheterna på sin gård. Jag är för det småskaliga jordbruket och tror att ett samarbete mellan bönder kan stärka och gynna det. Maskinsamarbete eller samarbeta om förädling och försäljning är några exempel. Idag finns det väldigt bra möjligheter att marknadsföra sig på och suget från konsumenterna att handla lokalt och närproducerat av småskaliga bönder är stort.

Vad krävs av dig kompetensmässigt för att vidareutveckla verksamheten? Hur relaterar du t.ex. till digitaliseringstrenden?

Vi skulle absolut kunna effektivisera arbetet på gården. Något som vi funderat på är att investera i elektroniska öronmärken till fåren och ett bättre vågsystem som kan läsa av dessa öronmärken. På så sätt får vi in information om exempelvis vikter på varje individ direkt till datorn istället för att läsa av varje öronmärke som oftast kan vara lite krångligt då fåren är väldigt rörliga av sig. Detta skulle spara mycket tid och arbete för oss.

Skriv ut

21 mars, 2016 |
Micaela Löwenhöök
Micaela Löwenhöök