Gå till sidans huvudinnehåll Gå till sidans meny
Kontakt
Lyssna

Dokumentation från semminariet Tidig upptäckt – tidig insats

Dokumenation Tidig upptäckt tidig insats (pdf)

20140220 Plug In Västerbotten Tidig upptäckt – tidiga in (pptx)

Medverkande: Mikael Rombe, Gymnasiechef Tannbergsskolan Lycksele , Ulrika Brännström, Skolsköterska  Balderskolan Skellefteå och Agnetha Kronqvist, Skolverket

Ulrika berättade  att Hösten 2012 tog man i Skellefteå ett initiativ från elevhälsan att prioritera elever till hälsosamtalet som löper störst risk att antingen hoppa av sin utbildning eller inte nå målen i skolan inom fyra år.

Gruppen som prioriterades var överlämnade elever med neuropsykiatriska funktionshinder, medicinska diagnoser, dyslexi, elever som haft frånvaro från grundskolan, ensamboende eller långpendlande och elever som var klart underrepresenterade i sitt kön på sitt program.

Vår tanke var att uppmärksamma och välkomna eleven till fortsatt kontakt i elvehälsan eller erbjuda annan kontakt om behov fanns. Vi tror att det är mindre risk att eleven ”glider ut ur” skolan om de resurser som finns sätts in i tidigt skede.

Den grupp som blev prioriterade på en gymnasieskola bestod av 52 stycken, 29 pojkar och 23 flickor. Överlämnade elever med koncentrations, inlärnings och eller läs- och skrivproblematik uppgick till 16 stycken, flera av dessa har ett neuropsykiatriskt funktionshinder.  Medicinsk överlämning såsom hörsel, syn eller medicinska symtom eller diagnoser som kan påverka inlärning var14 stycken. Social problematik som överlämnats eller som upptäckts tidigt i gymnasiet var 6 elever. Inackorderade eller långpendlare 6 st. Elever som är klart underrepresenterade i sitt kön i klassen 3 st. Resten var några som uppmärksammats av mentor i ett tidigt skede.

Under året har två elever hamnat i ett läge att det antingen måste gå om årskurs ett eller göra ett omval inför nästa höst. Anledningen är svårigheter att vara i skolan. I det ena fallet har det jobbats med olika alternativ ända sedan september, specialpedagog, kurator och skolläkare har varit inblandad. I det andra fallet har det varit svårt att få till ett möte mellan skola, förälder och elev för att göra upp en plan, kurator, skolläkare, skolsköterska och mentor har varit delaktig i processen. För tre elever har det kommit igång en neuropsykiatrisk kartläggning. 16 elever har fortsatt kontakt med specialpedagog, 10 stycken har haft återkommande kontakt med skolhälsovården, 7 har haft eller har kontakt med kurator. En kontakt har föranlett en orosanmälan till socialtjänsten. Det är fler flickor som har fortsatt kontakt med kurator, hos specialpedagog och skolhälsovård är den övervägande delen pojkar.

Jag har idag inte helt grepp om hur det ser ut eftersom jag befinner mig på annan skola. Däremot kommer jag tillsammans med skolsköterskan, som finns på skolan nu, gå igenom hur det ser ut när eleverna ska lämna skolan som planerat våren 2015. Det blir svårt att göra en utvärdering som jämförelse med hur det varit tidigare. Det kan ändå vara av intresse och se hur det har gått.

Verkstaden uppföljande vägledningssamtal bygger på den metod som prövats inom hälsosamtal, men innebär ett uppföljande vägeldningssamtal för elever i riskgruppen för avbrott i samband med att de börjar gymnasiet. Dessa samtal ska ses som en del i överlämning eller som ett komplement eftersom skolan inte kan utgå ifrån att alla elever godkänner att information sprids. Under hösten har 17 elever fått samtal, ca 50% pojkar och flickor. Samtalen har upplevts positiva och i 3 fall inneburit att några åtgärder inte vidtagits, medan andra elever uppmärksammats på att stöd behövs och också erbjudits det. Vid en uppföljning senare under höstterminen visar det sig att trots att stödbehov föreligger har det inte kommit igång. Noterbart är att det är övervägande flickor som inte fått stödet.

Erfarenheten är att systematiskt och tidigt i utbildningen fånga upp elevernas upplevelser av gymnasiestarten genom vägledningssamtal. Man kan också fundera över om ett välkomstsamtal med klassföreståndare kunde fylla samma funktion eller om det är lättare att samtala om dessa saker med en vägledare.

Man kan se ett behov av att utveckla innehållet i samtalet för att fördjupa frågeställningarna.

Det behövs också fasta samtalstider som fungerar för eleverna, det tar onödig tid att se vilka tider som passar och sedan kalla elever eftersom, mycket beror också på de undervisande lärarnas inställning. Något att försöka utveckla genom mer information om projektet och ökad delaktighet.

Agnetha Kronqvist, Skolverket, berättade om pågående arbetet inom Skolverket. Mer finns att läsa på:

Tidi upptäckt, tidig insats, agnetha Kronqvist from Region Västerbotten on Vimeo.

Agnetha Kronqvist, Skolverket

Tidig upptäckt, tidig insats, Agnetha Kronqvist, Skolverket

Tidig upptäckt, tidig insats, deltagare

Uppdaterad 13 mars, 2014 kl 5:26 av Jörgen Boström